Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Skapa pedagogiska berättelserDela
  1. Jag heter Ylva Jannok Nutti-

  2. -och jag är docent vid Saami University
    of Applied Sciences i Kautokeino.

  3. Jag är lärare på utbildningen
    för samiska förskollärare-

  4. -och lågstadielärare.

  5. Jag disputerade
    i utbildningsvetenskap 2011.

  6. Ämnet var implementeringen
    av kulturspecifik undervisning-

  7. -i samiska förskolor
    och skolor i Sverige.

  8. Min metod
    baserades på aktionsforskning.

  9. Efter min doktorsexamen
    var jag verksam i Tromsö.

  10. Jag fokuserade på matematikämnet-

  11. -i slutet av grundskoleutbildningen
    i Norge.

  12. Min forskningsinriktning är att
    samarbeta med lärare för att ta fram-

  13. -läroplaner baserade
    på samisk kunskap-

  14. -och dess kulturspecifika perspektiv
    på inlärning.

  15. I dag tänkte jag presentera
    ett nytt forskningsprojekt.

  16. Projektets titel är: "Engaging
    the voices of saami children"-

  17. -"Sustaining traditional knowledge"-

  18. -"and community-knowledge transfer."

  19. I det här projektet
    samarbetar jag med lärare-

  20. -på förskolor, daghem och i lågstadiet.

  21. I dag ska jag presentera
    vårt nyligen påbörjade arbete-

  22. -med berättelser om pedagogik.

  23. Projektet finansieras av Norska
    forskningsrådet och pågår i två år.

  24. Ursprungsfolk har historiskt sett
    inte organiserat lärande-

  25. -i formella utbildningssystem.

  26. Inom familjen och i det samiska
    samhället har traditionell kunskap-

  27. -förts vidare av äldre personer
    som besitter den här kunskapen.

  28. Traditionellt deltar barnen-

  29. -i föräldrarnas arbete och aktiviteter.

  30. Genom observation,
    praktisk erfarenhet och reflektion-

  31. -lär sig barnen färdigheter
    och självständighet.

  32. Kulturellt sett så handlar lärande
    om att integreras i samhället.

  33. I den kontexten
    innebär undervisningen-

  34. -att man lär ut kunskap
    och färdigheter-

  35. -och för vidare normer, värderingar
    och attityder-

  36. -från en generation till nästa.

  37. Tillsammans med familjen
    och det lokala samhället-

  38. -är samiska förskolor och skolor-

  39. -de viktigaste institutionerna
    i samisk utbildning.

  40. Vi behöver en pedagogisk miljö-

  41. -som garanterar att samiska som språk
    och samisk kunskap lever vidare.

  42. Ursprungsfolk har rätt till utbildnings-
    system där deras eget språk används-

  43. -och som är anpassat
    till deras egna pedagogiska metoder.

  44. I Norge följer samiska skolor den
    statligt reglerade samiska läroplanen-

  45. -men det finns ändå ett reformbehov-

  46. -så att pedagogiken anpassas...

  47. Så att skolpedagogiken anpassas
    till samisk kunskap och undervisning.

  48. Lärarna behöver redskap
    för att kunna reflektera över-

  49. -och formalisera en pedagogik
    baserad på samisk kultur.

  50. Under arbetet med min avhandling
    började lärarna agera-

  51. -för en kulturspecifik skolreform-

  52. -men de var ändå rädda att fokusera
    bara på kulturspecifik undervisning.

  53. Det berodde på lärarnas önskan
    att förbereda eleverna på bästa sätt-

  54. -inför högre utbildningar
    och nationella prov.

  55. Det här ledde till att lärarna
    valde nationellt undervisningsmaterial-

  56. -i stället för samiskt.

  57. Med hjälp av en kollektiv reflexiv metod
    började lärarna att ifrågasätta-

  58. -sin egen lärarroll, sina metoder och se
    sin brist på kunskap som ett hinder-

  59. -för att kunna implementera
    samisk undervisning och kunskap.

  60. I studien framhävde lärarna även-

  61. -värdet av att samarbeta
    med föräldrar och farföräldrar-

  62. -som avgörande för utvecklingen
    av kulturspecifik undervisning.

  63. Till skillnad från i tidigare projekt-

  64. -kommer barnen
    att få göra sina röster hörda här.

  65. Förhoppningen är att det innebär
    ett viktigt bidrag till projektet.

  66. Syftet med forskningen
    är att omforma samisk utbildning-

  67. -genom nya pedagogiska perspektiv
    i förskolan och på lågstadiet-

  68. -i en nutida lokal och global kontext.

  69. Det handlar alltså inte bara
    om traditionell kunskap.

  70. I den historiska bemärkelsen.

  71. Forskningen kommer att ske
    i samarbete med förskollärare-

  72. -lågstadielärare,
    studenter vid lärarhögskolor-

  73. -och internationella samarbetspartners.

  74. Undervisningen kommer att ske
    i förskolor och på lågstadiet-

  75. -och lärarna kommer att samarbeta
    med barnen och forskarna.

  76. Pedagogiken kommer att utvecklas-

  77. -inom ramen för ett kritiskt-utopiskt
    aktionsforskningsprojekt.

  78. Aktionsforskning strävar efter att
    förändra gällande utbildningspraxis.

  79. Eftersom jag redan har använt mig
    av kritisk-utopisk aktionsforskning-

  80. -så bygger projektet på den metoden.

  81. Metoden har sina rötter i kritisk teori-

  82. -och utgår från en kritisk granskning
    av dagens utbildningssystem.

  83. Det sker i gruppsamtal.

  84. Kritiken är tänkt att tjäna som grund-

  85. -för förändringar i undervisningen
    i förskolor och skolor.

  86. Meningen är att förändra
    dagens pedagogiska praxis.

  87. Handlingsplanen bygger
    på lärarnas egna berättelser.

  88. Studien omfattar tre samiska förskolor-

  89. -och tre lågstadieskolor.

  90. Två av förskolorna ligger i...

  91. Karasjok och Kautokeino.
    Skolorna också.

  92. En ligger i Snåsa
    i det sydsamiska området.

  93. Projektet är även tänkt
    att utveckla och vidga nätverket-

  94. -av pedagoger som arbetar
    med kulturella cirkumpolära metoder-

  95. -inom utbildningsväsendet
    inom ramarna för projektet.

  96. Samarbetet inom projektet
    är tänkt att påverka forskningen.

  97. Nästa vecka ska vi ha vårt andra möte-

  98. -med de inblandade forskarna.

  99. Mötena sker via internet-

  100. -men vi träffas även personligen.

  101. Den kritisk-utopiska metoden
    inkluderar fyra faser...

  102. Den inkluderar framtida workshops
    i fyra faser.

  103. Först kommer kritikfasen.

  104. Där kritiserar vi pedagogisk praxis
    i samiska förskolor och skolor-

  105. -men även
    inom den samiska lärarutbildningen.

  106. Det här är från vår första workshop.
    Det är våra...

  107. ...kritiska anteckningar
    om dagens praxis.

  108. Den andra fasen är drömfasen.
    Där är allt möjligt.

  109. Vi är inte bundna
    av vad som är möjligt att realisera.

  110. Vi har för avsikt...

  111. ...att tillsammans
    ta fram visioner för pedagogiken.

  112. Efter drömfasen...
    Drömfasen är viktigare än kritikfasen.

  113. Det är inga problem att drömma-

  114. -och klä våra drömmar i ord.

  115. Men den andra fasen leder över
    till den tredje och den fjärde.

  116. Det är realiseringsfaserna.

  117. I vår första workshop
    gick vi från kritik- till drömfasen-

  118. -till hur det är möjligt
    att realisera våra drömmar i skolorna.

  119. Och när vi gick vidare...

  120. Oj...

  121. Det gick för fort.
    När vi talade om våra drömmar-

  122. -så visade det sig
    att vi hade väldigt stora drömmar.

  123. Men när vi började planera
    vad vi kan göra i praktiken-

  124. -märkte vi en klyfta
    mellan våra drömmar-

  125. -och det vi trodde var möjligt
    att åstadkomma i verkligheten.

  126. I vår andra workshop
    försökte vi analysera-

  127. -vilka våra drömmar egentligen är.

  128. Vi återgick till våra visioner
    och försökte-

  129. -att skapa en berättelse...
    våra egna berättelser.

  130. Med utgångspunkt i drömfasen
    var det nödvändigt att fortsätta-

  131. -till att analysera
    hur våra drömmar egentligen såg ut-

  132. -och hur de skulle kunna
    införlivas i framtidens undervisning.

  133. Så vi gick över
    till digitala berättelser.

  134. Det blev en metod
    som vi har fortsatt att använda.

  135. Jag ska försöka öppna...

  136. Jag ser det inte.

  137. Nu. Så ja.

  138. Är det den här?

  139. Där.

  140. Så för att...
    Det här är några av projektdeltagarna.

  141. Okej... För att kunna
    hålla fast vid våra drömmar-

  142. -behövde vi hitta ett sätt
    att arbeta med digitala berättelser.

  143. Så vi började...
    Om barnen ska delta i berättandet-

  144. -så behöver de ha en metod.

  145. Så vi började med digitala berättelser.

  146. Det handlar inte om drömmarna
    utan om hur de kan realiseras-

  147. -i den faktiska
    pedagogiska verksamheten.

  148. Det handlar även om
    att föra vidare värderingar-

  149. -som vi tycker är viktiga.

  150. Så det fanns en klyfta
    mellan våra drömmar och våra...

  151. ...och det
    som är möjligt att förverkliga.

  152. Därför återvände vi till drömmarna
    i vår andra workshop.

  153. Nästa vecka ska vi fortsätta-

  154. -och skapa pedagogiska berättelser
    av våra personliga drömmar.

  155. Projektet avslutas med en konferens
    i maj nästa år.

  156. Då hoppas vi kunna
    följa upp och realisera våra drömmar-

  157. -i den praktiska pedagogiken
    inom förskolan ock skolan.

  158. Tack.

  159. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skapa pedagogiska berättelser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samer, Sameundervisning, Samiska språk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.