Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Vi behöver prata om sexuella övergreppDela
  1. Vuxna ska skydda barn
    mot våld och övergrepp.

  2. Då ska man informera dem
    så att de vet vad det handlar om.

  3. Jag har träffat många barn som har
    berättat att de inte har förstått-

  4. -att de var utsatta för övergrepp.
    De förstod inte att det var fel.

  5. Barn tänkte att det var deras fel
    för att de missade nåt som vuxna sa.

  6. De var på fel ställe, var fulla...

  7. De vågar inte berätta
    av rädsla att få skäll.

  8. Barn har rätt
    att skyddas från våld och övergrepp.

  9. Alla barn borde ha rätt att veta
    att de har rätt till sin egen kropp.

  10. De borde veta vad sexuella övergrepp
    är så att de förstår när det är fel.

  11. De borde veta vart man vänder sig
    om de eller en kompis blir utsatta.

  12. Vuxna behöver veta vad ett sexuellt
    övergrepp är och hur de ska bete sig-

  13. -för att kunna lyssna,
    skydda, stötta och agera-

  14. -om barnen blir utsatta
    eller berättar om utsatthet.

  15. Här är webbplatsen "Dags att prata
    om sexuella övergrepp mot barn".

  16. Först ska jag berätta om den här
    rapporten, "Det gäller en av fem".

  17. Den har jag varit med och skrivit-

  18. -men den som vill veta mer
    ska gå till originalrapporten-

  19. -där forskarna
    har gjort undersökningen-

  20. -med 6 000 gymnasielever som svarade
    på frågor om våld och övergrepp.

  21. Linköpings och Lunds universitet
    har tillsammans genomfört studien.

  22. I kassarna
    finns en kort sammanfattning av den.

  23. De flesta övergreppen kommer aldrig
    till myndigheternas kännedom.

  24. Knappt en av tio
    har anmält övergreppen till polisen-

  25. -och ännu färre är anmälda
    till socialtjänsten-

  26. -men de flesta berättar för nån.
    Ofta anförtror de sig åt en jämnårig.

  27. Dessutom begås många övergrepp av ett
    annat barn, nån som är under 18 år.

  28. Alltså...

  29. Mellan 60 och 70 procent
    berättar för nån-

  30. -men mindre än 10 procent
    av övergreppen anmäls till polis.

  31. Man kan förstå att övergrepp där barn
    inte förmår att berätta inte anmäls-

  32. -och att de barnen inte heller kan få
    stöd, skydd och hjälp för det-

  33. -men vad gör att så många övergrepp
    som omgivningen känner till-

  34. -inte blir
    uppmärksammade och anmälda?

  35. Jag går tillbaka till hemsidan.

  36. Den är en del
    av en stor Europarådskampanj.

  37. Medlemmarna ska ha en förebyggande
    kampanj om sexuella övergrepp.

  38. Det här är Sveriges del. Stiftelsen
    Allmänna Barnhuset har gjort den.

  39. Vi har information
    för barn och vuxna.

  40. Vi har också plockat ut specifikt
    för vuxna som arbetar med barn.

  41. Vi arbetade med barn och unga.

  42. En grupp med ungdomar hjälpte oss-

  43. -och berättade om sina erfarenheter
    och gav synpunkter på informationen.

  44. Bland dem hade alla hört talas
    om övergrepp, ofta via media-

  45. -via böcker, via filmer,
    via tv och via tidningar-

  46. -men det är ofta extrema övergrepp.

  47. Sexualmord
    och extremt otäcka övergrepp.

  48. Det kan skymma vardagsövergreppen-

  49. -i nära relationer och som kanske
    inte innehåller så mycket våld.

  50. En del barn var osäkra på
    vad en våldtäkt var.

  51. De tänker
    att de måste bli misshandlade.

  52. En del hade pratat
    med sina föräldrar om övergrepp-

  53. -eller så hade föräldrarna pratat
    med dem. De tyckte att det var bra.

  54. Få hade fått information i skolan,
    men alla ville ha det.

  55. Alla var ganska ense om att det var
    den plats där man borde informera-

  56. -för, som nån sa,
    om det är hemma man blir utsatt...

  57. Om föräldrarna då ska informera
    blir det ju ingenting.

  58. 34 barn och unga i olika åldrar. Nån
    var över arton. De flesta var barn.

  59. En del hade själva varit utsatta
    för övergrepp. Andra hade inte det.

  60. De hade synpunkter på form, design,
    utförande, innehåll, fakta och råd.

  61. Vi har vänt lite på det. Vi
    har pratat med vuxna professionella-

  62. -och tagit del av forskning
    och olika erfarenheter-

  63. -men det bygger egentligen mest på-

  64. -vad barnen tycker
    att vuxna behöver veta-

  65. -för att de ska kunna anförtro sig
    och känna sig stöttade-

  66. -och vad de tycker
    att kompisar behöver veta.

  67. De har även gjort små filmer -
    jag tänkte visa ett par-

  68. -och skrivit blogginlägg.

  69. "Dags att prata om...", en film om
    att våga prata om sexuella övergrepp.

  70. Ibland känns det svårt att prata.

  71. Tidningar, tv, radio och annan media
    berättar ofta om sexuella övergrepp.

  72. Ofta pratar inte vuxna om det,
    särskilt inte med barn.

  73. Tanken är väl att skydda mot det som
    är otäckt, men effekten blir motsatt.

  74. Barn får läsa, se och lyssna ensamma.

  75. När vuxna inte pratar med barn kan
    barn känna att de borde vara tysta.

  76. "Och om man inte pratar om det
    tror väl barnen att det är okej."

  77. Alla får bestämma
    över sin egen kropp.

  78. Alldeles för många barn
    är med om övergrepp.

  79. Om du vet vad som är fel
    kan du upptäcka det-

  80. -och då vet du att du har rätt
    att berätta om det och be om hjälp.

  81. Av tillfrågade barn hade 17 procent
    utsatts för övergrepp.

  82. Det motsvarar fem barn
    i en klass med 30 elever.

  83. "Var försiktig och våga berätta
    om nåt skulle hända"-

  84. -"men tänk inte
    att alla människor är läskiga."

  85. Det här är saker som är bra att veta.

  86. Du får alltid säga nej om nån vill
    kramas, pussas eller ta på dig.

  87. Det är du som bestämmer vad som är
    okej eller inte - ingen annan.

  88. Den som är äldre får inte ha sex
    med nån som är under femton år.

  89. Sex har man när bägge vill. Det är
    fel och ett brott att tvinga nån.

  90. Du får säga nej till sex även om ni
    är tillsammans eller har haft sex.

  91. Ingen får ta sexiga nakenbilder på
    dig. Porrbilder på barn är förbjudna.

  92. Att betala för sex med pengar, saker
    eller tjänster är ett brott.

  93. Hemligheter. Hemligheter kan vara
    både roliga och spännande-

  94. -men hemligheter som du blir ledsen,
    rädd eller arg av är bra att berätta.

  95. Om nån säger att du inte får, så är
    det fel. Små barn, stora barn-

  96. -tonåringar, vuxna flickor och pojkar
    kan utsättas för sexuella övergrepp.

  97. De flesta är inte med om övergrepp,
    men de flesta känner nån.

  98. Om du är utsatt är du inte ensam.

  99. Det syns inte utanpå
    vem som begår övergrepp.

  100. När nån är otrevlig
    blir man på sin vakt.

  101. Det är svårare att tänka sig att nån
    som är trevlig begår övergrepp.

  102. Många övergrepp
    begås av nån under 18 år.

  103. Tonåringar utsätts ofta av jämnåriga.

  104. En pojkvän, en före detta pojkvän,
    en kompis eller en kompis kompis.

  105. Många visar tydligt att de inte mår
    bra. Andra visar ingenting alls utåt.

  106. Efter övergrepp känner många att de
    borde ha stoppat det eller förstått-

  107. -att nåt var fel och att de borde ha
    gått, sagt nej eller gjort motstånd.

  108. "Jag funderade mycket på varför just
    jag blev utsatt. Var det mitt fel?"

  109. Men det är aldrig fel på den
    som är utsatt.

  110. Glöm inte bort att hemligheter som du
    mår dåligt av får du berätta om.

  111. Vem kan jag prata med? När man
    berättar kan man få hjälp och skydd.

  112. Man väljer själv
    om man vill berätta och för vem.

  113. "När jag berättade
    hade det gått många år"-

  114. -"men nåt skavde ändå i mig. Det
    kändes som jag ljög för min mamma."

  115. "När jag berättade
    kändes det bättre."

  116. Om en kompis berättar är det viktigt
    att stötta och lyssna.

  117. Din kompis kan behöva hjälp att
    berätta för en vuxen eller anmäla.

  118. Du kan prata med många.
    Nån i din familj, en kompis-

  119. -nån du är tillsammans med
    eller en vuxen som arbetar med barn.

  120. Mamma, pappa, syskon, kompisar,
    pojkvän, flickvän, polis-

  121. -ungdomsmottagning, kurator, läkare,
    psykolog, socialsekreterare...

  122. Om du upptäcker övergrepp som pågår
    eller om nån är i fara, ring 112.

  123. Vill du polisanmäla ett brott? Ring
    114 14 eller sök upp en polisstation.

  124. Kom ihåg!
    Det finns många som vill lyssna.

  125. Måste man berätta om övergrepp?
    Det är bra att berätta-

  126. -men det måste vara ett eget val
    när det är dags.

  127. För många barn är det en process-

  128. -där det kan ta tid att våga berätta.
    Så här säger en tonåring:

  129. "Jag har berättat för två,
    men jag tar det 'step-by-step'."

  130. "Man berättar först
    att en kompis blivit utsatt"-

  131. -"sen att man själv
    blivit våldtagen."

  132. Man provar sig fram. Om man blir
    väl bemött vågar man ta nästa steg.

  133. Samtidigt kan det vara problematiskt,
    eftersom det kan leda till-

  134. -att rättsväsendet inte riktigt tror
    på en när man ger olika historier.

  135. En annan säger så här:

  136. "Man får en chans att slappna av och
    uttrycka sig, skriva ner allting"-

  137. -"och skriva långa hatbrev.
    Man behöver inte skicka dem."

  138. "För då är det på pappret,
    då är det inte i dig."

  139. Om en av fem i en skolklass
    blir utsatt under uppväxten-

  140. -så har betydligt fler fått
    förtroende av nån som har berättat-

  141. -och en del ungdomar - tonåringar
    och barn - har faktiskt utsatt andra-

  142. -så det gäller många. Vissa vill inte
    prata i skolan och riva upp saker.

  143. Man kan prata om det på ett neutralt
    sätt genom att ge information-

  144. -men ungdomarna som var utsatta
    tyckte att det var extra viktigt-

  145. -att få veta, att få information
    och att kompisarna fick lära sig mer.

  146. De kanske inte ville avslöja sig.

  147. Väldigt få berättar för alla,
    men de vill att kompisarna ska veta.

  148. Varför är det så kul att skämta
    och skratta åt sexuella övergrepp?

  149. Blir man nervös av våldtäkter? Är det
    onaturligt eller bara jävligt roligt?

  150. Varför tar man det inte seriöst? Är
    samhället byggt på onaturliga skämt?

  151. Jag, våldtagen av min egen pappa-

  152. -skulle inte säga att det var på skoj
    och undra varför man tar illa upp.

  153. När det gäller personliga upplevelser
    fnissar man åt saker-

  154. -håller inne gråten och aggressionen
    och släpper ut allt på toaletten-

  155. -och sms:ar mamma
    att jag ska hoppa framför tåget.

  156. Det är inte ett skämt, utan mitt liv.
    Ta kontakt med människor.

  157. Vi kan gå ut på internet
    och sociala medier och få hjälp.

  158. Man kan prata med sina vänner.
    Jag gör fortfarande det.

  159. Nu mår jag bättre.

  160. Det finns alltid hopp, oavsett om det
    ligger mil bort eller bredvid dig.

  161. Det är viktigt att tala om att den
    som är utsatt inte har gjort nåt fel.

  162. "Jag funderade mycket på varför just
    jag blev utsatt. Var det mitt fel?"

  163. "Det är bra om många olika personer
    säger att det inte är ditt fel."

  164. "Men det räcker inte att säga
    'Det är inte ditt fel'."

  165. "Man måste också få veta varför."

  166. "Om man får höra det många gånger
    börjar man tro att det är sant."

  167. "Nu vet jag
    att det inte är mitt fel."

  168. Jag tänkte avsluta med en del råd som
    barn ger till vuxna och jämnåriga.

  169. Jag önskar att folk inte var rädda-

  170. -att nån ska berätta att de har varit
    med om ett sexuellt övergrepp.

  171. Min lärare tog det jag sa på allvar-

  172. -men rektorn sa att hon inte ville
    anmäla om det inte hände igen-

  173. -fast det hade pågått i flera år.
    Hon verkade inte tro mig-

  174. -för hon ville ringa till honom. Jag
    tappade allt förtroende för henne.

  175. Om nån berättar, oavsett om det är
    i skolan eller var som helst-

  176. -måste man ta det på allvar. Det är
    inte läraren som måste rädda eleven-

  177. -utan mer hänvisa nån annanstans-

  178. -för utsatta har inte lätt att be om
    hjälp. Jag förstår att folk är rädda-

  179. -men om en utsatt förstår att nån är
    rädd, så kommer man inte att berätta.

  180. Nä.

  181. Råd till vuxna:
    Lyssna. Det är det allra viktigaste.

  182. Låt det ta tid.
    Barn måste berätta i sin egen takt.

  183. Ställ frågor, men inte alltför många.

  184. Var lugn.

  185. Tro på barnen. Det låter inte
    så svårt, men det är ganska svårt-

  186. -och många av de här råden
    kommer ju av erfarenheter-

  187. -där det motsatta har hänt.

  188. "Prata med barnet, för då märker
    barnet att föräldern lyssnar."

  189. "Och finns det inte tid att prata
    kommer barnet nog inte att berätta."

  190. "Ni ska verkligen informera
    föräldrarna."

  191. "Om de får reda på nåt som man har
    gjort ska de inte bli jättesura"-

  192. -"för man vill aldrig gå till sina
    föräldrar om de blir jättesura."

  193. "Tro på dem. Man berättar inte
    sånt här för skojs skull."

  194. Vuxna som arbetar med barn, då?
    Visa att du bryr dig.

  195. Förklara vad du kan göra.

  196. Barn ska få prata med samma vuxen.
    Förtroende tar tid.

  197. Var ärlig. Håll vad du lovar och
    skvallra inte. Miljön är viktig.

  198. Ta barnen på allvar.

  199. Det senaste vi har gjort är att ta
    fram nytt material till kompisarna-

  200. -som kanske är de enda som vet om
    att en jämnårig har varit utsatt.

  201. Vi har tagit fram broschyrer som
    går att beställa. Ni har fått nån.

  202. Ni får gärna hämta mer
    eller beställa via nätet.

  203. Men tips till kompisar
    som är jätteosäkra, då?

  204. Enligt de jämnåriga ska de lyssna.
    Ta det kompisen säger på allvar.

  205. Fråga vad kompisen vill ha hjälp med.

  206. Tala om att det är dem som har utsatt
    nån för övergrepp som har gjort fel.

  207. Sist men inte minst, håll kontakten
    och fortsätt göra roliga saker ihop.

  208. Här är våra broschyrer. Vi har en
    ny film som riktar sig till kompisar.

  209. Den motsvarar filmen som jag visade,
    men med en kompis som får förtroende.

  210. Allt material och mycket mer
    finns på dagsattprataom.se.

  211. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Sexuella övergrepp mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.