Titta

UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Om UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

På temat realism och science fiction samlar Stockholms internationella seriefestival en mängd serieskapare från hela världen. Sara Granér pratar om jordens undergång i serieform, Rutu Modan om varför så det finns så få serietecknare i Israel och Kim W. Andersson om att slå igenom på den amerikanska seriemarknaden. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016 : Slovensk seriekonstDela
  1. Jag vill välkomna er-

  2. -till samtalet med
    det slovenska kollektivet Stripburger.

  3. Jag heter Kalle Hakkola
    och leder Helsinki Comics Festival.

  4. Vi har samarbetat
    rätt mycket med Stripburger-

  5. -vilket är orsaken till att jag
    blev ombedd att intervjua er.

  6. Jag ska presentera mina gäster.

  7. Först har vi
    Tanja Skale från Stripburger.

  8. Tanja får presentera sig senare.

  9. Sen har vi Andrej Stular,
    som också kommer från Slovenien-

  10. -och slutligen två svenska deltagare:

  11. Mattias Elftorp, som har samarbetat
    mycket med Stripburger-

  12. -och sist men inte minst
    Anna Ehrlemark.

  13. Men vi börjar med
    ert projekt här på festivalen.

  14. Det heter "Workburger".
    Kan du berätta lite om det?

  15. Det är en av våra antologier.
    Det är den senaste som vi har gett ut.

  16. Ämnet för den är arbete.

  17. Det finns olika tillvägagångssätt
    och berättelsetekniker-

  18. -som samlas i den här antologin.

  19. Stripburger existerar
    i två olika former.

  20. Dels har vi
    två ordinarie nummer per år-

  21. -och de har getts ut sen 1992.

  22. Emellanåt
    ger vi också ut specialnummer-

  23. -som fokuserar på ämnen-

  24. -som vi ser
    som intressanta eller viktiga-

  25. -eller typiska för tiden.

  26. Tidigare har vi haft specialnummer
    om ämnen som...

  27. ...galenskap. Sen hade vi...

  28. ..."Ecoburger" om miljön och
    "Warburger" som fick uppmärksamhet.

  29. Den kom på 90-talet, när det
    fortfarande var krig på Balkan.

  30. Du vet nog mer där, Andrej.
    - Andrej är serietecknare-

  31. -och var en del av Stripburger
    redan från början, i princip.

  32. Jag är rätt ny och redaktör.

  33. Jag sköter mycket av
    organisationen runt kollektivet.

  34. Jag har jobbat på Stripburger i tre år.
    Andrej kanske kan berätta mer.

  35. Jag minns "Cartoonia", "Honey Talks"-

  36. -och flera andra nummer som även
    har varit föremål för utställningar.

  37. Till specialnumren
    förbereder vi alltid en utställning-

  38. -för det är ett bra sätt
    att göra reklam för serier på-

  39. -och för de tecknare
    som är med i numren.

  40. För vi har inte råd att betala dem-

  41. -när vi ger ut deras serier
    i våra nummer.

  42. Då är det en bra kompensation
    att ha en utställning-

  43. -som visas runtom i Europa
    i två eller tre år-

  44. -och som gör reklam
    för serier rent generellt.

  45. Det var faktiskt ursprungsorsaken
    till att Stripburger...

  46. ...grundades.
    - Andrej, du som var med i början-

  47. -kan du berättade hur allt startade?

  48. Vad var det första som gjordes
    under namnet Stripburger?

  49. Det var på den tiden
    då vi fortfarande var jugoslaver.

  50. De började ge ut olika specialnummer-

  51. -och jag skickade in material
    eftersom de annonserade om det.

  52. Numret kallades "Antinazistkalendern".

  53. Det var bara tolv tecknare-

  54. -och alla fick varsin månad.

  55. Nästa nummer kom två år senare,
    tror jag.

  56. Det byggde på...

  57. ...ett samhällstema,
    i stil med mänskliga rättigheter.

  58. Sen gjorde vi "Handiburger",
    där temat var funktionsnedsättning.

  59. En väldigt viktig antologi inte bara
    i Slovenien utan även utomlands-

  60. -var "Stripburek".

  61. Det var den första antologin
    med östeuropeiska serier-

  62. -och inte ens vi visste särskilt mycket-

  63. -om vad som hände på andra sidan
    järnridån under den här perioden.

  64. Det var intressant när den kom ut-

  65. -för det var inget
    som fanns tillgängligt här i väst.

  66. Det var en annan tid. Det fanns inte...

  67. ...Internet på samma sätt,
    och information spreds långsamt.

  68. Vi skickade allt via post.

  69. Kommunikationen med tecknarna
    sköttes på ett helt annat sätt.

  70. Nu är det så enkelt.

  71. -Jag kan skicka mina serier direkt.
    -Ja, det är annorlunda.

  72. Vi var pionjärer,
    och vi hade ingen koll på-

  73. -hur situationen var i Tjeckoslovakien.

  74. Vi hade även tecknare från
    Albanien och Rumänien som bidrog.

  75. Och det var spännande.

  76. Jag pratade med
    Stripburgers redaktörer då-

  77. -och många av dem påpekade att de
    inte kände de utländska tecknarna-

  78. -men att materialet var väldigt bra.

  79. De visste inget om tecknarna
    eftersom Internet inte fanns.

  80. Men nuförtiden har Stripburger blivit...

  81. ...nåt som är ganska välkänt
    om man ser till Östeuropa.

  82. För många på
    den konstnärliga seriescenen i Europa-

  83. -är Stripburger nåt som de genast
    tänker på när man säger Östeuropa.

  84. Nuförtiden publicerar ni även
    tecknare från väst.

  85. Kan ni berätta om urvalsprocessen
    och hur ni samlar in materialet?

  86. Till exempel har ni haft med
    en hel del svenskar.

  87. Det stämmer.

  88. Vi är sex redaktörer.

  89. Vi har alla olika saker
    som vi tycker om eller ogillar-

  90. -men generellt är vi intresserade av-

  91. -oberoende alternativa serier-

  92. -i en rad olika stilar.

  93. Vi ger ut två nummer per år.

  94. Ofta gör vi en öppen inbjudan, och
    man vet aldrig vilket material man får.

  95. Därför är det viktigt
    att delta i såna här festivaler.

  96. Då kan man lära känna unga tecknare-

  97. -som inte känner till Stripburger.

  98. Då ser de oss här
    och skickar in material till oss.

  99. Och vi uppskattar det här sättet
    att upptäcka nya europeiska talanger.

  100. Inbjudan är en del, och den
    andra delen av vårt redaktörsuppdrag-

  101. -är att bjuda in tecknare
    vars alster vi verkligen gillar.

  102. Oftast har vi träffat dem
    på nån festival-

  103. -eller sett deras verk nånstans-

  104. -och sen bestämt oss för
    att bjuda in dem till samarbete.

  105. Det är en blandning.
    Det finns välkända tecknare-

  106. -som Max Andersson,
    som vi haft med många gånger-

  107. -Lars Sjunnesson och Malin Biller.
    Och så Anna och Mattias, så klart.

  108. Men vi försöker även komma i kontakt
    med de nya seriescenerna-

  109. -som uppstår på olika håll i Europa.

  110. Till exempel i Belgien eller Tyskland.

  111. Många av tecknarna
    som vi publicerar i Stripburger-

  112. -är i början av sin karriär.

  113. Det låter lite som jag förväntade mig.

  114. Mattias, du har samarbetat länge
    med Stripburger.

  115. Du har varit med länge
    och åker till samma festivaler-

  116. -som Stripburger.

  117. Vilken var er första kontakt-

  118. -och vad har du
    för förhållande till Stripburger nu?

  119. Jag kom nog först
    i kontakt med dem 2002.

  120. En grupp
    från Stripburger kom till Malmö-

  121. -och talade på serieskolan där,
    och sen kom de till festivalen här.

  122. Så jag träffade dem i Malmö...
    och fick bra kontakt med dem.

  123. Då jobbade jag med CBA,
    C'est Bon Anthology-

  124. -som är
    en internationell serietidskrift.

  125. Stripburger visade
    lite av vad de gav ut-

  126. -och jag kontaktade
    några av tecknarna.

  127. Vi publicerade också
    vissa av de här tecknarna.

  128. Jag upptäckte nya och intressanta
    saker. Det var min första...

  129. ...kontakt med Balkans seriescen.

  130. Det finns många svenskar
    med rötter från Balkan.

  131. Har nån av dem
    reagerat på Stripburger?

  132. Inte så vitt jag vet. Kanske.

  133. Anna, du har tillbringat
    mycket tid i Slovenien.

  134. Så du har ett annat perspektiv-

  135. -på Stripburger och seriescenen
    på Balkan, rent generellt.

  136. Det känns som att jag blev uppfostrad
    av vargarna inom Balkans seriescen-

  137. -för jag var inte tecknare
    när jag flyttade till Slovenien.

  138. Jag åkte dit som volontär
    inom ramarna för ett program.

  139. Jag skulle jobba med en organisation
    som organiserade noisekonserter.

  140. Men de hade inte så mycket att göra
    och fick hitta annat åt mig.

  141. De föreslog att jag skulle bli redaktör
    för en serieantologi-

  142. -med unga tecknare från Balkan.

  143. Jag frågade om de visste
    var jag skulle börja-

  144. -och de sa att de fanns en bra tidskrift
    som hette Stripburger-

  145. -och att jag skulle be dem om adresser.

  146. Så min första vecka i Slovenien-

  147. -gick jag in på Stripburgers redaktion
    och fick adresser av Katrina.

  148. Vissa av de tecknare
    som jag kontaktade-

  149. -har visat mig de handskrivna brev
    som de fick av mig.

  150. Det känns inte som
    att det är så länge sen, 2003-

  151. -men som sagt förändras världen
    gradvis utan att vi märker det.

  152. Jag tecknade som sagt inte själv
    när jag gjorde den här antologin-

  153. -men efteråt tog jag kontakt-

  154. -med ett tecknarkollektiv
    som heter Komikaze-

  155. -som också är ett stort
    och inflytelserikt-

  156. -projekt som bygger broar-

  157. -mellan olika grupperingar på
    seriescenen i det forna Jugoslavien.

  158. Så jag började teckna när jag
    var involverad i den här scenen.

  159. Stripburger var en drivande kraft
    bakom den här utvecklingen-

  160. -och scenen
    är fortfarande väldigt stark.

  161. Det knyts allt fler kontakter med
    alternativa scener i andra länder.

  162. Scenen på Balkan
    verkar vara väldigt stark-

  163. -och att människorna där
    brinner för det.

  164. Känner ni att Stripburger är etablerat-

  165. -eller har ni fortfarande
    den här undergroundenergin?

  166. Jag vet inte så mycket om...

  167. ...de nyaste grupperna.

  168. Jag känner till Komikaze och andra-

  169. -men det verkar komma fler tecknare-

  170. -och andra som verkligen är
    hängivna sin konst.

  171. Om man talar om Balkan generellt-

  172. -har vi Komikaze, Novo Doba i Belgrad-

  173. -och Pančevo i Serbien som är ett
    centrum för undergroundtecknare.

  174. I Slovenien vet jag inte.
    Jag antar att vi är...

  175. Stripburger är nog...

  176. ...ensamt om
    att publicera oberoende tecknare.

  177. Det finns små förlag
    som också ger ut serier...

  178. ...men Stripburger är fortfarande
    den drivande kraften...

  179. ...när det gäller utställningar
    och workshoppar.

  180. Vi har även teckningstävlingar för barn.

  181. Vi försöker inspirera dem
    att börja teckna-

  182. -och även att få in serier
    i skolundervisningen.

  183. Det kan vara
    ett bra sätt att lära sig språk på-

  184. -eller bara att lära sig läsa.

  185. Så det finns absolut kvar
    samma energi som i början.

  186. Vi har förändrat organisationen.

  187. I början var allt väldigt...

  188. Det började som ett graffitikollektiv
    som gjorde sånt som de gillade-

  189. -och det är fortfarande viktigt,
    men numera ansöker vi-

  190. -om bidrag
    för att kunna ge ut våra nummer-

  191. -och faktiskt anordna utställningar.

  192. Den här finansieringen
    låter oss också...

  193. ...själva bestämma
    vilket innehåll vi vill ha.

  194. Vi måste inte tänka
    rent krasst ekonomiskt.

  195. Självklart är det bra
    om vi säljer många exemplar-

  196. -för det är ju själva poängen med
    Stripburger - att sprida seriekulturen-

  197. -men vi behöver inte fokusera på om
    ett nummer säljer eller inte.

  198. Om vi verkligen känner
    att nåt är bra publicerar vi det.

  199. 25 år är lång tid.

  200. Det är imponerande...

  201. ...att institutioner som Stripburger
    finns och att ni orkar fortsätta.

  202. Och ni försöker också hitta nya saker.

  203. Ni släppte en bok tillsammans med
    Tusen serier, "Cool cykel".

  204. Mattias,
    kan du berätta om det projektet?

  205. Projektet startade 2011-

  206. -och målet är att få in invandrare
    på den svenska seriescenen.

  207. Så vi tar upp ämnen som rör...

  208. ...migration, och så ger vi ut tecknare
    som är invandrade till Sverige.

  209. I fjol var vi på festivalen
    i Helsingfors-

  210. -och träffade där Tanja Komadina-

  211. -som har gjort den här boken.

  212. Den behandlar ett ämne
    som vi intresserar oss för-

  213. -och därför
    ville vi ge ut den på svenska.

  214. -Det är det hela.
    -Har Stripburger gett ut den tidigare?

  215. -Inte på svenska.
    -Men generellt?

  216. -Förlåt, vad menar du?
    -Gav Stripburger ut den ursprungligen?

  217. Boken gavs ut för två år sen.

  218. Det var Tanjas första bok.

  219. Hon har varit med i Stripburger,
    men bara med kortare serier.

  220. Hon är bland annat med i
    "Warburger"-antologin.

  221. Så det här är hennes debut.

  222. Det är en fin berättelse. Man kan säga
    att det är en familjeberättelse.

  223. Den riktar sig främst till unga läsare-

  224. -men den är intressant för alla åldrar.

  225. Det är en berättelse som baseras på-

  226. -noveller av en slovensk författare,
    Manka Kremenšek Križman.

  227. Huvudpersonen
    är en flyktingpojke från Bosnien.

  228. Boken utspelar sig
    under kriget på Balkan.

  229. Cykeln som nämns i titeln på boken-

  230. -symboliserar dels pojkens
    förhoppningar och dels frihet.

  231. Bokens innehåll är verkligen aktuellt.

  232. Boken gavs ut före flyktingkrisen
    i Syrien och Mellanöstern-

  233. -så den är mer aktuell nu än nånsin.

  234. Tanja fick
    ett White Raven-pris för boken.

  235. Det är ett internationellt pris
    för barn- och ungdomsböcker.

  236. Det är ett bibliotek i München-

  237. -som ger ut de här priserna varje år.

  238. De läser böcker från hela världen-

  239. -och väljer ut
    kanske femtio böcker som får pris.

  240. Vi försöker marknadsföra den
    utanför Slovenien-

  241. -för den är intressant
    även för utländska läsare.

  242. Mattias var den förste att faktiskt...

  243. ...ge ut den.
    - Anna, du översatte väl den?

  244. Jag kände att äntligen
    var cirkeln sluten för mig.

  245. Jag flyttade till Slovenien
    och lärde mig att teckna.

  246. Jag lade flera år på att lära mig
    det här fantastiska lilla språket.

  247. Sen flyttade jag hem igen
    och tappade kontakten med scenen-

  248. -och började sakna min familj.

  249. Genom att samarbeta
    med Mattias och Stripburger-

  250. -fick jag chansen
    att översätta den här boken.

  251. Det kändes passande
    att jag kunde använda-

  252. -dels min kunskap om serier-

  253. -men framför allt min slovenska,
    så att vi kunde direktöversätta.

  254. Det är en fin bok.
    Den är allvarlig och gripande...

  255. ...och handlar om hur kriget påverkar...

  256. ...barnens värld,
    hur det sipprar in i...

  257. Den stora världen
    sipprar in i den lilla-

  258. -och det får konsekvenser
    som ingen kunde ana.

  259. Du sa ju att boken vänder sig till unga-

  260. -och det är jättebra-

  261. -att de får en möjlighet-

  262. -att tala om brutala frågor-

  263. -när det tar sig uttryck
    i nåt så obetydligt som en cykelstöld.

  264. Vad har ni på gång nu?
    Hur ser det ut för Stripburger?

  265. Vi är på väg att bli klara
    med vårt kommande nummer.

  266. Det blir nummer 67.

  267. Sen har vi
    ett par specialnummer på slovenska-

  268. -som vi släpper före årsskiftet.

  269. Varje år
    släpper vi runt åtta nummer totalt.

  270. Förutom
    vanliga nummer och specialnummer-

  271. -ger vi även ut böcker
    av slovenska författare-

  272. -och dessutom översätter vi-

  273. -"alternativa klassiker" till slovenska.

  274. Andrej, var har du på gång just nu?

  275. Jag verkar ju inom många områden,
    så jag har flera saker på gång.

  276. Jag jobbar med utsatta...

  277. ...barn och ungdomar.

  278. De har kommit hit från Tyskland
    och vi jobbar på...

  279. ...ett väldigt underligt projekt.

  280. Vi försöker hjälpa dem, eftersom de...

  281. ...har det väldigt svårt.

  282. Därför försöker vi hjälpa dem med
    en experimentell film som vi gör ihop.

  283. Sen jobbar jag med
    en dockteaterpjäs för vuxna...

  284. ...och en för barn.

  285. Jag tecknar...

  286. Jag tecknar när jag behöver...

  287. ...uttrycka mig om nåt.

  288. Jag hade med en kort serie i
    Stripburgers senaste nummer.

  289. Temat var flyktingar,
    och titeln var "Hellcom".

  290. -Så det är olika grejer.
    -Det låter bra.

  291. Vad händer med Mattias
    och Tusen serier?

  292. "Cool cykel" är en av fem nya böcker.

  293. Vi har alla med oss, men
    de släpps först om några månader.

  294. Den första är "Fem historier om
    prostituerande" av Amalia Alvarez-

  295. -som bygger på
    intervjuer med prostituerade-

  296. -och en av deras klienter.

  297. Jag jobbar även med Altcom-festivalen-

  298. -som äger rum i slutet av juli i Malmö.

  299. Där kommer vi även att ha en
    Workburger-utställning och annat.

  300. Det blir utställningar
    och en seriemässa-

  301. -mellan den 28 och 31 juli.

  302. En sommarfestival låter bra.

  303. -Vad ska Anna göra?
    -De senaste åren...

  304. ...har jag främst samarbetat
    med en serbisk grupp i Belgrad.

  305. De organiserar Novo Doba-festivalen-

  306. -som är en av
    de mest intressanta festivalerna-

  307. -om serier och besläktade konstformer
    i det före detta Jugoslavien just nu.

  308. De har också en fantastisk lokal
    med silkscreenstudio...

  309. ...och utställningsutrymme.

  310. Mina serieexperiment...

  311. ...har främst skett i samarbete
    med dem under de senaste åren.

  312. Vi har också byggt upp ett nätverk-

  313. -av likasinnade
    festivaler och konstnärer-

  314. -runt främst Adriatiska havet.

  315. Så jag planerar att åka dit
    och skapa nåt eget.

  316. -Det är min plan för framtiden.
    -Det låter bra. - Tack.

  317. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Slovensk seriekonst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stripburger är ett slovenskt konstkollektiv och en serietidning som funnits i 25 år och som nu börjar få internationell spridning. Här berättar några av personerna bakom om deras historia och om Balkans serie-scen. Medverkande: Tanja Skale, redaktör, serietecknarna Andrej Stular, Mattias Elftorp och Anna Ehrlemark. Moderator: Kalle Hakkola. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Ämnen:
Bild, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Berättande, Bilder, Litteraturvetenskap, Serietecknare, Slovenien, Tecknade serier, Teckningskonst
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Science fiction och realism

Är science fiction motsatsen till realism eller är det egentligen samma sak? Serietecknarna Kim W. Andersson och Maria Fröhlich samtalar om varför det är så spännande att skriva om rymden och hur man slår igenom på den amerikanska serietidningsmarknaden. Moderator: Daniel Löf. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Feminism, radiomagi och sci-fi

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Slovensk seriekonst

Stripburger är ett slovenskt konstkollektiv och en serietidning som funnits i 25 år och som nu börjar få internationell spridning. Här berättar några av personerna bakom om deras historia och om Balkans serie-scen. Medverkande: Tanja Skale, redaktör, serietecknarna Andrej Stular, Mattias Elftorp och Anna Ehrlemark. Moderator: Kalle Hakkola. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.