Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Nyanländas möte med svenskt skolsystemDela
  1. Vi har samlats här för att diskutera-

  2. -utbildningsbehov och utbildnings-
    rättigheter för nyanlända elever.

  3. Vi ska också försöka ta reda på-

  4. -vilka möjligheter nyanlända elever har-

  5. -på systemnivå och på klassrumsnivå-

  6. -vad kommuner
    behöver förse dem med-

  7. -och vilka sociala relationer som krävs.

  8. De här rättigheterna är nåt
    som eleverna kan förvänta sig-

  9. -både moraliskt och rent lagligt.

  10. Mina kollegor och jag har forskat
    kring nyanlända elever i Sverige.

  11. Vi har även rest runt och presenterat...

  12. ...resultaten från vårt projekt
    på olika seminarier...

  13. ...och utbildningskonferenser.

  14. Vi har träffat många fina lärare-

  15. -involverade skolledare
    och engagerade politiker.

  16. Det är människor som har insett
    hur viktiga de är för nyanlända.

  17. Vi har fått höra att systemet
    måste ta ansvar och förändras.

  18. Men vi pratar om människor-

  19. -i form av
    de här lärarna och skolledarna-

  20. -och vad vi som forskare kan göra-

  21. -för att hjälpa lärare
    i undervisningen.

  22. Vi har även fått uppleva otillräckliga
    organisationer och resurser.

  23. Vi har sett underliga
    organisationsmodeller över hela landet-

  24. -underutbildade lärare-

  25. -och dåliga förhållanden
    mellan lärare och föräldrar.

  26. Så när vi säger att det är på
    det ena eller andra viset i Sverige-

  27. -pratar vi om
    en väldigt komplex verklighet.

  28. Det finns skolor som gör ett jättebra
    jobb alla utmaningar till trots-

  29. -men även skolor som trots
    goda resurser inte alls lyckas.

  30. Så frågan är då hur vi förstår det här?

  31. När vi under de senaste åren
    har träffat tusentals skolanställda-

  32. -har vi insett
    att det finns ett antal frågor-

  33. -som lärare funderar på.

  34. En av de vanligaste frågorna är-

  35. -vad forskningen säger
    om förberedelseklasser-

  36. -jämfört med
    undervisning i vanliga klasser.

  37. Vilket är bättre?
    Bör vi sluta med förberedelseklasser-

  38. -och bara låta eleverna läsa på
    svenska eller ska vi göra nåt annat?

  39. Vad innebär integration, segregering,
    inkludering och exkludering?

  40. Vilka är de bästa strategierna
    för att lära eleverna svenska?

  41. Hur ska man investera sina pengar-

  42. -när man organiserar seminarier
    om lärande, och så vidare?

  43. Hur jobbar man bäst med föräldrarna?

  44. Vad tycker föräldrarna om vårt
    utbildningssystem och om oss?

  45. Finns det kulturella skillnader?
    Det är såna frågor och många andra.

  46. Jag vill mena
    att det finns långt fler frågor än svar.

  47. Även om vi inom vissa områden ligger
    långt fram i forskningen i Sverige-

  48. -så är vår forskning
    generellt om nyanlända otillräcklig.

  49. Det kan delvis förklaras av
    den väldigt underliga prioritering-

  50. -som görs av de svenska myndigheter-

  51. -som fördelar forskningsmedel.

  52. Den här sortens forskning ligger långt
    utanför ramarna för den vanliga.

  53. När jag började forska
    om det här 2001 undrade vissa-

  54. -varför jag fokuserade
    på ett så snävt forskningsområde.

  55. Vi behöver alltså fler svar,
    och jag hoppas-

  56. -att konferensen ska ge oss
    vetenskapligt grundad kunskap-

  57. -som vi kan använda
    när vi planerar undervisning-

  58. -men som också kan inspirera
    vidare svensk forskning.

  59. Det var en kort introduktion.
    Än en gång varmt välkomna.

  60. Jag ser fram emot att höra
    om forskning från andra länder-

  61. -och jag ser
    även fram emot diskussioner.

  62. Vi vill gärna
    att ni kommenterar och förtydligar-

  63. -och ställer frågor
    utifrån era erfarenheter.

  64. Jag hoppas att vi lämnar konferensen
    med mer kunskap-

  65. -och lite mer optimistiska.

  66. Nu bjuder jag upp Monica Axelsson.

  67. Vi ska hålla en kort presentation.

  68. Vi fick i går veta
    att vi får en halvtimme extra-

  69. -för att presentera
    hur läget ser ut i Sverige-

  70. -och resultaten från vårt
    nyligen avslutade forskningsprojekt.

  71. Titeln är "Newly arrived and learning"-

  72. -och det vi presenterar
    kommer till stor del från boken-

  73. -som jag och Monica och flera kollegor
    har jobbat med ett tag.

  74. Boken gavs ut i september i fjol.

  75. Jag börjar med att kort gå in på
    att Sverige är ett invandringsland.

  76. Många här i rummet vet redan det-

  77. -men våra utländska gäster
    kanske inte känner till-

  78. -att Sverige är
    ett mångkulturellt samhälle.

  79. I dag har vi
    ungefär 9,5 miljoner invånare-

  80. -och 1,4 miljoner,
    eller 15 procent, är födda i utlandet.

  81. De flesta kommer från Finland, Irak,
    Syrien, Serbien/Kosovo, Polen-

  82. -Iran, Bosnien, Tyskland, Norge,
    Danmark, Turkiet, Somalia med fler.

  83. I dag finns det nog människor
    från alla länder-

  84. -som är med i FN i Sverige.

  85. 400 000 barn under 18 är födda utom-
    lands eller har en förälder som är det.

  86. De utgör 20 procent
    av alla barn i Sverige.

  87. I dag är det nog ännu mer,
    för siffrorna är ett år gamla.

  88. 146 språkgrupper i svenska skolor
    har rätt till modersmålsundervisning.

  89. De senaste
    fem årens asylsökande är syrier-

  90. -somalier, afghaner,
    irakier och eritreaner.

  91. Totalt var de 163 000 under 2015.

  92. Ungefär 70 000 av dem
    var barn under 18.

  93. Sverige tar emot flest
    ensamkommande barn i hela EU-

  94. -ungefär 35 000 under 2015.

  95. De flesta av dessa
    kom från Afghanistan.

  96. I fjol kom 23 000 av de
    ensamkommande barnen därifrån.

  97. Många kommer också
    från Syrien, Irak och Somalia.

  98. Vilka åtgärder har vi i Sverige
    för att möta utbildningsbehoven...

  99. ...hos nyanlända elever?

  100. Vi har delat upp dem i tre delar.
    Först har vi de juridiska aspekterna.

  101. En elev ses som nyanländ i upp till fyra
    år efter att den börjat skolan-

  102. -efter förändringarna
    som genomfördes i januari 2016.

  103. Statusen för olika grupper varierar-

  104. -och de olika grupperna
    nämns i utlänningslagen:

  105. Papperslösa barn, asylsökande barn
    och barn med uppehållstillstånd.

  106. Alla dessa grupper har rätt
    till skolgång på alla nivåer:

  107. Förskola, grundskola och gymnasium.
    De har samma rättigheter som andra-

  108. -men grundskolan är inte obligatorisk
    för asylsökande och papperslösa.

  109. Asylsökande barn
    måste erbjudas skolgång-

  110. -inom en månad
    efter att de kommit till Sverige.

  111. Kommunerna ansvarar för att
    nyanlända introduceras till Sverige.

  112. Hur introduktionen sker
    varierar mellan olika kommuner.

  113. Kommunen och socialtjänsten
    ansvarar för ensamkommande barn-

  114. -när det gäller
    omvårdnad, utbildning, boende-

  115. -och vårdnadshavare.

  116. Man kan säga att svensk lagstiftning
    snart lever upp till de höga krav-

  117. -som FN ställer.

  118. Och rätten till utbildning är rätt ny
    för vissa av de här grupperna.

  119. Papperslösa barn
    hade inte rätt till skolgång-

  120. -före den 1 juli 2013.

  121. Så det här har förändrats till
    det bättre under de senaste åren.

  122. Vad gäller organisationella åtgärder-

  123. -finns det i grundskolan
    många olika modeller.

  124. Vi har identifierat fem eller sex olika.

  125. Det första är förberedelse-
    eller introduktionsklasser.

  126. De kallas lite olika saker.

  127. Eleverna får max gå i såna här klasser
    i två år, och inte hela tiden.

  128. Det är upp till skolan om man vill
    placera eleverna i förberedelseklasser-

  129. -men då måste det vara på deltid.

  130. Det finns även en modell
    där man bara går i vanlig klass.

  131. Vi har också sett modeller där de
    nyanlända tillbringar en viss tid-

  132. -på "mångkulturella center"-

  133. -eller "interkulturella center".

  134. De genomgår en första intervju-

  135. -och kanske testar man också
    deras kunskapsnivå-

  136. -och sen slussas de vidare till skolan.

  137. Där hamnar de antingen i
    förberedelseklass eller en vanlig klass.

  138. Under de senaste åren har det
    grundats skolor för nyanlända elever.

  139. De tar bara emot nyanlända elever.

  140. Vi märker även av
    att allt fler diskuterar-

  141. -fördelningen av de nyanlända-

  142. -och att man måste skicka dem
    till andra skolor.

  143. I vissa kommuner
    har man testat att bussa elever.

  144. Många nyanlända hamnar på samma
    skola eftersom boendet ligger där-

  145. -eller så bor de i ett område
    med många invandrare.

  146. Frågan blir då om det inte vore bättre
    att sprida ut de nyanlända.

  147. Så det pågår en diskussion om
    huruvida eleverna ska omplaceras.

  148. Vi har sett kombinationer av de här
    modellerna i olika kommuner.

  149. I vårt projekt såg vi
    att det ofta är svårt att förstå-

  150. -varför valet av modell skiljer sig åt
    mellan olika kommuner.

  151. Och vissa kommuner
    byter plötsligt modell-

  152. -utan att man riktigt förstår varför.

  153. På gymnasienivå
    finns det språkintroduktioner-

  154. -där nyanlända
    får lektioner i svenska som andraspråk.

  155. Nu ska Monica få ta över.

  156. De här två modellerna
    har varit de vanligaste i Sverige.

  157. Förberedelseklasser
    är den gamla modellen.

  158. Men under de senaste åren...

  159. ...har det funnits en tydlig tendens...

  160. ...särskilt när
    skolor och kommuner har utvärderats...

  161. ...av Skolinspektionen...

  162. ...att man har sett att skolan
    bara över en sommar byter...

  163. ...från förberedelseklasser till att
    direkt sätta eleverna i vanlig klass.

  164. Så utan att analysera
    byter man bara system-

  165. -och lägger ner förberedelseklasserna-

  166. -och skickar in
    alla nya elever i vanliga klasser.

  167. Det här har varit...

  168. ...svårt för lärarna...

  169. ...och det har fått konsekvenser
    för eleverna också.

  170. Det som vi hela tiden understryker-

  171. -är att nyanlända
    ska behandlas som individer-

  172. -och inte som del av ett kollektiv, där
    man gör antaganden om deras behov.

  173. De är individer med olika bakgrund.
    Det är en väldigt heterogen grupp.

  174. Vi måste skifta fokus och
    se individen när vi jobbar med barnen.

  175. Bara då kan vi lyckas.

  176. Nyanlända har rätt till stöd
    på sitt modersmål-

  177. -ofta ett par timmar i veckan. Vi vet
    att under de senaste månaderna...

  178. ...har det här erkänts
    som en viktig pedagogisk resurs.

  179. Och många skolor är redo
    att investera i det här.

  180. Men problemet är att vi inte har till-
    räckligt många lärare för det här.

  181. Studiehandledare
    är den svenska termen.

  182. Men vi har också sett i studier att
    även med såna här studiehandledare-

  183. -stöter eleverna på många problem-

  184. -till exempel i relationen
    till andra och till ämneslärarna.

  185. Nyanlända har rätt till
    modersmålsundervisning-

  186. -på samma sätt som andra elever som
    inte har svenska som modersmål-

  187. -och som talar det språket
    aktivt i hemmet.

  188. Timmar kan föras över från andra
    ämnen till svenska under ett år.

  189. Vi har sett statliga initiativ,
    som fler timmar till svenska-

  190. -sommarskola
    och fortbildning av lärare.

  191. Vi har även sett en ökad aktivitet
    bland nationella myndigheter-

  192. -som Skolverket och Skolinspektionen-

  193. -och regionala myndigheter
    som har investerat-

  194. -resurser i fortbildningen av lärare.

  195. Man har anordnat konferenser
    och utvärderat lokala modeller-

  196. -och vi vet
    att Skolverket har tagit fram-

  197. -informationsmaterial för lärare-

  198. -riktlinjer och stödmaterial,
    och så vidare-

  199. -för att hjälpa lärare-

  200. -hitta rätt sätt att jobba
    med nyanlända som individer.

  201. Vi menar att det finns en medvetenhet
    om de här tre faktorerna-

  202. -eller perspektiven.

  203. Nyanlända elever
    måste jobba med språkutveckling.

  204. Givetvis med svenskan eftersom
    de förmodligen stannar i Sverige-

  205. -men de måste också
    fortsätta utveckla sitt modersmål.

  206. Och eftersom Sverige är ett litet land
    måste de utveckla sin engelska också.

  207. Vi såg i vår studie-

  208. -att afrikanska elever som hade
    engelskan med sig har en fördel.

  209. De kan omedelbart börja läsa matte.

  210. Alla de här tre språken
    måste utvecklas i Sverige.

  211. Man måste också jobba vidare
    med den kunskapsutveckling-

  212. -som eleverna
    har genomgått i sina hemländer-

  213. -eller inte har genomgått,
    om de inte alls har gått i skolan.

  214. När det gäller
    kunskapsutvecklingen-

  215. -kan vi också diskutera
    vilket språk som ska användas för den.

  216. Vi har olika modeller i Sverige.

  217. Vi använder modersmålet,
    svenska givetvis-

  218. -och kanske även engelska-

  219. -för att elevernas kunskapsutveckling
    inte ska avstanna.

  220. Det är viktigt
    att även inkluderas socialt-

  221. -dels bland jämnåriga
    och dels i samhället i stort.

  222. Det vi märker
    ute i kommunerna och skolorna-

  223. -är att det är svårt att ta hänsyn till
    alla tre aspekter på samma gång.

  224. Vi har gjort jämförelser med
    förberedelseklasser...

  225. ...och hur eleverna beter sig,
    mår och reagerar...

  226. ...när de förflyttas
    till vanliga klasser.

  227. Sett till språk, kunskapsutveckling
    och socialt nätverk...

  228. ...ser vi att...

  229. ...språkutvecklingen är väldigt stark
    i förberedelseklasserna.

  230. Det finns ett högintensivt språkutbyte-

  231. -mellan nyanlända och lärare-

  232. -och de nyanlända sinsemellan.

  233. De här förberedelseklasserna
    är ofta rätt små-

  234. -mellan tio och tolv elever-

  235. -så möjligheterna
    till interaktion är väldigt goda.

  236. Vi märker att eleverna
    när de sen börjar i vanliga klasser-

  237. -ibland går från att vara
    väldigt pratglada till att bli tysta-

  238. -eftersom gruppen är stor
    och de saknar tilltro-

  239. -till sin förmåga att tala svenska.

  240. Vad gäller kunskapsutvecklingen
    i förberedelseklasser-

  241. -har man oftast en kort period-

  242. -där man fokuserar
    på svenska som andraspråk-

  243. -med stöd av modersmålet
    och bara har ett par andra ämnen.

  244. När eleverna
    sen byter till vanliga klasser-

  245. -får de börja läsa alla ämnen.

  246. För nyanlända
    med stark akademisk bakgrund-

  247. -är den här initiala begränsningen
    av antalet ämnen-

  248. -en orsak till
    att de gärna flyttar till vanlig klass-

  249. -eftersom de vill läsa alla ämnen.

  250. Vad gäller sociala nätverk-

  251. -är det lätt att få vänner
    i förberedelseklassen.

  252. Men man kanske inte har så
    mycket kontakt med resten av skolan.

  253. Det är stor skillnad mellan kommuner.
    Vi förstod redan från början-

  254. -att vi inte kunde undersöka
    Sveriges samtliga 290 kommuner.

  255. Därför valde vi en stor,
    en mellanstor och en liten kommun.

  256. Det var svårast för de nyanlända-

  257. -att skaffa vänner
    i den lilla kommunen-

  258. -där det inte fanns många flerspråkiga
    elever sen tidigare-

  259. -och där både elever och lärare-

  260. -var ovana vid flerspråkiga elever.

  261. Tack.

  262. För att avsluta...

  263. ...ska vi sammanfatta
    resultaten av vår studie.

  264. Här ser ni namnen på några
    av de involverade forskarna.

  265. Vi menar att varken förberedelse-
    klasser eller vanlig undervisning-

  266. -i sig själva garanterar att nyanlända
    blir inkluderade i skolmiljön.

  267. De här modellerna
    är inga mirakelkurer.

  268. I stället måste vi
    fokusera på innehållet.

  269. Vad innehåller den utbildning
    som vi ger nyanlända elever?

  270. Vilket stöd ger vi dem?

  271. Fokusera på innehåll och individuella
    behov. Utmana och stötta eleverna.

  272. Utvärdera utvecklingen
    och ha ett flexibelt system.

  273. För de nyanlända eleverna
    är som sagt en heterogen grupp.

  274. De har olika erfarenheter
    och olika utbildningsbakgrund.

  275. Därför måste systemet
    kunna anpassa sig-

  276. -efter elevernas behov.

  277. En välkomnande miljö är också viktig.

  278. Man måste jobba med
    att inkludera eleverna socialt.

  279. Det handlar inte bara om att fokusera
    på svenska.

  280. Det löser inte alla problem.

  281. Vi behöver en skolkultur som
    fokuserar på att inkludera nyanlända.

  282. Det måste lösas
    genom en välkomnande miljö-

  283. -och åtgärder
    för att motverka stigmatisering.

  284. En viktig period för nyanlända
    både socialt och pedagogiskt-

  285. -är övergången till vanlig skolgång.

  286. Elever som precis
    har börjat i vanlig klass-

  287. -behöver fortsatt stöd,
    särskilt från språklärare.

  288. Och övergången måste planeras av
    läraren i svenska som andraspråk-

  289. -och lärare i de vanliga klasserna.

  290. Kommunikation och samarbete
    mellan olika sorters lärare-

  291. -som lärare i svenska som andraspråk
    och modersmålslärare-

  292. -är avgörande. Man måste samarbeta
    med föräldrar och lokalsamhälle.

  293. Jag har länge sagt att det som vi
    kan lära oss av andra länder-

  294. -är att skolorna måste bli bättre på
    att samarbeta med lokalsamhället.

  295. Under många år...

  296. ...har attityden i skolorna varit:
    "Ge oss pengar så löser vi det själva."

  297. Att få skolorna
    att öppna sig mot lokalsamhället-

  298. -är ett mål som vi måste nå.

  299. Samarbetet handlar inte bara om att
    informera föräldrar om deras barn-

  300. -utan det involverar
    civilsamhällesorganisationer-

  301. -som idrottsföreningar
    och icke vinstdrivna organisationer.

  302. Man kan även samarbeta
    med vinstdrivande företag-

  303. -som kan tillhandahålla sociala nätverk
    för de här barnen-

  304. -och förse dem med socialt kapital-

  305. -och framförallt
    information om samhället.

  306. Hur läser man vidare
    och hur ser arbetsmarknaden ut?

  307. Information och socialt kapital
    är viktiga aspekter.

  308. Vi har gjort en studie
    med nyanlända föräldrar-

  309. -och de är väldigt tacksamma
    över att få bo i Sverige-

  310. -men kan vara kritiska mot skolorna.

  311. De involverar sig inte
    i det dagliga skolarbetet-

  312. -men de vill gärna
    möta respekt och en positiv attityd-

  313. -och mer kommunikation
    och feedback från lärarna-

  314. -om hur det går för deras barn.

  315. De poängterar ofta att de vill
    att deras barn ska lyckas i skolan.

  316. "Vi är bra föräldrar och vill att det
    ska gå bra för våra barn i skolan."

  317. Det verkar inte lärarna alltid inse.

  318. Det var vår korta presentation-

  319. -baserad på generell information om
    hur Sverige tar emot nyanlända elever-

  320. -men även delvis på vår studie.

  321. Vi har fem minuter innan jag ska
    presentera den första workshopen-

  322. -så om nån har några frågor-

  323. -kommentarer eller reflektioner
    kring vad vi har sagt här-

  324. -under den första halvtimmen,
    får ni gärna göra er hörda.

  325. Var det nåt särskilt
    i er utredning som överraskade er-

  326. -eller var det här vad ni förväntade er?

  327. Det som förvånade mig
    - eller kanske inte-

  328. -eftersom jag inte läst om det
    i internationella studier-

  329. -är hur-

  330. -nyanlända föräldrar uppfattar attityder
    och möten med svenska lärare.

  331. Det har varit en väldigt negativ
    upplevelse för många nyanlända.

  332. Jag har utfört en jättelik studie-

  333. -bland föräldrar...

  334. Det är en liten studie.

  335. Föräldrar blev snabbt varse
    samhällets maktrelationer.

  336. Föräldrar
    som bor i invandrartäta områden-

  337. -med social utsatthet och segregation,
    inser snart att området inte är bra-

  338. -och att de flesta svenskar
    har flyttat därifrån.

  339. Då vill man ha fler mötesplatser
    där barnen träffar svenska barn.

  340. Men de hade också negativa
    erfarenheter av möten med lärare.

  341. Jag blev verkligen förvånad
    över de här berättelserna.

  342. Nu har jag fått fundera lite.
    En sak som förvånade mig mycket...

  343. ...är att det är så stor skillnad
    mellan olika kommuner och skolor.

  344. Vi har storstäder med förorter-

  345. -där de har jobbat med
    flerspråkiga och nyanlända elever-

  346. -i tjugo år,
    och det är de verkligen duktiga på.

  347. Problemet är bara,
    vilket Nihad var inne på...

  348. ...att skolorna upplever att de
    står utanför det svenska samhället.

  349. Eleverna är alla flerspråkiga
    i de här skolorna...

  350. ...och det är lätt att som nyanländ
    få vänner på de här skolorna...

  351. ...och man har klasskamrater...

  352. ...som har upplevt samma saker som
    en själv. Så det är lätt att komma in.

  353. I mindre samhällen
    har man däremot inte-

  354. -nån erfarenhet av
    flerspråkiga och nyanlända elever.

  355. Då måste man
    bygga upp kompetensen.

  356. Min förhoppning är
    att det som vi gör här-

  357. -och kunskapen som finns i
    storstädernas förorter ska sprida sig.

  358. För nu
    har nästan alla kommuner i Sverige-

  359. -tagit emot nyanlända studenter.

  360. Ni har pratat om forskning...

  361. ...kommuner, lärare, skolor och elever.

  362. Kan ni säga nåt kort
    om utbildningen av lärare-

  363. -inom just den här frågan?

  364. Om jag ser på utbildningen av lärare-

  365. -och tittar på språk
    och utvecklingen av kunskaper-

  366. -så har det varit väldigt svårt
    att få gehör för mina tankar om-

  367. -att vi måste se den här gruppen-

  368. -alltså den fjärdedel av alla
    svenska elever som är flerspråkiga-

  369. -och att vi måste ha
    ett språkperspektiv-

  370. -i varje ämne som vi lär ut
    när vi utbildar lärare.

  371. Jag är rätt pessimistisk trots
    att jag jobbar på en språkinstitution.

  372. Vi har kämpat för att få in
    det språkliga perspektivet-

  373. -i lärarutbildningen,
    men det är väldigt svårt.

  374. Så jag är rädd
    att vi skickar ut lärarstudenter-

  375. -till kommunerna utan rätt utbildning.

  376. Tack så mycket, Monica.

  377. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Integration av flyktingar, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.