Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Berättelsen som lärandeDela
  1. "Som barn fick vi lärdomar
    via berättelser."

  2. "De vuxna tjatade inte om
    hur farlig och vass en kniv är."

  3. "I stället kunde kniven berätta
    en historia om hur den föddes i elden."

  4. "Vi var inte förbjudna att röra kniven,
    men nån berättade knivens historia"–

  5. –"som vore den en levande individ."

  6. Berättelserna besjälade föremålen.

  7. Vuxna lärde barnen att arbeta med ull.

  8. Samtidigt lärde de sig
    att vara försiktiga med vassa knivar–

  9. –och använda dem utan att skära sig.

  10. Samisk uppfostran var indirekt.

  11. I stället för tillsägelser–

  12. –lärde sig barnen saker via berättelser
    och händelser i vardagen.

  13. Berättelser gav många olika lärdomar:

  14. Hur man rör sig i naturen.
    Hembygdens historia.

  15. Respekt för naturen
    och andra människor.

  16. Varsamhet invid vatten
    eller när man använder en kniv.

  17. De speglar traditionell
    samisk uppfostran.

  18. Å andra sidan
    har det samiska samhället förändrats.

  19. I dag innefattas barnens uppfostran
    och undervisning av förskola och skola.

  20. Det traditionella samiska berättandet
    har skapats för att lära och vägleda–

  21. –och många av dess ämnen
    är ännu aktuella.

  22. Berättandet är en naturlig
    undervisningsmetod–

  23. –och berättelser är ett bekant inslag
    i samisk undervisning.

  24. I den här presentationen
    ska jag visa på pedagogiska inslag–

  25. –i traditionellt samiskt berättande.

  26. Jag ska redogöra för tidigare studier
    om samisk uppfostran–

  27. –och berätta om boken "Siirin kirja",
    "Siiris bok", som jag använder–

  28. –i analysen av hur föräldrar använder
    berättandet i uppfostringssyfte.

  29. Sen kommer jag att ta upp
    några exempel från analysen.

  30. Det finns relativt gamla nedteckningar
    om samisk uppfostran–

  31. –eftersom samisk livsföring
    har intresserat lappologer–

  32. –som har beskrivit det
    i flertalet skrifter.

  33. I dessa skrifter observeras
    samers liv utifrån.

  34. De ger därför inte en komplett bild
    av samisk uppfostran–

  35. –men ändå en inblick i
    hur samisk uppfostran såg ut förr.

  36. Dess huvudsakliga inslag
    var enligt lappologerna–

  37. –indirekta metoder
    och lekens betydelse.

  38. Leken övergick gradvis i arbete.

  39. Samisk uppfostran
    beskrivs också som otvungen.

  40. Barnen tvingades inte till arbete,
    men förväntades arbeta frivilligt.

  41. Föräldrarna ansåg
    det vara disciplinerande–

  42. –men lappologerna
    såg det som olydnad.

  43. De såg ändå
    samisk uppfostran som lyckad.

  44. Senare studier
    visar på samma kännetecken.

  45. Cecilia Javo, som har forskat
    kring samiska föräldranormer–

  46. –har identifierat sju grunddrag
    i samisk uppfostran.

  47. Självständighet, tålighet,
    autonomi, närhet/kärlek–

  48. –det samiska språket, samiska
    traditioner och storfamiljen.

  49. De fyra första beskriver
    vad man värderar i uppfostran–

  50. –och de tre sista beskriver kontexten.

  51. Siiri Magga-Miettunen har samlat
    barndomsminnen och berättelser–

  52. –i boken "Siirin kirja" – "Siiris bok".

  53. På baksidan beskrivs boken som:
    "novelliknande minnesbetraktelser"–

  54. –"munter och nostalgisk cocktail"
    och "levnadsporträtt".

  55. Dessa beskrivningar tyder på nåt annat
    än en traditionell självbiografi.

  56. Muntligt berättande
    är typiskt för samisk kultur–

  57. –och syns också i litteraturen.

  58. Det är rikt förekommande
    muitalus-litteraturen.

  59. Muitalus-litteraturen är heterogen.

  60. Böckerna innehåller mytologiskt
    och historiskt material–

  61. –liksom självbiografiskt material.

  62. De är vanligtvis en samling
    av fragmentariska berättelser.

  63. I "Siiris bok" finns flera berättelser–

  64. –som den om hur hennes förfäder
    kom till Kutturaan–

  65. –och andra om familjelivet.

  66. Händelser som berättats
    många gånger–

  67. –och blivit till
    släktens kollektiva minne.

  68. Boken följer ingen
    kronologisk ordning–

  69. –utan består av berättelser
    där man hoppar mellan olika minnen.

  70. Barndomsskildringen är central i boken
    och speglar en samisk uppfostran.

  71. "Om du klättrar upp på vinden
    kan du hamna i vindsbjörnens gap."

  72. "Källaren är ett bra gömställe
    i kurragömma"–

  73. –"men där lurar källargubben".

  74. "Flodstranden vaktas av flodälgen
    som väntar på stygga barn."

  75. "Bara i sällskap med en vuxen
    är man säker."

  76. "Och i brunnen bor brunnsgubben"–

  77. –"som vill dra ner barnen
    med sina långa armar."

  78. Ett av grunddragen
    i samisk uppfostran–

  79. –är att forma barnen
    att bli självständiga.

  80. Barnen hade stor frihet–

  81. –eftersom föräldrarna arbetade
    och inte hade tid att se efter dem.

  82. Direkta tillsägelser
    anses oförskämda i samisk kultur.

  83. Vuxna kontrollerar därför barnen
    via berättelser.

  84. De skrämde dem så att de inte
    skulle vara på farliga platser.

  85. Inom samisk kultur
    fick barnen göra nytta–

  86. –och stifta bekantskap med naturen–

  87. –så att de i vuxen ålder
    kunde försörja sig.

  88. Pappan tar med barnen
    till våtmarkerna–

  89. –där han lär dem nyttiga färdigheter.

  90. "Om en stor fågel flaxade upp,
    frågade pappa vilken fågel det var."

  91. "Alla fick säga vad de trodde
    innan pappa gav sitt utlåtande."

  92. "De som kunde svaret
    sträckte stolta på sig."

  93. "När vi gick under träd, kunde den
    som var först i ledet ta i en gren"–

  94. –"och låta den sprätta på den
    som kom efter. Bråket var i gång."

  95. "Den som fick grenen på sig försökte
    gå om den skyldige för att hämnas."

  96. "Pappa låtsades inte höra, tog en växt
    från marken och frågade vad det var."

  97. "I pappas läroplan ingick väderstreck.
    Var låg hemmet eller våtmarken?"

  98. "Siiri är inte vidare bra på
    att orientera sig."

  99. "Det är som en stor studieresa."

  100. "När var den Viborgska smällen?
    När brann det i Åbo?"

  101. "Djurspillning var favoritämnet."

  102. "Han missade aldrig
    älg-, björn- eller harspillning."

  103. "Sen var det dags för musik."

  104. Pappans undervisning kombinerade
    biologi, geografi, historia och musik.

  105. I samisk kultur
    värderas helhetstänkande.

  106. Företeelser ansågs
    kopplade till varandra.

  107. Nya lärdomar
    kopplades till redan befintliga.

  108. Lärdomen serverades
    sällan utan omsvep.

  109. Barnen måste själva komma till insikt.

  110. Syftet med metoden
    var att lära dem helhetstänkande.

  111. Pappan bryr sig inte om barnens kiv,
    utan får dem att titta efter växter.

  112. Distraktion är en vanlig metod
    med mindre barn–

  113. –men fungerar även på skolbarn.

  114. När Siiri är sju år börjar hon skolan.

  115. Resan är inte lätt. De måste gå långt
    och övernatta i skogen.

  116. "Det här är Siiris gran.
    Du var dess första gäst."

  117. "Genom åren passerar de granen
    många gånger"–

  118. –"och stannar för att minnas
    Siiris första färd till skolan."

  119. "Hur hon såg en bil för första gången
    och undrade hur stort Ivalo var."

  120. Att minnas första skolfärden
    är som en ritual–

  121. –som upprepas
    var gång de passerar granen.

  122. Att minnas skapar gemenskap mellan
    generationer och med omgivningen.

  123. Händelser får namn, och via namn
    och historier växer en bild fram.

  124. Genom namnen får barnen lära sig
    att observera landskapet.

  125. I lappologernas nedteckningar–

  126. –liksom i samtida studier
    om samisk uppfostran–

  127. –betonas den kärleksfulla relationen
    mellan föräldrar och barn.

  128. Berättandet förenar
    och skapar ett kollektivt minne.

  129. När barnen ska sova
    berättar pappan historier.

  130. Han frågar inte vad de vill höra och
    barnen vet inte vad som ska komma.

  131. Berättelser var varken
    nedtecknade eller illustrerade.

  132. De användes
    för att främja barnens fantasi–

  133. –liksom deras verbala förmåga.

  134. Genom att lyssna
    växte barnens ordförråd.

  135. De lärde sig att använda språket
    och uttrycka egna tankar.

  136. Mellan sagorna berättar pappan
    även om sina egna upplevelser.

  137. Barnen kan lära sig genom
    egna erfarenheter–

  138. –men också genom andras.

  139. "Som ung pojke brukade jag
    se ut över en flod mot en kulle."

  140. "Kullen tycktes resa sig mot himlen."

  141. "En tanke började gro i mig."

  142. "Tänk om jag kunde se
    hur det var i himlen."

  143. "Jag skulle förstås behöva en liten yxa
    för att hugga hål i himlen."

  144. "'Frågade du din pappa om lov?'
    frågade Siiri."

  145. "Själv får hon inte ens gå till grannen
    utan att be sin mamma om lov."

  146. "Jag sa det inte till nån
    av rädsla att inte få tillåtelse."

  147. "Jag tog mig över floden
    och började klättra."

  148. "Ju längre jag gick
    desto längre bort var himlen."

  149. "Jag började bli hungrig.
    Till slut måste jag vända hemåt."

  150. "Jag tog mig knappt hem.
    Jag var så trött och hungrig."

  151. Siiri ställer sina egna erfarenheter
    mot det pappan har berättat.

  152. Hon får inte gå från gården, men
    hennes pappa hade inte bett om lov.

  153. Men han sökte svar på en viktig fråga.

  154. Man kanske inte alltid måste be om lov.

  155. Ibland kanske det är viktigare
    att själv finna svaret.

  156. I "Siiris bok" finns många historier
    som berättades i uppfostringssyfte.

  157. Många gånger beskrivs en individs
    egna erfarenheter och omgivning.

  158. Vuxna berättar också historier
    om övernaturliga väsen–

  159. –för att skrämmas eller för att roa.

  160. Berättandet förekom
    i många olika situationer.

  161. När man flyttade
    från en plats till en annan.

  162. När man arbetade, besökte släktingar
    eller när det var kväll.

  163. Berättandet har olika funktioner:
    att lära, lugna–

  164. –skapa gemenskap och roa.

  165. Det stärker lyssnarens och berättarens
    kollektiva minne och identitet.

  166. Alla berättade, men i olika situationer.

  167. Pappan berättar
    nästan alltid i hemmet.

  168. Mamman har fullt upp med hushållet.

  169. Siiri beskriver henne
    som en föreståndarinna.

  170. Hon har bara tid att berätta
    när hon handarbetar–

  171. –eller ligger på sjukhus
    efter barnafödsel.

  172. Farbrodern berättar om
    sina fantastiska äventyr–

  173. –och barnen tvivlar på sanningshalten.

  174. Äldre barn lurar sina småsyskon
    genom att hitta på saker.

  175. Det manliga berättandet
    träder fram i "Siiris bok".

  176. Jag kommer nu att fokusera på
    det kvinnliga berättandet.

  177. Även om kvinnan skötte hushållet–

  178. –tror jag att de berättade historier
    medan de mjölkade och bakade.

  179. Enligt författaren Kerttu Vuolab
    berättade männen för större sällskap–

  180. –medan kvinnor berättade i vardagen.

  181. Vuolab finner berättelser
    i vardagen mer intima–

  182. –än berättelser inför större sällskap.

  183. Berättandet i klassrummet.

  184. Berättandet kan användas
    i undervisning på många sätt.

  185. Berättelser roar och stimulerar,
    och det är viktigt i inlärningen.

  186. Berättelser utökar barnens fantasi–

  187. –och har positiva effekter
    på den psykiska hälsan.

  188. Barn behöver använda sin fantasi
    under en hel skoldag.

  189. Genom händelser i en berättelse
    lär sig barnen att visualisera–

  190. –och internalisera
    det man ska lära sig.

  191. Berättande främjar språkutveckling–

  192. –motiverar barnen att läsa
    och ger ramverk för skrivande.

  193. Det främjar även förmågan
    att lyssna och tala.

  194. Berättande kan användas
    för att resonera och bedöma–

  195. –dela erfarenheter och öva upp
    sin känslomässiga förmåga.

  196. Berättelser skapar
    och bekräftar identitet.

  197. Vem är jag och var hör jag hemma?

  198. Att dela berättelser hjälper barnen
    in i en studerandegemenskap.

  199. Berättandet skapar också en kollektiv
    identitet – vilka vi är som grupp.

  200. Att dela med sig av egna berättelser
    gör att barn värderar egna traditioner.

  201. Tack.

  202. Översättning: Sara Vikström Åhlén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Berättelsen som lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Berättande, Historia, Samer, Samernas historia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.