Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Hur kan vi använda stora mängder data för att beskriva vad som händer i naturen? I Flora- och faunavårdskonferensen 2016 visas exempel på hur vetenskaplig metodik kan användas inom naturvården. Vi får också veta mer om arbetet med en långsiktig skogsstrategi och regeringens naturvårdspolitik. Moderator: Staffan Lindberg. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016 : Forskning och innovation för framtiden med RRIDela
  1. Jag representerar en organisation
    som heter Vetenskap och allmänhet-

  2. -som uttalas VA. Vi jobbar
    med dialog... Undrar ni vad jag sa?

  3. Vi jobbar med dialog mellan vetenskap
    och allmänhet i naturvårdens tjänst-

  4. -men också i hela samhällets tjänst.

  5. Vi tror att forskningskommunikation
    är viktigt-

  6. -och innebär inte bara att forskare
    informerar vad man kommit fram till.

  7. Det består av en levande dialog-

  8. -där forskare har nytta av att ta
    reda på vad andra aktörer tänker-

  9. -och ytterst
    även allmänheten som grupp.

  10. Om jag bara hittar den lilla pekaren-

  11. -så ska jag gå från Vetenskap
    och allmänhet i naturvårdens tjänst-

  12. -till
    allmänhet i vetenskapens tjänst.

  13. Det är nåt vi jobbar med hos oss.

  14. Det kan kallas "medborgarforskning"
    eller "citizen science"-

  15. -som Miljödepartementet nämnde.

  16. Vad är då det? Det handlar om att
    fler än forskarna samlar data-

  17. -och även kanske analyserar data.

  18. Det kan ni som sitter här
    ha nytta av-

  19. -om ni vill ha mycket data,
    mer data än man kan samla själv.

  20. Eller om man har massvis med data
    och behöver hjälp att analysera det.

  21. Sen finns det nåt som heter "extreme
    citizen science" som är spännande.

  22. Då är det inte forskarna
    som initierar.

  23. När man samlar data är det forskarna
    som är problemformulerare-

  24. -och som är expert på sitt område
    och på analysverktygen.

  25. Här går medborgarna och definierar
    frågeställningar och startar projekt.

  26. Det är inte så stort i Sverige än,
    men det finns internationellt.

  27. Så...

  28. "Citizen science"
    växer internationellt sett.

  29. Det går hand i hand med möjligheterna
    att göra det, alltså IT-lösningar.

  30. Vi har möjlighet att kommunicera
    globalt och samla en massa data-

  31. -och då växer själva rörelsen i sig.

  32. Bilden är ett av många exempel-

  33. -som finns på en sajt
    som heter Zooniverse.

  34. Där finns olika projekt
    där man tar hjälp av allmänheten.

  35. Man får gå in och kolla på
    satellitbilder och leta algbälten.

  36. Då märker man ut dem.

  37. Man kan även, via kamera, räkna djur-

  38. -och här ligger ni biologer
    i framkant.

  39. Biologerna har länge sett att det
    finns mycket att vinna på samarbete-

  40. -men nu hakar andra discipliner på.

  41. Inom humaniora och samhällskunskap
    tar man hjälp att analysera texter.

  42. Det här växer och är en trend
    internationellt sett.

  43. Ett givet exempel i Sverige
    hörde vi om tidigare.

  44. Vi har Artdatabankens portaler för
    inrapportering av allmänhetens fynd.

  45. Forskare tar hjälp av olika data-

  46. -och får hjälp med
    lokaler för olika arter.

  47. Men det är också för allmänhetens
    skull. Det är i allmänhetens tjänst.

  48. Här finns en rörelse i civilsamhället
    med experter som byter information.

  49. Det är en väldigt viktig aspekt
    på det hela.

  50. Vi på VA främjar vetenskaplighet
    hos den kommande generationen.

  51. Vi jobbar med det här gentemot unga.

  52. Varje år ordnas ett massexperiment-

  53. -där unga samlar data till forskare.

  54. Det är data som forskaren kan använda
    till vetenskapliga publikationer-

  55. -och barnen ska också vara subjekt
    och vara med och undersöka.

  56. Vi mäter inget på barnen, utan de får
    lära sig hur det går till att forska.

  57. Vad betyder vetenskap? Här är
    ett experiment av en SLU-forskare.

  58. Man kartlägger när hösten kommer.

  59. Då får man in data från hela Sverige
    på när höstlövsförändringen sker.

  60. Vi är inte bara i naturvårdens tjänst
    utan vi jobbar med alla vetenskaper.

  61. En sociologiforskare ville veta-

  62. -hur ungdomar
    ser på risker i sina eget liv.

  63. Det är en sociologisk studie.

  64. Allt detta leder till
    vetenskapliga publikationer.

  65. Varför pratar jag
    om "citizen science"?

  66. Det är besläktat med Artdatabanken.

  67. Men det ingår också i en global trend
    mot mer öppenhet-

  68. -och inkludering i forskningen.

  69. Det sker både på gräsrotsnivå-

  70. -med hjälp av att det nu är möjligt
    att hantera stora mängder data-

  71. -men det sker också på policynivå.

  72. Om vi tittar på EU-nivå så har vi vår
    forskningskommissionär Carlos Moedas.

  73. Han har varit tydligt med-

  74. -att prioritera "open science", "open
    innovation" och "open to the world".

  75. Det var i ett stort tal
    som citerats ofta senaste året-

  76. -som han lanserade det här.

  77. Vad är det, då?

  78. Om vi tittar på "open science"-

  79. -innebär det öppenhet i forskningen
    och hur man pratar om den.

  80. I begreppet ingår som ni säkert vet
    även "open access"-

  81. -det vill säga att man tillgängliggör
    sina resultat i tidskrifter-

  82. -som inte är låsta
    på universitetsbiblioteken.

  83. Det här ska komma alla till gagn,
    vilket är värdefullt globalt sett.

  84. Fattiga universitet
    har inte tillgång.

  85. Nu kan andra aktörer
    få tillgång till forskningsresultat.

  86. I det här ingår även att själva data
    ska vara tillgängligt.

  87. Det ska inte sitta i en pärm-

  88. -efter att du har gjort
    den analys du sedan publicerar.

  89. Dataseten ska finnas tillgängliga
    för andra att analysera ytterligare-

  90. -och för andra aktörer.

  91. "Open innovation" är besläktat
    med det men har fokus på innovation.

  92. Förutom de data som produceras
    av allmänheten i Artportalen-

  93. -har vi forskningsdata och
    myndighetsdata som kallas "big data".

  94. Det innebär nya möjligheter för många
    aktörer att hitta nya lösningar-

  95. -på nya eller gamla problem.

  96. Om "open science"
    är ett paraplybegrepp-

  97. -är begreppet "ansvarsfull forskning
    och innovation" ett paraplybegrepp-

  98. -som omfamnar "open science"-

  99. -men som även innebär en dialog
    med olika aktörer om framtiden-

  100. -och där man har ett framtidstänk-

  101. -som innebär en socialt, ekonomiskt
    och miljömässigt hållbar framtid.

  102. Det ska också vara etiskt okej.

  103. De lösningar som vi tar fram
    ska kännas bra för alla människor.

  104. Det ska vara rättvist och etiskt.
    I paraplybegreppet ingår fler saker.

  105. RRI är en ny förkortning
    som alla ska lära sig känna igen.

  106. Det kan sägas vara släkt med CSR.

  107. Det är forskningens
    och innovationens CSR.

  108. Så...

  109. Dessutom har man, vilket ingår i RRI-

  110. -ett utmaningsorienterat fokus.

  111. Man tittar inte på enskilda problem
    utan på de utmaningar vi måste lösa-

  112. -för att komma till en framtid
    som är hållbar och etiskt okej.

  113. Utifrån de utmaningarna för man en
    diskussion om hur man ska komma dit-

  114. -och då ska man inte låsa fast sig
    i olika discipliner eller aktörer.

  115. Här måste vi ha en ökad dialog
    mellan aktörer och discipliner-

  116. -för att kunna lösa utmaningarna.

  117. Det här är ju nånting som...

  118. ...visar sig till exempel
    i FN:s nya hållbarhetsmål.

  119. För hur ska vi kunna uppnå vart
    och ett av dessa 17 hållbarhetsmål?

  120. Kan nån enskild disciplin, aktör,
    sektor eller civilsamhälle lösa det?

  121. Svaret är förstås nej. Vi måste
    samarbeta för att nå fram till målen.

  122. I EU har man, väldigt besläktat,
    formulerat sju samhällsutmaningar.

  123. Hälsa, livsmedelstrygghet,
    energi, transporter, miljö-

  124. -inkluderande, innovativa samhällen
    och säkra samhällen.

  125. De samhällsutmaningarna står vi inför
    för att nå den framtid vi vill ha.

  126. Kring de här utmaningarna har man-

  127. -massa pengar inom världens största
    forskningsprogram Horisont 2020-

  128. -för att adressera dem tvär-
    vetenskapligt och tvärsektoriellt.

  129. Så...

  130. Med den här bakgrunden
    - vad innebär det här för oss?

  131. Har vi några forskare här? Hand upp.

  132. Det har vi.

  133. Ni har förstås en väldigt viktig roll
    när det gäller dessa samarbeten.

  134. Ibland kan initiativen ligga hos er.
    Ni måste ta initiativ till dialog-

  135. -och att ha kontakt med de aktörer
    som är relevanta för er forskning.

  136. Alla här inne har ett ansvar.

  137. Forskarna måste göra detta,
    annars bryter de mot lagen.

  138. Det står nämligen i högskolelagen-

  139. -att forskare ska verka för att deras
    resultat, tillkomna vid högskolan-

  140. -kommer till nytta.

  141. Man ska samverka
    med det omgivande samhället.

  142. Så...

  143. Det är dags att följa lagen,
    men hur ska ni göra det?

  144. Det är nu jag kommer med
    den glada nyheten. Det finns metoder.

  145. Ett verktyg?

  146. Det finns en nyutvecklad verktygslåda
    för hur olika aktörer...

  147. Jag ska peka. Policymakers,
    myndigheter, politiker, forskare-

  148. -utbildare i informell och formell
    utbildning, industri, näringsliv-

  149. -och civilsamhällets organisationer
    har olika verktyg.

  150. Det finns inspirerande exempel-

  151. -för att jobba med det här
    inkluderande, samverkande sättet.

  152. Så!

  153. -Tack så mycket.
    -Tack, själv.

  154. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Forskning och innovation för framtiden med RRI

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att angripa samhällsutmaningar och klara miljömål krävs forskning i dialog med alla berörda. Det säger Karin Larsdotter, filosofie doktor och nationell projektledare för EU-projektet RRI Tools. Forskare, praktiker, politiker och allmänheten har nyckelroller i att leda en ansvarsfull utveckling, menar hon. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap, Vetenskap och politik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

En gemensam motorväg för biodiversitetsdata

Ulf Gärdenfors, professor vid Artdatabanken SLU, berättar om Sveriges arbete för att främja en infrastruktur för biodiversitetsdata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Framtiden är här

Matthias Obst, docent på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, berättar om de nya möjligheter som rika datakällor öppnar för analys och bevarande av biologisk mångfald. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Gunvor G. Ericson, statssekreterare åt statsrådet och miljö- och energiministern Åsa Romson, berättar här om regeringens naturvårdspolitik. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Det gröna guldet

Elisabeth Backteman, statssekreterare åt statsrådet Sven Erik Bucht på Näringsdepartementet, berättar om hur regeringen arbetar med myndigheter och organisationer för att ta fram ett nationellt skogsprogram, "Skogen - det gröna guldet". Vi får också höra om visionerna för programmet. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Forskning och innovation för framtiden med RRI

För att angripa samhällsutmaningar och klara miljömål krävs forskning i dialog med alla berörda. Det säger Karin Larsdotter, filosofie doktor och nationell projektledare för EU-projektet RRI Tools. Forskare, praktiker, politiker och allmänheten har nyckelroller i att leda en ansvarsfull utveckling, menar hon. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Att se samband som inte finns

I dag är det lätt att komma över stora mängder data. Det är lockande att leta fram mönster som leder till felaktiga slutsatser. Hur ska du tänka för att inte lockas att ledas fel av kurvorna? Dan Hedlin, som är professor på Statistiska institutet vid Stockholms universitet, berättar. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Artportalsdata som stöd för utsagor om framtiden

Tord Snäll, professor vid Artdatabanken SLU, berättar här om lovande möjligheter att kunna förutsäga arters förekomst, baserat på spontant insamlad fynddata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Vad såg du idag?

Att lagra data om frånvaron av en art är lika viktigt som lagra data om dess närvaro. Det säger Chris Wood, direktör för Ebird, en tjänst för fågelskådare att registrera fågelarter och arternas förflyttningar. Här får vi se några av de analyser som har kunnat göras genom tjänsten. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Bland ugglor och troll i Artportalen

Johan Nilsson, som är biträdande systemansvarig på Artportalen, berättar om trender och tendenser bland observationer av växter, djur och svampar. Vilka mönster är värda att följa upp och hur kan kommande 50 miljoner fynd ge oss ännu tydligare svar? Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Inte enkelt med bra beslut

För att ta smarta beslut måste vi kunna ha tydliga mål och arbeta systematiskt för att uppnå dem. Lyckligtvis finns dessa metoder och verktyg för att uppnå detta idag. Joona Lehtomäki, forskare vid Vrije Universiteit Amsterdam berättar smarta beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från forskningsresultat till politisk handling

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång. Mer kunskap behövs men vi kommer aldrig att bli eniga om sanningen. Det säger Karin Edvardsson Björnberg som är docent vid avdelningen för filosofi vid KTH. Här berättar hon om resan kunskapen gör från forskning till politika beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från Kazakstan till Länsstyrelsen

Eftersom forskare är skattefinansierade så förväntas de att bidra med kunskap till beslut och åtgärder på många olika nivåer, från det globala till det lokala. Det säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet. Avgörande är dock att det finns fungerande och trovärdiga arenor för kunskapsöverförande. Här beskriver han tre sådana arenor. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.