Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Hur kan vi använda stora mängder data för att beskriva vad som händer i naturen? I Flora- och faunavårdskonferensen 2016 visas exempel på hur vetenskaplig metodik kan användas inom naturvården. Vi får också veta mer om arbetet med en långsiktig skogsstrategi och regeringens naturvårdspolitik. Moderator: Staffan Lindberg. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016 : Från forskningsresultat till politisk handlingDela
  1. Jag är miljöfilosof, och i min
    forskning intresserar jag mig för-

  2. -filosofiska frågor kopplade
    till miljö och hållbar utveckling.

  3. Jag är intresserad av
    värderingen av vår naturmiljö-

  4. -och hur vi kan styra arbetet mot en
    bättre miljö med politiskt satta mål.

  5. På senare tid
    har jag intresserat mig för frågan-

  6. -om hur vetenskaplig kunskap
    kommer in när vi fattar beslut-

  7. -och vilken kunskap
    som behövs för att sätta miljömål-

  8. -och för att utarbeta strategier
    för att nå de målen.

  9. Det tänkte jag prata om i dag.

  10. Det här är inte några nya idéer-

  11. -utan de har framförts av
    många andra forskare.

  12. Jag vill nämna min kollega
    Sven-Ove Hansson-

  13. -och hans arbeten om beslutsfattande,
    risk och osäkerhet-

  14. -som presentationen bygger på.

  15. Ni som jobbar med
    praktiskt beslutsfattande-

  16. -känner till
    att miljöbeslut ofta måste fattas-

  17. -trots att det råder stor osäkerhet.

  18. Det kan handla om effekterna av
    klimatförändringen-

  19. -eller osäkerhet kring effekterna
    av förlust av biologisk mångfald.

  20. I många fall måste man fatta beslut
    trots att det saknas underlag.

  21. Då uppstår frågeställningarna-

  22. -hur mycket vetenskaplig kunskap
    behöver vi för att fatta beslut-

  23. -och hur fattar vi beslut
    när underlaget är ofullständigt-

  24. -eller kanske
    till och med motsägelsefullt?

  25. Jag pratar om
    vetenskaplig kunskap och underlag.

  26. Men vad är vetenskap? Ja, det hade
    jag kunnat ägna en föreläsning åt.

  27. Men väldigt kort hämtar jag
    Nationalencyklopedins definition:

  28. "Organiserad kunskap;
    som verksamhet ett systematiskt..."

  29. "...och metodiskt inhämtande
    av kunskap inom ett visst område."

  30. Vetenskapen är den bästa
    tillgängliga kunskap vi har i dag-

  31. -och den utgörs av
    de provisoriska försanthållanden-

  32. -som majoriteten av forskare
    inom ett visst område tar för sanna-

  33. -samt de metoder med vars hjälp
    försanthållandena kan justeras-

  34. -så att vi successivt
    får bättre kunskap.

  35. Att vetenskapen består av
    provisoriska försanthållanden-

  36. -det innebär att den inte är absolut.

  37. Tvärtom kan det som räknas som
    kunskap i dag revideras i framtiden.

  38. Det här är ett exempel.
    Det kommer ni kanske ihåg.

  39. För drygt tio år fick två forskare
    Nobelpriset i medicin-

  40. -för upptäckten av magsårsbakterien
    Helicobacter pylori.

  41. Tidigare var den etablerade
    vetenskapliga sanningen-

  42. -att magsår orsakades av
    stress och psykologiska faktorer.

  43. Men i dag vet vi
    att i nästan alla fall-

  44. -är bakterien involverad
    på ett eller annat sätt.

  45. Och behandlingen
    som patienter får i dag-

  46. -utgår från
    den här nya, reviderade kunskapen.

  47. Det är ofta så här
    som vetenskapen framskrider.

  48. Man ifrågasätter
    den etablerade sanningen.

  49. Man omprövar den
    och bygger vidare på den-

  50. -om det visar sig
    att den håller de här testen.

  51. Det här är inte
    samma sak som att säga-

  52. -att det är rimligt att ifrågasätta
    etablerade fakta hur som helst-

  53. -eller att man kan ersätta dem
    med vilka påståenden som helst.

  54. Inom vetenskapen
    råder stränga bevisregler.

  55. Man sätter höga krav på ny kunskap
    för att den ska inkorporeras-

  56. -i den vetenskapliga kunskapsmassan.

  57. Om det inte vore så skulle man hindra
    vetenskapliga framsteg-

  58. -genom att man baserar sin forskning
    på felaktiga försanthållanden.

  59. Men det kan innebära
    att det tar tid för nya upptäckter-

  60. -att accepteras som
    etablerade vetenskapliga sanningar.

  61. Magsårsbakterien som jag nämnde
    är ett exempel.

  62. Det tog tio år från upptäckten-

  63. -till det blev en etablerad
    vetenskaplig konsensus-

  64. -kring bakteriens roll
    i utvecklandet av sjukdomen.

  65. Framväxten av klimatvetenskapen
    är ett annat exempel.

  66. Läser man IPCC:s rapporter
    från 90-talet och framåt-

  67. -ser man att hypotesen om den
    antropogena globala uppvärmningen-

  68. -successivt har blivit allt mer
    etablerad inom vetenskapssamfundet.

  69. Och i dag
    råder det en stor samsyn kring-

  70. -att klimatet förändras, och att
    förändringen orsakas av människan-

  71. -genom utsläpp av växthusgaser.

  72. Men sen...

  73. ...spelar kunskap även in
    vid beslutsfattandet.

  74. Det är tydligt inom miljöpolitiken,
    där vetenskapen är viktig-

  75. -både när det gäller
    formulerandet av målsättningar-

  76. -vägar att nå dit,
    att utvärdera styrmedel-

  77. -att mäta tillstånd i miljön.

  78. För alla de sakerna har vetenskapen
    en viktig roll att spela.

  79. Det mest uppenbara sättet
    att använda vetenskapen-

  80. -är att gå från det
    som räknas som etablerad kunskap-

  81. -eller vetenskap,
    till beslutsfattande.

  82. Alltså från steg två här,
    från kunskapsmassa till beslut.

  83. De höga beviskrav
    som tillämpas inom vetenskapen-

  84. -gör att kunskapen
    har hög tillförlitlighet-

  85. -även i
    det praktiska beslutsfattandet.

  86. Men ibland
    finns det skäl att frångå ordningen.

  87. Det kan man illustrera
    med ett vardagsexempel.

  88. Det är ingen jättebra bild, men jag
    vet inte vilka man kan använda i tv-

  89. -så därför tog jag en sida
    från Vårdguiden om borrelia.

  90. Antag att jag är ute i skogen
    och plockar svamp eller bär.

  91. När jag kommer hem märker jag
    att jag blivit biten av en insekt.

  92. Efter några dagar utvecklar jag
    en cirkelformad rodnad.

  93. Jag misstänker att det är borrelia
    men har inte kunskap att avgöra det.

  94. Och rodnaden skulle kunna bero på
    nån annan form av insekt.

  95. I det här läget
    skulle man kunna argumentera-

  96. -att jag har goda skäl
    att trots osäkerheten-

  97. -uppsöka en läkare för
    att fastställa vad det är-

  98. -för det fall det är
    en trolig borreliainfektion.

  99. Givet de allvarliga konsekvenser
    det kan få-

  100. -ett felaktigt beslut-

  101. -är det oklokt av mig att vänta på
    ytterligare bevis för sjukdomen.

  102. Det enda rimliga är
    att undersöka saken på en gång.

  103. På samma sätt kan man acceptera
    lägre evidens vid vissa miljöbeslut.

  104. Man går inte bara
    från kunskapsmassa till beslut-

  105. -utan tillåter möjligheten
    att gå från evidens till beslut.

  106. Hormonstörande ämnen
    kan vara ett exempel.

  107. Vi vet att ämnena kan påverka
    hormonsystemet även vid låga doser-

  108. -och det mest kritiska skedet
    är fosterstadiet.

  109. Men det exakta sambandet
    mellan exponering och utveckling-

  110. -av hormonrelaterade sjukdomar
    är inte helt fastställt.

  111. Men det finns goda skäl
    att iaktta försiktighet-

  112. -när det gäller exponering av foster-

  113. -genom att fatta beslut
    om gränsvärden och dylikt.

  114. Försiktighetsprincipen är ett uttryck
    för det här sättet att resonera.

  115. I fallet med de hormonstörande ämnena
    är det samma typ av evidens-

  116. -som används inomvetenskapligt och
    för det praktiska beslutsfattandet.

  117. Det är samma typ
    av evidens som används-

  118. -för att nåt
    ska upptas i kunskapsmassan.

  119. Bedömningen av styrkan är densamma.

  120. Det som skiljer sig åt är vilken grad
    av evidens som är tillräcklig.

  121. Inomvetenskapligt kräver man
    en väldigt hög bevisföring-

  122. -för att en hypotes ska räknas
    som etablerad vetenskaplig kunskap.

  123. Ibland stöter man på argumentet att
    nåt inte är vetenskapligt bevisat-

  124. -och därför inte kan ligga
    till grund för beslutsfattande.

  125. Miljöbeslut ska vara evidensbaserade,
    menar man-

  126. -i den bemärkelsen att endast
    sånt som tillhör kunskapsmassan-

  127. -får ligga till grund
    för beslutsfattandet.

  128. Så man tillåter steg två, men inte
    steg tre, som jag precis pratat om.

  129. Ibland kallas den här hållningen
    för "sound science"-

  130. -eller "sund vetenskap" på svenska.

  131. Det låter ju som en rimlig hållning-

  132. -att miljöbeslut
    ska baseras på evidens.

  133. Men i den här bemärkelsen
    är det problematiskt-

  134. -just för att det bygger på
    en oriktig syn-

  135. -på det som inom filosofin
    kallas det praktiska förnuftet.

  136. När vi fattar beslut om vad vi
    bör göra, som med fästingbettet-

  137. -måste vi för
    att vara praktiskt rationella-

  138. -även väga in konsekvenserna
    av våra handlingar.

  139. Vad blir konsekvenserna av
    ett felaktigt beslut?

  140. Ibland kan det här sättet
    att argumentera vara ett försök-

  141. -att sakta ner miljöpolicyprocessen.

  142. Genom att kräva att endast
    den etablerade kunskapsmassan-

  143. -får ligga till grund
    för beslutsfattandet-

  144. -kan man göra det svårare för
    miljöbeslut att komma till stånd.

  145. Det studerar vi i ett Formas-
    finansierat projekt, Mind the Gap-

  146. -jag och några kollegor
    på KTH och Södertörns högskola.

  147. Ett exempel som diskuteras flitigt
    i vetenskapsfilosofisk litteratur-

  148. -är hur man från vissa håll i USA
    försökt sakta ner klimatarbetet-

  149. -genom att hänvisa till den osäkerhet
    som man menar råder inom vetenskapen.

  150. I vårt projekt
    tittar vi inte bara på klimatfrågan-

  151. -utan om fenomenet även existerar
    inom andra miljöområden.

  152. Så om nån av er
    har stött på det här-

  153. -kanske som forskare
    eller beslutsfattare-

  154. -får ni gärna kontakta mig, för jag
    är intresserad av att höra om det.

  155. Tack så mycket,
    och ett särskilt tack till Formas-

  156. -som har finansierat forskningen.

  157. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Från forskningsresultat till politisk handling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång. Mer kunskap behövs men vi kommer aldrig att bli eniga om sanningen. Det säger Karin Edvardsson Björnberg som är docent vid avdelningen för filosofi vid KTH. Här berättar hon om resan kunskapen gör från forskning till politika beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap, Vetenskap och politik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

En gemensam motorväg för biodiversitetsdata

Ulf Gärdenfors, professor vid Artdatabanken SLU, berättar om Sveriges arbete för att främja en infrastruktur för biodiversitetsdata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Framtiden är här

Matthias Obst, docent på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, berättar om de nya möjligheter som rika datakällor öppnar för analys och bevarande av biologisk mångfald. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Gunvor G. Ericson, statssekreterare åt statsrådet och miljö- och energiministern Åsa Romson, berättar här om regeringens naturvårdspolitik. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Det gröna guldet

Elisabeth Backteman, statssekreterare åt statsrådet Sven Erik Bucht på Näringsdepartementet, berättar om hur regeringen arbetar med myndigheter och organisationer för att ta fram ett nationellt skogsprogram, "Skogen - det gröna guldet". Vi får också höra om visionerna för programmet. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Forskning och innovation för framtiden med RRI

För att angripa samhällsutmaningar och klara miljömål krävs forskning i dialog med alla berörda. Det säger Karin Larsdotter, filosofie doktor och nationell projektledare för EU-projektet RRI Tools. Forskare, praktiker, politiker och allmänheten har nyckelroller i att leda en ansvarsfull utveckling, menar hon. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Att se samband som inte finns

I dag är det lätt att komma över stora mängder data. Det är lockande att leta fram mönster som leder till felaktiga slutsatser. Hur ska du tänka för att inte lockas att ledas fel av kurvorna? Dan Hedlin, som är professor på Statistiska institutet vid Stockholms universitet, berättar. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Artportalsdata som stöd för utsagor om framtiden

Tord Snäll, professor vid Artdatabanken SLU, berättar här om lovande möjligheter att kunna förutsäga arters förekomst, baserat på spontant insamlad fynddata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Vad såg du idag?

Att lagra data om frånvaron av en art är lika viktigt som lagra data om dess närvaro. Det säger Chris Wood, direktör för Ebird, en tjänst för fågelskådare att registrera fågelarter och arternas förflyttningar. Här får vi se några av de analyser som har kunnat göras genom tjänsten. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Bland ugglor och troll i Artportalen

Johan Nilsson, som är biträdande systemansvarig på Artportalen, berättar om trender och tendenser bland observationer av växter, djur och svampar. Vilka mönster är värda att följa upp och hur kan kommande 50 miljoner fynd ge oss ännu tydligare svar? Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Inte enkelt med bra beslut

För att ta smarta beslut måste vi kunna ha tydliga mål och arbeta systematiskt för att uppnå dem. Lyckligtvis finns dessa metoder och verktyg för att uppnå detta idag. Joona Lehtomäki, forskare vid Vrije Universiteit Amsterdam berättar smarta beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från forskningsresultat till politisk handling

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång. Mer kunskap behövs men vi kommer aldrig att bli eniga om sanningen. Det säger Karin Edvardsson Björnberg som är docent vid avdelningen för filosofi vid KTH. Här berättar hon om resan kunskapen gör från forskning till politika beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från Kazakstan till Länsstyrelsen

Eftersom forskare är skattefinansierade så förväntas de att bidra med kunskap till beslut och åtgärder på många olika nivåer, från det globala till det lokala. Det säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet. Avgörande är dock att det finns fungerande och trovärdiga arenor för kunskapsöverförande. Här beskriver han tre sådana arenor. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.