Titta

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Om UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2016. Forskning med fokus på barn i utsatta situationer och skolans ansvar presenteras. Utgångspunkt är barnkonventionens krav på barns rätt till likvärdig behandling och rätt att inte bli diskriminerade. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar : Barn med kognitiva svårigheterDela
  1. Jag kommer att prata om barn
    som har olika kognitiva svårigheter-

  2. -som påverkar deras fungerande
    i skolan, på fritiden och hemma.

  3. Rubriken är som sagt:

  4. "Barn med kognitiva svårigheter:
    Vad vet vi? Vad gör vi?"

  5. Jag kommer att fokusera
    på tre kognitiva områden.

  6. Dels det som rör barns teoretiska
    begåvning, teoretiska tänkande.

  7. Dels barn som har svårigheter
    med koncentration, det som rör adhd.

  8. Och dels
    det som rör området kring autism.

  9. Jag kommer att börja med några citat.
    Jag har träffat många barn-

  10. -med kombinationen
    svag teoretisk begåvning-

  11. -svag begåvning inom
    normalvariationen. Ingen diagnos-

  12. -men något som ger svårigheter
    alldeles tydligt i dagens skola.

  13. Särskilt vid kombination
    med koncentrationssvårigheter.

  14. Några elever säger så här:

  15. "Jag hinner inte både lyssna
    och skriva av de bilder"-

  16. -"läraren talar om
    och visar på SO-lektionerna."

  17. "Jag vill ha lite text, och inga
    svåra ord för då förstår jag inte."

  18. "När alla andra är klara, har jag
    inte ens förstått vad vi ska göra."

  19. "Jag är jättebra i idrott,
    men jag får inget bra betyg"-

  20. -"för vi ska skriva
    om kroppen också."

  21. Det illustrerar
    att också de praktiska ämnena i dag-

  22. -har så mycket mer
    av krav på teoretisk förmåga.

  23. Som sagt, jag kommer att ta upp
    funktioner relaterade till tänkandet-

  24. -på olika sätt.
    Alltså funktioner som är osynliga.

  25. Det är vi som måste tänka på-

  26. -att det kan finnas såna
    grundläggande svårigheter hos barnet.

  27. Vi vet alla i dag att skolan
    är mer teoretiskt krävande-

  28. -och också yrkeslivet
    och hela samhället.

  29. Jag nämnde förmågan
    till abstrakt tänkande.

  30. Andra kognitiva funktioner är:

  31. Hur förmår barnet styra sin
    uppmärksamhet mot det man måste göra?

  32. Och utföra det man ska göra?

  33. Hur är förmågan
    att kunna vara lagom aktiv?

  34. Att kunna sitta en viss stund
    och lyssna?

  35. Att kunna styra sin impulskontroll?

  36. Hur är förmågan
    att kunna klara en förändring?

  37. Att gå över på ett nytt moment?

  38. Hur är förmågan
    att kunna reglera känslor?

  39. Faktorer som ofta är relaterade
    till koncentrationssvårigheter.

  40. Hur är förmågan att kunna relatera
    och kommunicera med andra?

  41. Alla dessa svårigheter kan man ha
    som i ett spektrum i olika grad.

  42. Allt ifrån att man har en viss grad
    av svårighet, men inte av den grad-

  43. -att det benämns
    som en funktionsnedsättning.

  44. När det gäller funktionsnedsättning
    och svårigheter-

  45. -som stämmer in på en diagnosterm,
    då har vi särskilda kriterier.

  46. Det är aldrig så att man bara prickar
    av symptom. Man måste väga ihop-

  47. -en hel samlad bild...

  48. ...där man måste få information
    från skolan och från föräldrar.

  49. Diagnosmanual finns internationellt.
    Det är väl sammanställt-

  50. -hur mycket symptom man ska ha för
    att det ska benämnas som en diagnos.

  51. De manualerna uppdateras
    eftersom kunskapen ökar väldigt.

  52. Den senaste är från 2013.

  53. Nästan alltid
    är det kombinationer av svårigheter.

  54. Det är sällan en funktionsnedsättning
    kommer isolerat.

  55. Det rör många barn.

  56. 10 % av skolbarnen har svårigheter-

  57. -som gör att de behöver
    få en bedömning, en utredning.

  58. De har behov av särskilda insatser,
    förståelse och hjälp.

  59. En stor andel av dessa
    har kvarstående problem som vuxna.

  60. Barn blir vuxna.
    Vuxna har varit barn.

  61. Vi har en skollag
    som är väldigt bra när man läser den.

  62. Det står att utbildningen ska främja
    alla barns utveckling och lärande.

  63. Man ska ta hänsyn
    till elevers olika behov.

  64. Inte minst, man ska uppväga
    skillnader i deras förutsättningar-

  65. -att tillgodogöra sig utbildningen.
    Det ska vila på vetenskaplig grund.

  66. Mycket bra.
    Sen har vi en ny läroplan från 2011.

  67. 259 sidor.

  68. Reviderad 2015.

  69. Man kan vara rädd för
    att den tynger åt andra hållet.

  70. Om man frågar sig...

  71. Vi är flera
    som har tagit upp det med Skolverket.

  72. Till exempel frågan: Har man vid
    utformandet av de nya kunskapskraven-

  73. -tagit hänsyn till barns
    olika kognitiva förutsättningar?

  74. Det är klart ökade krav på skolbarn-

  75. -att kunna reflektera, analysera,
    resonera, prioritera-

  76. -och söka egen kunskap. Hur
    har man relaterat de förmågorna...

  77. ...till de krav
    som ställs i dag på det här?

  78. Jag tittade till exempel
    på ämnet slöjd i årskurs sex.

  79. För att nå betygskravet E-

  80. -som bara är steget ovanför
    det icke-godkända F:

  81. "Barnet ska kunna ge enkla omdömen
    om sin arbetsinsats"-

  82. -"tolka föremåls uttryck
    och föra enkla resonemang"-

  83. -"om symboler, form och material."

  84. Avancerat. Är det lagom utformat
    för barn i årskurs sex?

  85. Det här är ändå för nivån E.

  86. Teoretisk begåvning,
    mätt med IQ-test...

  87. ...är fördelad efter den välkända
    normalfördelningskurvan.

  88. Precis som kroppslängd.
    De flesta människor är medellånga-

  89. -men vissa är kortare
    eller lite längre än genomsnitt.

  90. Precis detsamma gäller IQ.

  91. De flesta ligger kring medelvärdet,
    som på test är satt till 100.

  92. Vi pratar
    om statistisk normalvariation.

  93. Att man ligger plus minus två
    standardavvikelser från medelvärdet.

  94. Har man svårt med teoretiskt tänkande
    och får resultat här till vänster-

  95. -har man uppförsbacke i inlärningen.

  96. Vi har barn med stora svårigheter och
    måttlig/svår funktionsnedsättning.

  97. Det är barn som är uppmärksammade
    innan skolstart.

  98. Barn som har en lindrig
    intellektuell funktionsnedsättning-

  99. -eller lindrig utvecklingsstörning...

  100. ...för de blir ofta svårigheterna
    inte uppenbara-

  101. -förrän de startar skolan.

  102. En del
    har kunnat få den diagnosen tidigare.

  103. Jag gör den röda pricken större
    för varje gång jag tar upp ämnet.

  104. Det får stor betydelse-

  105. -vilken sida av skärningspunkten
    mellan normal begåvning-

  106. -och lindrig utvecklingsstörning
    man hamnar vid utredning.

  107. Det är ingen knivskarp gräns.

  108. Den ligger kring 70,
    kanske mellan 65 och 75.

  109. Skillnaden är att här faller det ut
    väldigt mycket stöd.

  110. Ligger man i området
    för svag teoretisk begåvning-

  111. -faller inget stöd ut med automatik.
    Det är en stor grupp där.

  112. Lindrig intellektuell
    funktionsnedsättning blev nya termen-

  113. -i den senaste diagnosmanualen.

  114. Det har tidigare benämnts
    utvecklingsstörning.

  115. Dock kommer termen
    utvecklingsstörning att finnas kvar.

  116. Den termen står i Skollagen
    och LSS-lagen.

  117. Det här bytet tror jag är bra.
    "Utvecklingsstörning" är ospecifikt.

  118. "Störd" är ett negativt ord.
    Här fokuserar det mer på-

  119. -att det handlar om intellektet och
    att det är en funktionsnedsättning.

  120. Det är en viktig diagnos att spåra
    i skolan, då många barn inte har...

  121. Det har inte gått
    att ställa den tidigare.

  122. Den kräver absolut samarbete
    mellan pedagoger.

  123. Skolpsykologen har en viktig roll
    i bedömningen och testningen-

  124. -och den medicinska delen
    är också viktig.

  125. Den primära utredningen
    ska absolut göras i skolan-

  126. -men det är en funktionsnedsättning
    som inte bara är en skolfråga.

  127. De behöver komma till sjukvården,
    det finns många medicinska aspekter.

  128. De behöver insatser från habilitering
    och uppföljning över tid.

  129. Och det är barn som har rätt
    till en särskild skolform.

  130. Ungefär 1,5 % av barnen
    har de här svårigheterna-

  131. -ofta i kombination
    med koncentrationsproblem.

  132. En del kan ha svårigheter
    inom autismområdet.

  133. Gruppen elever som har svag teoretisk
    begåvning, svag men normal...

  134. ...är lite uppmärksammade.
    Det är ett känsligt område.

  135. Just begåvningsfaktorn
    är känslig att ta upp.

  136. Att vi alla inte har
    riktigt samma förutsättningar där.

  137. Vi skrev vid Gillbergcentrum
    en artikel-

  138. -som publicerades i Dagens Nyheter
    hösten 2014 på DN Debatt.

  139. DN satte rubriken:

  140. "Ökade kunskapskrav slår hårt
    mot en stor grupp elever."

  141. Jag har tagit två strofer därifrån.

  142. Det är en stor grupp elever. 13-14 %
    har svagare teoretisk begåvning.

  143. Ungefär 5 %
    har stora koncentrationssvårigheter.

  144. För många sammanfaller det här.

  145. För de med svag teoretisk begåvning
    inom den vida normalvariationen-

  146. -och för de som har svårt
    med exekutiva funktioner, adhd-

  147. -finns inget garanterat skolstöd,
    och ännu mindre några anpassade mål.

  148. Det hoppas vi att
    man ska titta på mer på Skolverket.

  149. Vi gjorde en gång en studie vad
    gäller elever med inlärningsproblem-

  150. -koncentrationsproblem. Hur vanligt
    är det i en representativ grupp?

  151. I en hel kommun testades alla barn.
    600 barn testades.

  152. De testades av psykologer kognitivt.

  153. Vi fann att...

  154. ...en grupp med inlärnings-
    och koncentrationsproblem-

  155. -hade just
    en svag teoretisk begåvning.

  156. Andra låg mer genomsnittligt.

  157. Vi följde upp barnen i nian. Hur går
    det för de som har svag begåvning?

  158. Det här var medan man hade
    det gamla betygsystemet.

  159. Vi följde upp dem 2009. Då var
    meritvärdet i medel för barn 208.

  160. Vi såg
    att gruppen med svag begåvning-

  161. -fick ett genomsnittligt meritvärde
    på 120.

  162. De med högre begåvning, men med
    koncentrations-/inlärningsproblem-

  163. -fick ett lite bättre meritvärde.

  164. Men självklart är resultaten
    något som påverkar barnens förmåga-

  165. -att kunna komma vidare
    i de teoretiska studierna.

  166. Jag tänkte gå över till området
    koncentrationsproblem, adhd.

  167. Man kan höra människor
    som tror att det är ett nytt fenomen-

  168. -att det inte fanns tidigare.

  169. Här är en bild från en barnbok
    som skrevs i mitten av 1800-talet-

  170. -av tyske läkaren Heinrich Hoffmann.

  171. Pojken kallas i England
    för Fidgety Philip.

  172. I Sverige har barnboken funnits
    under beteckningen "Drummelpetter".

  173. Adhd innebär
    en kognitiv funktionsnedsättning.

  174. Huvudområdet för kognitiva problem
    är exekutiva funktioner.

  175. En neuropsykologisk term
    som är oerhört viktig.

  176. Ändå nämns den ofta inte
    som ett svårighetsområde.

  177. Det är huvudproblemet vid adhd-

  178. -men också delproblem
    vid kognitiva funktionsnedsättningar.

  179. Inte minst barn med
    utvecklingsstörning eller autism.

  180. De har också de problemen.
    Kunskapen om exekutiva funktioner...

  181. ...är otillräcklig.

  182. Både i samhället i stort,
    och även inom sjukvård och skola.

  183. Stora problem som påverkar
    fungerandet finns hos 5 % av barnen.

  184. Det handlar om svårigheter
    och funktioner-

  185. -som gäller att planera, organisera,
    prioritera och strukturera.

  186. Precis det som det är ökade krav på
    i skolan.

  187. Att kunna styra sin uppmärksamhet,
    att kunna arbeta mot ett mål.

  188. Motivationen
    är en mycket viktig faktor.

  189. Man har mycket svårare att klara
    en uppgift när man saknar motivation-

  190. -men så mycket lättare
    när man är motiverad.

  191. Svårigheter med tidskänslan.
    "Vad hinner jag på tio minuter?"

  192. Att vara flexibel i tanken,
    att kunna byta spår.

  193. Att klara en förändring, en motgång.
    Minnas instruktioner, arbetsminnet.

  194. Det får en enorm betydelse
    för matematikinlärning.

  195. Till det här området hör också
    att kunna hantera frustrationer-

  196. -besvikelser, modulera känslor.

  197. Impulskontroll, självstyrning.

  198. Vi tittade en gång på en grupp barn-

  199. -som hade remitterats från skolan
    med frågeställningen "är det adhd?".

  200. Samtidigt hade vi undersökt en grupp
    med lindrig utvecklingsstörning-

  201. -vad gäller adaptiv förmåga,
    alltså vardagsfungerande.

  202. Det ingår
    i bedömningen av utvecklingsstörning.

  203. Vi tittade på hur barnen med adhd
    fungerade innan de fick diagnos.

  204. Vi fann att gruppen med adhd
    låg signifikant lägre som grupp-

  205. -i de adaptiva förmågorna.

  206. Till exempel att kunna
    ha koll på pengar, på tiden-

  207. -och att kunna bedöma risker.

  208. Jag brukar säga att adhd
    inte är vilka bokstäver som helst.

  209. Man hör ibland beteckningen
    "bokstavsbarn".

  210. Det är, tycker jag man kan säga,
    en något negativ...

  211. Man förminskar problematiken
    med den beteckningen.

  212. De här bokstäverna
    måste tas på allvar.

  213. Adhd står annars för "attention
    deficit hyperactivity disorder".

  214. Det finns olika former av adhd,
    det finns en form där man...

  215. ...framförallt
    har uppmärksamhetsproblemen...

  216. ...och inte just något
    av överaktivitet och impulsivitet.

  217. Det är absolut symptom
    vi behöver ta på allvar.

  218. Diagnosen är viktig, den ger
    förutsättningar för att få hjälp...

  219. ...och förståelse för problematiken.

  220. Hjälpen ska ges
    med habiliteringsperspektiv.

  221. Även om gruppen barn
    inte har rätt till habilitering-

  222. -i den bemärkelse vi tänker på det
    som organisation i vårt land.

  223. Men habiliteringsperspektiv
    med pedagogiskt stöd.

  224. Det neuropsykologiska stödet.

  225. Det sociala stödet
    och det medicinska.

  226. Didaktik är här oerhört viktigt.

  227. En psykolog jag jobbade med var ute i
    skolan och ritade barn i olika lägen.

  228. Min erfarenhet är
    att högstadiet för den här gruppen...

  229. ...kan vara en plåga.

  230. Risker vid adhd
    behöver vi vara medvetna om.

  231. En stor risk vad gäller skola
    är underprestation-

  232. -relaterat till begåvning.

  233. Vi vet att många vuxna med adhd-

  234. -har arbeten som inte riktigt är i...

  235. ...relation till deras begåvning.

  236. Varje dag får barn höra
    "du kan bara du vill".

  237. Självklart vill barnen,
    men i många lägen så kan de inte.

  238. Det finns risker
    relaterat till impulsiviteten-

  239. -och den bristande förmågan
    att kunna se konsekvenser.

  240. Det finns mycket forskning kring det.

  241. Det finns en risk att man
    självmedicinerar. Vuxna har berättat-

  242. -om den plågsamma inre rastlösheten.

  243. Tidig debut av rökning
    är välkänt inom gruppen adhd.

  244. Också ett tecken, kan man säga,
    på självmedicinering.

  245. Det finns en fantastiskt bra bok
    där en vuxenpsykiater-

  246. -följde avhandlingsprojektet
    som bedrevs av Ylva Ginsberg-

  247. -som gick igenom alla intagna på
    Norrtäljeanstalten. 40 % hade adhd.

  248. Hon har skrivit en mer...

  249. Annika Brar har skrivit en mer
    populärvetenskaplig bok om projektet.

  250. Och intervjuat Ingvar Nilsson,
    nationalekonom-

  251. -om de samhällsekonomiska aspekterna.

  252. Hon har intervjuat tre av de intagna.

  253. Det är mycket skakande intervjuer
    och...

  254. ...personer som har haft adhd-
    problematik och en ogynnsam uppväxt-

  255. -som har medfört att de har hamnat
    i missbruk och kriminalitet.

  256. Jag kan rekommendera att ni lyssnar
    på Eric Donell, som föreläser.

  257. Jag lyssnade på honom i förra veckan.

  258. Han har en föreläsningsserie.
    Man kan se på Google var han är.

  259. Han kallar den "Adhd eddde!"

  260. Han fick själv diagnos
    när han var 28 år.

  261. Han har funderat på hur det hade
    varit om han fått hjälp tidigare.

  262. En fantastisk person,
    som har gjort många saker.

  263. Han är skådespelare, sångare,
    allt möjligt. Man kan se på YouTube.

  264. Svenny Kopp och Christoffer Gillberg
    har studerat flickor med adhd-

  265. -och jämfört flickor och pojkar.

  266. Några sammanfattningar från studien
    är att flickor får mindre hjälp.

  267. Få har extrastöd. Flickor
    upptäcks mer sällan av lärare.

  268. Vanligt med hög frånvaro
    på högstadiet.

  269. De får svårare symptom på högstadiet,
    men ofta känns inte bilden igen.

  270. Flickorna
    kanske söker för depression.

  271. Det kan i många fall
    finnas en bakomliggande adhd.

  272. Ofta av den här formen där
    man inte är impulsiv och överaktiv-

  273. -utan har stora, stora
    koncentrationsproblem.

  274. I sin avhandling skrev Svenny Kopp
    bland annat något som belyser-

  275. -att många flickor kommer sent
    till utredning.

  276. Hälften av föräldrarna hade sökt
    hjälp innan flickan var 4 år-

  277. -för oro över barnets utveckling
    eller beteendemässiga problem-

  278. -men inte fått adekvat utredning
    eller hjälp.

  279. Det här med exekutiva funktioner-

  280. -har lyfts fram av Ross Green.
    Kanske flera av er har hört honom.

  281. Han är en amerikansk psykolog
    som föreläser i Sverige varje år.

  282. Han har skrivit bra böcker.
    Han tar upp exekutiva problem-

  283. -och säger i en av böckerna
    att det här är barn som drunknar-

  284. -om vi inte hjälper dem.

  285. Vi måste uppmärksamma barnen,
    och med den här illustrationen-

  286. -till badvakten
    och det passerande paret...

  287. Badvakten som inte gör nånting,
    fast ett barn håller på att drunkna.

  288. Badvakten säger:

  289. "Vi tränar barnen i att engagera sig
    i sin egen återupplivning."

  290. Ross Green menar
    att det är vad de utsätts för.

  291. Många får höra att "du måste ta eget
    ansvar". "Han kan bara han vill."

  292. Green lyfter fram barnen
    som får utbrott-

  293. -och hur man kan hjälpa den gruppen.

  294. Han tar upp att det är barn
    som i hög utsträckning har svårt-

  295. -att vara flexibla
    och samtidigt klara av frustration.

  296. Det behöver ju inte bara gälla barn.

  297. Det kan gälla alla åldrar.

  298. Han säger, bland alla bra saker,
    att barn beter sig bra om de kan.

  299. Viktiga böcker: "Explosiva barn",
    och för skolan "Vilse i skolan"-

  300. -eller "Lost at School".
    Han pratar mycket om sin metod-

  301. -att försöka hjälpa barn
    som får utbrott.

  302. Hur föräldrar och lärare genom
    "collaborative problem solving"-

  303. -kan komma en bra bit på väg.
    Han säger också:

  304. Din förklaring till barnets beteende
    guidar dig till hur du kan hjälpa.

  305. Tror vi att ett barn skriker
    för att bråka eller få uppmärksamhet-

  306. -då blir vår attityd
    inte till hjälp för barnet.

  307. Förstår vi
    att barnet har en svårighet-

  308. -får vi en annan ingångspunkt i det.

  309. Jag tänkte säga nåt
    om autismspektrumtillstånden.

  310. Där barnen har svårigheter
    i det ömsesidiga samspelet-

  311. -socialt och kommunikativt.

  312. I kombination med att man är
    mer begränsad i lekar och intressen.

  313. Också här svårighet med flexibilitet.

  314. Att klara en förändring,
    en övergång till ett nytt moment.

  315. Och mycket påtagligt:
    En stresskänslighet.

  316. Barn med autism
    har ett annat sätt att tänka.

  317. Ett annat sätt att ta in, bearbeta,
    tolka och uppfatta information.

  318. Det är en stor variation
    i symptombilden.

  319. En del barn med autismsvårigheter
    har ju...

  320. ...generella svårigheter
    med tänkandet.

  321. En intellektuell funktionsnedsättning
    som kan vara av olika svårighetsgrad.

  322. Men en hel del barn
    har en begåvning i normalvariationen.

  323. Stor språklig variation.
    En del barn har inget tal alls...

  324. ...ihop med svår utvecklingsstörning.

  325. Andra har god verbal förmåga,
    men kommunikativa svårigheter-

  326. -just i att förstå det outtalade.

  327. De sociala koderna, att läsa av.

  328. Många har också här
    samexisterande problem-

  329. -i form av sömnsvårigheter,
    begränsat ätande-

  330. -sensorisk överkänslighet,
    som kan bli plågsam.

  331. Ökad känslighet för ljud, lukter,
    beröring.

  332. Många får diagnos tidigt,
    men det finns barn som...

  333. ...inte har påtagliga svårigheter
    förrän de når skolåldern.

  334. Många olika biologiska
    bakgrundsmekanismer till detta.

  335. Totalt sett förekommer autism
    ungefär hos 1 % av barnen.

  336. Det finns ingenting
    som talar för att det har ökat-

  337. -men vi känner igen autism i dag
    på ett helt annat sätt än tidigare.

  338. Det finns ett enormt behov
    av pedagogiskt stöd.

  339. Särskilt med tanke på att många
    har sin skolgång inom grundskolan.

  340. De behöver stöd till följd av
    sitt konkreta tänkande. De har svårt-

  341. -med att byta spår
    och gå över på nya moment.

  342. De måste vara väl förberedda.
    Klara övergångar.

  343. Svårigheter att fungera i barngrupp.

  344. Stor risk att barnen hamnar utanför
    och blir utsatta.

  345. Adhd samtidigt är mycket vanligt.
    Språkstörning.

  346. Martina Barnevik Olsson disputerade-

  347. -på en uppföljning i skolåldern för
    gruppen och visar på behovet av stöd.

  348. Intresseorganisationerna Attention
    och Autism- och Aspergerförbundet-

  349. -gjorde för ett par år sen en enkät
    om så kallade "hemmasittare".

  350. De skrev
    att ofta tvingades eleverna...

  351. De fokuserade förstås mycket
    på sina målgrupper-

  352. -adhd
    och autism- och aspergertillstånd.

  353. När man säger asperger menar man
    autismtillstånd med en begåvning-

  354. -inom normalvariationen.

  355. Ofta tvingas eleverna gå till
    stora elevgrupper och rörig miljö-

  356. -med många ljud- och synintryck
    som gör skolsituationen övermäktig.

  357. De menar att...

  358. Det finns ofta bristande kunskap
    om funktionsnedsättningen-

  359. -och för lite anpassning av skolmiljö
    och av stödet.

  360. De lyfter fram
    den tunga situationen för familjerna.

  361. De belastas hårt.
    Det märker man också kliniskt.

  362. En bra bok är "Inte bara Anna",
    om en flicka med Aspergers syndrom-

  363. -av pedagogerna Elisabet von Zeipel
    och Kerstin Alm.

  364. En bild som vill belysa
    det här konkreta tänkandet-

  365. -och svårigheten
    att läsa mellan raderna.

  366. Mamma säger:
    "Kan du räcka mig saltet?" "Ja."

  367. Man läser inte in
    att mamma vill ha saltet.

  368. Rubriken på en avhandling
    av SvenOlof Dahlgren:

  369. "Varför stannar bussen
    när jag inte ska stiga av?"

  370. Vilken hjälp behövs?

  371. Information är hela tiden grunden,
    att alla har kunskap om det här.

  372. Att föräldrar får kunskap, skola. Att
    barnet själv får anpassad kunskap.

  373. Lärarutbildningen kan inte nog
    lyftas fram som central i allt detta.

  374. Barnen behöver i så många fall
    ett stöd för tanken.

  375. Vi är inte vana att tänka så.

  376. Vi förstår att nån som inte kan röra
    sig behöver stöd för motoriken.

  377. Barn med kognitiva problem
    behöver konkret stöd för tanken.

  378. En psykolog sa:
    Ett yttre stöd för den inre tanken.

  379. En ledtråd, en påminnelse.

  380. Att se saker nedskrivet eller i bild.

  381. Hjälp med struktur och planering.

  382. Vid adhd finns specifik medicinering
    som hjälper många.

  383. Den medicinska delen som ingår
    handlar till stor del-

  384. -om att fundera över
    vad som kan vara orsak till det här-

  385. -till funktionsnedsättningen.
    Det kan vi inte alltid säga-

  386. -men vi kan det ibland.
    Det kan få stor betydelse.

  387. Det kan handla om en pojke
    med Klinefelters syndrom.

  388. Han har en extra X-kromosom. Han
    behöver hormontillskott i puberteten.

  389. Det finns olika syndrom...

  390. ...som det får stor betydelse
    att man får vetskap om.

  391. Det finns tillstånd
    med hudförändringar-

  392. -och kognitiva förändringar
    som är viktiga att uppmärksamma.

  393. Väldigt mycket
    härrör från kromosomer, gener.

  394. Dna-spiralen.

  395. I många fall finns en ärftlig faktor.

  396. Föräldrar kan beskriva
    en motsvarande problematik.

  397. Ibland är det barnet som har
    svårigheter, och det är inte nedärvt.

  398. För det mesta
    är det medfödda tillstånd-

  399. -men det finns faktorer
    som kan ha inträffat efter födseln.

  400. Det är många barn och ungdomar.
    Det finns kunskap-

  401. -om kognitiva svårigheter,
    och vilken hjälp barnet behöver.

  402. Vi behöver samverka.
    Pedagogik, neuropsykologi, medicin.

  403. Ordet diagnos
    betyder bara "genom kunskap".

  404. Syftet med diagnos
    är att öppna dörrar för hjälp.

  405. Vi behöver alltid identifiera barnets
    starka sidor och bygga på det.

  406. Och vi behöver, apropå
    vad som har varit uppe här tidigare-

  407. -så behöver vi beakta barn
    med dubbla risker.

  408. Barn
    som har ett socialt bristande stöd.

  409. Beakta ärftlighetsfaktorer.

  410. Kan föräldrarna ha svårigheter
    inom de här områdena?

  411. Att det finns barn
    som har dubbla risker.

  412. Både socialt bristande stöd
    och egna kognitiva svårigheter.

  413. Skola och elevhälsoteam har en viktig
    roll i att spåra problematiken-

  414. -och ge stöd.
    Utreda det man kan göra inom skolan.

  415. Ta hjälp av sjukvårdsteam
    när man behöver...

  416. ...få hjälp i utredningen.

  417. De kognitiva svårigheterna
    rör ungefär 10 % av skolbarnen.

  418. Olika funktionsproblem
    är tätt sammanvävda.

  419. Sjukvården är inte anpassad till det.
    Vi har diagnosbaserade team.

  420. Man måste ha breda team
    som kan se helheten.

  421. Det är en enorm kunskapsökning här.
    Man kan fråga sig:

  422. Får alla elever tillgång till den?

  423. Funktionsnedsättningar
    har betydelse i ett livsperspektiv.

  424. Skolan har en enormt viktig roll.

  425. Ett mål är att elever ska gå genom
    skolan med självkänslan i behåll.

  426. Tack, säger jag.

  427. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn med kognitiva svårigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bemöter vi barn med kognitiva svårigheter och hur ser vi till deras rättigheter? Om det talar Elisabeth Fernell, barnläkare och specialist inom barnneurologi och habilitering samt professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Hon forskar inom områdena autism, ADHD och utvecklingsstörning hos barn och ungdomar. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barns rättigheter, Elever med särskilda behov, Personer med funktionsnedsättning, Personer med kognitiv funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn som lägger ut avklädda bilder på nätet

Varför lägger en del barn ut avklädda bilder på nätet? Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid på Linköpings universitet och föreläser om barn som lägger ut avklädda bilder på nätet. Linda Jonsson är socionom och doktor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid, Linköpings universitet, och föreläser om barn som skickar avklädda bilder till varandra och att man måste lära barn att inte sprida bilder vidare. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barns rättigheter och skolans skyldigheter

Enligt en enkätundersökning som Barn- och elevombudet (BEO) har gjort känner sig var tionde elev otrygg i skolan. Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman utreder anmälningar och kräver skadestånd för barn och elever som utsatts för kränkningar. Här talar hon om barns rättigheter och skolans skyldigheter enligt skollagen. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Våld. familjerätt och utsatta barn

Maria Eriksson är professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola och här föreläser hon om barns utsatthet i vårdnadstvister samt mäns våld mot kvinnor och barn. Hennes forskning är inriktad på ojämlikhet och dess betydelse för hanteringen av föräldraskap och barns rättigheter. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn med kognitiva svårigheter

Hur bemöter vi barn med kognitiva svårigheter och hur ser vi till deras rättigheter? Om det talar Elisabeth Fernell, barnläkare och specialist inom barnneurologi och habilitering samt professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Hon forskar inom områdena autism, ADHD och utvecklingsstörning hos barn och ungdomar. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Från Alfons till Dostojevskij

Petra Alfe Åslund har varit redaktör för boken "Från Alfons till Dostojevskij", en antologi som har FN:s konvention om barnets rättigheter som tema. Här pratar hon och författarna Anette Eggert, Christina Wahldén och Mårten Sandén om sina bidrag till boken och hur man kan arbeta med barnkonventionen i skolan. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.