Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Utbildning för urfolkDela
  1. Etnisk mångfald och ojämlikhet-

  2. -interkulturell kommunikation
    och kontakt och globalt politiskt-

  3. -och ekonomiskt ömsesidigt beroende,
    är en verklighet-

  4. -för ursprungsbefolkningar
    över hela världen.

  5. Och alla dessa faktorer sätter press
    på dessa ursprungsbefolkningar.

  6. Bland annat när det gäller
    deras språk och undervisning.

  7. Flerspråkig undervisning är ett
    faktum för ursprungsbefolkningar.

  8. Det jag vill prata om i dag är att-

  9. -även om det finns gott om olika
    kontexter, modeller, innehåll-

  10. -och utvecklingsriktningar
    inom flerspråkighet-

  11. -så kan man urskilja en röd tråd-

  12. -som karaktäriserar en framgångsrik
    undervisning av ursprungsfolk.

  13. I en översikt av tvåspråkig
    undervisning fram till renässansen-

  14. -skrev den walesiska forskaren
    Glyn Lewis följande:

  15. "Flerspråkighet
    karaktäriserar de tidiga samhällena."

  16. "Enspråkighet
    är en kulturell begränsning."

  17. "Troligtvis har inget samhälle
    eller språk existerat"-

  18. -"helt isolerat
    från andra samhällen eller språk."

  19. "Språken som tycks ha bidragit mest
    och överlevt längst"-

  20. -"är ofta de som stöttats
    av starka institutioner"-

  21. -"och skolorna har varit
    bland de viktigaste av dessa."

  22. Speciellt för ursprungsbefolkningar-

  23. -som har marginaliserats
    av västerländska utbildningssystem-

  24. -erbjuder flerspråkig undervisning
    de bästa möjligheterna-

  25. -för att låta kommande generationer
    delta i skapandet-

  26. -av mer rättvisa och demokratiska
    samhällen i vår globaliserade värld.

  27. Men det här är ingenting
    som man uppnår obehindrat.

  28. Jag ska börja med en definition
    på flerspråkig undervisning.

  29. I bästa fall använder och värdesätter
    den mer än ett språk-

  30. -för undervisning och inlärning.

  31. Den är interkulturell och erkänner
    och värdesätter en dialog-

  32. -mellan olika erfarenheter
    och världsuppfattningar.

  33. Och det är en undervisning
    som lockar fram.

  34. Den tar kunskapen som eleverna
    för med sig till klassrummet-

  35. -och gör dem till fullvärdiga och
    oumbärliga samhällsmedlemmar-

  36. -både lokalt, nationellt och globalt.

  37. Flerspråkig undervisning
    är i grunden-

  38. -ett exempel på bilitteracitet,
    med denna breda definition:

  39. Bilitteracitet
    är när kommunikation sker-

  40. -på två eller flera språk i skrift
    eller i skriftliga sammanhang.

  41. Jag använder ett ramverk som jag
    kallar bilitteracitetens kontinua-

  42. -som ett slags rubrik
    när jag i dag talar med er-

  43. -om några av sakerna vi vet
    om kontexter för bilitteracitet.

  44. Jag ska inte prata om ramverket, men
    nu vet ni hur jag har lagt upp det.

  45. Jag ska prata om kontexter,
    utveckling, medier och innehåll-

  46. -i flerspråkighetsbruket inom
    undervisningen av ursprungsfolk.

  47. Jag ska belysa vissa erfarenheter
    som jag har fått bekanta mig med-

  48. -som Hanna nämnde.
    Främst gäller det quechua i Anderna-

  49. -men jag ska även prata lite
    om Nya Zeeland och Brasilien.

  50. Jag ska även antyda kopplingar till
    erfarenheter hos de svenska samerna-

  51. -som jag har fått höra om
    av mina kollegor här i Umeå.

  52. Ni i publiken kommer att veta
    mycket mer om dessa kopplingar.

  53. Jag kommer att betona sånt vi vet.
    Jag kallar det för "knowns".

  54. Vi brukar ju prata
    om okända faktorer-

  55. -men nu myntar jag
    uttrycket "knowns" - kända faktorer.

  56. Jag ska prata om det vi känner till -
    kända faktorer.

  57. Jag försökte välja saker som vi vet-

  58. -som är större
    än bara exemplen som jag har valt ut.

  59. Målet är att förmedla
    min egen övertygelse-

  60. -att den flerspråkiga undervisningen
    utgör en välkommen öppning-

  61. -till en fredlig samvaro med
    upprättelse och självbestämmande-

  62. -för tidigare förtyckta
    ursprungsbefolkningar.

  63. Vad vet vi om kontexter och utrymmen
    för flerspråkig undervisning?

  64. Jag inleder med en vinjett
    från ett tvåspråkigt klassrum-

  65. -i staden Kayarani i Bolivia,
    i de sydamerikanska Anderna-

  66. -som jag besökte år 2000.

  67. I Kayarani
    invigdes en ny skolbyggnad i fjol.

  68. Den har väldigt fina klassrum.

  69. Borden kan ordnas för grupparbeten,
    vilket var nåt helt nytt för området.

  70. Bertha från Tarija,
    en annan stad i Bolivia-

  71. -har undervisat här i tre år, och
    har infört tvåspråkig undervisning-

  72. -enligt den bolivianska
    utbildningsreformen från 1994.

  73. På väggarna i hennes klassrum
    hänger affischer på quechua.

  74. Bland annat
    en berättelse, en dikt, en sång-

  75. -ett recept, ett brev, samt alfabetet
    på quechua och på spanska.

  76. Vi hörde i morse
    om klassrummens tomma väggar-

  77. -och så var det även här.

  78. En del av reformen
    var att ta fram materiel-

  79. -som kunde sättas upp på väggarna.

  80. På väggen sitter även
    klassens tidning Folkets röst-

  81. -med en artikel på quechua-

  82. -skriven av
    eleven vi ser i vit dräkt.

  83. Han skrev
    om krav på höjda priser för potatis-

  84. -som utgör den primära försörjningen.

  85. Ett viktigt villkor i reformen från
    1994 var inrättandet av bibliotek-

  86. -i landets samtliga klassrum.

  87. Utbildningsdepartementet
    försåg biblioteken med 80 böcker-

  88. -med Unescos hjälp.

  89. Bland dessa böcker fanns sex böcker
    i storformat på spanska-

  90. -och tre av dem baserades på muntliga
    sägner från ursprungsspråken-

  91. -quechua, aymara och guarani.

  92. Även här fanns ett sånt bibliotek-

  93. -och när eleverna
    såg mitt intresse för böckerna-

  94. -höll de glatt upp dem,
    så att jag kunde fotografera dem.

  95. Vad pekar den här vinjetten på
    när det gäller sånt vi vet?

  96. Ett: Nationella flerspråkighets-
    styrmedel skapar ideologiska-

  97. -och faktiska utrymmen
    för flerspråkig undervisning.

  98. Med Bolivias utbildningsreform ville
    man införa flerspråkig undervisning-

  99. -eller "Tvåspråkig
    interkulturell undervisning"-

  100. -i landets samtliga klassrum.

  101. De ville få med samtliga
    av Bolivias 30 ursprungsspråk-

  102. -och man började med de tre största:
    quechua, aymara och guarani.

  103. Lagen utökade omfattningen av
    ett tidigare experimentellt program-

  104. -från 114 skolor i början på 90-talet
    till över 1 000 skolor 1997-

  105. -och nästan 3 000
    i början på 2000-talet.

  106. Vid det laget nådde man
    22 % av grundskoleeleverna.

  107. Det ledde till att färre elever
    slutade skolan, och fler tog examen.

  108. Reformen skapade utrymmen
    för flerspråkig undervisning-

  109. -inklusive faktiska utrymmen
    i skolorna och klassrummen.

  110. Här finns en parallell-

  111. -till Sveriges minoritetsspråks-
    lagstiftning från 2000 och 2009-

  112. -med syfte
    att stärka minoritetsspråken.

  113. Men som vi har sett
    både i Bolivia och i Sverige-

  114. -och det tog Hanna upp i går -
    så blir dessa utrymmen-

  115. -inte accepterade och genomförda
    helt utan problem.

  116. Nummer två av det vi vet.

  117. Lokala aktörer
    kan skapa eller sluta-

  118. -utrymmen för flerspråkig
    undervisning när de genomför-

  119. -tolkar
    och kanske motsätter sig nya lagar.

  120. Läraren Bertha i Kayarani,
    som vi ser här-

  121. -omfamnade den bolivianska
    reformens flerspråkspedagogik.

  122. Där styrmedel för flerspråkig under-
    visning finns skapas dessa utrymmen-

  123. -för undervisningens genomförande.

  124. Men styrning uppifrån räcker inte.
    Man kan misslyckas ändå-

  125. -om man inte har lokalt stöd.

  126. I andra bolivianska skolor
    ligger reformdokumenten orörda-

  127. -i låsta skåp inne hos rektorn-

  128. -och man har inget intresse
    för tvåspråkig undervisning.

  129. Det är inte givet att ett folk
    kommer att anamma dessa reformer.

  130. I Bolivia hjälptes processen
    av det så kallade "folkdeltagandet"-

  131. -genom ursprungsbefolkningarnas
    utbildningsråd.

  132. Utöver dessa lokala sammanslutningar
    och utbildningsråd-

  133. -så kunde lärare
    på skolsystemets samtliga nivåer-

  134. -själva skapa såna här utrymmen.

  135. Jag har sett en del sånt här i Umeå-

  136. -med mina kollegors
    pågående strävan-

  137. -att öka utbudet
    av samisk immersionsundervisning-

  138. -inom Umeå kommun, och
    att inrätta ett språklärarprogram...

  139. Ett utbildningsprogram
    för samisklärare.

  140. Man har kommit en bit genom åren,
    men man har stött på många hinder.

  141. I Anderna är en av
    de mest betydande, lovande-

  142. -och tillsynes
    varaktiga utvecklingarna-

  143. -mastersprogrammet
    som var en del av reformen.

  144. Det heter Proeib Maestría.

  145. Det hålls på San Simón-universitetet
    i Cochabamba i Bolivia.

  146. Mitt i hjärtat
    av den sydamerikanska kontinenten.

  147. Programmet finansieras
    av ursprungsgrupper, universitet-

  148. -och utbildningsdepartement
    från sex länder.

  149. Argentina, Bolivia, Chile,
    Colombia, Ecuador och Peru.

  150. De har även fått internationell
    finansiell hjälp från bl.a. Unesco-

  151. -Unicef och den tyska tekniska
    samarbetsorganisationen, GTZ.

  152. Initiativet drevs framåt med visionen
    och energin hos en sociolingvist-

  153. -vid namn Luis Enrique López.
    En av hans stora styrkor-

  154. -var att han kunde locka till sig
    ett stort antal samarbetspartnerns.

  155. Det skapade utrymmen för ursprungs-
    folkens rättigheter och undervisning-

  156. -som överträffade
    målsättningarna i reformen.

  157. Det visar att lokala pedagoger inte
    är hjälplösa offer-

  158. -för det skiftande flödet
    av ideologi och språkstyrmedel.

  159. De kan hjälpa till att utveckla,
    underhålla och förändra det flödet.

  160. Här ser vi
    en del av skolans personal.

  161. Tre. Jag ska ge er en ny vinjett-

  162. -för att illustrera
    den här kända faktorn.

  163. Ekologiska språkstyrmedel beaktar
    maktrelationen mellan språken-

  164. -och främjar ursprungsspråk i kampen
    för en hållbar flerspråkighet.

  165. Det här är också
    från Cochabamba i Bolivia.

  166. Det var den sjunde
    latinamerikanska kongressen-

  167. -om tvåspråkig interkulturell
    undervisning, som anordnades 2006.

  168. Den hölls i det koloniala...
    Det är nu ett kulturcentrum-

  169. -men var tidigare tennbaronen
    Simón Patiños hem.

  170. Han donerade det sedermera
    till staden Cochabamba-

  171. -och det tillhör nu en stiftelse
    för kultur och utbildning.

  172. 600 delegater, de flesta från
    ursprungsfolk, från 24 länder-

  173. -sitter här och pratar i amfiteatern-

  174. -i väntan på
    att kongressen ska invigas.

  175. Det är en vacker plats,
    med jakarandaträd-

  176. -som fäller vackra, lila blomblad.

  177. Kongressen ska öppnas av Bolivias
    utbildningsminister Félix Patzi.

  178. Men man börjar
    med en traditionell offerceremoni.

  179. När Patzi anländer-

  180. -så ber han om ett upprop
    med de representerade länderna-

  181. -för att stärka känslan att det här
    är en viktig internationell samling-

  182. -av ursprungsfolkens
    utbildningsansvariga.

  183. Patzi är sociolog
    och tillhör själv aymara-folket-

  184. -och han talar länge
    om avkolonisering-

  185. -och interkulturalitet.

  186. Man använder ordet interkulturalitet
    i Bolivia och i Latinamerika-

  187. -ungefär på samma sätt som...

  188. Jacinta Ruru pratade om erkännande,
    etnisk anpassning och avkolonisering.

  189. Jag ska prata mer
    om termen interkulturalitet strax-

  190. -men det har ett nära samband
    med begreppet etnisk anpassning.

  191. Han fastställer att man
    måste avkolonisera undervisningen-

  192. -så att även ursprungsbefolkningens
    vetande blir en del av den-

  193. -att interkulturalitet inte bara
    handlar om tolerans mot andra-

  194. -utan om att demokratisera kulturer
    och jämställa kulturella begrepp-

  195. Och ursprungsspråkens status höjs
    genom att man talar dem överallt.

  196. Bolivia hade nu sin första president
    från ett ursprungsfolk, Evo Morales-

  197. -och så här brukade inte
    en utbildningsminister prata.

  198. Bara att han pratade om
    avkolonisering och interkulturalitet.

  199. Betoningen på dubbelriktad inter-
    kulturalism och dess komplement...

  200. Där har vi ministern.
    Jag hade tänkt visa den tidigare.

  201. Interkulturalism
    och intrakulturalism-

  202. -var en stor del av 1994 års reform-

  203. -och Proeib Maestrías grundare,
    som jag pratade om tidigare-

  204. -sa så här om intrakulturalism:

  205. "Innan man diskuterar förhållanden
    mellan folk, kulturer"-

  206. -"och identiteter, så måste man först
    bekräfta sin ursprungstillhörighet."

  207. "Froilan Condori
    uttrycker det klart och tydligt"-

  208. -"när han pratar
    om intrakulturalism."

  209. "Det krävs
    en period av intrakulturalism"-

  210. -"innan man för en dialog
    över kulturgränserna."

  211. "Han menar
    att vi inte kan prata som likar"-

  212. -"om jag alltid trott att det jag har
    saknar värde, men inte den andres."

  213. Här finns det en stark koppling
    till den etniska anpassningen-

  214. -som Ruru pratade om.

  215. Betoningen på både inter-
    och intrakulturell dialog belyser-

  216. -att en hållbar flerspråkighet
    kräver att man beaktar-

  217. -samtliga språk
    i en viss språkekologi.

  218. Man måste erkänna dessa språks
    sociala utrymmen och sammanhang.

  219. Ska man planera för ett visst språk
    i ett socialt utrymme-

  220. -måste man planera för alla språk och
    sociala inflytanden i det utrymmet.

  221. Det gäller särskilt när man planerar
    för utrotningshotade språk-

  222. -eftersom ett språks framgång beror
    på hur det går för de andra språken.

  223. En boliviansk förordning
    från juni 2006-

  224. -gjorde kunskaper
    i ett ursprungsspråk till ett krav-

  225. -för att inneha ett allmänt ämbete.

  226. Samma år kom ett förslag
    till en ny utbildningslag-

  227. -där engelska föreslogs
    som ett tredje undervisningsspråk.

  228. 1994 års reform handlade
    om spanska och ursprungsspråk-

  229. -och i lagförslaget från 2006
    ville man lägga till engelska.

  230. Det kan ses
    som ett steg i rätt riktning-

  231. -när det gäller Bolivias
    ökade internationella närvaro.

  232. Men det är även...

  233. Språkplanering för lingvistisk
    mångfald i både Bolivia och Sverige-

  234. -är mottaglig
    för en lingvistisk hierarki-

  235. -som ger engelskan en särställning-

  236. -och skapar problem för minoritets-
    språken och den ekologiska balans-

  237. -som krävs för hållbar intrakulturell
    och interkulturell flerspråkighet.

  238. En del av det här forskar
    mina kollegor och delvis jag kring-

  239. -i projektet Litteracitet i Sápmi,
    där ungdomar får skriva-

  240. -på engelska, på sitt
    nationella språk och på samiska.

  241. Vad vet vi om den flerspråkiga under-
    visningens medier och modaliteter?

  242. Nu ska vi till Nya Zeeland-

  243. -och en maorisk immersionsskola
    från Aotearoa.

  244. Jag besökte en skola där år 2002.

  245. Inte den här skolan. Jag tog inga
    bilder på skolan jag besökte-

  246. -för såna var bestämmelserna där.

  247. Jag besökte skolan med Steven May
    från University of Waikato-

  248. -och hans kollega Karaitiana Tamatea,
    som är en förälder-

  249. -och före detta chef för en whānau-

  250. -den större familjeenhet
    som grundade skolan.

  251. Vi kom in på skolgården...

  252. Det är en...
    Den maoriska grundskolan...

  253. Den maoriska immersionsgrundskolan
    heter Kura Kaupapa Māori.

  254. Vi bjöds in
    under traditionella etikettsregler.

  255. Den biträdande rektorn hälsade oss
    med en sång utanför skolgården-

  256. -och sen fick vi komma in,
    samtidigt som vi också sjöng.

  257. I klassrummet välkomnades vi
    av skolan 80 barn från årskurs 1-6.

  258. Sen blev det förfriskningar
    i ett annat rum.

  259. Det är stängt förbjudet att tala
    engelska på skolans område-

  260. -så det var bara i det rummet
    som jag, som inte talar māori-

  261. -kunde tala med skolans
    lärare, personal och ledning.

  262. Jag presenterades för den
    nuvarande chefen för deras whānau-

  263. -och denna familjeenhet
    är verkligen oumbärlig-

  264. -för grundandet
    av Kura Kaupapa-skolorna.

  265. Utan dem hade skolan inte funnits-

  266. -och först när skolan har varit igång
    i två år kan de söka statligt stöd.

  267. Just den skolan hade varit igång ett
    tag, och fått en egen skolbyggnad...

  268. ...några år innan jag var där.

  269. Chefen för skolans whānau
    frågade mig-

  270. -vad jag ansåg
    om tvåspråkig undervisning.

  271. Det kändes som en lätt fråga,
    men under tiden jag pratade-

  272. -gick det upp för mig, i takt med
    att jag hörde vad han svarade-

  273. -att tvåspråkig undervisning och
    immersion var motsatser för honom.

  274. För mig var de delar av en helhet.

  275. Att man bara talar māori
    på Kura Kaupapa-skolorna-

  276. -är en sån viktig del
    av den maorisk immersionen-

  277. -att användandet av två språk,
    som i termen tvåspråkig undervisning-

  278. -är antitetisk för hela konceptet
    med maorisk immersion.

  279. Den här vinjetten
    pekar på två saker till som vi vet.

  280. Båda existerar inom
    den samiska språkundervisningen.

  281. Fyra: Flerspråkiga utbildnings-
    modeller för ursprungsfolk-

  282. -exemplifierar lokala lingvistiska
    och sociokulturella målsättningar.

  283. Maorisk immersion skiljer sig
    från annan flerspråkig undervisning.

  284. Den skiljer sig även från den franska
    immersionsundervisningen i Kanada-

  285. -där engelsktalande barn
    "badas" i franska-

  286. -för att senare återigen
    börja läsa och skriva på engelska.

  287. Vanligtvis i tredje klass. Och då
    tar både språken lika stor plats.

  288. När den maoriska immersionsrörelsen
    inleddes på 1980-talet-

  289. -så valde man att uteslutande använda
    sig av māori i undervisningen.

  290. Det blev en fullständig immerison,
    där bruket av engelska-

  291. -helt förbjuds på skolans område-

  292. -och språkseparationen
    blir således absolut och sekventiell-

  293. -mellan maoriska skolor och
    kringliggande engelska skolor.

  294. Just det - när barnen börjar
    på skolan så talar de inte māori.

  295. De kommer från engelsktalande hem.

  296. Skillnaderna
    mellan dessa immersionsmodeller-

  297. -beror på olika sociolingvistiska
    och historiska sammanhang och mål.

  298. Māori fick inte användas i skolorna,
    och höll på att försvinna helt-

  299. -när revitaliseringsrörelsen
    inleddes på 1980-talet.

  300. Immersionsskolorna
    var avgörande för revitaliseringen.

  301. Maoriska äldreråd och föräldrar
    inrättade på 1980-talet...

  302. Det första steget var att inrätta
    förskolorna Kōhanga Reo-

  303. -för att lära barnen deras språk,
    som hade ersatts av engelskan

  304. -och som var på väg att dö ut.

  305. Det initiativet i förskolorna
    utökades successivt-

  306. -till att omfatta
    även högre utbildningsnivåer.

  307. I dag finns det utbildningar på māori
    på alla nivåer-

  308. -och språket har officiell status
    sen 1987.

  309. De står under tillsyn av myndigheter
    som National Education Review Office.

  310. Här håller de ett möte om māori.

  311. Framgången med språkförskolorna,
    som många av er känner till-

  312. -har inspirerat folk överallt,
    bland annat ursprungsfolk i USA-

  313. -och i Latinamerika, men
    mina kollegor och jag kom fram till-

  314. -att de många samiska språken och
    avstånden mellan de som talar dem-

  315. -gör det svårt att använda sig av
    denna immersionsmodell för förskolan-

  316. -i de samiska samhällena.

  317. Fem: Ursprungsspråkens status,
    tillägnande-

  318. -och korpusplanering går hand i hand.

  319. Statusplanering, tillägnandeplanering
    och korpusplanering går hand i hand.

  320. Litteracitet
    har spelat en viktig roll-

  321. -för revitalisering och regenerering
    av ursprungsspråk.

  322. Den maoriska forskaren Margie
    Hohepa kallar det för regeneration-

  323. -då det antyder tillväxt och åter-
    växt, utveckling och återutveckling.

  324. Hon anser att litteracitet
    inom ursprungsspråket-

  325. -bekräftar språket, stöder bevarandet
    av gamla traditioner-

  326. -ger språket en rad nya funktioner-

  327. -och nyskapar språket
    inom en föränderlig kultur.

  328. Litteracitet, och bruket
    av ett språk inom undervisning-

  329. -antyder ett språksystem,
    en standardiserad grammatik-

  330. -och ett utvecklat ordförråd.
    Annars måste man ta fram detta.

  331. Planeringen för språkets korpus-

  332. -går alltså hand i hand med plan-
    eringen av tillägnande och status.

  333. De här utmaningarna
    har alltid varit en del-

  334. -av införandet av ursprungsspråk
    i undervisningen. I århundraden.

  335. De är inte sällsynta eller oväntade,
    och de är inte heller oöverstigliga.

  336. Vi har flera exempel på framgångsrika
    genomförda och pågående projekt-

  337. -för att ta fram litteracitets-
    utvecklande och multimodala materiel-

  338. -på ursprungsspråk,
    vilket vi har hört en hel del om här.

  339. Sex. Nu ska vi till Brasilien.

  340. Det här är en amazonsk...

  341. Först ska jag läsa nummer sex.
    Kommunikativa modaliteter-

  342. -täcker mer
    än talat och skrivet språk.

  343. Varje år sen 1983 anordnades
    en kurs för lärare i ursprungsspråk-

  344. -finansierad av
    Comissão Pró-Índio do Acre-

  345. -under det södra halvklotets
    sommarmånader, januari-mars-

  346. -i Brasiliens regnskog Amazonas.

  347. Jag deltog 1997
    - det var ett tag sen nu-

  348. -och på kursen deltog
    ungefär 25 lärare i ursprungsspråk-

  349. -från åtta etniska grupper,
    vars språk varierade i vitalitet.

  350. Från språk med totalt 150 utövare
    till språk med flera tusen utövare.

  351. Nåt som slog mig var den ömsesidiga
    språkförståelsen bland lärarna.

  352. Man uppmuntrade
    användandet av ursprungsspråk-

  353. -både som undervisningsspråk
    och undervisningsämne.

  354. Sen gjorde de samma sak i sina egna
    skolor. Lärarna uppmuntrades att...

  355. Lärarna uppmuntrade varandra
    och utbytte språkliga erfarenheter.

  356. Så även om de inte talade eller
    förstod alla de andra språken-

  357. -som talades och skrevs under kursen-

  358. -så läste, lyssnade
    och tittade de på varandras arbete.

  359. För att förstå varandra bättre
    använde de ibland portugisiska.

  360. Ibland användes de geometriska
    symbolerna från deras skriftspråk.

  361. Ibland förlitade de sig
    på sina gemensamma-

  362. -intra- eller interetniska
    erfarenheter.

  363. Den multimodala och gemensamma
    förståelsen bland lärarna-

  364. -var särskilt slående när man
    tänker på hur olika språken var-

  365. -och på den framträdande roll
    som geometriska symboler hade.

  366. Allas skrivuppgifter innehöll
    dessa geometriska bilder och kartor-

  367. -och ett par brasilianska forskare
    har dokumenterat och visat-

  368. -att det inte bara handlar
    om illustrationer till texten.

  369. De är en väsentlig del av texten.

  370. De bidrog till lärarnas ömsesidiga
    förståelse över språkgränserna-

  371. -och bidrog till språkutvecklingen
    inom de språken och portugisiska.

  372. Distansundervisning och
    virtuella klassrum är modaliteter-

  373. -för undervisningen i samiska
    som tagits fram av Umeå universitet-

  374. -och det fick vi höra lite om
    av Hanna i går.

  375. Jag ska nog
    prata lite mer om det strax.

  376. En sån här flerspråkig
    och multimodal språkekologi-

  377. -som kännetecknar inlärning och
    undervisning i såna här utrymmen-

  378. -ger deltagaren att stärka
    sin lingvistiska repertoar-

  379. -samtidigt som man främjar samspel
    och samarbete mellan deltagarna.

  380. Ett sånt samspel omtalades-

  381. -på Proeib Maestría i Bolivia
    som "inter-aprendizaje".

  382. Jag ska nu tillbaka
    till Proeib Maestría i Bolivia.

  383. Jag hoppas att ni hänger med
    när jag hoppar runt i världen.

  384. Vad vet vi om
    språk- och litteracitetsutvecklingen?

  385. Själva utvecklingsbiten.

  386. Jag ska börja
    med att återvända till Bolivia-

  387. -och en workshop
    i etnografiska metoder-

  388. -med den fjärde omgången studenter
    på programmet.

  389. Det var 42 studenter från sex länder,
    med minst ett dussin ursprungsspråk.

  390. Jag ledde en workshop
    i etnografiska forskningsmetoder.

  391. Alla skulle göra sin mastersuppsats
    med hjälp av såna forskningsmetoder.

  392. Jag bad dem att tillsammans analysera
    två sidor från en intervju-

  393. -som innehöll
    både quechua och spanska.

  394. Studenterna bildade fyra grupper
    med 7-8 studenter i varje grupp.

  395. Varje grupp hade en eller två
    studenter som kunde quechua.

  396. De skulle beskriva, analyser
    och tolka en del av intervjun-

  397. -och jag
    hade gett dem instruktioner för det.

  398. Grupperna
    valde olika tillvägagångssätt.

  399. Särskilt en grupp
    var väldigt effektiv-

  400. -och gick systematiskt tillväga
    när de delade upp intervjun-

  401. -och valde en del att analysera
    med verktygen för diskursanalys.

  402. En av studenterna
    hade fört noggranna anteckningar-

  403. -över vad jag hade sagt,
    något de använde sig av ofta.

  404. En annan i gruppen kunde läsa och
    tolka quechua flytande och snabbt.

  405. Två av grupperna verkade köra fast
    med översättningen av intervjun-

  406. -innan de kunde börja jobba
    med uppgiften.

  407. Jag ångrade delvis att jag
    hade gett dem så mycket quechua-

  408. -men kombinationen
    av quechua och spanska-

  409. -erbjöd ett rikt analysmaterial
    kring korsspråkande-

  410. -och användandet av lingvistiska
    resurser både i intervjun-

  411. -och i samspelet i gruppen.

  412. Den här vinjetten, och exemplen
    från Amazonas och samiskan-

  413. -pekar på en sjunde sak vi vet om
    denna flerspråkiga undervisning.

  414. Lärmetoder kan främja en dynamisk
    utveckling av språk och litteracitet-

  415. -på en rad olika områden-

  416. -samt över språkvariationer
    och kommunikativa modaliteter.

  417. Min workshop gav exempel på hur
    lärmetoderna för mastersstudenterna-

  418. -gjorde att de kunde utnyttja
    alla sina olika språk-

  419. -för att lösa akademiska uppgifter
    i samarbete.

  420. Såna lärmetods-hybrider har nyligen
    teoretiserats och dokumenterats-

  421. -under namn som korsspråkande
    och tvåspråkiga stöttningsmetoder.

  422. Såna metoder ger lärare och elever
    tillgång till akademisk materiel-

  423. -genom sina egna språkkunskaper-

  424. -samtidigt som de tillägnar sig
    nya såna kunskaper.

  425. I morse hörde vi om projekt
    som gjorde det möjligt för eleverna-

  426. -att göra det här
    som jag försöker beskriva.

  427. Mastersuppsatserna
    gav ytterligare exempel-

  428. -på en sån här produktiv
    flerspråkig och multimodal mix-

  429. -som hjälper fram dessa lärare
    till en forskarutbildning.

  430. Uppsatserna utforskade bland annat
    användningen av ursprungsspråken-

  431. -identiteter, ideologier
    i klassrummen och i samhället.

  432. Vissa analyserade texter
    skrivna på ursprungsspråk.

  433. Andra uppsatser utforskade
    andra kommunikativa metoder-

  434. -bland ursprungsbefolkningen,
    som till exempel vävning av tyger.

  435. En uppsats handlade om den
    traditionella musikformen huayño.

  436. Den uppsatsen handlade om
    hur bruket av huayño-

  437. -stärkte quechua-identiteten
    bland inflyttade stadsbor.

  438. Nån skrev hela uppsatsen på quechua,
    som ett exempel på språkplanering-

  439. -ägnad att slå hål på myten
    att det var omöjligt.

  440. Och för att visa att språket quechua
    kan användas på nya områden-

  441. -och för att utöka ordförrådet
    i autentiska sammanhang.

  442. Det som Pragskolan kallade för-

  443. -att intellektualisera språket.

  444. En flerspråkig och multimodal mix
    av kommunikativa metoder-

  445. -finns hos kurserna i revitalisering
    av samiskan på Språkcentrum-

  446. -i Östersund, som jag besökte
    med Görel Sandström.

  447. När lärarna berättade om
    materielproduktion, mentorprogram-

  448. -och projektet mot språkbarriärer, så
    framträdde en rad olika modaliteter.

  449. Bland annat
    flerspråkiga ordkort för förskolor-

  450. -och i deras arbete
    med vuxna språkelever

  451. -anordnade de hantverksaktiviteter,
    besök på teatrar och turistkontor-

  452. -och kartläggning av språknätverk.
    Det var några av aktiviteterna.

  453. Det jag minns bäst var nåt
    de kallade för "tårarnas process".

  454. Smärtan hos de äldre och de vuxna-

  455. -som deltog i de här programmen.

  456. Det var ilskan och skammen efter att
    inte ha lärt sig att tala samiska-

  457. -och kampen för att övervinna det
    för att lära sig samiska-

  458. -under mentorprogrammen
    och språkbarriärprojektet.

  459. De stötte på motstånd
    från sina vuxna barn-

  460. -som inte hade lärt sig samiska
    under uppväxten.

  461. Vissa av de vuxna barnen
    förbittrades över det här.

  462. Varför kunde inte föräldrarna ha
    talat samiska med dem som barn?

  463. Det var en berättelse om hur dessa
    passiva utövare blev aktiva utövare-

  464. -och samtidigt växte
    till en stark och stöttande grupp.

  465. "De lärde sig
    och växte som en grupp."

  466. Och det pekar på de tre sista sakerna
    som vi vet om denna undervisning.

  467. Åtminstone de sista tre sakerna av de
    tio sakerna som jag talar om i dag.

  468. Vad vet vi om innehåll och identitet
    i undervisningen av ursprungsfolk?

  469. Tillbaka till min workshop
    kring etnografiska metoder.

  470. Jag visade gruppen
    studier av Linda Tuhiwai Smith-

  471. -som många av er nämnde apropå
    avkolonisering av forskningsmetoder.

  472. Jag undrade om mina studenter
    skulle ha nån nytta av hennes verk-

  473. -för metaforerna som Smith använder-

  474. -kretsar mycket till det maoriska.
    Metaforer om ön och havet.

  475. Hon pratar om ursprungsbefolkningens
    fyra olika tidvatten.

  476. Överlevnad, återhämtning,
    utveckling och självbestämmande.

  477. Fyra riktningar: Läkande, avkoloni-
    sering, mobilisering, förvandling.

  478. Och så har hon 25 projekt
    som ursprungsfolk åtar sig.

  479. Bland annat återkräva,
    döpa om, minnas, nätverka.

  480. Det visade sig vara en stor succé,
    vilket jag hoppades och trodde på.

  481. De här lärarna
    och blivande forskarna-

  482. -var väldigt mottagliga för det här.

  483. När jag pratade om att förena folk
    med varandra och med jorden-

  484. -så började studenterna prata med
    varandra, vilket inte brukade ske.

  485. Oftast satt de bara
    och lyssnade och antecknade.

  486. Döpa om - de kom snabbt på exempel
    på hur de hade döpt om saker.

  487. Har ni hört talas om Aguaruna-folket
    i Amazonas regnskog?

  488. De kallar sig själva för "Awajún"-

  489. -så det här
    med att sätta nya namn på saker-

  490. -är en stor del
    av ursprungsbefolkningens vardag.

  491. Min workshop om en avkoloniserande
    forskningsagenda-

  492. -och kurserna i revitalisering
    av samiskan som jag nämnde-

  493. -får illustrera
    mina sista tre kända faktorerna.

  494. Undervisning av ursprungsfolk akti-
    verar röster som återtar det lokala.

  495. När jag frågade lärarna
    på min workshop-

  496. -vad det innebar för dem
    att tillhöra ett ursprungsfolk-

  497. -så handlade det först och främst
    om att bo nära naturen-

  498. -om att tala sitt eget språk och
    om att bli diskriminerad av andra.

  499. Att man bejakade sitt eget sätt
    att göra saker, vara på och tala-

  500. -att man aktiverade sin egen röst-

  501. -samtidigt som man diskriminerades
    av andra på grund av just detta-

  502. -framträdde tydligast
    i dessa personers berättelser-

  503. -och tankar kring
    att tillhöra ett ursprungsfolk.

  504. Och det har jag även hört
    i samiska kollegors egna berättelser-

  505. -om diskrimineringen de utsatts för.

  506. Och genom forsknings- och musei-
    dokument om den samiska skolan-

  507. -och tvister om landrättigheter.

  508. Lokal kunskap, lokal identitet,
    lokala språk, lokala metoder-

  509. -lokala röster, lokala
    litteraciteter, lokala standarder-

  510. -lokala krav, lokala erfarenheter,
    lokalt kunnande-

  511. -och lokala skildringar är några
    av sakerna som nu återkrävs-

  512. -av lärarna på Proeib.

  513. Återkrävandet av det lokala
    är problemfyllt för lärarna.

  514. Det lokala
    är omfattande och skiftande.

  515. Det förändras och omförhandlas,
    bestrids och hybridiseras.

  516. Det är fullt av motsägelser
    och insnärjt i global politik-

  517. -och gränsöverskridande
    förflyttningar av folk och arbete.

  518. Undervisningen ger oss chansen
    att bekräfta det som är vårt eget.

  519. Att ge platser och folk
    sina ursprungliga namn-

  520. -var en kittlande möjlighet
    för de här lärarna.

  521. Det är ett sätt
    att själv återskapa sin identitet-

  522. -som ofta förekom i deras tankar
    kring identiteten som ursprungsfolk.

  523. Och man får tillfälle att forska
    i sina egna ursprungssamhällen.

  524. En av studenterna, Neti,
    tvåa från vänster på bilden-

  525. -pratade mycket om vikten av
    att revitalisera ursprungsspråken.

  526. För henne var språket den tydligaste
    delen av ursprungsidentiteten.

  527. En kulturell resurs
    som måste överlåtas och beskyddas-

  528. -med samma omsorg som jorden,
    råmaterialen och kulturskatterna-

  529. -och kanske kan forskningen
    öppna ursprungsfolkens ögon-

  530. -så att de bejakar sitt eget språk
    och dess uttrycksmöjligheter.

  531. Man skapar utrymmen
    för en revitalisering-

  532. -av urbefolkningens
    sätt att vara och göra saker på.

  533. Lärarna förfördes av tanken på
    en ny framtid för ursprungsfolken-

  534. -där man återinförde
    lokala metoder och namn-

  535. -och revitaliserade
    sina identiteter som ursprungsfolk.

  536. I ett försök att beskriva vad det
    innebär att tillhöra ursprungsfolken-

  537. -berörde Moisés,
    som tillhör aymara-folket-

  538. -och kommer både från Puno
    och huvudstaden Lima-

  539. -dessa kända faktorer - återkrävande,
    bejakande och revitaliserande-

  540. -när han sa så här till mig
    på spanska:

  541. "För mig innebär det att jag
    identifierar mig med mitt folk-"

  542. -"vårt förflutna,
    vår världssyn och vårt språk."

  543. "I nuet handlar det om att
    aktivt återkräva våra rättigheter."

  544. "Och i framtiden försöka se till
    att vårt folk har en framtid"-

  545. -"med samma möjligheter
    som resten av vårt lands befolkning."

  546. Moisés har åtagit sig
    att använda sina studier-

  547. -för att förbättra sitt folks liv-

  548. -och skapa en bättre framtid
    genom att använda deras förflutna.

  549. Egna erfarenheter och studierna
    har visat honom och hans kollegor-

  550. -att de står inför
    enorma strukturella hinder-

  551. -och de väljer medvetet att ägna sig
    åt transformationellt motstånd.

  552. Det har ofta kostat dem mycket,
    som forskaren Brian Brayboy visade-

  553. -när det gäller infödda amerikanska
    studenter som läser vidare.

  554. De väljer att,
    som en annan Proeib-student sa-

  555. -utnyttja utrymmet som nationalstaten
    ger dem med flerspråkig undervisning-

  556. -för att arbeta för en framtida
    jämlikhet och värdighet för alla.

  557. Det har jag sett massor
    med exempel på här i Umeå-

  558. -från både samer och icke-samer-

  559. -när det gäller kampen
    för samisk immersion i förskolan-

  560. -i samiska forskningsprojekt, i det
    svenska samiska forskningsrådet-

  561. -i utvidgningen
    av den samiska språkundervisningen-

  562. -och kampen för en
    språklärarutbildning i samiska.

  563. Mentorprojektet
    för samiska doktorander.

  564. Och gemensamma forskningsprojekt
    i samiska grundskolor.

  565. Lärarnas erfarenheter från det
    transformationella motståndet-

  566. -är både olika och väldig lika-

  567. -det som andra lärare har upplevt.

  568. En forskare i USA inom tvåspråkig
    undervisning för spansktalande-

  569. -skrev om den tvåspråkiga
    undervisningens politisering-

  570. -och de stridigheter
    kring språkpolitik och yrkesroller-

  571. -som pågår bland lärare
    i tvåspråkig undervisning.

  572. Hon studerade
    ett fortbildningsinstitut-

  573. -och såg
    yrkets marginaliserade natur-

  574. -och de olika rollerna de måste fylla
    som lärare i både språk och innehåll-

  575. -och som förespråkare för sina elever
    och för tvåspråkig undervisning.

  576. Utbildningar
    för lärare i tvåspråkig undervisning-

  577. -borde föra en produktiv dialog
    kring dessa omstridda lärarroller.

  578. Man måste tydliggöra att dessa lärare
    fungerar som ombud och förkämpar-

  579. -som måste fatta beslut
    inom ett omstritt område.

  580. Det är inte lätt att vara lärare
    inom tvåspråkig undervisning i USA-

  581. -eller på andra platser.

  582. Detta försvar av de förtryckta,
    och ursprungsfolken-

  583. -är de mest förtryckta av alla folk-

  584. -gör den flerspråkiga undervisningen
    kontroversiell, men även hoppfull-

  585. -när det gäller att skapa en bättre
    och rättvisare framtid för alla folk.

  586. Och där var det slut.

  587. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildning för urfolk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samer, Sameundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.