Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Den samiska etnopolitikens börjanDela
  1. God dag allesammans! Det hörs nog.

  2. Nu tänker jag gå ifrån rubriken.

  3. Jag tänker inte prata om Samefränder-

  4. -och Utsjokis separatism.

  5. Det var tanken men så gick det
    som i Elle-Marjas-jojk.

  6. "Jag tänkte inte, jag tänkte inte.
    Men så blev det."

  7. Jag ska prata om samepolitikens början.
    Frågan är nämligen:

  8. Varför gick Finlands
    etnopolitikiska rörelse-

  9. -åt ett lite annat håll
    än i Norge och Sverige?

  10. Som ni vet startade
    den etnopolitiska rörelsen-

  11. -i Norge och Sverige
    redan i början på 1900-talet.

  12. Det grundades föreningar, tidningar
    och författare började skriva-

  13. -till exempel Matti Aikio
    Anders Larsen och Pedar Jalvi.

  14. De var etnopolitiska författare.

  15. Jag har alltid sagt att de tillhört
    samma etnopolitiska rörelse-

  16. -som tidningar och föreningar.

  17. Speciellt i sydsamiska områden-

  18. -var det stridigheter
    mellan renskötande samer och bönder.

  19. Den etnopolitiska rörelsen hade
    mycket vardagliga orsaker-

  20. -och politiken var väldigt reaktiv.

  21. Den hade en reaktiv grund.

  22. Man kan säga
    att en stark integrationspolitik-

  23. -väckte motrörelser.

  24. I Finland var situationen en annan.

  25. Det första politiska uttalandet
    kom 1925.

  26. Utsjokis kommunstyrelse,
    som var helt samisk-

  27. -föreslog då för riksdagen
    att Utsjoki skulle besluta-

  28. -om speciella ”lappområden”-

  29. -eller skyddade sameområden där
    finsk inflyttning skulle vara förbjuden.

  30. Det var första. Det var 20 år
    efter de första föreningarna bildades-

  31. -i Sverige och Norge.

  32. I Finland var det inte
    samma etnopolitiska uppvaknande-

  33. -som i Norge och Sverige.
    Min fråga är: Varför det inte var så?

  34. En historisk bakgrund till-

  35. -hur man tog över Sápmi-

  36. -sedan början på 1800-talet.

  37. De nordiska länderna
    hade splittrat samebyarna-

  38. -under 1700- och 1800-talet.

  39. De delade upp samernas land
    när de stängde gränserna.

  40. De olika åren.

  41. Kolonisering rörde också begrepp-

  42. -till exempel-

  43. -i Finska sameland räknades inte
    längre nyinflyttade samer-

  44. -som samer, utan skrevs in
    som majoritetsbefolkning-

  45. -eller som finländare.

  46. Befolkning utifrån ökade.

  47. Till exempel finns det-

  48. -siffror från Nordnorge-

  49. -och detta påverkade den
    politiska situationen-

  50. -med t.ex. Kautokeino-upproret.

  51. Det kom ny lagstiftning
    i slutet av 1800-talet.

  52. I Finland till exempel.

  53. Där stadgades
    samebyordningen för renskötseln-

  54. -ungefär samtidigt som svenska
    och norska renskötsellagar...

  55. ...trädde i kraft.

  56. Man kan säga att från 1890-talet-

  57. -tog Finland makten över samerna
    precis så som det skedde i Norge.

  58. Målet var att nyttja
    marker och rikedomar.

  59. Det grundades till exempel en kommitté-

  60. -som kom med en idé 1905.

  61. Jag nämner utvecklingen...

  62. ...eller historien, om vägarna.

  63. Landsvägarna
    hade en viktig roll-

  64. -infrastrukturen och nätverken
    hade en viktig roll-

  65. -i att knyta periferin till staten.

  66. Tanken var också att stoppa
    kontakterna med Norge-

  67. -som var väldigt naturlig för
    samerna, speciellt i Tana-området.

  68. Med landsvägarna kom nya invånare.

  69. De samlade människor-

  70. -som älvar hade gjort tidigare-

  71. -och förvaltningen ökade.

  72. En positiv del var
    att levnadsstandarden ökade.

  73. Den andra sidan var
    en kulturell kolonialism.

  74. Förvaltning, hälsovård, polis
    ökade och deras språk var finska.

  75. Alla var finska organ.

  76. Handel och turism ökade.

  77. Vägens kulturhistoria
    fortsätter hela tiden-

  78. -ända fram till 20-talet.

  79. Om man tänker
    på den etnopolitiska rörelsen-

  80. -så har den anpassats till
    den här nya situationen.

  81. När traditionella siida-ordningar
    inte längre fungerade-

  82. -skulle samer hitta nya platser
    att verka på-

  83. -inom den nordiska ordningen,
    och från detta kom etnopolitiken.

  84. Här var det också fråga om tillhörighet.

  85. Samhället utifrån ses som ett hot.

  86. Människor börjar leta efter sin grupp.

  87. Den samiska gruppen poängterade
    det gemensamma språket.

  88. Härkomsten.

  89. De gemensamma målen.

  90. Det var en del av moderniseringen
    som pågick i alla nordiska länder.

  91. Arbetarrörelsen är också ett exempel
    för samiska föreningar.

  92. Under den tiden fanns
    även andra nätverk.

  93. Laestadianska rörelsen
    började spridas under 1890-talet-

  94. -även på den finska sidan, i Tana.

  95. En liten sak här var-

  96. -hur ordet same och samisk började
    användas i majoritetsspråken.

  97. Det kom med den samiska rörelsen.

  98. Till exempel så grundade Elsa Laula-

  99. -Brurskandens Samiske Kvindeförening.

  100. I Finland forskade jag i hur ordet
    samelainen, eller same-

  101. -började användas på finska.

  102. Då skedde
    genom de samiska aktivisterna.

  103. Josef Guttorom, lärare i Vuovdeguoika-

  104. -började använda ordet och lärde den
    nordfinska biskopen begreppet.

  105. Denne använde det första gången 1904-

  106. -när han reste runt
    och predikade i Utsjoki och Enare.

  107. Då använde han same-ordet.

  108. Guttorm själv använde det på ett vykort-

  109. -som han skickade till biskopen
    som använde samma ord.

  110. Här började ordet same användas.

  111. Det var mycket vanligt-

  112. -i finsk litteratur redan då.

  113. Etnopolitikens villkor var-

  114. -att de ledande personerna-

  115. -i den etnopolitiska rörelsen hade på
    ett sätt kommit från sitt eget samhälle.

  116. De hade till exempel rest
    för att läsa till lärare-

  117. -eller på annat sätt kommit längre från
    det här samhället.

  118. De hade lärt känna storsamhällets sätt.

  119. Elsa Laula var i Stockholm,
    Anders Larsen blev journalist.

  120. I Finlands fanns det aktiva samer.

  121. Det var inte det att det inte fanns
    aktivister, Josef Guttorm var en.

  122. Pedar Jalvi en annan.

  123. De hade utbildat sig till lärare
    på seminariet.

  124. De hade kännedom om händelser
    i Norge. Om vad som hände där.

  125. På den finska sidan av Tana
    så fanns det information-

  126. -om att Pedar Jalvi och kanske
    även Josef Guttorm kände Isak Saba.

  127. Finländarna tyckte att Utsjokis samer-

  128. -var väldigt nationalistiska
    på den här tiden.

  129. Det framhöll sin särart
    gentemot finländarna.

  130. Den etniska känslan fanns där.

  131. Jalvi var sådan att man kunde
    förvänta sig att han startade-

  132. -den här samepolitiken på finsk sida.

  133. I sin bok, som utgavs 1915-

  134. -sa han att det fanns ett behov
    av att samerna samarbetade-

  135. -för att bevara
    sitt språk och sin kultur.

  136. Men å andra sidan så var situationen
    sådan att de aktiva som Josef Guttorm-

  137. -arbetade mer för andliga behov-

  138. -än för samiska politiska behov.

  139. Till exempel när E. Lagercrantz, en
    finsk forskare, reste till Utsjoki 1920.

  140. Då frågade hon Holmberg på kateketen-

  141. -om varför man inte kunde grunda
    en sameförening här.

  142. Holmberg frågade genast henne
    om den skulle vara laestadianskt.

  143. Om föreningen skulle vara laestadiansk.

  144. Där tog diskussionen slut.

  145. En möjlig förklaring på det-

  146. -är att den lokala förvaltningen-

  147. -i de nordiska länderna
    hade olika samepolitik.

  148. Vi känner till
    Norges förnorskningspolitik.

  149. I Sverige var det segregationspolitik.

  150. Det pratade Hanna om i går.

  151. I Norge inskränkte
    förnorskningspolitiken-

  152. -samernas möjligheter att delta-

  153. -i den lokala förvaltningen.

  154. I Sverige forskade Rolf Sjölin om den
    svenska situationen under 1800-talet.

  155. Hans resultat var att i Sverige
    var samerna ivriga att delta.

  156. Till en början begränsades
    inte samiskt deltagande.

  157. Men i slutet på 1800-talet
    så förändrade skogs- och gruvpolitiken-

  158. -hos myndigheterna.

  159. Samernas del minskade
    i den lokala förvaltningen.

  160. Det hände inte i Finland,
    där var samernas roll-

  161. -i den lokala förvaltningen
    väldigt stabil.

  162. Om man så tänker på min fråga-

  163. -varför inte situation
    var densamma i Finland.

  164. I Finland hade man
    inte samma konflikter-

  165. -som på den norska sidan.

  166. I Finland var det samiska området
    väldigt litet.

  167. De nyinflyttades roll-

  168. -var inte så stor där.

  169. I Finland var inte
    assimileringspolitiken så stark.

  170. Som man skulle sett
    i till exempel lagar.

  171. En av de viktigaste orsakerna
    som jag hittat-

  172. -är att samerna i Finland hade en
    stabil plats i den lokala förvaltningen.

  173. Till exempel i Utsjoki
    som var en samisk kommun.

  174. Nästan alla som arbetade-

  175. -i kommunen och församlingen-

  176. -var samer.

  177. Endast kommunchefen
    och kyrkoherden var finländare.

  178. Alla andra var samer.

  179. Speciellt förtroendevalda.

  180. Så var situationen även i Enare
    under 1900-talets början.

  181. Situationen förändrades
    under 1920-talet.

  182. Finländarna började besluta mer-

  183. -även i kommunala frågor
    och församlingsfrågor.

  184. Samernas roll eller del
    i förvaltningen-

  185. -minskade under 1920- och 1930-talet.

  186. Speciellt i Enare-

  187. -men i Utsjoki var situationen
    oförändrad fram till 50-talet.

  188. Renskötarna i Enontekiö och Vuotso
    hade en annan situation.

  189. Jag tar inte upp det här.

  190. Det var mina tankar
    i den här frågan. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den samiska etnopolitikens början

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Samer, Samernas historia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.