Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Hur kan vi använda stora mängder data för att beskriva vad som händer i naturen? I Flora- och faunavårdskonferensen 2016 visas exempel på hur vetenskaplig metodik kan användas inom naturvården. Vi får också veta mer om arbetet med en långsiktig skogsstrategi och regeringens naturvårdspolitik. Moderator: Staffan Lindberg. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016 : Från Kazakstan till LänsstyrelsenDela
  1. "Från Kazakstan till Länsstyrelsen".

  2. Jag stod här
    för fem år sen med den här bilden-

  3. -och ondgjorde mig över det
    som jag ser som en problematik-

  4. -mellan oss forskare-

  5. -och de som har ansvarar för den
    praktiska natur- och miljövården.

  6. När vi möts förklarar forskarna
    hur tillvaron är funtad-

  7. -och de som har ansvar för praktiken-

  8. -frågar sig
    hur den kunskapen är relevant.

  9. Jag har upplevt
    ett gap som handlar om-

  10. -att vår naturvård
    blir ineffektiv ur nåt perspektiv.

  11. Har det hänt nåt då sen 2011,
    när jag gnällde på det här?

  12. Jag tänkte lyfta några av
    de nya länkarna som har uppstått.

  13. För det som behövs
    är nån typ av arenor-

  14. -då vi som är inom akademien-

  15. -och många av er inom den praktiska
    naturvården kan mötas på olika plan.

  16. Jag tänkte prata om
    tre arenor, tre förkortningar.

  17. Jag hoppas att ni kan bära med er
    vad förkortningarna står för:

  18. IPBES, EVIEM och SCB.

  19. IPBES står för
    Intergovernmental Platform-

  20. -on Biodiversity
    and Ecosystem Services.

  21. Den bildades formellt 2012,
    så den har några år på nacken-

  22. -men den kan man se
    som en parallell till Klimatpanelen.

  23. Klimatpanelen sammanställer
    kunskap om klimatförändringar-

  24. -och föder in den
    primärt i FN:s klimatkonvention-

  25. -men det påverkar ju
    vad vi gör i våra länder.

  26. Det har inte funnits en motsvarande
    process vad gäller ekosystemtjänster.

  27. Så från 2012
    finns det här IPBES etablerat.

  28. Man håller möten där
    representanter från regeringar...

  29. ...och det är nu... - Lars, är det
    120 eller 130 länder med i IPBES?

  30. Nu satte jag honom på pottkanten,
    men drygt hundra av världens länder.

  31. Poängen är att regeringarna
    tillsammans diskuterar-

  32. -vilken kunskap som behövs runt
    mångfald och ekosystemtjänster-

  33. -och formulerar de frågorna-

  34. -till kunskapssamhället i stort.

  35. "Ge oss svar och riktlinjer runt de
    frågor som vi är intresserade av."

  36. IPBES mandat går ut på fyra delar.

  37. Dels ska man
    identifiera kunskapsluckor-

  38. -och saker som vi borde veta mer om,
    att katalysera kunskapsuppbyggnad.

  39. Om vi nu vet hur saker borde vara,
    hur genomför vi det då?

  40. Man tittar på vilka policyverktyg
    som finns för naturvårdsarbetet.

  41. Det är viktigt att det finns
    nån form av kapacitetsutbyggnad.

  42. Kompetensen är inte
    i alla länder tillräcklig-

  43. -för att hantera utmaningarna. Så
    kapacitetsutbyggnad är en pusselbit.

  44. Men det som ligger oss närmast är de
    utvärderingar som görs inom IPBES.

  45. De är dels tematiska. Det kom i
    februari två färdiga utvärderingar-

  46. -varav den om pollinatörers betydelse
    fick stor medial uppmärksamhet.

  47. Och det är en genomgång om vad vi vet
    om pollinatörers betydelse.

  48. Poängen är
    att de utvärderingar som görs-

  49. -har granskats enligt
    en väldigt strukturerad process-

  50. -vilket gör att de har hög
    trovärdighet och politisk tyngd.

  51. Sen görs också
    en serie geografiska utvärderingar.

  52. Regionerna är jättestora:
    Afrika, Amerika-

  53. -Asien och Europa och Centralasien.

  54. Det pågår nu en regional utvärdering-

  55. -av biologisk mångfald och ekosystem-
    tjänster i Europa och Centralasien.

  56. Om man tittar på listan över länder
    inser man hur stort det här är-

  57. -och hur situationen
    är olika i olika länder.

  58. Därav också Kazakstan i min titel.

  59. I vintras gjorde jag en virtuell resa
    i alla -stanländer-

  60. -och läste in mig på vilka skogs-
    resurser som finns i länderna-

  61. -vilket i sig var spännande.

  62. Den här utvärderingen, då.

  63. Ett hundratal experter
    har fått uppdraget.

  64. De har blivit utsedda
    för att göra det här jobbet.

  65. Tanken är då att man ska utvärdera
    status och de trender som råder-

  66. -och se hur det går för
    den biologiska mångfalden i regionen.

  67. Man ska analysera
    drivkrafterna bakom förändringarna-

  68. -och ta fram modeller för att
    beskriva relationen människa-miljö.

  69. Målet är då att ta fram
    ett beslutsunderlag-

  70. -både för länderna i regionerna
    och internationellt-

  71. -som man kan föra in
    i konventionen om biologisk mångfald.

  72. Det ska vara klart 2018.

  73. Det som heter "first order draft"...

  74. ...den första skissen,
    kommer i början på maj.

  75. Så de som är intresserade...

  76. ...kan lämna kommentarer
    på den första versionen.

  77. Ett. Två är mitt andra exempel,
    och då går vi hem till Sverige.

  78. Mistras råd
    för evidensbaserad miljövård-

  79. -som också startades 2012-

  80. -och som arbetar med
    en miljövård på vetenskaplig grund-

  81. -och som genom systematiska
    utvärderingar av miljöfrågor-

  82. -tar fram
    ett förbättrat beslutsunderlag.

  83. Här lyfts begreppet
    "systematiska utvärderingar".

  84. Det är inte vilken utvärdering
    som helst, utan den är systematisk.

  85. Den sker enligt
    ett strukturerat arbetssätt-

  86. -som innebär att man försöker samman-
    ställa all information som finns-

  87. -kring en specifik frågeställning.

  88. Ibland
    måste vi fatta beslut utan kunskap-

  89. -men om det finns kunskap är det inte
    bra att fatta beslut utan den.

  90. Det som gör
    att det är en arena inom EVIEM-

  91. -är att frågorna som belyses
    identifieras i dialog med avnämare.

  92. Så det har gjorts
    intervjuer och analyser.

  93. Vilka är de viktigaste frågorna
    inom miljövård-

  94. -där det behövs bättre underlag?

  95. Då har man initierat
    fjorton utvärderingar-

  96. -och tre rapporter är klara.

  97. Den första handlar om
    renbeteseffekter på fjällvegetation.

  98. Den andra handlar om reduktionsfiske
    och vattenkvalitet i övergödda sjöar.

  99. Den tredje handlar om
    skötsel av skyddade skogar.

  100. Det här har varit
    en delvis känslig fråga.

  101. Om man har skyddat är det väl klart?
    Då får naturen fixa det hela.

  102. Men med tanke på
    att även våra skyddade skogar-

  103. -har ett tungt mänskligt fotsteg
    av tidigare markanvändning-

  104. -och att de ligger i
    ett sammanhang som inte är natur-

  105. -så kan man fundera på
    om man kan nå bättre naturtillstånd-

  106. -genom nån typ av aktiv skötsel.

  107. Men för att göra det är det rimligt
    med ett bra kunskapsunderlag.

  108. I den första rapporten är det gjort
    en systematisk kartläggning.

  109. Då har vi förhoppningsvis valt
    söktermer som är så inklusiva-

  110. -att vi fångar all
    relevant litteratur i sammanhanget.

  111. I utgångsläget av vår sökning
    hade vi 16 500 artiklar-

  112. -som potentiellt
    skulle kunna innehålla sån kunskap.

  113. Sen läser man titlarna och sorterar
    bort de som inte rör frågan.

  114. Sen läser man abstract och
    sorterar bort de som är irrelevanta.

  115. Sen läser man fulltext och
    sorterar bort de som är irrelevanta.

  116. I den här processen
    har vi identifierat 800 arbeten-

  117. -som innehåller relevant information.

  118. Nån har gjort nåt i skogen med
    syfte att gynna biologisk mångfald-

  119. -och man har haft en relevant
    jämförelsepunkt i systemet-

  120. -så att vi kan se
    effekten av åtgärden.

  121. Det handlar om
    ett tjugotal skötselåtgärder-

  122. -och ett tjugotal indikatorer
    på biologisk mångfald.

  123. Det här kan man ladda hem
    på EVIEM:s hemsida.

  124. Det finns en rapport,
    en databas och ett kartverktyg.

  125. Men i det här arbetet
    gör vi ingen värdering.

  126. Vi analyserar inte om åtgärderna
    är bra eller dåliga-

  127. -utan det är bara en sammanställning
    av det kunskapsunderlag som finns.

  128. Så är man intresserad av effekten av
    naturvårdsbränningar på skalbaggar-

  129. -kan man gå in i databasen
    och sortera ut artiklar om frågan.

  130. Vi kommer att göra två fullständiga
    systematiska utvärderingar-

  131. -där vi analyserar resultaten.
    De handlar dels om-

  132. -hur mångfalden påverkas om vi
    förändrar förekomsten av död ved.

  133. Då kan man skapa död ved på plats.
    Man kan ringbarka eller fälla träd-

  134. -man kan köra in ved
    eller göra naturvårdsbränningar.

  135. Bland de 800 studierna
    fanns ett 60-tal-

  136. -som belyser den typen av åtgärder.

  137. Den andra handlar om
    förändrat skogsbete-

  138. -att man antingen
    har hägnat bort betande djur-

  139. -eller att man
    har återintroducerat betande djur-

  140. -om det finns
    nån historisk närvaro av betesdjur.

  141. Där tittar vi vidare på
    individ- och artrikedom-

  142. -och vitalitet
    hos vissa arter av särskilt intresse.

  143. Här har vi runt 150 studier-

  144. -så i antalet studier
    är underlaget större-

  145. -än när det gäller
    manipulering av död ved.

  146. Utvärderingsplanerna finns
    tillgängliga på EVIEM:s hemsida.

  147. Och i processen
    av systematiska utvärderingar...

  148. Det är utvärderingsplanerna
    som är tillgängliga.

  149. Den plan vi har för
    att angripa frågan finns publicerad-

  150. -och där kan alla
    komma med kommentarer.

  151. De ligger tillgängliga
    på EVIEM:s hemsida.

  152. Nummer tre...
    - Har jag tid med trean också?

  153. Society for Conservation Biology,
    SCB-

  154. -är den största organisationen
    för naturvårdsbiologer.

  155. De flesta har kanske stött på
    föreningen på konferenser.

  156. De jobbar med policyfrågor
    och nätverkande mellan forskare.

  157. De har kurser
    och ger stöd till studenter.

  158. Inom SCB finns en europeisk sektion.

  159. Ett flertal av er har nog
    varit med på nån sån konferens.

  160. Det har varit vid fyra tillfällen.

  161. En av mina
    största upplevelser som forskare-

  162. -var den första konferensen,
    i Ungern 2006-

  163. -då jag insåg
    hur stort detta kollektiv är.

  164. Vi är många, och vi gör bra grejer.

  165. Vi kommer nu försöka starta
    en nordisk lokalavdelning av SCB.

  166. Det var en idé
    från konferensen i fjol.

  167. För här finns en anledning att
    samla nordiska naturvårdsexperter-

  168. -för att arrangera
    möten på nordisk nivå-

  169. -vara remissinstans
    i specifika frågor-

  170. -stödja och samverka
    med praktiker på länsstyrelser-

  171. -och det växande
    antalet konsultfirmor.

  172. Kanske kan det bli en plattform
    för tvärvetenskapliga frågor.

  173. Vi naturvetare är duktiga
    på att identifiera problem-

  174. -men ofta ligger lösningen
    i nåt annat fält.

  175. Så i morgon klockan ett börjar vi.

  176. Starten på en ny samverkansmiljö
    för naturvårdare.

  177. Vi ska välja en styrelse-

  178. -men det viktiga blir
    diskussionen kring vad vi ska göra.

  179. Vi ska försöka samla
    den kompetens som vi har i Norden.

  180. Alla är välkomna.

  181. -Där tackar jag.
    -Tack!

  182. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Från Kazakstan till Länsstyrelsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eftersom forskare är skattefinansierade så förväntas de att bidra med kunskap till beslut och åtgärder på många olika nivåer, från det globala till det lokala. Det säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet. Avgörande är dock att det finns fungerande och trovärdiga arenor för kunskapsöverförande. Här beskriver han tre sådana arenor. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Faunavård, Floravård, Forskning, Kunskapsöverföring, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

En gemensam motorväg för biodiversitetsdata

Ulf Gärdenfors, professor vid Artdatabanken SLU, berättar om Sveriges arbete för att främja en infrastruktur för biodiversitetsdata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Framtiden är här

Matthias Obst, docent på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, berättar om de nya möjligheter som rika datakällor öppnar för analys och bevarande av biologisk mångfald. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Gunvor G. Ericson, statssekreterare åt statsrådet och miljö- och energiministern Åsa Romson, berättar här om regeringens naturvårdspolitik. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Det gröna guldet

Elisabeth Backteman, statssekreterare åt statsrådet Sven Erik Bucht på Näringsdepartementet, berättar om hur regeringen arbetar med myndigheter och organisationer för att ta fram ett nationellt skogsprogram, "Skogen - det gröna guldet". Vi får också höra om visionerna för programmet. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Forskning och innovation för framtiden med RRI

För att angripa samhällsutmaningar och klara miljömål krävs forskning i dialog med alla berörda. Det säger Karin Larsdotter, filosofie doktor och nationell projektledare för EU-projektet RRI Tools. Forskare, praktiker, politiker och allmänheten har nyckelroller i att leda en ansvarsfull utveckling, menar hon. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Att se samband som inte finns

I dag är det lätt att komma över stora mängder data. Det är lockande att leta fram mönster som leder till felaktiga slutsatser. Hur ska du tänka för att inte lockas att ledas fel av kurvorna? Dan Hedlin, som är professor på Statistiska institutet vid Stockholms universitet, berättar. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Artportalsdata som stöd för utsagor om framtiden

Tord Snäll, professor vid Artdatabanken SLU, berättar här om lovande möjligheter att kunna förutsäga arters förekomst, baserat på spontant insamlad fynddata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Vad såg du idag?

Att lagra data om frånvaron av en art är lika viktigt som lagra data om dess närvaro. Det säger Chris Wood, direktör för Ebird, en tjänst för fågelskådare att registrera fågelarter och arternas förflyttningar. Här får vi se några av de analyser som har kunnat göras genom tjänsten. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Bland ugglor och troll i Artportalen

Johan Nilsson, som är biträdande systemansvarig på Artportalen, berättar om trender och tendenser bland observationer av växter, djur och svampar. Vilka mönster är värda att följa upp och hur kan kommande 50 miljoner fynd ge oss ännu tydligare svar? Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Inte enkelt med bra beslut

För att ta smarta beslut måste vi kunna ha tydliga mål och arbeta systematiskt för att uppnå dem. Lyckligtvis finns dessa metoder och verktyg för att uppnå detta idag. Joona Lehtomäki, forskare vid Vrije Universiteit Amsterdam berättar smarta beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från forskningsresultat till politisk handling

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång. Mer kunskap behövs men vi kommer aldrig att bli eniga om sanningen. Det säger Karin Edvardsson Björnberg som är docent vid avdelningen för filosofi vid KTH. Här berättar hon om resan kunskapen gör från forskning till politika beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från Kazakstan till Länsstyrelsen

Eftersom forskare är skattefinansierade så förväntas de att bidra med kunskap till beslut och åtgärder på många olika nivåer, från det globala till det lokala. Det säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet. Avgörande är dock att det finns fungerande och trovärdiga arenor för kunskapsöverförande. Här beskriver han tre sådana arenor. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Är vi alla sällsynta?

Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, och Emma Tham, forskare, tar oss med på en tidsresa genom vården och diagnostiken av sällsynt sjukdomar. I framtiden kommer kraven på expertteam att öka för att kunna ställa rätt diagnos när det handlar om sällsynta sjukdomar, menar de. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.