Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Hur kan vi använda stora mängder data för att beskriva vad som händer i naturen? I Flora- och faunavårdskonferensen 2016 visas exempel på hur vetenskaplig metodik kan användas inom naturvården. Vi får också veta mer om arbetet med en långsiktig skogsstrategi och regeringens naturvårdspolitik. Moderator: Staffan Lindberg. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016 : Regeringens syn på naturvårdspolitikenDela
  1. Tack för möjligheten att komma hit.

  2. Det är en ära att få prata
    på årets flora- och faunakonferens-

  3. -vår viktigaste naturvårdskonferens.

  4. Och tack, Artdatabanken och alla
    som arbetar med detta fina evenemang.

  5. Som ni hörde förut har Åsa åkt i väg
    och bad mig att hälsa till er alla-

  6. -för ert fantastiska jobb.

  7. Hon är alltså i USA för att
    underteckna det formella avtalet-

  8. -kring Paris och klimatfrågorna.

  9. Annars hade hon gärna velat vara här.

  10. Jag ska försöka koppla mitt anförande
    till årets tema: arter.

  11. Det är ju helt fantastiskt
    en sån här morgon. Jag åkte tåg hit.

  12. Det glittrar och våren spirar.

  13. Det finns otroligt mycket liv,
    som vi kanske inte ser-

  14. -när vi forsar fram med tåg och
    tunnelbana, eller hur vi nu färdas.

  15. Temat i år är spännande - "allmänhet
    och vetenskap i naturvårdens tjänst".

  16. Det får mig att tänka på alla fynd
    av arter - 50 miljoner -

  17. -som har lagts in i Artportalen.

  18. Mycket, mycket imponerande.

  19. Naturvårdsintresserade, allmänheten-

  20. -naturvårdens tjänstepersoner och
    forskare gör ett enastående arbete-

  21. -som är till nytta i naturvården och
    arbetet med en hållbar utveckling.

  22. Artportalen ökar intresset för arter-

  23. -och förstärker artkunskapen.
    Det är en riktig folkbildningsinsats.

  24. Artportalen är nog landets viktigaste
    plattform för "citizen science"-

  25. -inom naturvården.

  26. Då ska vi se om jag lyckas
    byta bild. Så.

  27. Vi lever på en planet
    med begränsade resurser.

  28. Det sätter gränser för vårt agerande.

  29. Redan i dag överskrider vi
    naturens ramar på flera områden-

  30. -som uttag av naturresurser, utsläpp
    av föroreningar i luft och vatten-

  31. -liksom växthusgaser
    och förlust av biologisk mångfald.

  32. Vi kan inte fortsätta så.

  33. Samhället och all mänsklig verksamhet
    måste hålla sig inom naturens ramar.

  34. Vi har länge pratat om
    att ha nollvisioner i trafiken.

  35. Faktum är att det dör fler människor
    av luftrelaterade problem-

  36. -än i trafiken.

  37. Min bakgrund är sjuksköterska.
    Jag vet att många drabbas-

  38. -på grund av att vi inte har den luft
    som vi förtjänar.

  39. Jag hade hoppats
    att få goda resultat-

  40. -från det pågående
    nationella skogsprogrammet-

  41. -vad gäller arbetssätt för utveckling
    av miljöhänsynen i skogsbruket.

  42. Vad som händer inom det nationella
    skogsprogrammet får vi veta mer om-

  43. -när Elisabeth Backteman från
    näringsdepartementet talar efter mig.

  44. Även jordbruket behöver bli
    mer hållbart och kretsloppsanpassat.

  45. Jordbruksstödets utformning och
    offentlig upphandling är regelverk-

  46. -som kan stötta övergången
    till ett mer hållbart jordbruk.

  47. Våtmarker och andra utsatta
    vegetationstyper ska återskapas-

  48. -för att säkra biologisk mångfald,
    öka kvaliteten på sötvatten-

  49. -och minska läckaget av näring
    till sjöar och hav.

  50. Naturupplevelser gör Sverige
    till ett fantastiskt turistland.

  51. Naturen är en förutsättning
    för turism och fritidsliv-

  52. -men har även positiva hälsoeffekter,
    inte minst hos barn och unga.

  53. Många hälsorelaterade livsstilar
    grundläggs under ungdomsåren.

  54. Friluftsliv är inget undantag.
    Men det är aldrig för sent att börja.

  55. Vistelse i naturen främjar
    såväl psykisk som fysisk hälsa.

  56. Man kan också säga
    att Sverige är en del av världen-

  57. -och vår miljö påverkas av den
    globala utvecklingen. Ja, så är det.

  58. De stora saker som hände förra året
    var dels klimatavtalet i Paris-

  59. -dels att vi lyckades träffa ett
    avtal på global nivå om Agenda 2030.

  60. Det är ett mycket viktigt arbete-

  61. -där nu alla länder ska bidra
    för att förverkliga det här.

  62. Det visar tydligt att man måste
    arbeta integrerat.

  63. De nationella miljömålen
    svarar mycket upp mot Agenda 2030.

  64. Av de sjutton målen i Agenda 2030-

  65. -är tio direkt kopplade
    till de nationella miljömålen-

  66. -fjorton mer eller mindre.

  67. Det visar på nödvändigheten
    av att jobba integrerat-

  68. -med utmaningarna
    inom biologisk mångfald, hållbarhet-

  69. -rättvisefrågor och klimatfrågan.

  70. Sverige ska ha en hög ambitionsnivå-

  71. -och vara pådrivande
    i det globala miljöarbetet.

  72. Det har vi visat i klimatarbetet-

  73. -och det måste vi visa i samband
    med den biologiska mångfalden.

  74. Globalt är den biologiska mångfalden
    på land och i hav allvarligt hotad.

  75. Vi ska vara pådrivande och aktiva-

  76. -inför och under årets
    internationella möten.

  77. I år är det partsmötet inom
    konventionen för biologisk mångfald-

  78. -och konventionen
    för handel med hotade arter - CITES-

  79. -samt Internationella naturvårds-
    unionens kongress för naturvård.

  80. Om det var det stora mötet
    för klimatfrågor under förra året-

  81. -så är det stora FN-möten
    det här året för biologisk mångfald.

  82. Inom ekosystemtjänster och miljömål
    följer regeringen sin övertygelse-

  83. -att miljömålen ska integreras-

  84. -i alla de politikområden där
    det finns drivkrafter och lösningar.

  85. Det ska vara lätt och lönsamt
    att göra miljövänliga val i vardagen.

  86. Vi har exempelvis ett förslag
    att se över skatteregler-

  87. -för att underlätta att reparera
    i stället för att köpa nytt.

  88. Att nå miljökvalitetsmålen
    och generationsmålet-

  89. -genomsyrar hela regeringens politik.

  90. Vi kommer att stärka genomförandet av
    miljöpolitiken under mandatperioden-

  91. -och ta avgörande steg för att nå
    miljömålen som riksdagen har antagit.

  92. Välmående ekosystem är nödvändiga
    för den hållbara utvecklingen-

  93. -som vi pratar om sedan 1992 i Rio.

  94. Men nu har vi mycket större
    förutsättningar att ta steg mot den.

  95. Ekosystemtjänsterna är en bas
    för samhällsekonomi och välfärd.

  96. Vi vill lyfta värdet av dessa-

  97. -och alla värden ska få rätt plats i
    alla politiska och ekonomiska beslut.

  98. För att nå dit måste vi utveckla
    och ta fram ekonomiska styrmedel.

  99. En sådan sak är
    att vi i vårbudgetpropositionen-

  100. -lägger fast att vi ska ha nyckeltal-

  101. -som handlar om social,
    ekonomisk och ekologisk utveckling.

  102. En annan viktig sak
    är ekologisk kompensation-

  103. -där ett ingrepp i naturen
    är oundvikligt.

  104. Regeringen har tillsatt en utredning-

  105. -för att få till en mer effektiv
    tillämpning av detta verktyg.

  106. Det har potential att motverka
    förluster av biologisk mångfald-

  107. -och ekosystemtjänster.

  108. Skyddade områden: Skydd av natur,
    med bland annat naturreservat-

  109. -har länge varit naturvårdens kärna.

  110. De allra värdefullaste områdena
    har skyddats-

  111. -i över 100 års naturvårdsarbete.

  112. Nu genomför regeringen den största
    höjningen av anslaget någonsin-

  113. -för skydd av natur
    och skötsel av de skyddade områdena.

  114. Anslagen har höjts, som ni ser
    i bilden här, från en nivå-

  115. -som låg
    på 1,4 miljarder tillsammans 2014-

  116. -men som har höjts väsentligt
    och kommer att höjas ytterligare.

  117. Vid budgetpresentationen kanske
    ni undrade varför det var ett minus.

  118. Det beror på att vi har höjt anslaget
    med 590 miljoner på det som är skydd-

  119. -men vi backar något
    och gör det i långsammare takt.

  120. Därför blir den totala höjningen-

  121. -ändå 3,5 miljarder
    under den här mandatperioden.

  122. De här insatserna ger möjlighet-

  123. -till att genomföra
    mycket fler vandringsleder-

  124. -att rusta och också faktiskt
    skapa jobb inom den här sektorn.

  125. Värdefulla skogar ligger i fokus
    och får en stor del av kakan-

  126. -helt enkelt för att skogar är dyra
    att köpa in eller ersätta ekonomiskt.

  127. Även annan värdefull natur skyddas-

  128. -exempelvis genom att den
    nationella myrskyddsplanen genomförs.

  129. Också skyddet av våra kuster
    och havsområden är av hög prioritet.

  130. Målet är
    att 10 % ska skyddas till 2020.

  131. De är att jämföra med dagens 6,6 %.

  132. För att nå målet har Havs-
    och vattenmyndigheten fått i uppdrag-

  133. -att ta fram en handlingsplan
    för marint områdesskydd.

  134. Höjda anslag och skötsel säkrar också
    tillgången till attraktiv natur-

  135. -och ökar tillgängligheten
    för friluftslivet.

  136. Vi ska skydda och bevara värdefull
    natur enligt EU:s naturvårdsdirektiv.

  137. I höstas tog regeringen ett beslut-

  138. -att föreslå nya Natura 2000-områden.

  139. Ett av dem är Bästeträsk på Gotland-

  140. -där man föreslår en stor geografisk
    utökning för att få med Ojnareskogen.

  141. Inom regeringskansliet arbetar man-

  142. -med att bereda förslag
    på ytterligare Natura 2000-områden-

  143. -bland annat områden för tumlaren.

  144. När vi nämner
    EU:s naturvårdsdirektiv-

  145. -kan jag inte undgå att ta upp
    arbetet med det som kallas Refit-

  146. -en översyn av lagstiftningen.

  147. Olika röster har höjts,
    med varierande ambitionsnivåer.

  148. Det finns dock glädjande nog
    en stor enighet i Europa-

  149. -om att ambitionen i direktiven
    inte får sänkas.

  150. EU-kommissionens analys av hur väl
    direktiven uppfyller sitt syfte-

  151. -ska vara färdig om drygt en månad.

  152. Men trots våra höjningar
    av anslag för naturskydd-

  153. -räcker inte naturreservaten till-

  154. -för att stärka biologisk mångfald
    och ekosystemtjänster.

  155. Vi måste göra insatser
    för att möta ett förändrat klimat.

  156. Vi behöver en grön infrastruktur-

  157. -och då behövs skyddade områden som
    sammanbinds av ekologiska korridorer.

  158. Värdefulla biotoper och habitat
    måste vara jämnt spridda-

  159. -så att
    de ekologiska sambanden fungerar.

  160. Det gör vi med vår stora satsning
    på att bygga upp grön infrastruktur.

  161. Regeringen har avsatt medel till
    Naturvårdsverket och länsstyrelserna-

  162. -och det är nu full fart.

  163. Länen har börjat med
    att "sätta kartan"-

  164. -och identifiera var i landskapet
    viktiga naturtyper förekommer.

  165. Nästa steg är att undersöka-

  166. -i vilken grad
    dessa är ekologiskt sammanhängande.

  167. Det kallas konnektivitet och visar
    var de största bristerna finns.

  168. Ekosystemtjänster ska vägas in-

  169. -och man tittar nu på hur man
    på bästa sätt kan involvera kommuner-

  170. -och andra landskapsaktörer.

  171. Målet är regionala handlingsplaner
    för grön infrastruktur-

  172. -i alla län till och med 2017.

  173. "Att bygga kunskap".
    Konferensen handlar ju mycket om-

  174. -hur vi ska få fram
    och använda information om naturen.

  175. Informationen ingår i våra miljödata-

  176. -och ett stort antal centrala
    myndigheter och länsstyrelserna-

  177. -har jobbat fram en gemensam strategi
    för att hantera alla miljödata.

  178. Naturvårdsverket har fått i uppdrag
    att verka för Digitalt först-

  179. -för smartare miljöinformation.
    Genom digitaliserad information-

  180. -kan smarta digitala tjänster
    nå oss direkt i exempelvis mobilen.

  181. Uppdraget ska öka möjligheterna
    att samla in och sprida miljödata-

  182. -på nya, innovativa
    och kostnadseffektiva sätt.

  183. Det ska vara lätt att göra rätt.

  184. Då är en enkel tillgång
    till information grunden.

  185. Det är centralt att vi vet var
    våra växter, svampar och djur finns-

  186. -vilken utbredning och vilka behov
    de har för sin fortsatta existens.

  187. Regeringen står därför bakom en
    satsning för att öka artkunskapen-

  188. -i regi av Artdatabanken, och har
    beslutat att förtydliga inriktningen.

  189. Jag vill peka på fyra viktiga
    komponenter i den inriktningen.

  190. Målet är att landets djur-,
    växt- och svamparter ska kartläggas.

  191. Detta ska förbättra naturvårdsarbetet
    och öka intresset för arterna.

  192. Delaktigheten i inrapporteringen
    av biologisk mångfald måste öka.

  193. Forskare, allmänhet
    och andra aktörer ska delta.

  194. Inrapporteringens kvalitet är viktig-

  195. -så att analyserna
    blir så korrekta som möjligt.

  196. För det fjärde: Kunskaper om arter-

  197. -ekosystem och ekosystemtjänster
    ska vara lättillgängliga för alla-

  198. -bland annat genom digital teknik.

  199. Om man känner till sakerna,
    har man även ett större engagemang.

  200. "Friluftsliv och naturupplevelser".
    Att engagera allmänheten i naturvård-

  201. -är en pusselbit för att skapa
    intresset för att vistas i naturen.

  202. Vi vill förbättra förutsättningarna
    för alla att utöva friluftsliv-

  203. -och vill underlätta för alla
    att hitta ut i naturen.

  204. Vi vill att friluftslivet ska
    fortsätta att integrera nya svenskar-

  205. -genom friluftsföreningarnas
    verksamhet.

  206. Jag besökte
    Svenskt friluftslivs årsmöte-

  207. -och de berättade om spännande
    projekt i medlemsorganisationerna-

  208. -för att locka nya människor ut
    i naturen, både ungdomar och äldre.

  209. Det är som sagt aldrig för sent
    att börja.

  210. Regeringen har gett Naturvårdsverket
    uppdrag som rör friluftslivet.

  211. Verket ska ta fram en metodik
    för att föreslå nya vandringsleder.

  212. Verket ska också utveckla
    hur allemansrätten kan kommuniceras.

  213. Även Skogsstyrelsen
    har fått liknande uppdrag.

  214. De ska uppmärksamma skogens sociala
    värden i rådgivning och information.

  215. Regeringen har ökat satsningarna
    på friluftslivet budget.

  216. Stadsbidraget till frilufts-
    organisationerna har höjts-

  217. -så att det nu
    är nära 48 miljoner kronor per år.

  218. Den organisationen är nästan
    lika stor som Riksidrottsförbundet.

  219. Genom deras arbete får större grupper
    möjlighet att komma ut i naturen-

  220. -och få djupare förståelse
    för natur och miljö-

  221. -och om vett och rätt
    i den svenska naturen.

  222. Vi satsar på natur- och ekoturism-

  223. -främst genom budgetsatsningar
    till Tillväxtverket och Visit Sweden.

  224. Vi måste fortsätta naturvårdsarbetet
    inom specifika naturtyper-

  225. -som skogar, odlingslandskap, fjäll,
    sjöar, vattendrag, våtmarker och hav.

  226. "Vatten - sött och salt".

  227. Det sker kraftiga förändringar genom
    fysisk påverkan, dämning och dikning-

  228. -men även genom föroreningar
    och vattenkvalitetsförsämring.

  229. Det är viktigt
    att restaurering genomförs-

  230. -och åtgärder enligt ramdirektivet
    för vatten behöver öka.

  231. Den biologiska mångfalden
    har länge påverkats av övergödning-

  232. -exploatering av kusterna och
    överfiske. De frågorna jobbar vi med.

  233. När det gäller skogar
    och odlingslandskap-

  234. -präglas Sverige mycket
    av skogslandskapet.

  235. Skogarna tillhör
    våra viktigaste miljöer på land-

  236. -för biologisk mångfald,
    friluftslivet och klimatet.

  237. Vår ambition är att skyddsvärda
    skogar inte ska avverkas-

  238. -och att miljöhänsynen i skogsbruket
    ska öka.

  239. Det statliga skogsbruket ska vara
    ett föredöme för hållbart skogsbruk.

  240. Vi har också gett Naturvårdsverket
    och Skogsstyrelsen i uppdrag-

  241. -att utvärdera och revidera den
    nationella strategin för skogsskydd-

  242. -så att samhällets resurser kan
    optimeras där behoven är som störst.

  243. Sist men inte minst vill vi bekämpa
    olaglig handel med hotade arter.

  244. Årets partsmöte i konventionen
    mot handel med hotade arter-

  245. -ger anledning att uppmärksamma er-

  246. -på den omfattande organiserade
    brottslighet som förekommer.

  247. Det sker en oroande utveckling av
    den ökade illegala handeln med arter-

  248. -som finns listade i konventionen
    för att reglera den legala handeln.

  249. Dessa arter inkluderar landlevande
    djur, växter och produkter-

  250. -men även timmer och marina arter.

  251. Illegal handel med utrotningshotade
    arter är mer omfattande än någonsin.

  252. Läget för vissa arter, som exempelvis
    elefant och noshörning, är akut.

  253. Brist på agerande kan leda till
    total utrotning inom ett decennium.

  254. Värdet av ett noshörningshorn
    ligger i dag-

  255. -kring en halv miljon kronor
    per kilo.

  256. Ja, en halv miljon kronor per kilo.

  257. Och tjuvjakten har exploderat.

  258. I Sverige ser brotten lite annorlunda
    ut, men de förekommer även här.

  259. Ni har säkert hört talas om tillslag
    mot samlare av ägg och fåglar-

  260. -plundrade bon av hotade fågelarter
    och illegal jakt på rovdjur.

  261. Och svenska turister från Thailand
    kan komma hem med smycken-

  262. -av delar från växter och djur.

  263. Jordbruksverket redovisade förra året
    ett förslag på förstärkta åtgärder.

  264. Vi arbetar mot dessa-

  265. -som delvis sammanfaller med en
    inom EU framtagen handlingsplan-

  266. -mot illegal handel.

  267. Avslutningsvis vill jag ändå säga
    ett stort tack-

  268. -för ert fantastiska arbete för
    naturvården: inventering, forskning-

  269. -hantering av miljödata, skydd
    av natur och hänsyn inom näringarna.

  270. Det utgör basen för naturvården.

  271. Låt oss fortsätta detta positiva
    arbete tillsammans. Tack så mycket.

  272. Tack, Gunvor. Då blir det frågestund.

  273. Jag förstod det.
    Jag får se hur jag klarar det.

  274. Redan har vi en första fråga.

  275. Robert Svensson från Skydda skogen.

  276. Tänker ni stoppa avverkningen
    av skyddsvärda skogar?

  277. Annars kommer arealen av skyddsvärda
    skogar fortsätta att minska.

  278. -Och hur ska ni göra i så fall?
    -Regeringen har ett arbete på gång.

  279. Som sagt har vi avsatt mer pengar
    för att köpa in skyddsvärd skog-

  280. -och jobba
    för frivilliga avsättningar.

  281. Elisabeth Backteman
    på näringsdepartementet-

  282. -tar fram
    det nationella skogsprogrammet-

  283. -där en del är att skydda
    de mest skyddsvärda skogarna.

  284. För att reda ut begreppen: Är det
    illegalt att avverka skyddsvärd skog?

  285. Vi har inte skyddat tillräckligt
    mycket skog i Sverige för att nå...

  286. Ja, men är det illegalt
    att avverka skyddsvärd skog?

  287. Det finns olika definitioner.

  288. Kan jag åka i finkan?

  289. Det beror på vilken sorts skog det är
    och om brottet har varit uppsåtligt-

  290. -hur man ska titta på juridiken
    kring det.

  291. Till exempel en skogsägare
    som inte har anmält-

  292. -utan litar på att entreprenören
    ska anmäla avverkningen, kan åka dit.

  293. -Så folk har åkt dit?
    -Ja.

  294. Men vi måste se över lagstiftningen,
    så att den blir tydligare.

  295. Ja, du lät lite tveksam,
    så det kanske finns jobb att göra.

  296. Blev du nöjd med svaret?

  297. Jag tror att det finns jättemycket
    önskemål inom det här området.

  298. Då går frågan vidare.

  299. Ulrika Stensdotter Blomberg
    på Havs- och vattenmyndigheten.

  300. Du hade en så fin bild
    på ett litet vattendrag-

  301. -och du pratade om fysisk påverkan.

  302. Den enskilda faktor som gör att vi
    inte uppnår god vattenkvalitet-

  303. -är ju fysisk påverkan.

  304. Och nu har vi
    den stora aktuella frågan-

  305. -med små vattenkraftverk.
    Där undrar jag hur ni tänker jobba.

  306. Det är så motsägelsefullt att satsa
    på småskalighet och landsbygden.

  307. För man vet att de tusen minsta
    inte ens bidrar till elnätet.

  308. Så hur ska ni ta tag i det,
    så att vi kommer någon vart?

  309. Regeringskansliet arbetar med detta.
    Det är förstås ingen jättelätt fråga.

  310. Vi har levt i tron att vi har
    jättemycket vatten av god kvalitet-

  311. -för att raljera lite.

  312. De som bor på Öland och Gotland-

  313. -har påtagligt drabbats av att
    inte ha tillgång till gott vatten-

  314. -eller vatten av god kvalitet.

  315. För att se över
    alla de små vattenkraftverken-

  316. -måste de ha moderna miljötillstånd.
    De har inte det i dag.

  317. Men för den enskilde kan det vara så-

  318. -att en damm som inte ens producerar
    ström måste ha tillstånd.

  319. Vi jobbar med hur man ska kunna
    förena det här med miljökraven-

  320. -men göra det rimligt på vilket sätt
    och i vilken takt vi gör det.

  321. Ni känner säkert till ett förslag
    om att ordna en fond.

  322. Vilka ska då betala till den fonden?
    Hur gör man det juridiskt?

  323. Alla de frågorna ser vi över.

  324. För även om småskalig vattenkraft
    bara står för en halv procent-

  325. -av elproduktionen-

  326. -så är den en del i regleringen
    av energin som produceras.

  327. Så det finns många avvägningar, men
    vi hoppas komma framåt under året.

  328. Men det tar tid, för man måste göra
    många olika bedömningar-

  329. -för att få miljötillstånd, samtidigt
    som det måste fungera i praktiken.

  330. Du tycker alltså
    att vi kan skrota de minsta-

  331. -för att hjälpa upp vandring
    av fiskarter-

  332. -och en bättre biologisk mångfald?

  333. Som tjänsteman kan jag inte bara säga
    "skrota de minsta".

  334. Nej, jag förenklar lite.
    Men det handlar om ungefär det.

  335. Man omprövar alltså vatten-
    verksamheten. När blir det klart?

  336. Ja, tänk om jag bara kunde svara
    ett datum.

  337. Ambitionen är att bli klara i år.

  338. Bra. - Tack för det inspelet.

  339. Det vinkas lite här och var.
    Här har vi en fråga.

  340. Richard Holmqvist heter jag.
    Jag är miljöpolitiker i Falun.

  341. 2010 undertecknade Sverige ett avtal
    i Nagoya om biologisk mångfald.

  342. Vi skulle skydda 17 % av vår natur.
    Det pratar inte många regeringar om.

  343. Hur tänker den här regeringen
    strategiskt för att nå målet?

  344. Vi har precis lagt en proposition
    om att ratificera Nagoyaprotokollet-

  345. -för bara någon vecka sedan.

  346. Där föreslår vi att Sverige
    ska ställa sig bakom Nagoya-

  347. -och därmed ratificera konventionen.
    Då krävs ett riksdagsbeslut.

  348. Jag hoppas att vi får igenom
    ett sådant beslut-

  349. -och nästa steg är
    att skriva under avtalet.

  350. När det gäller det marina området är
    Sveriges mål 10 %. Vi når bara 6,6 %.

  351. Vi behöver skydda 17 % men har långt
    kvar. Det arbetet måste fortsätta.

  352. Finns det en majoritet för det här?

  353. Jag hoppas faktiskt att det finns
    majoritet för en ratificering.

  354. Men det är upp till riksdagen. Vi vet
    inte om det blir några följdmotioner.

  355. Som jag förstod finns det en önskan
    att politiker pratar mer om det här.

  356. Jag håller verkligen med om att
    vi behöver lyfta Nagoyakonventionen.

  357. Jag trodde att den var ratificerad
    och sedan glömd.

  358. Men den var glömd, och nu
    ska den ratificeras. Det är ju bra.

  359. Det tar tid på global nivå
    innan alla steg är gjorda.

  360. Men den formella ratificeringen
    i Sverige är tänkt att ske nu.

  361. Jättebra. - Har vi något mer ämne?
    Där har vi en hand.

  362. Rebecka heter jag.

  363. Vi pratar om Nagoyaavtalet
    och 17 % skyddad natur-

  364. -men vi har ungefär 4 % långsiktigt
    och formellt skyddad skog i dag.

  365. Du sa att Sveaskog skulle kunna vara
    föregångsföretag inom skogsbruket.

  366. Kan man inte tänka sig att om de
    gick i bräschen och skyddade skog-

  367. -så skulle det gå snabbt att nå upp
    till de här 17 eller kanske 20 %?

  368. Ja, Sveaskog som föredöme, sa du.
    Hur ska det gå till?

  369. Exakt vad vi vill uppnå
    svarar regeringen på.

  370. Exakt hur får bolaget svara på.

  371. -Hur kommer vi att se skillnad.
    -Genom tydligare direktiv.

  372. Men det diskuteras
    inom det nationella skogsprogrammet-

  373. -hur vi ska kunna använda mer
    av de statliga medel som vi har.

  374. Och hur kommer vi att se det
    i skogen?

  375. -Det kan jag inte svara på nu.
    -Okej.

  376. Tack. Var du nöjd?
    Hyggligt nöjd.

  377. Om Sveaskog börjar med ambitionen
    att inte avverka skyddsvärda skogar-

  378. -kan nästa ambition vara att sätta av
    17 eller 20 %. Det var ett medskick.

  379. Det pågår arbete
    mellan Naturvårdsverket och andra-

  380. -för att skapa mer skyddsvärd skog.

  381. Björn Risinger kan berätta mer.

  382. Lena Ek, som var här
    för något år sedan-

  383. -var mycket för frivillighet
    inom skog och landskapsvård.

  384. Finns det en skillnad i synsätt?

  385. Frivillighet är bra, men du har inte
    samma starka skydd med den.

  386. Precis. Det var det jag ville säga
    med finkan. Ingen har åkt i finkan.

  387. Då kanske vi lämnar skogen.
    Det kanske kommer upp andra frågor.

  388. Att Sverige missar fjorton
    av sexton miljömål-

  389. -ligger du sömnlös om nätterna
    för det?

  390. Jag tycker att det är bekymmersamt.

  391. Strukturen påminner mycket
    om folkhälsopolitik.

  392. Vi sätter upp mål,
    men om vi inte hade haft målen-

  393. -hade det varit mycket svårare
    att prioritera för att komma dit.

  394. Vi satte upp mål på klimatområdet.

  395. Det är ju inte så att det inom
    alla politikområdena pekar neråt.

  396. Två av dem klarar vi, och på några
    pekar trenden åt rätt håll.

  397. Men det är mycket bekymmersamt.

  398. Det blir inga krigsrubriker, som det
    hade varit om det vore skidskytte.

  399. Kemikalieinspektionen kom med en
    jätteintressant rapport häromdagen-

  400. -om giftiga kemikalier i leksaker.

  401. I stället för i 25 % hittade man
    förbjudna medel i bara 15 %.

  402. Men fortfarande är det 15 %.

  403. Just det. Tillbaka till finkan...

  404. Faktiskt anmäldes sju av
    de här företagen till miljöåklagaren.

  405. Vid fusk med assistansersättning
    eller bidrag blir det jätterubriker.

  406. Men om man fuskar med skyddade
    arter-

  407. -eller plockar ut ägg
    blir det inte samma rubriker.

  408. Nej, det är intressant.
    Det kanske vi kan jobba på gemensamt.

  409. Har vi någon mer...
    Där har vi en frågeställare.

  410. Hallå? Hörs det?

  411. Mitt namn är Sten Hellqvist.
    Jag är biolog.

  412. När vi nu talar om gifter undrar jag-

  413. -när regeringen tänker reglera
    hanteringen av rötslam.

  414. Det är en stor giftkälla, som
    i viss mån återgår till jordbruket-

  415. -om det inte deponeras på slagghögar
    i gruvområdet i norra landet.

  416. Det här är en brådskande fråga.
    Ni måste sätta ner foten och säga-

  417. -att vi måste
    börja oskadliggöra rötslammet-

  418. -och återvinna det nyttiga, nämligen
    fosfor och andra växtnäringsämnen.

  419. Det finns fin teknik för det, men ni
    måste bestämma att vi ska följa den-

  420. -så att man i stället för
    att elda sopor börjar elda rötslam.

  421. Det är absolut ett område
    som det behöver göras mycket mer på.

  422. Vi har precis lagt fram
    en proposition till riksdagen-

  423. -om att förtydliga avfallshierarkin.

  424. Den här veckan fattar vi beslut
    om den propositionen.

  425. Det handlar om att förtydliga hur man
    ska göra med avfallshierarkin.

  426. Sedan är det så att 83 % av allt
    avfall i Sverige är gruvavfallet.

  427. Där har vi också ett arbete på gång
    om hur vi ska ta omhand gruvavfallet-

  428. -så att vi skiljer ut det farliga.

  429. Lakvatten kan vara både cancerogent
    och farligt för hälsan på andra sätt.

  430. Vi ska skilja ut det som vi
    kan använda till exempelvis vägar.

  431. Tillsammans har Naturvårdsverket
    och SGU fått i uppdrag-

  432. -att utreda hur vi ska ta hand
    om avfallet bättre.

  433. Nästa fråga är att jobba
    med det avfallet som du nämnde.

  434. Ett preciserande av avfallshierarkin,
    som är "reduce, reuse, recycle".

  435. Man skriver om kapitel 15
    i Miljöbalken-

  436. -och förtydligar på vilken nivå man
    ska göra saker och i vilken ordning.

  437. Spännande. Vi ska börja avsluta.

  438. Om någon har en kort fråga,
    så kan vi ta den.

  439. Joakim Wester.
    Du pratade om gruvdriften.

  440. Det har ju varit några skandaler,
    där gruvbolag som startar gruvor-

  441. -avsätter en liten summa pengar
    för eftersanering.

  442. De har varit grovt underskattade
    mot vad det faktiskt kostade.

  443. Har ni någon plan för det
    i framtiden-

  444. -så att man får en ordentlig
    undansättning av pengar för sanering?

  445. Det är en väldigt viktig fråga
    som Riksrevisionen har tittat på.

  446. De kom med en rapport i december
    som regeringen har gått igenom.

  447. Och i en skrivelse till riksdagen
    säger vi att vi ska titta på det.

  448. Så vi har gett uppdrag till
    Naturvårdsverket och SGU om avfallet.

  449. Men vi måste även se över hur vi
    ska ordna de ekonomiska säkerheterna-

  450. -så att inte skattebetalarna
    behöver betala för efterbehandling-

  451. -när ekonomiska säkerheter saknas.

  452. Gruvbolagen går i konkurs
    och köps upp av en målvakt...

  453. Ja, det hamnar på oss skattebetalare.
    Hur kan man göra på ett bättre sätt?

  454. I Riksrevisionens rapport pekar man
    på att man kan behöva en fondlösning.

  455. Hur det ska göras ska vi börja
    ett arbete för att gå på djupet-

  456. -och lägga nya förslag.

  457. Tack så mycket, Gunvor.

  458. Du ska få trevliga saker-

  459. -och medskick till Åsa Romson,
    saker att jobba med.

  460. -Du får säkert mer goda råd.
    -Tack så jättemycket.

  461. Den här inplastade saken
    ser jag mycket fram emot. Stort tack!

  462. Tack ska ni ha.

  463. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gunvor G. Ericson, statssekreterare åt statsrådet och miljö- och energiministern Åsa Romson, berättar här om regeringens naturvårdspolitik. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

En gemensam motorväg för biodiversitetsdata

Ulf Gärdenfors, professor vid Artdatabanken SLU, berättar om Sveriges arbete för att främja en infrastruktur för biodiversitetsdata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Framtiden är här

Matthias Obst, docent på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, berättar om de nya möjligheter som rika datakällor öppnar för analys och bevarande av biologisk mångfald. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Gunvor G. Ericson, statssekreterare åt statsrådet och miljö- och energiministern Åsa Romson, berättar här om regeringens naturvårdspolitik. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Det gröna guldet

Elisabeth Backteman, statssekreterare åt statsrådet Sven Erik Bucht på Näringsdepartementet, berättar om hur regeringen arbetar med myndigheter och organisationer för att ta fram ett nationellt skogsprogram, "Skogen - det gröna guldet". Vi får också höra om visionerna för programmet. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Forskning och innovation för framtiden med RRI

För att angripa samhällsutmaningar och klara miljömål krävs forskning i dialog med alla berörda. Det säger Karin Larsdotter, filosofie doktor och nationell projektledare för EU-projektet RRI Tools. Forskare, praktiker, politiker och allmänheten har nyckelroller i att leda en ansvarsfull utveckling, menar hon. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Att se samband som inte finns

I dag är det lätt att komma över stora mängder data. Det är lockande att leta fram mönster som leder till felaktiga slutsatser. Hur ska du tänka för att inte lockas att ledas fel av kurvorna? Dan Hedlin, som är professor på Statistiska institutet vid Stockholms universitet, berättar. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Artportalsdata som stöd för utsagor om framtiden

Tord Snäll, professor vid Artdatabanken SLU, berättar här om lovande möjligheter att kunna förutsäga arters förekomst, baserat på spontant insamlad fynddata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Vad såg du idag?

Att lagra data om frånvaron av en art är lika viktigt som lagra data om dess närvaro. Det säger Chris Wood, direktör för Ebird, en tjänst för fågelskådare att registrera fågelarter och arternas förflyttningar. Här får vi se några av de analyser som har kunnat göras genom tjänsten. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Bland ugglor och troll i Artportalen

Johan Nilsson, som är biträdande systemansvarig på Artportalen, berättar om trender och tendenser bland observationer av växter, djur och svampar. Vilka mönster är värda att följa upp och hur kan kommande 50 miljoner fynd ge oss ännu tydligare svar? Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Inte enkelt med bra beslut

För att ta smarta beslut måste vi kunna ha tydliga mål och arbeta systematiskt för att uppnå dem. Lyckligtvis finns dessa metoder och verktyg för att uppnå detta idag. Joona Lehtomäki, forskare vid Vrije Universiteit Amsterdam berättar smarta beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från forskningsresultat till politisk handling

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång. Mer kunskap behövs men vi kommer aldrig att bli eniga om sanningen. Det säger Karin Edvardsson Björnberg som är docent vid avdelningen för filosofi vid KTH. Här berättar hon om resan kunskapen gör från forskning till politika beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från Kazakstan till Länsstyrelsen

Eftersom forskare är skattefinansierade så förväntas de att bidra med kunskap till beslut och åtgärder på många olika nivåer, från det globala till det lokala. Det säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet. Avgörande är dock att det finns fungerande och trovärdiga arenor för kunskapsöverförande. Här beskriver han tre sådana arenor. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.