Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : 100 författare på enaresamiskaDela
  1. God dag allesammans,
    och tack för att jag fått komma hit.

  2. Tack för att jag fått komma hit och
    berätta om vårt nya forskningsprojekt.

  3. Jag och Marja-Lisa ska berätta
    om 100 författare på enaresamiska.

  4. Eller om litteraturprogrammet
    som är vårt nya forskningsprojekt.

  5. Det är temat för vår presentation idag.

  6. Här handlar det om
    att stärka det skriftliga språket.

  7. Det är ett gemensamt projekt
    för Norge och Finland.

  8. Här är Norges arktiska universitet,
    Lappländska universitetet-

  9. -och Enaresamiska
    forskningsföreningen grupp med.

  10. I den här presentationen
    har jag och Marja-Liisa med-

  11. -Ciprian Gerstenberger, Trond Trosetrud
    Norges arktiske universitet.

  12. Vi använde både nordsamiska och
    enaresamiska i den här presentationen.

  13. Huvudfrågan är om enaresamiskan blir
    skriftspråk för hela språksamhället.

  14. Vi har en bild.

  15. Den illustrerar tre faser i
    enaresamiskans revitaliseringsprocess.

  16. Den muntliga revitaliseringen
    av enaresamiska har lyckats bra.

  17. Man kan säga från 1986 då
    enaresamiska föreningen grundades.

  18. I år är det faktiskt 30-års jubileum.

  19. Det är 30 år sedan enaresamiskan
    började revitaliseras.

  20. I början var det fokus på
    att revitalisera det muntliga språket.

  21. Att få så många
    enare samisktalande som möjligt.

  22. Det andra steget,
    som vi ser här, är litteratursteget.

  23. Att tillsammans med språksamhället
    utveckla det skriftliga språket.

  24. Eller språkets skriftliga användning.

  25. Från den muntliga revitaliseringen
    till skriftliga revitaliseringssteget.

  26. För att lyckas med enarespråkets
    skriftliga användning-

  27. -så har påbörjat projektet
    100 författare på enaresamiska.

  28. Den här bilden visar
    dagens situation för enaresamiskan.

  29. Vilka språkområden det finns.

  30. Och vart språket är
    på väg i dagens situation.

  31. Vi har många språkområden
    eller platser där språket används.

  32. Språket har spridit sig väldigt bra till
    de här olika områdena i samhället.

  33. Språknästena är som ett hjärta.
    Det är en av de viktigaste delarna-

  34. -i enaresamiskan.
    Det är det som är hjärtedelarna.

  35. Språknästet var den första åtgärden-

  36. -och de spelar en stark roll-

  37. -i revitaliseringen
    av det muntliga språket.

  38. Då föräldrarna
    har börjat lära sig språket.

  39. Språknästet har påverkat
    hela språksamhället positivt.

  40. Språknästena har funnits sedan 90-talet.

  41. I år är det 28 barn där. Som ni ser.

  42. Om vi fortsätter så är det ca 50
    familjer som har språket som hemspråk.

  43. Det ska jämföras med situationen
    för 30 år sedan, på 80-talet.

  44. Då talades språket av två familjer.

  45. Här kan vi se
    hur språkanvändningen ökat i hemmen.

  46. På olika arbetsplatser talar närmare
    100 personer enaresamiska.

  47. På Uleåborgs universitet kan man i dag
    läsa enaresamiska till masternivå.

  48. Sedan har vi språkspecialisterna.
    De är närmare 40 stycken.

  49. Språkspecialistmetoden använder
    SOG-skolan som utbildningsmetod.

  50. Man tar dit personer
    som kan språket som specialister.

  51. SOG, Samernas utbildningscentrum,
    har en ettåring intensivkurs-

  52. -på enaresamiska, och kortare kurser.
    Just nu är det ca 30 elever där.

  53. Sedan har grundskolan över 50 elever.

  54. Media och sociala medier är viktiga
    arenor för språkanvändning.

  55. Enaresamiskans Orroomnviste
    är en aktiv användare.

  56. Under denna presentation berättar jag
    och Marja-Liisa om litteratursteget.

  57. Enaresamiskan saknar
    en litteraturprocess.

  58. Vi arbetar med för att stärka
    språkets skriftliga användning.

  59. I en studie har vi kartlagt-

  60. -språksamhällets behov
    vad gäller skrivandet.

  61. På slutet berättar vi om projektet,
    våra författarutbildningar och visioner.

  62. Hur är situationen i dag
    på barnhyllan på biblioteket i Enare?

  63. Jag har tagit en bild
    av enaresamiskans barnhylla.

  64. Tomrummet är nästan större
    än det utrymme böckerna upptar.

  65. Det visar situationen.
    Vi behöver enaresamiska författare.

  66. Fler texter och olika textsorter.

  67. I dag har vi en aktiv författare.

  68. Tjugo som skriver då och då
    och fyrtio som aldrig skriver.

  69. Nu när vi lever i den digitala världen
    så ska ju enaresamiskan även kunna-

  70. -fylla den digitala världen-

  71. -så att vi utvecklar
    språkteknologiska hjälpmedel.

  72. Vi bygger t.ex. en e-ordbok
    och ett maskinöversättningsprogram.

  73. Här är första resultaten
    från studiens enkäter.

  74. Projektet 100 enaresamiska författare
    vill utgå från behoven i språksamhället.

  75. Motsvara behoven som är där.

  76. Jag berättar kort om några
    av de första resultaten.

  77. Första rapporten skrev
    fil.dr. Annika Pasanen under februari.

  78. Så det är en färsk studie.

  79. Vi har endast haft den på eanresamiska,
    och på internet.

  80. Detta har begränsat svarsgruppen.

  81. Endast de som kan använda
    språket och internet kan svara.

  82. Vi undersökte vilka som
    skriver på enaresamiska i dag.

  83. Vilka tankar och känslor
    de har vad gäller enaresamiska.

  84. Hur man kan stödja och stärka
    deras skrivarglädje och lust.

  85. Med enkäterna som grund utformar
    vi ett program för skrivandet.

  86. 43 personer svarade på enkäten.

  87. Flest kvinnor och väldigt unga
    kvinnor, många födda på 80-talet.

  88. Jag kan även tillägga
    att de flesta var utbildade kvinnor-

  89. -som svarade på vår enkät.

  90. Vi frågade när och var de lärt sig
    enaresamiska-

  91. -och av vår enkät framgår-

  92. -att de är sådana som lärt sig språket
    som vuxna.

  93. När ett hotat språk revitaliseras
    så är det sådana personer-

  94. -som lärt sig språket senare.

  95. Vi frågade hur de värderade
    sina språkkunskaper.

  96. Är de duktiga språkanvändare eller
    har de godtagbara språkkunskaper?

  97. Här kommer det fram att de har
    en väldigt bra språklig självkänsla.

  98. De anser sig vara duktiga talare-

  99. -eller godtagbart duktiga talare.

  100. Sedan undersökte vi de språkliga
    utmaningarna i språkanvändningen.

  101. Författarprogrammet lär dem det
    de saknar eller känner är en utmaning.

  102. Hälften tycker att det är svårt att böja
    ord och hälften att det är lätt.

  103. Om ordförråd känner hälften att det
    är lätt och hälften att det är svårt.

  104. Syntax verkar vara mer lätt än svårt.

  105. Ortografin verkar också
    vara mer enkel än svår.

  106. Är det viktigt att skriva på
    enaresamiska? Två grupper syns tydligt.

  107. En behöver språket på arbetet,
    och den andra under fritiden.

  108. En mindre grupp behöver
    utbildning i språket.

  109. Hur mycket skriver
    de på enaresamiska?

  110. De använder språket mycket.

  111. De behöver skriva
    på enaresamiska dagligen.

  112. Här kan vi se
    vad de skriver på enaresamiska.

  113. Vi ser vad som saknas, skönlitteratur,
    dikter, berättelser, längre texter.

  114. Det saknas,
    då ingen som skriver sådant.

  115. Vi ser också att skönlitterära
    texttyper saknas på enaresamiska.

  116. Det som skrivs på enaresamiska
    är mycket chattande, e-post och sms.

  117. Vi frågade om när det kommer
    en författarutbildning.

  118. Har man då behov eller lust att delta
    i den?

  119. Bara är tre stycken svarade
    att de inte vill.

  120. Det verkar finnas
    intresse och behov av att vara med.

  121. -Jag tackar för min del.
    -Jag fortsätter.

  122. Vi har kartlagt
    vilka skrivbehov de svarande hade.

  123. Här är fyra moln
    som visar vad som framkommit.

  124. Olika rättstavningshjälpmedel
    och ordböcker och annat.

  125. Här ser man tydligt att folk inte har
    en tydlig bild av vad vi har.

  126. Vad för olika saker som erbjuds,
    tekniska program.

  127. Berättelser behöver skrivas. Vi har
    börjat med det. Berättar mer senare.

  128. Folk känner att de inte är så säkra på
    att allt blir rätt språkligt.

  129. Felen behövs korrigeras om man
    ska utveckla sin egen skrivprocess.

  130. Här ser man att de svarande
    tror på e-ordböcker.

  131. De behöver ha hjälp med
    sitt egna skönlitterära skrivande-

  132. -med ortografin, att stärka grammatiken
    och rättstavningsprogram.

  133. Här har inte så många svarat,
    det är ca 10 personers synpunkter.

  134. De flesta har lämnat den här obesvarad.

  135. Vi fortsätter,
    vi har besökt arbetsplatser-

  136. -och där frågade vi personalen
    vad de behöver.

  137. Arbetsgivare utfrågades också.

  138. Så att vi kan kartlägga skrivbehoven
    i arbetslivet.

  139. Vad de behöver i arbetet
    när de ska skriva och varför.

  140. Första visionerna
    för skrivutbildningsprogrammet.

  141. Vad vi kommer kunna erbjuda.

  142. Det här är ett förslag
    på vad vi kan erbjuda.

  143. I utbildningsmålen är
    den första delen en gemensam kurs-

  144. -som har fokus på språk och kultur.

  145. 15 utbildningsveckor, oahppovahku,
    som det sägs på nordsamiska.

  146. Totalt är det 40 timmar. Vi kommer räkna
    på ungefär hur stor den är.

  147. Tanken var
    att ha fördjupande kulturkurser-

  148. -om sånt som fiske, ripjakt,
    renskötsel och jojk.

  149. Och fördjupande grammatik, som nu
    är kartlagt på Giellagas institut.

  150. Vi ska ha en tredje inriktning.
    Vad ska den täcka?

  151. Det vet vi inte ännu.
    Först har vi översättarinriktningen.

  152. Med vikt på översättningsteori
    och översättarens vardag.

  153. Översättningsregler och material.

  154. Tanken är att vi ska få
    auktoriserade översättare.

  155. Andra inriktningen är redaktörens.
    Här ligger vikten på texttyper.

  156. Mest har vi tänkt oss faktatexter.

  157. Tredje inriktningen
    skulle vara skönlitterär text.

  158. Fokus skulle vara på skönlitterära
    texter och fiktivt skrivande.

  159. Vi har några frågetecken
    vad gäller analysen-

  160. -men den fortsätter
    under denna och nästa månad.

  161. Det var tydligt att vi hade
    behov av ett längre utbildningsprogram-

  162. -och även
    för kortare utbildningsprogram.

  163. Man måste bygga upp det så
    att båda versionerna är med.

  164. Skrivande under fritiden lyckas
    Enaresamiska föreningen anordna.

  165. De har haft
    en enaresamisk skrivarcirkel.

  166. Tanken är att vi grundar en
    skrivarcirkel på nätet och även fysiska.

  167. En blogg på enaresamiska.

  168. Så skulle skönlitteraturen utvecklas.

  169. Det är vårt mål med detta,
    kan man säga.

  170. Här i slutet går jag till bloggen för
    100 enaresamiska författar-projektet.

  171. Här är den.

  172. Det här var första träffen vi hade.

  173. Det här har kommit eftersom.

  174. Här finns nyheter, dikter,
    korta noveller, korta berättelser,

  175. Nu trycker jag på dikter.

  176. Här är några.

  177. Här finns även
    språktekniska hjälpmedel.

  178. Folk har verkligen intresserat sig
    för dem.

  179. Enaresamisk korpus...

  180. ...e-ordböcker och den helt
    nya länken med synonymordbok.

  181. Här kan författare
    hitta tekniska hjälpmedel.

  182. Det man behöver.

  183. Det här var väldigt roligt. En idébank.

  184. Här i idébanken-

  185. -kan man se vilka idéer
    folk kan behöva.

  186. Händelser och minnen.

  187. Här finns också porträtt.

  188. Här finns olika ämnen och övningar.

  189. Det finns olika kategorier.

  190. Jag fortsätter med detta.

  191. Vi har också haft
    lite andra små bloggar.

  192. Vi kan titta på dem,
    om tekniken fungerar.

  193. Det var för svårt, vart går jag nu?

  194. Det här var ungefär
    det vi hade att säga.

  195. Vi har många frågor
    men inte alla svar.

  196. Hur utbildningen kommer
    att se ut vet vi inte.

  197. Barn, ungdomar, vuxna, metodologi
    och pedagogiska mönster vet vi inte.

  198. Inte heller hur lång kursen blir.

  199. Men om ni har tankar
    och idéer så är ni välkomna!

  200. Det var allt! Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

100 författare på enaresamiska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samiska språk, Språkvetenskap, Östsamiska språk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Minoriteter och modersmål

Paneldiskussion om hur minoritetsspråk ska utvecklas och leva vidare. Medverkande: Patricia Fjellgren, Nancy Steele, Johan Sandberg McGuinne, Astri Dankertsen och Leanne Hinton. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.