Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Skola för samiska barn i SverigeDela
  1. Välkomna till Umeå!

  2. Som ni hörde tidigare har jag skrivit
    min avhandling om flerspråkiga barn.

  3. Jag vill prata mer om
    hur situationen är här i Sverige.

  4. Hur vi än ser på det så är
    det många utmaningar i Sverige.

  5. Jag vill tala om de utmaningar
    som jag sett när jag arbetat här.

  6. Men innan jag berättar om utmaningarna-

  7. -så måste jag berätta vem jag är
    enligt det samiska sättet.

  8. Jag är Niillasaš Ándaras
    Ásllat Nillá Hanna.

  9. Det är mitt långa samiska namn.

  10. Det här är jag,
    jag är mamma och lärare.

  11. Jag lär inte bara ut i den här världen
    utan även i andra världen, second life.

  12. Det där är min avatar som lär ut
    samiska i en annan värld.

  13. Jag kom från Tana i Finland
    till Sverige.

  14. Redan som barn kände jag mig
    som en orolig själ.

  15. Jag växte upp i Tana,
    Vuovdaguoikka/Baršši.

  16. Jag hade finska och samiska i hemmet.

  17. Jag var flerspråkig från början,
    jag har alltid hört flera språk.

  18. I dag på morgonen när vi började
    och lyssnade på Gunvors föreläsning-

  19. -då hade vi lite svårigheter
    med vår tolkutrustning.

  20. Då tänkte jag att det är en rikedom
    att vi minoriteter kan så många språk.

  21. Vi kan även de små språken.
    Vi behöver inte utrustningen.

  22. Vi förstår ju samiska,
    och även majoritetsspråket.

  23. Jag hade nordsamiska i skolan,
    nåt som har hjälpt mig mycket i arbetet.

  24. Jag kan skriva och läsa på samiska,
    och det är viktigt för mig.

  25. Med vänner har jag använt många andra
    språk. Jag har varit piga i renskötseln-

  26. -laxfiskare och sommarjobbare i Norge,
    där jag hörde skandinaviska.

  27. I dag är jag lärare och forskare
    här på Umeå universitet i Sverige.

  28. Jag flyttade 96 mil eller 960 km
    från Vuovdaguoika-

  29. -och jag har inte tillfälle
    att åka norrut så ofta.

  30. Under dagens föreläsning vill jag
    först nämna vad litteracitet är.

  31. Jag ska berätta om lite om
    vårt litteracitetsprojekt.

  32. Sedan vill jag ta upp våra tandlösa
    och ovassa lagar i Sverige...

  33. ...och vilket splittrat skolsystem
    vi har här i Sverige.

  34. I andra länder vet inte många
    hur samiskans situation är i Sverige.

  35. Jag kommer att prata lite
    om samiskan nu och förr.

  36. Om svårigheten
    när vi har ett heterogent samiskt folk.

  37. Vilka nackdelar och fördelar har vi här?

  38. Några ord om åsikter och ideologier.
    Om jag hinner kommer jag tillbaka-

  39. -till mitt huvudämne,
    att skriva på samiska.

  40. Förra året arbetade jag i ett stort
    projekt som heter Samisk litteracitet.

  41. Det är forskning om
    flerspråkighet, språkrevitalisering-

  42. -och litteracitetsutveckling
    i de globala nordområdena.

  43. Där är fokus skrivande
    för flerspråkiga barn-

  44. -ideologier, huvudsystem,
    utbildning och politik.

  45. Jag har gjort mycket fältarbete,
    och rest flera månader i norr.

  46. Till samiskspråkiga skolor som jag
    gått i och skolor i Sverige och Norge.

  47. Jag har fått se mycket
    av skolans verklighet.

  48. Om vi tänker på vad litteracitet är:
    hur hör den till språkkunskapen?

  49. Till vilken del?

  50. Vi kan se att många olika delar
    hör till språkkunskapen.

  51. En pragmatisk kunskap som betyder att
    vi vet hur vi ska anpassa vårt språk.

  52. Och mönster för hur vi arbetar
    och fungerar i samhället.

  53. Motoriken behövs till exempel
    när man skriver.

  54. Minnet behövs så klart när vi pratar.

  55. Om minnet inte fungerar
    är det svårt att använda språket.

  56. Du måste även ha kunskap om samhället,
    som bakgrunden till språkkunskaperna.

  57. Självklart kan man i Sverige säga-

  58. -att eftersom samiska ungdomar och
    generationer glidit ifrån det samiska-

  59. -så har en del
    av bakgrundskunskapen försvunnit.

  60. Om vi tittar på vad mer
    som hör till språkkunskaper-

  61. -så är tal och förståelse
    för tal väldigt viktiga.

  62. Dessa är även det mest förtryckta här
    i Sápmi och har störst värde.

  63. Att läsa och skriva är litteracitet
    och allt som hör till det.

  64. Varje del är viktig, och litteracitet
    utvecklas inte utan hjälp.

  65. Här i Sápmi har vi
    både modersmålstalande-

  66. -de som läser eller lär sig samiska som
    andra språk och även främmande språk.

  67. Varför ska man bry sig om litteracitet?

  68. Det utvecklas under skolåldern,
    och alla barn i Norden måste gå i skola.

  69. Det betyder att litteracitet
    är den viktigaste språkarenan-

  70. -och det är i skolan
    som litteraciteten utvecklas.

  71. För att denna ska utvecklas måste
    språket även utvecklas inom andra delar.

  72. Till exempel ordförråd och grammatik,
    för att litteracitet ska utvecklas.

  73. Grunden är viktig, att man har språket-

  74. -och att de andra delarna är med.

  75. Jämställdheten saknas mellan språken
    i Sverige när man ser till litteracitet.

  76. Vi kan direkt säga
    att majoritetsspråket-

  77. -och även engelskan,
    har större plats än samiska.

  78. Jag måste säga att litteracitet
    och skrivande är lättare att studera-

  79. -än till exempel talspråksutveckling
    eller politik i hemmen.

  80. Att följa med hem är inte lätt. Fråga
    familjer om jag får komma hem till dem-

  81. -och spela in allt som händer,
    det brukar inte gå så bra.

  82. Tidigare nämnde jag våra tandlösa lagar.

  83. I Sverige har vi har tre lagar...
    Ni behöver inte bry om det finstilta.

  84. Men vi har tre lagar som reglerar
    hur vår samiska kan användas.

  85. Första lagen är språklagen.

  86. Det är den som bestämmer att svenska
    är huvudspråket här i Sverige.

  87. Det betyder också
    att det offentliga samhället har ansvar-

  88. -för att skydda och utveckla
    de nationella minoritetsspråken.

  89. Det är allt språklagen säger
    om de samiska rättigheterna.

  90. Den lyfter fram svenskan
    till första plats.

  91. Sedan har vi lagen om nationella
    minoriteter och minoritetsspråk.

  92. Den lagen innehåller föreskrifter
    om de nationella minoriteternas språk-

  93. -och förvaltningsområdenas rättigheter.

  94. I stor utsträckning betyder det
    att vi kan använda vårt språk-

  95. -hos förvaltningar, myndigheter
    och i domstolar.

  96. Det finns vissa föreskrifter om
    vilka skyldigheter som finns-

  97. -gällande förskoleverksamhet
    och äldreomsorg.

  98. Sedan har vi tredje lagen, skollagen.

  99. Det är första gången
    som vi nämner skolan.

  100. En plats för att utveckla litteracitet
    och annat som hör till.

  101. Skollagen säger att högst 50 % får vara
    på annat språk under de första sex åren.

  102. I kommunala skolor och friskolor.

  103. Den lägger dock inte hinder för
    att sameskolorna hade kunnat ha mer.

  104. För sameskolorna ska de allmänna
    språken vara svenska och samiska.

  105. I Sverige
    har våra sameskolor misstolkat den.

  106. De har inte har hunnit läsa så långt-

  107. -att det sett att finns en särskild del
    som berör sameskolorna.

  108. De har tolkat det som så att det
    högst får vara 50 % på samiska.

  109. Det är våra sameskolor
    som har tolkat det så.

  110. Vad säger lagarna?
    Här är de positiva delarna.

  111. Skyldighet att skydda.
    Men lagarna berättar inte hur.

  112. Domstolar och myndigheter
    säger att man har rätt att använda-

  113. -skriftlig och muntlig
    kommunikation med myndigheter.

  114. Ingen tänker på
    att många inte kan skriva på samiska.

  115. Hur fungerar lagen då?

  116. Förskolor och äldreboenden kan drivas
    helt eller delvis på minoritetsspråk.

  117. Det betyder att kommuner och
    myndigheter själva kan tolka lagen-

  118. -och fundera över om de vill tolka lagen
    så att de väljer helt på samiska-

  119. -eller föredrar där det står
    till hälften eller delvis på samiska.

  120. I skolan är samiska ett separerat ämne.

  121. Det betyder att det är separerat
    från övriga skolan.

  122. Lagen nämner inte hur samiskan kan
    synas i skolan utanför själva ämnet.

  123. Det finns inte reglerat någonstans
    för hur det ska ske.

  124. I lagen nämns inte
    heller något om kultur-

  125. -eller om slöjd, teater, musik,
    litteratur eller filmer. Ingenting.

  126. Det nämns ingenting om arbetsplatser
    eller om näringar.

  127. Om anledningen till
    varför vi skulle ha samiska även där.

  128. I lagarna finns inte heller
    något om media.

  129. Det är en svår situation.

  130. Om vi så tittar på
    hur skolsystemet är här-

  131. -då kan man säga att det i
    sameskolorna och i samiska förskolor-

  132. -finns huvudsakliga förhållanden
    och maktförhållanden.

  133. Vårt land har beslutat mycket.

  134. Det finns en tillsyn
    som någon annan styr.

  135. Ideologierna kommer utifrån
    och även inifrån samhället.

  136. Tanken är att vi ska erbjuda
    färdiga utbildningspaket.

  137. Sameskolornas historia är kort.
    Sameskolorna var tänkta-

  138. -till renskötande nomadiserande samer
    i slutet på 1800-talet.

  139. Kåtaskolorna började här
    i Sverige i början på 1900-talet.

  140. Det var fortfarande tänkt
    till renskötande samer.

  141. Tanken var att samerna,
    och speciellt de renskötande samerna-

  142. -inte hade något värde och skulle
    bli kvar i sin näring och dö ut.

  143. Det var inte så viktiga.

  144. Andra samebarn placerades i kommunala
    skolor där de skulle lära sig svenska.

  145. På 40- och 50-talet fanns det
    institutioner dit barnen fick flytta.

  146. Och först i början på 60-talet
    kom sameskolorna som de ser ut i dag.

  147. Sedan 80-talet har
    vi en sameskolstyrelse här.

  148. I hela Sverige finns det fem sameskolor.

  149. Men för vem är sameskolorna tänkta?

  150. Vi får gå tillbaka i historien
    till 1800-talet och tänka-

  151. -att same var den som hade renar.
    De skulle gå i sameskola.

  152. Den som inte hade renar
    skulle inte gå i sameskola.

  153. 1928 kom en ny lag som gjorde
    att kvinnor miste sina rättigheter-

  154. -om de gifte sig
    med någon utanför samebyn.

  155. Det betydde att deras barn miste
    rättigheterna att gå i dessa skolor.

  156. Vi fick inte bara definitionen av same
    som en som har renar-

  157. -utan också den outtalade definitionen-

  158. -att den som inte har renar
    inte har rätten att vara same.

  159. Vi har delat upp grupperna
    här i svenska Sápmi.

  160. Staten har lyckats dela upp dem
    väldigt tidigt.

  161. Från 1800-talets slut
    har vi haft olika grupper.

  162. Det har synts i samiska skolhistorien
    med skolor för renskötarnas barn.

  163. Först på 80-talet
    har de öppnats för alla samer.

  164. Det betyder att vi har haft
    en separat utbildning i 100 år.

  165. Under 60-talet kom samiskan som
    ett ämne i skolan, två timmar i veckan.

  166. Innan dess fanns det inte alls
    i sameskolorna.

  167. Läs och skrivutbildning var på svenska
    och efter svenska mallar.

  168. Först på 80-talet och framåt har det
    funnits samisk litteracitet i Sverige.

  169. Självklart kan man säga att det har
    funnits projekt som man arbetat med-

  170. -och jag har hört att det på 90-talet
    fanns lyckade projekt i t.ex. Jokkmokk.

  171. Där de lyckades ändra på situationen-

  172. -så att barnen fick gå i en skola
    där samiskan var huvudspråk.

  173. Den vanligaste är
    att våra samebarn får-

  174. -högst fyra timmar i veckan med
    samiska som ämne i sameskolan.

  175. Det här är en bild som visar
    var våra sameskolor finns.

  176. Vi har fem skolor
    och antalen ser ni här.

  177. Tittar vi närmare på dem
    så ser vi att under 2013-

  178. -hade sameskolorna 195 elever.

  179. Där är förskoleklassens barn inräknade.

  180. De i fritidsverksamhet
    var inte inräknade.

  181. I fritidsverksamheten
    var delar på samiska.

  182. När man tänker på hela Sverige
    och ser siffrorna från 2013-

  183. -då endast 195 barn gick i sameskolor-

  184. -så undrar man
    vad som händer här i Sverige?

  185. Jag kan hoppa fram.

  186. Om man så tänker på litteracitet
    och hur den utvecklas-

  187. -då måste man tänka på vad lärarna
    på sameskolorna kan lära barnen.

  188. Sameskolstyrelsen har själva gjort
    en utredning.

  189. Om personalens samiskkunskaper.

  190. Bilden må vara otydlig bild,
    men man se de olika nivåerna.

  191. A1-nivån är den lägsta,
    personer med låg kunskap-

  192. -eller inga kunskaper alls.

  193. C2-nivån är högsta nivån,
    och de är modersmålstalande.

  194. Till exempel
    vad gäller förståelse och lyssnande.

  195. Och det är den mörkgröna färgen.

  196. Väldigt många lärare på
    sameskolorna förstår samiska.

  197. Samtidigt säger många
    att de även kan tala bra. Det går bra.

  198. Ser vi på delen för litteracitet så har
    få svarat på om de kan läsa samiska.

  199. De kanske kan läsa det men låter bli.

  200. Vad gäller skrivande kan man dela
    hela gruppen i två.

  201. Vissa kan skriva, andra kan knappt
    skriva på samiska alls.

  202. Det är lärare på sameskolan.

  203. Om vi så ser på siffrorna från 2013...
    Det var 195 elever på sameskolorna.

  204. 140 gick i en speciell skolform
    som kallas integrerad utbildning.

  205. Det betyder att det på vissa skolor
    finns möjlighet att få musik och bild-

  206. -eller ett annat ämne på samiska
    några timmar i veckan.

  207. Det betyder inte alltid att det är på
    samiska. Det kan vara en samisklärare-

  208. -som håller i den, och det är också
    en integrerad utbildning.

  209. 2012 års siffror visade att det
    var 86 elever i tio andra kommuner-

  210. -som hade modersmålsundervisning
    i samiska utanför sameskolorna.

  211. Det innebär att 2008 hade 384 barn-

  212. -modersmålsundervisning i hela Sverige.

  213. 570 hade rätt till det.

  214. Många barn fick
    inte undervisning i samiska.

  215. För två år sedan när de tittade
    på siffrorna igen så kunde vi se-

  216. -att det inte var så många barn
    som ha de samiska i skolan.

  217. Plötsligt hade antalet barn som har rätt
    att läsa samiska ökat markant...

  218. ...till dess att Skolverket
    medgav att de hade satt fel kod.

  219. 80 somalier från Stockholm-

  220. -hade hamnat i samma grupp
    som de som hade sydsamiska.

  221. Det hade blivit samma kod för de
    grupperna. Detta rörde till siffrorna.

  222. Här i Umeå
    har ca 30-35 elever rätt till samiska.

  223. Alla får inte samisk undervisning nu.

  224. Mindre än hälften av de elever som har
    rätt att läsa samiska som modersmål-

  225. -får undervisning i samiska.

  226. När jag granskade siffrorna
    insåg jag att något inte stämde.

  227. Om vi har fler än 8 000 vuxna personer
    i röstlängden i hela Sverige-

  228. -så kan man säga att det finns
    ungefär 20 000 samer i Sverige.

  229. Om vi tänker på hur många barn det borde
    finnas mellan 0-20 år statistiskt sett-

  230. -så skulle det vara
    mellan 2 000-4 000 barn.

  231. Trots det var det bara 272 barn-

  232. -som fick läsa samiska
    som modersmål 2013.

  233. Hur är det då utanför sameskolorna?

  234. I fem skolor utanför sameskolorna
    fick barnen läsa några timmar.

  235. Vår skolförordning är annorlunda för
    samiska som undervisas på andra platser.

  236. Samiska ingår sällan
    i skolans vanliga utbildningsutbud.

  237. Det är ett tillvalsämne.

  238. I många kommuner är det mellan
    40 minuter och 1 timme i veckan.

  239. Här i Umeå är det 40 minuter
    samiskundervisning per barn.

  240. Det innebär att samisk utbildning
    och samiskundervisning-

  241. -blir hemmens ansvar i Sverige.

  242. Som jag sa tidigare så är skolan
    den platsen där litteracitet inleds.

  243. Den inleds inte så mycket hemma. Om
    hemmet har störst ansvar för samiskan-

  244. -så vet vi att vissa delar
    i samiskkunskapen stärks-

  245. -men inte alla delar.

  246. Själv brukar jag vanligtvis inte
    gilla att se på såna här tabeller.

  247. Men här måste jag visa tabellen.
    Tabeller gör människor förblindande.

  248. Det innebär
    att när vi sätter siffror i tabeller-

  249. -ser 220 timmar ut som väldigt mycket
    när man tänker på hur mycket tid det är.

  250. Ingen tänker på att det är
    de första sex åren i skolan.

  251. 220 timmar.

  252. Här ser man att i sameskolor kan man
    få upp till 800 timmar i skolan.

  253. Men på de flesta platser 222 timmar.
    Det är en timme i veckan.

  254. Så samiskan kan undervisas
    i mellan 300 och 1 180 timmar-

  255. -från förskoleklass
    och t.o.m. nionde klass på högstadiet.

  256. När man ser på andra siffror så ser man
    att barn som inte går på sameskola-

  257. -läser mer engelska än samiska
    under sina skolår.

  258. Självklart läser barnen
    som går i sameskola-

  259. -eller på kommunala skolor,
    mest svenska i skolan.

  260. Med så lite svenska omkring oss
    så måste vi ha mer timmar i skolan.

  261. Det här är lite svårt att förstå
    på papper.

  262. Men om vi ser på vad det betyder
    så kan vi tänka att i sameskolan-

  263. -får eleven 133 timmar per år.

  264. De som arbetar med samiska varje vecka
    och får använda sitt språk i arbetet.

  265. Så kan man tänka att det motsvarar
    tre arbetsveckor och två dagar-

  266. -i en samisk miljö under ett helt år.

  267. Det är tre arbetsveckor.
    Det är sameskolorna.

  268. Om vi ser på modersmålsundervisning
    för barn som inte går i sameskola-

  269. -så får de 37 timmar per år.

  270. Det motsvarar mindre
    än en hel arbetsvecka i vårt vuxna liv.

  271. Under den tiden ska de lära sig språket.

  272. Som om inte situationen i Sverige
    är nog skrämmande i dag-

  273. -så är det så att eleverna på
    sameskolorna får 133 timmar per år.

  274. Och barnen som är utanför sameskolorna
    ska följa samma kursplan.

  275. Och de har samma utbildningsmål.

  276. De andra barnen får 37 timmar.

  277. Tänka er de barn som vistas
    i stadsmiljö, till exempel här i Umeå.

  278. De som inte får höra samiska någonstans.

  279. Inte hemma, och bara en timme i veckan.

  280. De ska kunna lika mycket som de barnen
    som kommer från en renskötarfamilj-

  281. -vars föräldrar pratar samiska
    och vilka får fyra timmar i veckan.

  282. Jag tror att något har gått fel
    när staten har tänkt ut-

  283. -vilka kursplaner
    som passar dessa samebarn.

  284. Man har tänkt att alla samebarn i
    Sverige har samiska som modersmål.

  285. Och kursplanerna då? Det är inte
    tänkt att ni ska se den bilden.

  286. För problemet är ju inte kursplanen.

  287. Vi har väldigt bra samiskämnen
    i kursplanen.

  288. Det är inte problemet,
    problemet är hela systemet.

  289. 37 eller 133 timmar per år-

  290. -kan inte vara nog för att ett barn
    ska lära sig allt i en kursplan.

  291. Kursplanen är bra då den innehåller
    all viktig kunskap som du ska kunna.

  292. Du ska kunna läsa och skriva.

  293. Prata, lyssna och samarbeta med andra.
    Skriva och granska texter.

  294. Lära dig grammatik
    och hur språkvård fungerar.

  295. Lära dig kultur och historia.

  296. Allt detta finns under samma ämne.

  297. Det är svårt
    om samiskan inte används hemma.

  298. Så är det för många barn i Sverige nu.

  299. Så kommer vi till hur staten
    har löst det här problemet.

  300. Man tänker "vi behöver lärare.
    vi försöker lösa det här".

  301. "Hur vi ska kunna erbjuda
    utbildning för lärare?"

  302. Utbildning för förskollärare
    och grundskollärare i samiska-

  303. -finns bara i Norge. Det finns inte
    i Finland eller Sverige.

  304. Däremot finns ämneslärarutbildning
    här i Sverige och i Finland.

  305. Det betyder att vi ser på
    högstadiet och gymnasiet.

  306. Men det som är speciellt
    med samiska som ämne-

  307. -är att det inte finns i högstadiets
    eller gymnasiets läroplaner.

  308. Så att vi har inrättat
    en lärarutbildning-

  309. -men själva modersmålsämnet
    finns inte längre i kursplanerna.

  310. Det har förändrats, och nu används
    det så kallade moderna språk-

  311. -som man har på högstadiet.

  312. Modersmålslärare
    har helt andra utmaningar.

  313. Modersmålslärare
    ska läsa till modersmålslärare.

  314. Men modersmålskursplanen
    finns inte på sameskolan.

  315. De har en egen kursplan.

  316. Modersmålslärare som arbetar kommunalt
    ska följa sameskolans skolplan-

  317. -men de har inte gått
    en grundskollärarutbildning.

  318. De betyder
    att de som kan arbeta på sameskolan-

  319. -har gått lärarutbildning
    i Sverige eller Norge.

  320. De kan ta ämnesbehörighet här hos oss.

  321. Ska de läsa till modersmålslärare,
    som inte finns på sameskolor?

  322. Det finns inte heller på högstadiet.

  323. På något sätt
    är den här situationen väldigt rörig:

  324. När man tänker på
    var man ska placera lärarna-

  325. som vi utbildar till högstadie-
    eller gymnasielärare.

  326. Just nu finns det
    ett gymnasium i hela Sverige-

  327. -som har ämnet samiska,
    och där finns det redan lärare.

  328. Samtidigt kan man läsa samiska
    på två högstadieskolor-

  329. -som tillvalsämne,
    och inte bara som modernt språk.

  330. Trots det har vi inga grundskollärare
    eller förskollärare i samiska.

  331. Det kommer heller inga
    utbildningar de närmaste åren.

  332. Sådan är verkligheten för lärare i dag,
    utifrån det personer sagt.

  333. Jag hoppas att vår tolk hänger med.
    Jag vill inte prata för fort.

  334. Jag lär ut duodji, och när
    vi ska göra en arbetsbeskrivning-

  335. -så ber eleven
    om att få skriva på engelska-

  336. -eftersom hon är bättre på engelska
    när det kommer till skrivande.

  337. Det här gäller en elev
    som kommer från sameskolan.

  338. En annan lärare säger så här:

  339. Svenska lär de sig, det är säkert.
    Men samiska, det är en helt annan sak.

  340. De pratar det inte på skolan.
    Skolan verkar behöva hjälp hemifrån.

  341. Pratar samiska hemma så…
    De lär sig mest samiska i förskolan nu.

  342. Och när de går i lågstadiet.

  343. De börjar byta språk
    redan i förskoleklass.

  344. De märker att de inte
    behöver kunna samiska.

  345. De klarar sig med svenskan. De väljer
    helt naturligt språket som fungerar.

  346. Det andra språket är ju svårare.

  347. En elev i nionde klass
    som har samiska som ämne sa:

  348. Jag är inte bra på samiska.
    Jag gillar engelska och svenska mer.

  349. Trots att min pappa är same
    såå pratar jag inte så bra samiska.

  350. Jag vill ha utbildning.
    Jag har en samisk farmor och farfar.

  351. En lärare på sameskolan sa:

  352. Nej, jag har ingenting till någon klass,
    jag har så lite material.

  353. Det är svårt för dem som inte
    har samiska som förstaspråk.

  354. Om jag råkar hitta en bok så passar
    den dem med samiska som modersmål.

  355. Det är svårt att hitta böcker för
    andraspråk, som har en annan nivå.

  356. Hur ska man då göra?
    Nivån är nästan alltid för svår.

  357. Vårt heterogena samiska folk-

  358. -gör att vi har olika språk,
    och ibland inom samma område.

  359. I samma familj kan flera språk
    förekomma. Så var det i min familj.

  360. Få samer, små centrala platser
    och språkfickor.

  361. In- och utflyttningar.
    Det kan vara olika hemspråk.

  362. Bara samiska, samiska och
    ett andra språk, ingen samiska alls.

  363. Mycket inre stridigheter
    och stridigheter med myndigheter.

  364. Vi har en slags splittring.

  365. Verkliga kunskapscentrum
    som har makt saknas.

  366. Med ett bristfälligt skolsystem
    ihop med våra tandlösa lagar-

  367. -och våra samepolitikers bristande
    intresse och negativa inställning-

  368. -så kommer vi i Sverige
    att slå in på en farlig väg-

  369. -och glida bort från det system
    som fungerar i t.ex. Norge.

  370. Det är konstigt att barn i Norge
    kan ha hela sin skolgång på samiska-

  371. -och ändå klara sig
    i det norska samhället.

  372. Jag som gått skolan på samiska
    klarar mig i det svenska samhället-

  373. -trots att jag inte har läst
    så mycket svenska i skolan.

  374. Jag förstår inte varför vi här i Sverige
    inte också kan låta våra barn-

  375. -gå i skola på samiska-

  376. -för att sen klara sig bra
    i det här samhället.

  377. Sedan några positiva saker.

  378. En stor del av de unga,
    under och över tolv år-

  379. -nästan alla barn
    som var med i den svenska delen-

  380. -är glada och stolta över
    att de har samiska.

  381. Vissa måste smussla med sitt språk
    av olika orsaker, men det är inte många.

  382. För litteracitetutvecklingen är
    aktiviteter utanför skoldagen viktiga-

  383. -trots att det inte syns så tydligt här.

  384. Så kan vi se att tv, film,
    sms och chattsidor-

  385. -verkar vara populärt bland ungdomar.

  386. Men om vi ser på det samiska:

  387. Hur mycket gör barnen på samiska
    och vilket innehåll finns det?

  388. Det finns barn som lyssnar
    på samisk musik.

  389. De är kanske inte så många,
    men det förekommer.

  390. Bland de yngsta barnen
    lyssnar de flesta på engelsk musik.

  391. Av de samiska barnen så lyssnar
    de flesta oftast på engelsk musik.

  392. Om vi ser på tv-tittande-

  393. -så speglar det situationen
    som vi har i den samiska miljön:

  394. Att vi inte har så många samiska
    program för barn och ungdomar.

  395. De skulle gärna vilja titta på mer,
    och de ser på den halvtimmen som finns.

  396. Engelskspråkiga program finns överallt.
    Inte konstigt att eleven på sameskolan-

  397. -som vill skriva på engelska på
    samisktimmen är duktigare på det.

  398. Det finns ca 1-2 program på samiska,
    eller blandat svenska och samiska.

  399. Det är tänkt till de yngsta.
    För ungdomar finns det ingenting.

  400. Det här har jag varit tvungen
    att ändra sedan Tromsö-mötet.

  401. Jag hade en fin bild av Homer Simpson,
    men jag har inte den bilden nu.

  402. Om det skulle vara så att alla Simpsons,
    Potter och Barbie...

  403. Jag vet inte om Barbie finns längre,
    men det fanns när jag var yngre.

  404. Vampyrer och My Little Pony
    kanske har försvunnit.

  405. Om alla hade kunnat samiska-

  406. -då är jag helt säker på
    att unga samer skulle använt mer tid-

  407. -för samiska program,
    böcker och på internet och överallt.

  408. Att få höra och se mer samiska.

  409. Nu tänker säkert någon-

  410. -att sådana program hör inte till
    vår kultur.

  411. Det hör jag väldigt ofta,
    speciellt här i Sverige.

  412. "Det hör inte till vår kultur,
    och vi vill inte ha det på samiska."

  413. Men det är fel sätt att tänka.
    Innehållet finns på andra språk.

  414. Det är en del av våra ungdomars kultur.

  415. Om vi säger att vi inte vill ha det på
    samiska så försvinner inte innehållet.

  416. Det finns fortfarande där.

  417. På något sätt måste vi besluta
    att vi måste hitta ett sätt att använda-

  418. -samiska i ungdomskulturen, inte bara
    i den traditionella samiska kulturen.

  419. När vi går på biblioteket
    måste det finnas olika rum-

  420. -där du kan välja, och inte bara
    för mindre barn utan även för större.

  421. Eller om du är på internet
    och hittar allt som är på samiska:

  422. Det ska vara för alla åldrar
    och inte bara en halvtimme i veckan.

  423. Om det var möjligt
    att allt fanns på samiska-

  424. -då tror jag att intrycken jag fått
    här skulle vara lite annorlunda.

  425. Många samiska ungdomar säger att
    de visst är intresserade av att skriva.

  426. Men de är inte så lätt. Det är
    inte lätt att skriva på samiska.

  427. Många säger att de är duktigare
    på att skriva på andra språk.

  428. De säger att de hellre pratar samiska
    än skriver eller läser det.

  429. Här är en kort text av en
    som skriver hur hon brukar resa-

  430. -med sin familj på sommaren
    för att ta sig till kalvmärkningen.

  431. Vilken bra känsla det är att få
    vara tillsammans med sin familj.

  432. Alla de här delarna är viktiga:
    Den här eleven som skriver-

  433. -har språket hemifrån, hon har samiska
    på skolan och hon har gått sameskola.

  434. Trots att det är några små stavfel-

  435. -så kan hon berätta hur viktig den här
    världen och språket är för henne.

  436. Man att hon har haft möjlighet att se
    och höra samiskan på alla platser.

  437. Det syns på skrivsättet och
    hur ungdomar kan använda språket.

  438. Och om skrivande vill jag säga att trots
    att samiska samhället poängterar-

  439. -vikten av att prata och förstå språket-

  440. -så är det viktigast för de yngsta
    som inte kan skriva eller läsa än.

  441. Skrivandet måste man öva upp
    så att ordförrådet blir större.

  442. Så att vi kan prata och skriva
    om allt på samiska.

  443. Språkkunskaper kräver goda och
    mångsidiga användningsmöjligheter.

  444. Här är jag,
    det är min avatar Hanna Velde.

  445. Den är i den virtuella världen.

  446. Elever följer med mig till en värld
    där vi lär oss om andra minoriteter.

  447. Studenter som bor
    i Guatemala, Jokkmokk och Malmö-

  448. -dessa elever får en mötesplats.

  449. Jag tror att det finns
    en möjlighet att använda samiska-

  450. -i olika sammanhang
    och på olika språkarenor.

  451. Men vi måste själva skapa
    de här språkarenorna.

  452. Börja använda språket
    trots att det kan vara väldigt svårt.

  453. Vad tror jag om framtiden?

  454. Jag tror att intresset
    och medvetenheten om samiska frågor-

  455. -språkfrågor och litteracitet ökar.

  456. Jag tror på att rättigheterna
    stärks här i Sverige-

  457. -och inte bara språkrättigheterna.

  458. Jag vet att ungdomarna
    har viljan att lära sig bara de vågar-

  459. -och det inte är språkpoliser som styr.

  460. Det finns viktiga språkarenor
    och vi kan skapa nya för barn.

  461. Svåra delar är få lärare och få
    läromedel här på den svenska sidan.

  462. Vi har inte fått till ett läromedels-
    centrum som hade kunnat göra-

  463. -ett lika bra arbete som i Finland och
    Norge. Dela ut material till skolorna.

  464. Jag menar också att vi har
    för lite undervisning på samiska.

  465. Om språket inte hörs hemma så lär
    det inte höras på andra platser heller.

  466. Om språket inte syns i samhället-

  467. -då är det osynligt
    även i talarnas ögon.

  468. Trots att jag står här ensam idag
    har jag inte arbetat själv i projektet.

  469. Jag har kollegor
    i det här stora litteracitetsprojektet.

  470. Vi arbetar fortfarande med projektet,
    trots andra projekt.

  471. Jag går tillbaka till den virtuella
    världen och hittar på olika nya projekt.

  472. Jag är inte ensam
    och det har varit viktigt-

  473. -att vara en arbetsgrupp
    som diskuterat de här frågorna.

  474. Jag tackar för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skola för samiska barn i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Sameundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.