Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Återtagande av kulturarvDela
  1. Kära kollegor. Mina damer och herrar.

  2. Jag ska först diskutera repatrieringens
    innebörd och möjligheter.

  3. Jag berättar om två finska fall
    som kan beskrivas som repatriering.

  4. Till sist resonerar jag
    kring repatrieringens betydelse-

  5. -som ett medel för försoning.

  6. Min artikel bygger på tankar som jag
    ska utveckla i min doktorsavhandling.

  7. Doktorsavhandlingen heter
    "The Sámi People and..."

  8. "The Sámi People
    and the Repatriation Politics"-

  9. -"of Tangible Cultural Heritage
    in the Nordic Countries."

  10. Jag studerar hur idén om repatriering-

  11. -återlämnandet av samisk kultur
    från majoritetsmuseer-

  12. -har anammats från andra urfolk
    till Norden och främst Finland-

  13. -liksom hur samer använder
    repatrieringsprocesser som verktyg-

  14. -för att rekonstruera identiteter och
    demontera rådande representationer.

  15. Repatriering har olika definitioner.

  16. Förändring av ägande eller plats,
    återlämnande av kunskap-

  17. -eller att använda museisamlingar
    för att vitalisera kulturella element.

  18. De senaste årtiondena
    har olika urfolk frågat:

  19. "Vem äger historien och kulturen?"

  20. Rätten till ens kulturella arv och
    historiska tolkningar och skildringar-

  21. -har setts som allt viktigare, och som
    en del av det sociala välbefinnandet.

  22. För urfolk som samerna har
    språklig vitalisering och repatriering-

  23. -varit viktigt för att ge nytt liv
    till det kulturella arvet.

  24. Samerna åberopar
    internationella deklarationer-

  25. -och använder sig av samma retorik
    som andra urfolk.

  26. Repatriering diskuteras sen tjugo år
    på seminarier och konferenser.

  27. I Rovaniemi-deklarationen från 2008
    uttryckte Samekonferensen officiellt-

  28. -samers rätt till sitt kulturella arv
    och repatriering av kulturellt arv.

  29. Repatriering är en intressant utmaning
    för den postkoloniala museivärlden.

  30. Museers existens
    bygger på deras samlingar.

  31. En uppgift för museer
    är att presentera främmande kulturer.

  32. Så kallade universella museer
    vill visa mänsklighetens historia-

  33. -snarare än
    enskilda stammar och nationer.

  34. Å andra sidan möjliggör repatriering
    en aktiv roll i en global värld-

  35. -och en möjlighet att diskutera
    och återställa kulturella beståndsdelar.

  36. Museer verkar ha ett ansvar
    för samlingarna-

  37. -men även för de samhällen
    som samlingarna kommer från.

  38. I Finland har Sámi-museet
    de största samlingarna av föremål.

  39. Museet grundades redan 1963-

  40. -och har främst föremål
    från efterkrigstiden.

  41. De äldsta och mest värdefulla
    föremålen befinner sig utanför Sápmi-

  42. -i nordiska eller europeiska museer.
    De senaste tolv åren-

  43. -har flera projekt studerat förekomsten
    av samiska föremål i museisamlingar.

  44. Vår nuvarande kunskap om platser
    och samlingar är god, men inte perfekt.

  45. Ofta har museerna
    som innehar föremålen-

  46. -inte adekvat kunskap om samlingen
    eller om samisk materiell kultur.

  47. Föremål får felaktiga namn,
    platser är felstavade-

  48. -och föremål
    kan vara fotograferade upp och ner.

  49. Samiska föremål började intressera
    forskare och samlare på 1600-talet-

  50. -men av olika anledningar-

  51. -är den registrerade informationen
    knapphändig eller rentav obefintlig.

  52. Museerna kan därför inte informera
    om samlingarna. Det är en paradox-

  53. -eftersom den kulturella kunskapen
    om föremålen finns i Sápmi.

  54. Föremålet och kunskapen
    har separerats.

  55. Det immateriella kulturarvet går delvis
    förlorat med förkrigsgenerationen.

  56. Jag ska nu presentera ett fall
    i vilket föremål bytte plats och ägare.

  57. Som del av ett projekt
    för samordning av museisamlingar-

  58. -valde museet i Tammerfors att flytta
    sina samiska föremål till Sámi-museet.

  59. De här cirka fyrtio föremålen-

  60. -hämtades från Inari-området
    i början av 1900-talet.

  61. Föremålen samlades in
    av konstnären Gabriel Enberg-

  62. -senare chef för Tammerfors-museet,
    när han besökte Inari 1905.

  63. Samlingen är liten men betydande-

  64. -eftersom den innehåller
    många föremål som museet saknar.

  65. Den innehåller t.ex. vävda skoband,
    bälten och vantar-

  66. -med utsmyckningar
    som inte längre görs-

  67. -och en hornmössa som användes
    av kvinnor till slutet av 1800-talet.

  68. Också i dåligt skick och utan horn
    är föremålet en raritet.

  69. Endast museet i Karasjok
    har en motsvarighet i sina samlingar.

  70. När samlingen kom hem
    efter hundra år-

  71. -anordnade Sámi-museet
    ett seminiarum för att fira återkomsten.

  72. Museichefen och
    Sametingets ordförande höll ett tal-

  73. -och uttryckte sin glädje över
    att föremålen äntligen var tillbaka.

  74. Efter ett föredrag om repatriering av
    museiföremål visades föremålen upp.

  75. Hörsalen var fullsatt,
    och många i publiken var hantverkare.

  76. När föremålen visades upp
    fylldes hörsalen av beundran.

  77. En livlig diskussion tog fart
    när publiken beundrade föremålen.

  78. Det var dock ingen från
    Tammerfors-museet som närvarade.

  79. Nästa höst undersöktes skobanden,
    som inte längre användes-

  80. -av Anni Guttorm från Sámi-museet-

  81. -och Laura Aikio, hantverksstuderande
    vid Samernas utbildningscentrum.

  82. Metoder, material och ålder
    analyserades-

  83. -och Laura Aikio gjorde en kopia.

  84. Det visade sig för övrigt vara
    den modell som hennes folk använde.

  85. Här ser ni några citat från en enkät-

  86. -som publiken fick besvara
    när föremålen återlämnades.

  87. Det är deras känslor angående
    återlämnandet och samlingarna.

  88. Projektet är ett utmärkt exempel
    på vad en samling kan representera.

  89. Långt från samiskt område
    är den en liten del av ett arkiv-

  90. -med lite eller ingen
    kontextuell information.

  91. Tar man hem den
    kan den ge nytt liv åt gamla seder-

  92. -och bli en del av människors historia.

  93. Jag ska snart presentera
    ännu ett exempel-

  94. -på hur museisamlingar
    använts för kulturell restaurering.

  95. Láhppon duojit, "glömt hantverk"-

  96. -är ett projekt av
    hantverksorganisationen Sámi Doudji-

  97. -finansierat av Finlands Sameting
    och Finska kulturfonden.

  98. Fem hantverkare från olika platser
    och i olika åldrar deltog-

  99. -under ledning av Birit-Inga Magga,
    Sigga-Marjas syster.

  100. Man undersökte
    Nationalmuseums samlingar-

  101. -för att studera gamla tekniker,
    återställa och inspireras av föremål-

  102. -och lära ut teknikerna
    till andra hantverkare.

  103. Hantverkarna valde ut fem föremål
    med hjälp av en webbläsare-

  104. -för att sen se dem på plats.
    Inte alla föremål är fotograferade-

  105. -så det var svårt att få en bild av vad
    Nationalmuseums samling innehåller.

  106. Innan de åkte till samlingarna-

  107. -fick hantverkarna en två-dagarskurs
    i hantering av museiföremål.

  108. Sen reste de 1 000 km från Inari
    till Orimattila och centralarkivet-

  109. -för att se föremålen.

  110. Föremål som renseldon, huvudbonader
    och skålar visades för hantverkarna.

  111. En av hantverkarna, Armi Mikkilä-

  112. -beskriver sin noggrannhet
    i en intervju i samisk radio.

  113. "Jag valde en uråldrig sorts čiehgahpir,
    en mössa för män av tyg och renhud."

  114. Stilen är inte... Jag känner inte till
    någon som har gjort en sådan mössa.

  115. Jag har bara sett dem på gamla bilder
    och blivit nyfiken.

  116. "Vad är det för mössa
    som ingen verkar ha?"

  117. Sen berättar hon att det var utmanande
    att göra den utifrån enbart fotografier.

  118. "Det var en stor utmaning. Man måste
    gissa vad som finns inuti mössan."

  119. "Jag hörde att det var fjädrar.
    Sen vände museiarbetaren på den."

  120. "Jag tog bilder av insidan."

  121. "Jag har sytt mycket och
    kunde gissa hur insidan skulle göras"-

  122. -"men det var inte lätt."

  123. Trots två-dagarskursen kunde de inte
    röra vid sitt kulturella arv.

  124. Föremålen var för sköra.

  125. Föremålen saknade ofta information
    eller hade felaktiga namn.

  126. De sköttes av personer utan kunskap
    om "dyrgriparnas" kulturella kontext.

  127. Jag måste fråga: För vem bevaras de?

  128. Det här för mig tillbaka
    till repatrieringen.

  129. Under tio års arbete
    med repatrieringsfrågor-

  130. -har jag insett att repatriering
    är en komplicerad fråga i Norden:

  131. Finland, Sverige och Norge.

  132. Finland saknar i princip repatrierings-
    politik, och ämnet diskuteras inte.

  133. Varför är det så tyst?

  134. Repatriering förknippas ofta
    med kolonialism-

  135. -vilket nästan aldrig diskuteras
    i samband med finskt kulturarv.

  136. Repatriering finns
    p.g.a. vetenskaplig kolonialism.

  137. Det betyder till exempel att materiell
    kultur tas från urfolksområden-

  138. -till majoritetens museer
    och institutioner.

  139. När kolonialism diskuteras
    förnekas eller förminskas den ofta.

  140. Kanske beror förnekelsen
    eller missförståndet på-

  141. -att kolonialismbegreppet missförstås.

  142. Kanske beror det på att skandinavisk
    kolonialism studerats först nyligen-

  143. -och då främst i Sverige.

  144. Det kan också bero på
    vår gemensamma historia.

  145. I Finland har vi en gemensam historia-

  146. -och rentav liknande språk, försörjning
    och resurser.

  147. Det kan göra det svårt att förstå-

  148. -att samerna har en egen kultur och
    är annorlunda än majoritetssamhället.

  149. Detta har påpekats ofta på senare tid.

  150. Förhandlingarna mellan urfolk och
    museer har inte alltid gått smärtfritt.

  151. Urfolkens anspråk på repatriering-

  152. -har setts som politiska projekt-

  153. -snarare än vetenskapliga projekt.

  154. Urfolk har inte ansetts kunna
    ta hand om sitt eget kulturella arv-

  155. -av de västerländska museerna.
    Det kan förklara bristen på diskussion.

  156. Sametinget och samemuseerna har
    inte tagit initiativ till diskussioner.

  157. Kanske har andra saker
    ansetts vara viktigare-

  158. -som markanvändning och annat.

  159. Materiell kultur är viktig eftersom
    många föremål och relaterad kunskap-

  160. -har försvunnit ur samhället, för att
    inte tala om det stora symbolvärdet.

  161. Föremål kan till exempel vara heliga,
    som heliga trummor.

  162. Museiföremål kan definiera identiteter
    och sociala förhållanden-

  163. -och skapa både konflikt och försoning.

  164. Är repatriering då
    ett medel för att återföra föremål-

  165. -och använda dem i egna museer
    och för att vitalisera kulturarvet?

  166. Missförstå mig inte: Det här är viktigt.

  167. Jag frågar bara: Borde det vara mer?

  168. För urfolk världen över är repatriering
    ett sätt att bearbeta koloniala trauman.

  169. Det förflutna bearbetas med hjälp av
    förfäders föremål och kunskap.

  170. I samband med repatriering
    hålls ofta olika ceremonier.

  171. Även smärtsamma saker
    från det förflutna diskuteras.

  172. Ska repatriering av samisk kultur
    i de nordiska länderna-

  173. -bli en försoningsprocess-

  174. -där frågor och konflikter kring
    samlingar diskuteras grundligt för...

  175. ...att kunna uppnå ett ärligt narrativ
    och göra det till en läkeprocess?

  176. Jag tror att alla inblandade
    skulle tjäna på det.

  177. Det skulle nog också
    hjälpa oss som arbetar med kulturarv-

  178. -att förstå och acceptera
    våra ämnens förflutna-

  179. -och deras roll i byggandet
    av nordiska nationalstater som Finland.

  180. Samer använder repatrieringsretorik
    från internationella sammanhang.

  181. Det verkar dock,
    sett till tidigare och pågående fall-

  182. -med nordiska museer
    och institutioner-

  183. -som om diskussionen har anpassats-

  184. -till den nordiska uppfattningen
    om demokratiskt samspel.

  185. Alla medborgare är likvärdiga
    och har samma rättigheter.

  186. Om människor är lika på alla sätt
    blir jämlikhet lättare att uppnå.

  187. Ord som "urfolk" och "repatriering"
    för tankarna till särbehandling-

  188. -och kan vara svåra för majoriteten
    att förstå och acceptera. Tack.

  189. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Återtagande av kulturarv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Kulturarv, Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.