Titta

Automatiseringens tidevarv

Automatiseringens tidevarv

Om Automatiseringens tidevarv

Den accelererande teknikutvecklingen i form av digitalisering, robotisering och automatisering formar om samhället och kan komma att påverka vår framtida arbetsmarknad. Vad händer med jobben i en värld som alltmer sköts av datorer och maskiner? Kommer vi kunna skapa nya jobb i samma takt som de gamla försvinner? Om inte, vad ska alla människor göra i en framtid där hälften av alla jobb kan ha ersatts av maskiner och algoritmer?

Till första programmet

Automatiseringens tidevarv : Kan tekniken ge oss mer fri tid?Dela
  1. Konceptet med jobb
    är nåt som kom med kapitalismen.

  2. Det finns
    jägar-och-samlarsamhällen i dag.

  3. De värdesätter inte att jobba
    hela dagen och visa att man är flitig.

  4. De eftersträvar det goda livet som
    de ser det, vilket inte kräver ett jobb.

  5. Arbete har på ett sätt
    alltid funnits.

  6. Vi har i alla tider behövt anstränga
    oss för att ordna föda, passa barn-

  7. -och hålla oss varma.

  8. Men att som i dag jobba
    för en arbetsgivare och få lön-

  9. -det är ett modernt påfund.

  10. Arbete är det man gör
    för att uppnå nåt.

  11. Jobbet är hur arbetet är organiserat,
    och det är inte lika gammalt.

  12. Arbete fanns innan jobbet.

  13. När jobbet kom
    definierade de flesta arbete-

  14. -som nåt de helst inte vill göra.

  15. Men innan folk tänkte på arbete som
    jobb kunde det vara väldigt njutbart-

  16. -och där har det sitt ursprung.

  17. Det här är en grupp Hadzabe,
    ett nomadfolk i norra Tanzania-

  18. -som än i dag lever så som hela
    mänskligheten en gång i tiden levde.

  19. Vi började tänka på arbete
    som nåt vi helst inte vill göra-

  20. -när vi blev bofasta, började bruka
    jorden och skapade överflöd.

  21. Då började vi skapa arbete
    som hade en mer organiserad form-

  22. -och som människor undvek.

  23. Socialt och kulturellt
    har jobb blivit viktiga-

  24. -eftersom det har gått
    från en ekonomisk nödvändighet-

  25. -till nåt som ses
    som moraliskt riktigt.

  26. När robotar och datorer kan utföra
    allt fler arbetsuppgifter-

  27. -och ökar produktiviteten, är frågan
    om människor måste jobba så mycket.

  28. Det kretsar kring
    ett konceptuellt problem.

  29. En idé om att alla måste jobba-

  30. -för att producera det som samhället
    behöver, men det måste vi inte.

  31. Vi kan producera det med
    mycket färre människor eller timmar.

  32. Jag ser automatiseringen
    eller produktivitetsökningen-

  33. -som vårt största mänskliga framsteg.

  34. Produktivitet är ett mått
    på hur mycket vi producerar-

  35. -i förhållande
    till antalet arbetade timmar.

  36. Siffran har mångdubblats
    flera gånger om-

  37. -och skapat förutsättningar
    för att höja löner-

  38. -och minska arbetstiden.

  39. För 100 år sen var det inte ovanligt
    med 60-70 timmars arbetsvecka.

  40. Sen dess har vi kunnat minska
    arbetsveckan till först 48 timmar-

  41. -sen till 45, 42 1/2
    och på 70-talet till nuvarande 40.

  42. Antalet semesterdagar har på samma
    tid höjts från fyra dagar-

  43. -till fem veckor.

  44. Föräldraledigheten har höjts
    från sex månader på 70-talet-

  45. -till dagens 16 månader.

  46. En av 30-talets mest inflytelserika
    nationalekonomer, Keynes-

  47. -förutspådde att tekniken skulle
    möjliggöra en 15-timmarsvecka-

  48. -år 2000, med massor av fri tid
    att ägna sig åt annat.

  49. Men så blev det inte.

  50. Från 80-talet har nåt hänt.

  51. Produktiviteten har fortsatt
    att dubbleras från 241 kronor 1980-

  52. -till dagens 522 kronor.

  53. Men löner och arbetstid
    har lämnats orörda.

  54. Produktionsökningen har i stället
    främst gått till vinster för ägarna.

  55. Problemet är att vi
    inte har tagit ut det här framsteget.

  56. Vi har inte löst in det för att skapa
    mer frihet i människors liv.

  57. Att ha ett jobb
    är en modern uppfinning.

  58. Det är ingen förutsättning
    för att vara människa.

  59. Man är människa även utan jobb.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan tekniken ge oss mer fri tid?

Avsnitt 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När datorer och robotar hanterar alltfler av våra arbetsuppgifter kan man fråga sig varför vi människor behöver jobba så mycket som vi gör. En av 1930-talets viktigaste nationalekonomer, John Maynard Keynes, förutspådde att teknikutvecklingen skulle göra det möjligt att sänka arbetsveckan till 15 timmar år 2000. Varför blev det inte så?

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Teknik
Ämnesord:
Arbete, Arbetstid , Automatisering, Industri, Kommunikationer, Teknik, Teknik och samhälle, Teknikutveckling
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Automatiseringens tidevarv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Förstör maskinerna jobben?

Avsnitt 1

Eric Brynolfson, författare till The second machine age, menar att vi på grund av robotisering, digitalisering och automatisering står inför en kommande massarbetslöshet. Det skulle i så fall vara ett trendbrott. Historiskt har vi hittills alltid kunnat ersätta jobben som tekniken förstör med nya jobb.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Digital teknik skapar få jobb

Avsnitt 2

Teknikutvecklingen kommer med ett inbyggt problem. För varje nytt teknikskifte skapas allt färre nya jobb. Börsens stora teknikbolag gör enorma vinster men behöver väldigt få arbetare. Det är ett av tecknen på att vi skulle kunna stå inför en kommande teknologisk arbetslöshet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Ludditerna var de första teknikmotståndarna

Avsnitt 3

De första att råka ut för teknikutvecklingens mer negativa sida - jobbförstörelse - var textilarbetare i Nottingham. De så kallade Ludditerna tog till våld för att bekämpa konsekvenserna av den nya tekniken. Idag kallas de som vill begränsa teknikutvecklingen för neo-ludditer. Det är dock lite som tyder på att lagar och regler mot automatisering skulle vara en framkomlig väg för att skydda jobben.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Hur förbereder vi oss för en automatiserad framtid?

Avsnitt 4

I Schweiz används ett lärlingssystem som nationalekonomer menar är anledningen till att landets ungdomsarbetslöshetssiffror länge varit rekordlåga. Frågan är om det kommer räcka till när automatiseringen accelererar. Vad händer när det blir mer fördelaktigt för arbetsplatserna att ta in maskiner istället för lärlingar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Kan tekniken ge oss mer fri tid?

Avsnitt 5

När datorer och robotar hanterar alltfler av våra arbetsuppgifter kan man fråga sig varför vi människor behöver jobba så mycket som vi gör. En av 1930-talets viktigaste nationalekonomer, John Maynard Keynes, förutspådde att teknikutvecklingen skulle göra det möjligt att sänka arbetsveckan till 15 timmar år 2000. Varför blev det inte så?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta MiffoTV

Frihet

Vad är frihet? Nancy Delic och Sebastian Pawlowski går i kloster och testar att bo i fängelse. Är man fri som nunna i kloster och om man är inlåst på anstalt?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ordets makt

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.