Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Text är mer än skriftDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Mathias Rosenqvist, lärare
    i engelska och spanska i Nacka.

  3. Linda Sonesson, lärare i svenska
    och engelska i årskurs 7-9-

  4. -på Spångholmsskolan i Svedala.

  5. -Ska vi sätta i gång?
    -Ja.

  6. Hemma ser de på tv-serier,
    spelar dataspel och läser bloggar.

  7. I skolan möter de mest
    skrivna texter och film.

  8. Hur kan man använda de texter
    elever möter på fritiden i skolan?

  9. Det ska vi prata om nu.

  10. Vad ger det att lyfta in
    multimodala texter i undervisningen?

  11. Man fångar eleverna där de är,
    i deras värld. Det är deras vardag.

  12. För mig är det viktigt
    att ge ett kritiskt förhållningssätt.

  13. När man navigerar på sociala medier
    eller ser på film...

  14. Att man kan ta ett steg bakåt
    och förhålla sig kritiskt.

  15. Om vi lyfter in det i skolan
    så hjälper vi dem att vara kritiska.

  16. "Vad är det jag tittar på hemma?"

  17. "Hur använder jag det?
    Vem är det som berättar?"

  18. Man måste hjälpa dem att titta
    på det som finns utanför skolan.

  19. Jag håller med. Vi förbereder elever för
    ett samhälle i förändring.

  20. Man ska kunna växa med förändringen
    och känna sig bekväm med den.

  21. Textvärldarna i dag
    är ju väldigt olika-

  22. -jämfört med när vi växte upp.

  23. Skolan ska inte vara en annan värld.
    Den är en del av vardagen.

  24. Det gäller för oss att plocka in den
    världen för att kunna utveckla dem.

  25. Man kan jämföra och se likheter-

  26. -och visa dem att de läser utanför,
    vilket de kanske inte tänker på.

  27. När de tänker på läsning så blir det
    skönlitteratur eller faktatexter.

  28. I dag läser ju ungdomar mycket mer,
    som vi vuxna kanske inte tänker på.

  29. De kanske har suttit vid datorn.

  30. Vi ser det inte som att läsa,
    men det är det ju i mångt och mycket.

  31. På Gunnarsbyskolan får eleverna hitta
    texter hemma och berätta om dem.

  32. Så får de syn på sitt eget läsande,
    säger läraren Malin Granström.

  33. Jag heter Malin Granström
    och undervisar på Gunnarsbyskolan.

  34. Det är en F-9-skola
    i Eda kommun i Charlottenberg.

  35. Jag är resurslärare i tvåan.

  36. Det jag jobbar med i svenskan
    just nu-

  37. -är en sorts inventering
    av de textvärldar vi har i klassen.

  38. Dels ska det vara en bas
    för vidare undervisning.

  39. Jag kan plocka upp saker och jämföra
    med textvärldar som de känner till.

  40. Eleverna ska även få syn
    på sitt eget läsande och skrivande.

  41. Ta era lässaker och berätta
    för de andra tre i er grupp.

  42. Ni kan berätta med hjälpmeningarna
    som vi gjorde i fredags.

  43. De här kom ju ni på.

  44. Tillsammans med föräldrar
    har de fått titta:

  45. "Vad läser jag?"
    Vi har fokuserat på läsandet.

  46. "Vad läser jag hemma?
    Vad använder jag läsandet till?"

  47. "Med vem läser jag?"

  48. De har gjort läslistor
    på allt som de läser hemma-

  49. -för att få dem att vilja läsa
    och se sig själva som läsare.

  50. Det är viktigt för språkutvecklingen att
    det är en del av ens identitet.

  51. "Jag är en sådan som läser."

  52. Jag fyller år snart. Det kanske
    finns nåt som jag kan baka.

  53. Det kan vara i köket.
    Där finns det ofta mjölkpaket.

  54. -Matsedel.
    -Vad är det?

  55. Där det står i matsalen
    vad det blir för mat.

  56. Att jobba med deras textvärldar
    tillför eleverna i undervisningen.

  57. De blir mer deltagande.
    Man lämnar mer ansvar till dem.

  58. Det handlar om dig
    - inte om nåt läromedel.

  59. Vi utgår ifrån dig.

  60. Sen är det ju viktigt att gå vidare
    från elevernas textvärldar.

  61. Jag ska ju utmana dem,
    ta med dem vidare och upptäcka mer.

  62. Jag tänker
    på Vygotskijs utvecklingszon-

  63. -den sociokulturella teorin
    och LGR 11.

  64. Barnen ska ha inflytande och ansvar,
    men även utmanas-

  65. -så att de klarar mer i morgon
    än i går.

  66. En gren som ser ut som åska.

  67. Hur lång tid tar det att läsa?

  68. -Hur lång tid? Kanske 30 minuter.
    -30 minuter?

  69. Det är jätteliten text.

  70. För mig tar det typ 10 minuter.

  71. Telefon. Tavla. Armen.

  72. Det krävs att läraren
    får alla barn att känna-

  73. -att deras textvärldar
    är värda att lyssnas på och viktiga.

  74. De kan tillföra nåt.

  75. Utmaningen är att hålla sig à jour -
    alltså up-to-date-

  76. -men ändå inte hatta
    från det ena till det andra.

  77. Man måste ha en kontinuitet
    i undervisningen.

  78. Man kan inte fråga varje vecka:
    "Har ni upptäckt en ny textvärld?"

  79. Det blir bara ett litet urval
    som man gör.

  80. Allt barnen har med sig
    jobbar vi inte vidare med.

  81. Hur håller man sig uppdaterad?

  82. Ett intresse, tror jag.

  83. Egna barn hjälper till,
    och självklart eleverna.

  84. Man samtalar med dem om vad de gör
    på fritiden och är intresserad.

  85. Man kan be dem att delta
    eller vara hjälplärare-

  86. -fast man inte
    har full koll på det hela.

  87. -Man vågar släppa taget.
    -Vad tänker du?

  88. Jag kopplar upp mig
    mot ett större lärarnätverk.

  89. Via sociala medier får jag massor
    med inspiration av andra lärare.

  90. De var väldigt unga. Kan ni
    koppla det till er undervisning?

  91. Det här är en grund för det jag försöker
    jobba med på gymnasiet.

  92. Eleverna har ett kritiskt
    förhållningssätt till nästan allt.

  93. Vi kan inte bara analysera texter.

  94. Alla bilder, filmer och tv-serier-

  95. -kan man på nåt sätt
    närma sig analytiskt.

  96. Det skulle fungera utmärkt
    i sjuan, åttan och nian.

  97. Man medvetandegör dem
    om att de är läsare på sin fritid.

  98. Många ungdomar i dag
    ser sig nog inte som läsare.

  99. Kan man visa dem vad de läser
    så har man nog vunnit mycket.

  100. Hur jobbar du med multimodala texter?

  101. Jag använder olika slags textvärldar,
    eller utvidgade texter.

  102. Mycket film,
    men också texter från nätet.

  103. Jag använder film eller texter
    som en grund i arbetet.

  104. Jag kör ett tema som utgångspunkt-

  105. -för att läsa, tala eller skriva.

  106. Utgår man från en film eller en bok
    så är karaktärer och miljö färdiga.

  107. Eleverna får möjlighet att sätta sig in
    i nån annans perspektiv.

  108. De behöver inte utgå från sig själva
    utan kan använda den personen-

  109. -om vi ska hålla ett tal
    eller skriva en text.

  110. Du jobbar med dataspel.
    Kan du berätta om det?

  111. Man pratar om multimodalt lärande
    och det vidgade textbegreppet.

  112. Traditionellt innefattar det
    rörliga bilder och stillbilder.

  113. Jag vill vidga det
    och få med även interaktiva medier.

  114. Det är en intressant berättargenre.

  115. Elever kan analysera dataspel
    som en berättelse-

  116. -som med en roman eller en film.

  117. Det blir ytterligare en dimension-

  118. -när eleverna kan påverka
    handlingen i berättandet.

  119. Det blir ofta en intressantare dialog
    i analysen kring berättandet.

  120. När jag tar in dataspel
    låter jag eleverna sitta i par-

  121. -för att möjliggöra en reflektion kring
    spelandet medan det pågår.

  122. Sitter man ensam med hörlurar kan det
    bli en ganska isolerad företeelse.

  123. När de sitter två och två blir det en
    naturlig dialog och metareflektion.

  124. Går du vidare
    och låter dem skapa utifrån spelen?

  125. Ja, exakt. Bra fråga.

  126. För att... Man har både produktiva och
    receptiva färdigheter.

  127. Vi har pratat om att tolka och läsa,
    men det finns en skapande aspekt.

  128. Traditionellt har man
    muntliga färdigheter och skrivande-

  129. -men det finns också
    produktiva färdigheter.

  130. Eleverna kan filma, fota
    och skapa interaktiva berättelser.

  131. Jag har låtit eleverna skriva
    interaktiva textberättelser.

  132. De skriver berättelser där man
    som läsare erbjuds olika alternativ.

  133. Eleverna skriver in dem
    i berättelsen.

  134. -Då samarbetar de.
    -Vad tänker du om det?

  135. Jag har aldrig använt spel.
    Det är väl min nästa utmaning.

  136. Tänker man fanfiction
    så kan man använda filmerna.

  137. De använder karaktärerna
    och miljöerna som bas.

  138. Men behöver inte skapa allt
    från början.

  139. Fantasin finns redan.

  140. På så sätt spinner de vidare
    på vad författaren har tänkt-

  141. -och skapar sina egna värdar
    eller fortsättningar-

  142. -eller ser en film eller text
    ur ett annat perspektiv.

  143. Vad är svårt
    med att använda sig av dataspel?

  144. Det är en ganska ny pedagogisk nisch.

  145. Svårigheten, och utmaningen,
    är att se till att det blir bra.

  146. Det ska kopplas till kursplanen
    och bli bra.

  147. Jag har tagit hjälp av forskningen.

  148. Det finns en del
    om dataspel i undervisningen.

  149. Det har stärkt mig i min lärarroll
    att ha forskningsperspektivet.

  150. Tv, dataspel, film eller bok.
    Gränsen suddas ut alltmer.

  151. Eleverna rör sig i textuniversum,
    med berättelsen i centrum.

  152. Anette Svensson
    vid Jönköping University-

  153. -har tittat på vilka texter ungdomar
    möter på fritiden och i skolan.

  154. Vi ser att ungdomar använder
    väldigt mycket av sin fritid-

  155. -till berättelser
    i olika medieformat.

  156. De använder berättelser
    i skolan också-

  157. -men den allra största delen tillägnar
    de sig på fritiden.

  158. Ungdomar kan tillbringa
    fyrtio timmar i veckan-

  159. -med dataspel eller tv-serier.

  160. Det är mycket tid.

  161. Det betyder att de har stor kunskap om
    tv-serier, dataspel och film-

  162. -som är de tre vanligaste medieformerna
    som de använder.

  163. Vilka texter och medieformer
    använder lärarna i undervisningen?

  164. Jag ser att lärare främst använder
    tryckta, typografiska texter.

  165. Romaner, utdrag ur romaner, noveller
    och dikter.

  166. Man använder också film
    i ganska stor utsträckning.

  167. Det finns också lärare
    som gärna använder andra textformat.

  168. Man kan titta på en scen
    ur filmen "Troja"-

  169. -för att prata om en motsvarande scen i
    "Iliaden".

  170. Man kan använda låten
    "Wuthering Heights" med Kate Bush-

  171. -och sen läsa
    Brontës bok "Wuthering Heights".

  172. Man kan använda andra berättelser
    som en ingång-

  173. -men romanen står ändå i centrum
    i skolan.

  174. Du talar om olika textuniversum.
    Vad är det?

  175. Med textuniversum menar jag olika delar
    som hör ihop med en berättelse.

  176. Jag tar Harry Potter som exempel.

  177. Det finns romaner och filmer
    om Harry Potter.

  178. Det finns nu också en pjäs
    och ett pjäsmanuskript.

  179. Det finns jättemycket fanfiction
    och fanart.

  180. Allt detta tillsammans bildar
    ett Harry Potter-textuniversum.

  181. Varje användare av texter
    bygger sitt eget universum-

  182. -beroende på
    vilka delar man väljer ut.

  183. Om man läser en bok
    eller lyssnar på ett soundtrack-

  184. -så bygger man ett textuniversum
    kring en viss text.

  185. Varför ska man möta de här
    universumen i undervisningen?

  186. Genom att ta in texter som eleven
    använder på fritiden i skolan-

  187. -kan man visa eleverna att
    ett analyserande förhållningssätt-

  188. -pågår även utanför skolan.
    Det gör ungdomar-

  189. -men man ger den analysen värde
    genom att använda den i skolan.

  190. De flesta lärare använder nog
    textuniversum utan att tänka på det.

  191. Jag vet att många lärare använder-

  192. -en bild, en film, en låt
    eller nåt annat-

  193. -som en ingång till en skriven text.

  194. Då är man inne i textuniversumet
    och gör de här kopplingarna.

  195. Man behöver inte känna till ett
    helt textuniversum - det är omöjligt.

  196. Det produceras verk hela tiden
    som man inte hinner ta till sig.

  197. Om man är öppen
    för alla de här bitarna-

  198. -och låter eleverna själva välja-

  199. -så kan de skapa egna textuniversum
    som består av olika bitar.

  200. Romanen står fortfarande i centrum.
    Ska den stå i centrum?

  201. Inte nödvändigtvis. Det är viktigt
    att börja i elevernas värld.

  202. Hon nämnde musik. Många ungdomar
    lyssnar ju mycket på musik.

  203. Man kan lyfta in det som en genre-

  204. -och låta dem upptäcka språket
    och utgå från det-

  205. -precis som tv-serier eller spel.

  206. Man tenderar kanske att fokusera
    på romanen eller faktatexter-

  207. -för att det är nåt som de inte använder
    i sin vardag.

  208. Det är ett sätt att utmana dem
    att läsa nåt annat också.

  209. Även om vi ska möta dem
    så är det viktigt att ta dem vidare.

  210. -Vad tänker du?
    -Hon pratar ju om textuniversum.

  211. En relaterad sak som jag gillar
    är begreppet intertextualitet-

  212. -förhållandet mellan texter.

  213. Där kan man använda
    det vidgade textbegreppet.

  214. En film kan vara kopplad till en sång
    som har en koppling till ett tv-spel.

  215. Att belysa de kopplingarna
    kan tillföra väldigt mycket.

  216. Du jobbar med fanfiction. Berätta!

  217. Jag startade ett projekt i nian,
    för att inte bara utgå från filmen-

  218. -utan låta filmen eller till exempel
    texter eller spel vara centrum.

  219. Eleverna fick välja ett medium
    att utgå från och sätta sig in i.

  220. Därifrån skapade de tal, dikter
    och texter.

  221. De fick sätta sig in i karaktärerna och
    analysera verken och musiken-

  222. -och bygga vidare på det.

  223. Man kan jobba parvis eller enskilt.

  224. Jobbar man parvis kan man gå över
    och binda samman olika verk.

  225. Det är vanligt inom fanfiction
    att man inte stannar i en värld.

  226. -Vad tänker du?
    -Det låter superspännande.

  227. Med sociala medier har gränsen mellan
    producent och konsument suddats ut.

  228. På YouTube är alla konsumenter-

  229. -men man kan ganska lätt
    själv ladda upp videor-

  230. -och ta steget till producent.

  231. Det är nåt som eleverna
    mer och mer känner sig bekväma med.

  232. Man inte bara tillgodogör sig.
    Man skapar också.

  233. Vi kanske borde försöka utnyttja
    att de vågar hemma-

  234. -och bygga på det i skolan.

  235. Skulle ni våga
    släppa boken som kärntext helt?

  236. -För mig...
    -Jag...

  237. För mig har den skrivna texten
    en given roll.

  238. Inte alltid som given utgångspunkt, men
    det är en superviktig pusselbit.

  239. Framför allt för att utveckla
    deras egen skriftliga förmåga-

  240. -och uthållighet vid läsning.

  241. I dag är tempot så mycket högre.

  242. Tröttnar man så går man till nästa.
    Man behöver inte läsa klart.

  243. Längre textsjok kräver större
    uthållighet. Det behöver vi öva på.

  244. Trots en mer digital skola är
    lärare ovana vid multimodala texter.

  245. De bedömds knappt,
    har forskaren Anna-Lena Godhe sett.

  246. Hon är lektor vid Göteborgs universitet,
    och hon är med oss.

  247. -Hej, Anna-Lena!
    -Hej.

  248. Varför började du forska
    om bedömning av multimodala texter?

  249. Jag jobbade som lärare
    och hade elever som gärna berättade.

  250. Med papper och penna lyckades de inte
    skriva ner berättelserna.

  251. Jag tittade efter andra sätt
    att uttrycka sig på.

  252. Vi började med digital storytelling.

  253. I dag har vi
    många kommunikationskanaler.

  254. Vi kan uttrycka oss med talat
    och skrivet språk, bild och ljud.

  255. Jag upptäckte att skolan inte
    har hittat formen-

  256. -för hur multimodala texter
    ska bedömas.

  257. Man tenderar att främst
    bedöma det talade och skrivna ordet-

  258. -medan andra uttryckssätt
    faller bort.

  259. Vad såg du i din forskning?

  260. En del elever lade en massa tid
    och kraft på bild och ljud.

  261. När det bedömdes
    så blev de lite nedslagna-

  262. -när de inte kände
    att det togs med i beräkningen.

  263. Likväl som ungdomar behöver
    kunna läsa och skriva en text-

  264. -så behöver de
    kunna skapa en multimodal text-

  265. -där bilder och ljud ingår.

  266. Det är en så stor del av vår vardag
    i dag.

  267. Det har implikationer
    för vad skolan ska vara.

  268. Vi borde bli bättre på att hjälpa dem
    med det här och se-

  269. -hur man kan arbeta med det och
    vara kritisk till bilder och ljud.

  270. Varför är det svårt att bedöma?

  271. Det handlar nog om traditioner.

  272. Lärare är utbildade
    att bedöma talad och skriven text-

  273. -men inte ljud och bild.

  274. Och det här med styrdokumenten...

  275. Det finns inte så mycket stöd
    i gymnasieskolans läroplan.

  276. Vad är bra att kunna som lärare?

  277. Man behöver fundera
    kring sitt ämne och sina elever.

  278. Hur jobbar man med texter och bilder?

  279. Man kan leka med multimodala uttryck
    med eleverna.

  280. Vad händer med budskapet om texten
    säger en sak och bilden en annan?

  281. Finns det bildlärare kan man ta hjälp
    av dem och göra nån bildanalys.

  282. I dessa tider...

  283. Att Bob Dylan
    får Nobels litteraturpris-

  284. -säger nåt om att textbegreppet
    håller på att förändras-

  285. -och att text är mer
    än det skrivna och talade ordet.

  286. -Vad tänker ni?
    -Jag håller med.

  287. Det är superviktigt
    att belysa det här.

  288. Det är en demokratiaspekt i det här.

  289. Eleverna ska bli
    aktiva samhällsmedborgare.

  290. De ska kunna delta i debatt
    och tillgodogöra sig information.

  291. Det sker inte bara genom text.

  292. Att kunna kommunicera och analysera
    andra sorters uttryck-

  293. -är grundläggande för en medborgare.

  294. -Vad tänker du?
    -Just att man kan kombinera...

  295. ...och vad en bild kan tillföra
    en text eller ett musikstycke.

  296. En kombination av olika uttryck
    kan höja värdet på det man vill säga.

  297. Som vi hörde kan det kollidera.
    Vad händer då?

  298. Den aspekten är viktig
    i undervisningen.

  299. Hur är multimodala texter svårbedömda?

  300. Jag tycker inte att det är svårare-

  301. -men det handlar väl om vana
    och var man lägger tyngdpunkten.

  302. Är det viktigt att kunna kombinera
    en bild med en text eller ett tal?

  303. När man jobbar med muntliga
    framföranden... Vad vill du visa?

  304. Har du musik som du vill spela
    för att förhöja det du säger?

  305. Det tas in i bedömningen,
    så att det blir en helhet.

  306. Talar jag utan bilder
    så ger det ofta ett plattare uttryck-

  307. -eller så måste man vara
    en mycket bättre talare.

  308. -Hur bedömer du?
    -Det är svårt.

  309. Jag kan låta eleverna skapa en video
    eller en podcast.

  310. Bedömningen av sådana produkter
    skiljer sig från den av en text.

  311. I en text kan jag markera stycken och
    enstaka ord och anmärka på stavfel.

  312. Jag saknar verktyg för att detalj-
    kommentera videor och ljudfiler.

  313. Det handlar kanske också om kunskap
    om vad som är bra i verket.

  314. Där kanske vi saknar vana
    att bedöma vad som är bra.

  315. Betygskriterierna
    skulle kunna kompletteras.

  316. Vill ni tillägga nåt innan vi slutar?

  317. Det här med att medvetandegöra.

  318. Vad utsätts vi för
    i vårt mediesamhälle?

  319. Att man inte är okritisk,
    utan att vi ger dem redskap.

  320. Genom att lyfta in deras textuniversum i
    skolan-

  321. -kan vi hjälpa dem att analysera
    det de använder på sin fritid.

  322. Tack för att ni kom hit.
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  323. Har ni tankar om textuniversum?
    Dela med er under hashtag Lärlabbet.

  324. Eftersnacket kan ni se på vår blogg.

  325. Nästa avsnitt
    handlar om ämnesdidaktik och genus.

  326. Hur kan man undervisa så att alla
    lär sig lika bra, oavsett kön?

  327. Nu är det slut. Hej då!

  328. Då är det slut på riktigt,
    men ni sitter kvar här.

  329. -Hur känns det?
    -Det kändes jättekul.

  330. Det är många tankar som väcks.
    Man känner: "Vilken ska man fånga?"

  331. Jag fastnade
    i det här med bedömningen.

  332. Hur bedömer man i att spela dataspel?
    Det måste vara jättesvårt.

  333. Spelandet kan aldrig bedömas,
    utan en analys behöver skapas.

  334. -Det är analysen som ska bedömas.
    -Hur gör man den?

  335. Det finns många ingångar.
    Antingen kan de skapa en text.

  336. Eller så kan man...

  337. Jag har gjort en podcast där eleverna
    diskuterar och byter idéer.

  338. Det är nog viktigt
    att man frångår bedömningen lite.

  339. Det är mycket fokus på bedömning.

  340. Man borde låta dem träna
    innan det blir dags för bedömning.

  341. Men eleverna gav ju nästan upp
    när de såg att det inte bedömdes.

  342. Det värdesattes
    inte att de plockar ut tio bilder.

  343. Hur ska man förhålla sig till det?

  344. Eleven ser att betyget är anledningen
    till att man jobbar i skolan.

  345. Det är fel. Vi förbereder dem
    för ett liv i en framtid.

  346. Det är det som spelar roll.

  347. Man kan inte bedöma allt. Man
    måste ha en period när man tränar.

  348. Fokus kanske borde vara
    mer på lärande än vad det är.

  349. Jag försöker att prata med mina elever
    om att vi är här för att lära-

  350. -och utvecklas och bli bättre,
    för bedömningen stressar.

  351. Men bedömning är nåt
    som vi de facto har i skolan.

  352. Man ber dem
    att jobba med ljud och bild-

  353. -och de lägger ner mycket jobb
    och vill att det ska bedömas.

  354. Sen kan inte lärarna värdera det.

  355. Vi kan värdera det trots
    att det inte finns i betygskriteriet.

  356. Vi kan sätta ett värde
    och ge den feedbacken de förtjänar.

  357. I svenska finns det ju ett kunskapskrav
    som handlar om det här.

  358. Då finns det ju
    ett sätta att bedöma det på.

  359. Behöver man prata mer
    med sina kollegor om vad man bedömer?

  360. "Hur bedömer vi en bild?"

  361. Ja, självklart.

  362. När det gäller bilder
    kan man ta hjälp av bildläraren.

  363. Jag jobbar på ett mediegymnasium
    där vi har fotolärare och tv-lärare-

  364. -så såna samtal uppstår naturligt.

  365. Fick ni
    några fler tankar om textuniversum?

  366. Jag vill börja jobba med fanfiction.

  367. Det är häftigt att
    de kan så mycket om så många saker.

  368. Man kan fånga upp det. En reflektion
    från de som sysslar med fanfiction-

  369. -är att man inte
    hittar på allt från scratch.

  370. De känner redan karaktärerna
    och kan bygga vidare på det.

  371. Ibland fastnar elever för att de inte
    kommer på vad de ska skriva om-

  372. -eller berätta om. Det blir lättare om
    man har nåt att utgå ifrån.

  373. Många kanske har förutfattade meningar
    om vad spelundervisning är.

  374. De kanske undrar vad det innebär
    att ta in spel i undervisningen.

  375. Det handlar om att belysa att det är
    en berättargenre som växer mycket.

  376. Det finns spel som handskas-

  377. -med ämnen man inte tror
    är lämpliga för ett ämne.

  378. Det finns djupa, filosofiska spel-

  379. -där man brottas med problem
    som vanligvis hamnar i romangenren.

  380. -Kan du ge ett exempel?
    -Ja. Ett spel heter "Papa Joe".

  381. Där finns ett monster. Det är en metafor
    för en alkoholiserad pappa.

  382. Man belyser den dynamiken.

  383. Jag har gjort samarbeten
    mellan engelska och historia.

  384. Vi spelar spel där man har åskådliggjort
    historiska sammanhang.

  385. Eleverna
    är inte passiva tolkare av historien-

  386. -utan man är en agent
    som kan styra historien.

  387. Sen jämför de
    med det som faktiskt skedde.

  388. -Men du har inte hållit på med spel.
    -Nej.

  389. -Ska du börja nu?
    -Jag är sugen.

  390. Jag funderade på om det påverkar
    att ni är ett mediegymnasium-

  391. -och har möjlighet
    att använda det mer.

  392. Ja, det underlättar
    men det är inget krav.

  393. Jag kan skriva tips
    i blogginlägget sen.

  394. Gör det gärna här.

  395. Det finns enkla online-spel som man kan
    analysera direkt i klassrummet-

  396. -men det finns också
    ett verktyg som heter Twine-

  397. -där eleverna
    kan skapa interaktiva berättelser.

  398. Eleverna
    kan skapa interaktiva upplevelser.

  399. Det är inte en speciellt hög tröskel.

  400. Man kan ju fånga...
    Många killar spelar dataspel i dag.

  401. De kanske gillar
    att skriva och läsa minst av allt.

  402. Kan man fånga dem och ta in dem i den
    andra världen, är mycket vunnet.

  403. Spännande.

  404. Apropå skrivande och att spel
    kan hjälpa att komma över tröskeln-

  405. -till att producera text så finns
    spelet "Elegy for a Dead World".

  406. Det är nästan gjort
    för texträdda högstadieungdomar.

  407. I spelet tvingas man ta ställning till
    saker man träffar på-

  408. -och så skriver man
    små texter om det.

  409. Det blir nog nästa projekt.

  410. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Text är mer än skrift

Avsnitt 27 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Läs- och skrivutveckling. I sin vardag möter ungdomar dagligen olika typer av texter genom tv-serier, datorspel, sms, bloggar och sociala medier. Skulle skolan kunna använda sig av de texter som eleverna möter på sin fritid i undervisningen?

Ämnen:
Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Läsutveckling, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skrivutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 5
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normkritisk vägledning

Avsnitt 1 av 10

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - hela skolans ansvar

Avsnitt 2 av 10

Enligt läroplanen ska sex och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - religion och kulturskillnader

Avsnitt 3 av 10

Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - normer och hbtq

Avsnitt 4 av 10

Normer och hbtq är en viktig del av sex och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Övergrepp, trakasserier och samtycke

Avsnitt 5 av 10

Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex på nätet - porr, kränkningar och källkritik

Avsnitt 6 av 10

Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex och samlevnad även innefattar den digitala arenan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad för lågstadiet

Avsnitt 7 av 10

Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad i särskolan

Avsnitt 8 av 10

Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - elevinflytande

Avsnitt 9 av 10

Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - relationer

Avsnitt 10 av 10

Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 6
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Planering och stresshantering för lärare

Avsnitt 1 av 10

Vad kan man göra åt den stress som många lärare, speciellt de nya, känner? Helena, med mångårig erfarenhet som NO-lärare, betonar hur viktigt de är med ömsesidig respekt och en god kännedom om läroplanen. Mikael, rehabiliteringskonsult, förklarar hur man kan hitta återhämtning i själva arbetet. Och Alex, författare till boken "Den trygga läraren", ger en del konkreta tips men konstaterar också att åtta timmars sömn och ett liv utanför skolan är av största betydelse för att orka bli kvar i yrket.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur skapar man goda relationer med sina elever?

Avsnitt 2 av 10

Forskning visar att goda relationer till eleverna är avgörande för skolresultatet. Några lärare och forskare har ur olika aspekter fördjupat sig i detta. Jobbar man aktivt med relationer resulterar det i en arbetsmiljö som blir väldigt trygg, säger Isabella, specialpedagog i Örebro. I sin avhandling menar Ann-Louise, lektor, att lärarnas fokus på det didaktiska ibland kan göra dem omedvetna om de relationer som skapas.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ordning och arbetsro i klassrummet

Avsnitt 3 av 10

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 4 av 10

Att läraren är en tydlig ledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen menar skolinspektionen, men hur gör man för att bli en bra ledare? Och vilken typ av ledarskap är det som krävs? Marcus, professor i pedagogik poängterar vikten av att vara väl förberedd och ha tydliga ramar, men att ett gott ledarskap också innebär att få eleverna att trivas, utvecklas och lära sig. Ann-Sofie, lärare i Motala, betonar vikten av att se eleverna när de kommer, "... och inte bara se, utan verkligen se", säger hon.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärarens rättigheter och skyldigheter

Avsnitt 5 av 10

Hur vet man vad man som lärare får och inte får göra? Kristina, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund redogör för de juridiska aspekterna i kontakten med elever. Och vad är lärarens ansvar vid riktigt farliga situationer? För tre år sedan dödades en av Göingeskolans elever av en annan elev, och nu för man regelbundna diskussioner om tryggheten på skolan. Försteläraren Magnus, betonar vikten av samsyn, "eleverna märker direkt om lärarna gör på olika sätt", säger han. I Finland har en ny lag ökat lärarnas befogenheter - det så kallade skolfredspaketet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samtala om texter

Tema: Läs- och skrivutveckling. Andelen passiva läsare ökar bland Sveriges elever. Detta innebär att eleverna har svårt att tolka och reflektera över texter de läser. En effektiv metod för att utveckla läsförståelse är textsamtal. Följ med till Obbola skola där lärarna i allt större utsträckning använder textsamtal för att utveckla elevernas läsförståelse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Retorik - en demokratifråga

Linnéa Skogqvist-Kasurinen, retoriklärare på Gubbängsskolan, ser retoriken som en livsviktig demokratifråga. Idag kan elever gå igenom hela skoltiden utan att lära sig tala inför klassen, och det är ett stort misslyckande, menar hon.