Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Ett klassrum fyllt av möjligheterDela
  1. Jag ska prata
    främst om pedagogik i dag-

  2. -och jag ska prata om resultat från ett
    forskningsprojekt jag har medverkat i.

  3. Men först vill jag prata lite
    om vilken kontext jag arbetar inom.

  4. Tack för resan från Australien. Jag
    är förkyld, så ni får ursäkta rösten-

  5. -och för eventuellt hostande.
    Vi får hoppas att rösten håller.

  6. Ravinder, som höll sitt föredrag i går,
    bor och verkar i Queensland.

  7. Jag är från New South Wales,
    delstaten under.

  8. Tänk på bilden som Ravinder visade.
    Jag bor i delstaten under henne.

  9. Jag kommer från Sydney, som är
    en av Australiens största städer.

  10. I New South Wales
    har vi ungefär 790 000 skolelever.

  11. Ungefär 31 % av dessa elever
    har inte engelska som modersmål.

  12. Och ungefär en procent av eleverna
    är flyktingar.

  13. Så flyktingeleverna utgör cirka 3,5 %-

  14. -av eleverna som inte
    har engelska som modersmål.

  15. Vi har inte lika många
    som ni har i Sverige-

  16. -men vi har en hel del flyktingelever-

  17. -och antalet stiger, som ni ser här.

  18. År 2015 hade vi lite drygt 8 000 elever-

  19. -och 1 000-1 500 nya flyktingelever-

  20. -anländer till New South Wales
    varje år. Och den siffran stiger.

  21. Majoriteten av flyktingeleverna kommer
    till New South Wales och Victoria.

  22. De finns även i andra delstater-

  23. -men merparten
    finns i Sydney och Melbourne.

  24. Och det är i Sydney som jag arbetar.

  25. Flyktingelever som kommer till ett nytt
    land har, som andra redan har nämnt-

  26. -en stor kulturell omställning
    framför sig.

  27. En del av detta
    är att lära sig skolsystemet.

  28. Vad är en bra elev?
    Vad är en bra lärare?

  29. Vilka inlärningsmetoder
    förväntas eleverna använda sig av-

  30. -och hur bör de bete sig
    inom ramarna för detta?

  31. En annan aspekt av detta
    är att överbrygga klyftorna-

  32. -mellan den kunskap som eleverna
    för med sig till den nya lärmiljön-

  33. -och de andra elevernas kunskaper.
    Vi har hört andra prata om-

  34. -vilken inverkan
    en avbruten skolgång kan ha.

  35. Många flyktingelever har fått sin skol-
    gång avbruten, om de alls gått i skolan-

  36. -och klyftan mellan dem och de andra
    eleverna kan därför vara ganska stor.

  37. Men eleverna bidrar med sina egna
    kulturella och språkliga kunskaper-

  38. -och de är lika olikartade
    som andra elevgrupper.

  39. Ravinder pratade om det i går,
    och det vill jag också betona.

  40. Det finns inte en enda kategori
    med flyktingelever.

  41. Gruppen flyktingelever är lika komplext
    sammansatt som andra elevgrupper.

  42. Vissa elever fick en omfattande
    utbildning innan de kom hit-

  43. -medan de som växt upp i flyktingläger
    har fått en mer begränsad utbildning.

  44. Men jag tror att det finns en risk-

  45. -att man betraktar flyktingelever
    som mindre kunniga.

  46. Och det var nåt som eleverna själva
    motsatte sig starkt.

  47. De vill inte betraktas som flyktingar,
    som ett problem.

  48. De vill uppfattas
    som framgångsrika elever-

  49. -som är fulla av förhoppningar
    på sitt framtida liv.

  50. Så på så vis måste vi vara försiktiga
    med hur vi betraktar flyktingeleverna.

  51. I en australisk kontext-

  52. -så har vi
    ett ganska omfattande EAL-program.

  53. EAL är en engelsk akronym
    för engelska som ytterligare språk.

  54. Det är den termen
    som används i Australien-

  55. -men det är i stort samma sak
    som engelska som andraspråk.

  56. Stödet vi ger i Australien börjar
    med ett program vid ankomsten-

  57. -där eleverna ges ett inledande stöd-

  58. -för kulturell anpassning
    och engelsk språkutveckling.

  59. För elever på high school
    innebär detta oftast-

  60. -att de går en intensivutbildning
    i engelska under ett år.

  61. Speciellt i storstäderna, där det finns
    ett flertal såna utbildningar.

  62. För elever
    som hamnar utanför storstäderna-

  63. -kan det bli så att det inledande stödet
    ges inom det vanliga skolsystemet-

  64. -men de flesta har möjlighet att gå
    en intensivutbildning i engelska.

  65. Yngre elever
    får oftast detta inledande stöd-

  66. -i den vanliga skolverksamheten. De
    kan få gå på extra lektioner i engelska-

  67. -en eller två timmar varje morgon,
    för att sen återvända till sin klass.

  68. Det inledande stödet
    får de alltså vid ankomsten.

  69. Efter detta, som pågår i ungefär ett år-

  70. -så erbjuds de
    varierande former av stöd.

  71. Det sker oftast
    inom den vanliga undervisningen-

  72. -där ämnesläraren
    eller klassföreståndaren

  73. -samarbetar med andraspråksläraren.

  74. I går diskuterades olika modeller
    för andraspråksundervisningen.

  75. Jag anser att den här modellen
    med ett inledande stöd som vi har-

  76. -fungerar ganska bra, men det
    kanske vi kan prata mer om senare.

  77. Det fortsatta programmet
    har vi däremot lite problem med.

  78. Stödet är lite mindre förutsägbart.
    Ibland fungerar det väldigt bra-

  79. -men i andra fall
    fungerar det inte så bra.

  80. Och det är främst det
    jag ska prata om i dag.

  81. Men först lite mer om sammanhanget.

  82. Flyktingundervisningen
    i New South Wales-

  83. -utgår från den här stjärnmodellen-

  84. -som togs fram av Unicef runt 1998.

  85. Ledorden är trygghet, tillit-

  86. -anknytning, ansvar och färdigheter.

  87. Jag ska fokusera på färdigheterna-

  88. -men om man inte har
    en trygg lärmiljö-

  89. -där eleverna känner sig trygga-

  90. -och där eleverna känner tillit-

  91. -till lärarna och de andra eleverna,
    där de kan knyta an-

  92. -till elever och lärare och där de kan
    ta eget ansvar för sitt lärande...

  93. Om inte det redan finns så kommer
    man ingenstans med lärandet.

  94. Men jag ska fokusera
    på själva färdigheterna.

  95. Innan jag börjar prata
    om forskningsprojektet-

  96. -vill jag säga nåt om min inställning
    till andraspråksundervisning-

  97. -som i stora drag återspeglar rådande
    inställning i New South Wales.

  98. Ni ska få läsa citatet själva.

  99. En annan läroplan för elever
    med svårigheter är inte jämlikt.

  100. Det är bättre att ställa samma krav
    på dem och ge dem stödet de behöver.

  101. Citatet kommer från ett dokument som
    stöder Australiens nationella läroplan-

  102. -som tagits fram under de senaste
    åren. Jag brukar visa det för lärare-

  103. -för jag tycker
    att det belyser en viktig princip.

  104. När man arbetar med andraspråks-
    elever, och det gäller även flyktingar-

  105. -så hjälper vi dem inte
    genom att göra det lätt för dem.

  106. Om de inte har tillgång till samma
    utmanande läroplan som andra elever-

  107. -så ger vi dem inte samma
    utbildningsförutsättningar.

  108. Så det här är en central princip
    som är väldigt viktig för mitt arbete.

  109. De två principerna
    som styr mitt arbete-

  110. -är stor utmaning och stort stöd.

  111. Stor utmaning är viktigt för
    alla elever, inklusive flyktingelever-

  112. -oavsett bakgrund.

  113. Det viktiga där
    är vilket slags stöd dessa elever får-

  114. -och det stödet måste anpassas
    till den enskilda elevens behov-

  115. -så att de så småningom
    får tillgång till hela läroplanen.

  116. De här principerna liknar de principer-

  117. -som styr arbetet
    inom New South Wales.

  118. Jag ska nu prata
    om forskningsprojektet-

  119. -som är mitt huvudämne i dag.

  120. Projektet genomfördes
    för några år sen-

  121. -i samarbete med New South Wales
    utbildningsdepartement.

  122. Man var orolig för vad som hände
    med särskilt flyktingelever-

  123. -efter övergången från intensiv-
    engelskan till den vanliga skolan.

  124. Elever som det gick hyfsat bra för
    på intensivengelskan-

  125. -fick en svacka när de började i skolan.

  126. Det finns en del uppenbara skäl
    till det, men vi ville veta mer exakt-

  127. -vad eleverna hade för upplevelse
    av intensivengelskan-

  128. -och senare
    av den vanliga skolundervisningen.

  129. Det var en ganska småskalig,
    kvalitativ studie.

  130. Vi arbetade i två center för
    intensivengelska och två high schools.

  131. Vi genomförde intervjuer
    med både lärare och elever-

  132. -och vi observerade och spelade in
    lektioner i kärnämnen.

  133. Jag bör nämna att skolorna vi valde ut-

  134. -var såna som det gick ganska bra för.

  135. Vi ville både veta vad som fungerade
    och vilka problemen var.

  136. Så även om de här skolorna
    är rätt typiska för den sortens skolor-

  137. -som finns i många städer
    som Sydney-

  138. -så valdes de ut
    för att de hade bra program där.

  139. De valdes ut i samråd med utbildnings-
    departementets utbildningsrådgivare.

  140. Datan bestod i första hand av intervjuer
    med lärare och elever-

  141. -men vi analyserade även 32 lektioner.

  142. Jag visar bara den här bilden - jag
    tänker inte prata om det så mycket.

  143. Jag vill bara säga
    att när vi analyserade lektionerna-

  144. -så använde vi oss av principerna
    med stor utmaning och stort stöd.

  145. Jag kan utveckla det här
    om nån är intresserad.

  146. Hur vi gjorde
    när vi analyserade lektionerna.

  147. Men vi har ont om tid,
    så jag måste fortsätta.

  148. Vad fick vi då för resultat?

  149. Föga förvånande, med tanke på
    vilka skolor vi hade valt ut-

  150. -så fanns det ett antal styrkor.

  151. En sak som jag tyckte var intressant,
    och som jag...

  152. Det här var mitt första projekt
    där vi inriktade oss på flyktingelever-

  153. -i stället för
    andraspråkselever i stort.

  154. En sak som imponerade stort på mig
    var eleverna själva.

  155. Deras styrka,
    deras förmåga att komma igen-

  156. -deras positiva bild
    av skolframgångarna-

  157. -och av
    deras framtidsutsikter efter skolan.

  158. En annan styrka-

  159. -var nog att programmen genomfördes
    på ett sätt som omfattade hela skolan.

  160. Vi såg att både centrumen
    för intensivengelska och skolorna-

  161. -hade en varm och stöttande lärmiljö,
    och eleverna kände sig bekväma där.

  162. De var väldigt positivt inställda
    till skolan.

  163. De trivdes där
    och tyckte att det var roligt-

  164. -och de kände att de lärde sig mycket.

  165. Inom skolorna hade man en rad
    innovativa och kreativa program-

  166. -både på skolnivå
    och på klassrumsnivå.

  167. En fråga som diskuterades i går-

  168. -var förhållandet mellan systemets svar
    på flyktingelevernas behov-

  169. -skolans svar på samma behov,
    och vad som sen hände i klassrummet.

  170. Vi kanske kan återkomma till det-

  171. -men det krävs att dessa tre nivåer
    fungerar samtidigt-

  172. -för att kunna uppfylla elevernas behov
    på ett effektivt sätt.

  173. En sak som vi märkte i skolorna
    som vi studerade-

  174. -var att hela skolan var engagerad.

  175. Flyktingelevernas behov
    sågs som hela skolans ansvar-

  176. -så det som hände i klassrummen-

  177. -var en del av ett stödprogram
    som omfattade hela skolan.

  178. Och det tycker jag är viktigt.

  179. Jag ska låta er läsa
    några av elevernas kommentarer-

  180. -ur intervjuer med dem strax efter
    att de hade börjat på high school.

  181. Så här säger de om skolan.

  182. Jag blir glad av skolan. Jag känner mig
    som en riktig skolelev nu. Jag är stolt.

  183. Skolan förbereder oss inför framtiden
    och ger oss inspiration.

  184. För mig handlar det mest
    om svarens positiva ton-

  185. -och om elevernas entusiastiska
    inställning till undervisningen.

  186. Några exempel på skolans stöd.

  187. Flera program stöttade eleverna
    under deras första tid på skolan.

  188. På centrumen för intensivengelska
    hade man tvåspråkig personal-

  189. -och det fanns studievägledare.

  190. På high school använde man
    detaljerade orienteringsprogram-

  191. -för att hjälpa eleverna
    att hitta klassrummen-

  192. -för att se till att de fick en
    stödperson och att de kände sig...

  193. Att de kände sig hemma på skolan.

  194. Man såg även
    till elevernas välbefinnande.

  195. Det fanns stödgrupper,
    som var ganska viktiga.

  196. Främst på high school
    hade man då en kontaktpunkt-

  197. -som eleverna kunde vända sig till
    om de undrade över nåt-

  198. -och om lärarna tyckte
    att eleverna hade problem med nåt-

  199. -så kunde de också vända sig dit. Så
    det fanns en person som kunde medla-

  200. -mellan elevens behov
    och undervisningen-

  201. -så att allt fungerade smidigt.

  202. Det fanns ett visst ekonomiskt stöd.

  203. Om elever inte hade råd
    att åka med på utflykter och liknande-

  204. -så kunde skolan
    ge dem bidrag till detta.

  205. En annan relevant sak
    var stödet från enskilda lärare-

  206. -som gjorde långt mer
    än vad som krävs av en lärare.

  207. De hjälpte eleverna
    före och efter skolan-

  208. -med läxor och så vidare,
    och var väldigt måna om-

  209. -och engagerade i eleverna.

  210. Eleverna fick även akademiskt stöd
    genom det vanliga stödprogrammet.

  211. Man hade parallella program
    i engelska-

  212. -där elever till en början, i stället
    för att studera ämnet engelska-

  213. -fick andraspråksundervisning
    i engelska-

  214. -och till viss del följde engelsk-
    undervisningen, men med språkstöd.

  215. Man hade ett infasningsprogram som
    startats av utbildningsdepartementet-

  216. -program för läxhjälp som Loshini ska
    prata om senare i dag, och så vidare.

  217. Så man hade en rad olika
    viktiga stödprogram på skolan.

  218. Förutom allt som var positivt
    hittade vi även en del luckor.

  219. Vi började nu studera
    vad som faktiskt hände på lektionerna.

  220. Det fanns skillnader
    mellan lektionerna-

  221. -men det var de här mönstren
    vi kunde utröna.

  222. Fyra områden där bättring kan ske.

  223. Till att börja med bör man
    lägga mer tid på att tydliggöra-

  224. -syftet med och vikten av lärandet-

  225. -på kursnivå,
    lektionsnivå och uppgiftsnivå.

  226. Eleverna gjorde ofta
    de tilldelade uppgifterna-

  227. -utan att veta vad de skulle lära sig.

  228. Nån hade sagt åt dem
    att göra uppgiften, men de förstod inte-

  229. -vad tanken var
    att de skulle lära sig av uppgiften.

  230. Ett annat område var att eleverna
    behöver mer stöd vid analysuppgifter-

  231. -och det
    pratade eleverna själva mycket om.

  232. Två andra områden
    var generellt lärstöd-

  233. -och mer stöd
    för språk och språkförståelse.

  234. Jag ska gå igenom dessa områden
    i lite större detalj.

  235. När det gäller syften med
    och vikten av lärandet så såg vi-

  236. -att lärare ofta pratade om
    vad eleverna skulle göra.

  237. De pratade om vilket ämne
    de ville att eleven skulle jobba med.

  238. De pratade om vad de gjorde i går
    och vad de skulle göra i morgon.

  239. Men en systematisk diskussion om
    syftet med undervisningen saknades.

  240. Varför är det bra
    att lära sig om elektricitet?

  241. Varför är det bra att lära sig
    en massa historia?

  242. Varför är det viktigt, och varför skulle
    man ägna tid åt att lära sig sånt?

  243. Och man byggde inte systematiskt
    på elevernas förkunskaper.

  244. Man jobbade inte tillräckligt
    med elevernas förkunskaper-

  245. -och hur man kunde bygga på dessa
    för att kunna ägna sig åt-

  246. -den mer akademiska biten
    av det aktuella ämnet.

  247. Här kommer några förslag till lösningar
    på detta, sånt som vi forskar på nu.

  248. När det gäller att skapa utrymme
    för elevernas förkunskaper-

  249. -så har Janelle Uptin
    skrivit en artikel-

  250. -där hon föreslår att man börjar med att
    ta reda på elevernas förkunskaper.

  251. Man pratar med dem
    om vad de redan vet-

  252. -och då kan man använda bilder och
    praktiska moment för att underlätta.

  253. Man kan ha platser där öppna samtal
    mellan eleverna kan föras-

  254. -där de kan dela med sig av sina
    kunskaper, som sen byggs vidare på.

  255. Diskussioner om kulturella normer
    och uppförande i skolan.

  256. Fler samtal om vad eleverna redan vet-

  257. -och sambandet mellan det
    och det aktuella skolarbetet.

  258. När man pratar om syftet
    med lärandet-

  259. -så bör det kopplas till tidigare
    kunskap. Både vardagskunskap-

  260. -men även kunskap som de tillägnat
    sig under tidigare lektioner.

  261. Och man måste prata mer
    om varför man lär sig just det här.

  262. Varför vill man läsa naturvetenskap?
    Vad gör forskare? Hur pratar de?

  263. Hur tänker de? Vad har det vi gör
    för koppling till det en forskare gör?

  264. Diskussioner om vad eleverna
    förväntas lära sig, och varför.

  265. Dessa diskussioner
    måste föras på kursnivå-

  266. -på lektionsnivå och på uppgiftsnivå.

  267. En av skolorna vi var på tidigare-

  268. -ritade upp ett slags karta över kursen,
    och i början av varje lektion-

  269. -så tittade de på kartan och
    lokaliserade syftet med lektionen.

  270. Då fick eleverna ett begrepp om
    vad målet med kursen var-

  271. -och vad varje enskild lektion
    och uppgift hade för roll i detta.

  272. Och mer prat om lärandet. Vad
    lärde du dig, och varför är det viktigt?

  273. Analysuppgifter var det
    som eleverna pratade mest om.

  274. Det orsakade störst panik hos dem
    när de började på high school.

  275. De behövde... Jag antar
    att det är likadant här i Sverige.

  276. Eleverna fick en uppgift som de skulle
    genomföra på fyra eller fem veckor-

  277. -och det gjorde flyktingeleverna
    panikslagna.

  278. De visste inte hur de skulle göra.

  279. De kunde inte organisera sin tid
    och kunde inte hitta informationen-

  280. -för att kunna klara av uppgiften.

  281. Hur såg målen i läroplanen ut,
    och hur skulle de uppfylla de målen?

  282. De visste inte vilken sorts text
    de skulle använda till uppgiften-

  283. -och de visste inte tillräckligt om
    hur texten skulle struktureras.

  284. Några kommentarer från eleverna
    om det här.

  285. På lektionerna förstår vi, men
    analysuppgifterna är svårare att förstå.

  286. Man kan säga
    att eleverna visar prov på-

  287. -en god insikt i... Jim Cummins sa nåt
    om kognitiv, akademisk språkfärdighet.

  288. Övergången från ett vardagligt samtal
    till ett mer akademiskt språk-

  289. -med språkbruket som används där.
    Det var en stor utmaning för dem.

  290. Ett av våra förslag
    på förbättringar inom det området-

  291. -handlade om
    att prata mycket mer om uppgifterna.

  292. Hur man organiserar arbetet, hur man
    tar reda på saker, hur man skriver.

  293. Vilken språkundervisning som krävs för
    att eleverna ska klara uppgiften.

  294. De första två luckorna, syftet
    med lärandet och analysuppgifter-

  295. -är ganska påtagliga, och när vi pratade
    med lärare om dem-

  296. -så var de relativt lätt åtgärdade.

  297. Det är svårare att ge eleverna
    ett mer systematiskt stöd i lärandet-

  298. -och att ge dem ett större språkstöd-

  299. -för det genomsyrar
    arbetet i klassrummet.

  300. Det vi såg
    när vi observerade lektionerna-

  301. -var att även om eleverna fick...
    Särskilt på high school.

  302. Det ställdes ganska höga krav på dem-

  303. -och eleverna hade svårt
    att till sig av informationen.

  304. Det var för svårt för dem.
    De behövde mer...

  305. Undervisningen
    bör inte förenklas för dem-

  306. -men de behöver ett mer omfattande
    och systematiskt stöd.

  307. Några punkter
    från lärarna och eleverna själva.

  308. Vi frågade lärarna vad de trodde att de
    behövde göra för att stötta eleverna.

  309. Och så här svarade de.

  310. De behövde aktiviteter som fortskred
    i små steg, mer repetition och övning-

  311. -och de behövde skapa strukturer-

  312. -som stöttade eleverna
    under aktiviteterna.

  313. Mer arbete mellan konkreta
    och mer abstrakta begrepp-

  314. -och man får aldrig utgå ifrån att
    eleverna har några förkunskaper.

  315. Elevernas svar
    liknade i hög grad lärarnas.

  316. Det var såna här saker
    som de tyckte hjälpte dem.

  317. När lärarna gav tydliga förklaringar-

  318. -och när de förklarade saker
    flera gånger.

  319. De gillade fysiska demonstrationer,
    så utöver en muntlig förklaring-

  320. -ville man ha
    en mer fysisk demonstration-

  321. -gärna med hjälp av
    visuella hjälpmedel.

  322. De uppskattade olika upplevelser
    både på och utanför skolan-

  323. -så de gillade utflykter
    och mer utforskande uppgifter.

  324. Praktiska aktiviteter var populära,
    som olika vetenskapliga experiment.

  325. Det finns en viss överlappning här.

  326. Stöd för att utöka ordförrådet.
    De pratade om sina egna strategier-

  327. -för översättning av det som sades.

  328. Ofta skrev lärarna upp
    definitioner av viktiga ord på väggen.

  329. Såna typer av stöd. För att påminna
    dem om vad orden betydde.

  330. De gillade online-uppgifter som liknade
    såna som de haft på lektionerna-

  331. -för då kunde de repetera ämnet
    i sin egen takt.

  332. De gillade gruppdiskussioner
    och att få tid att läsa igenom texterna-

  333. -innan de började arbeta med dem.

  334. Och de gillade
    att kunna få hjälp om det behövdes.

  335. Lärarnas och elevernas kommentarer
    överlappar ofta varandra-

  336. -men även om det fanns
    en stor medvetenhet-

  337. -om vikten av stöttat lärande-

  338. -och stödet som kan fås
    av pedagogisk redundans...

  339. De var medvetna om vikten av
    språkundervisning, men det vi såg-

  340. -var en klyfta mellan det lärarna sa och
    det som faktiskt skedde på lektionerna.

  341. En del lektioner var bra på dessa
    områden, men det var väldigt ojämnt.

  342. Vi ansåg att man
    måste göra stödet mer systematiskt.

  343. Det finns två problem här som lärare
    anser är särskilt svårlösta.

  344. Ett av dem är kravet
    att ta sig igenom hela läroplanen.

  345. Det hör vi ofta på high school.
    "Vi måste ta oss igenom läroplanen."

  346. Det måste man göra för att förbereda
    eleverna inför slutprov och så vidare-

  347. -så den pressen är stor.

  348. Lärare har ofta väldigt många
    olika sorters elever i en klass.

  349. En del elever klarar sig väldigt bra-

  350. -medan andra behöver mycket mer
    stöd för att klara av undervisningen.

  351. Och lärarna
    måste balansera dessa behov.

  352. En annan viktig fråga-

  353. -är de språkkunskaper
    som lärarna har tillgång till-

  354. -när de planerar sin undervisning och
    när de undervisar. Mer om det strax.

  355. En av... När det gäller
    att erbjuda eleverna ett utökat stöd-

  356. -så har vi jobbat mycket med
    s.k. "scaffolding" - stöttat lärande.

  357. Det är ni säkert bekanta med -
    det används överallt i Australien.

  358. Fast det finns
    en massa olika definitioner på det.

  359. Vi gillar den här definitionen.

  360. Den utformades av forskare
    på Open Universities får några år sen.

  361. Ni ska få läsa igenom det lite snabbt.

  362. Jag ska bara utveckla
    det här med stöttat lärande lite.

  363. Det finns relevanta drag här när det
    gäller att ge eleverna ett utökat stöd.

  364. Definitionen av stöttat lärande
    handlar bland annat om ett samspel-

  365. -mellan eleven
    och den mer kunniga parten.

  366. Man framhäver lärarens och elevens
    roll i inlärningsprocessen-

  367. -och det är en viktig aspekt
    av stödet som ges till eleverna.

  368. Målet är även att skapa
    ett större oberoende hos eleverna-

  369. -när det gäller ett visst ämne,
    så ett nyckelord är överlämnande.

  370. Stödet finns där när det behövs, men
    tas bort när eleven klarar sig själv.

  371. Och så fortsätter man
    med nästa steg i det stöttade lärandet.

  372. Det bygger bland annat på Vygotskijs
    teorier om proximal utveckling.

  373. Den bästa inlärningen sker-

  374. -när eleverna pressas bortom
    det som de klarar av själva just då.

  375. Det är en intellektuell spark i baken.

  376. Eleverna uppmuntras att pressa sig
    lite längre än de är bekväma med-

  377. -utan att bli helt vilsna.

  378. Och det här med en intellektuell
    spark i baken är viktigt.

  379. Det belyser språkets roll
    i lärprocessen-

  380. -och vikten av att lära sig språket
    som hjälper eleven i den processen.

  381. Det här är några av de viktigaste
    aspekterna av stöttat lärande.

  382. Tidigare forskning
    som jag har deltagit i-

  383. -tillsammans med Pauline Gibbons,
    som många av er känner till...

  384. Vi såg att vi måste skilja på inbyggt
    och tillfälligt stöttat lärande.

  385. Med inbyggt menar vi lärarnas förmåga
    att planera uppgifterna-

  386. -på ett sätt som beaktar
    elevernas behov, läroplanens mål-

  387. -och elevernas olika kunskapsnivåer.

  388. Om programmet inte är utformat-

  389. -med det stöttande lärande
    inbyggt redan från början-

  390. -blir resultatet i klassrummet
    ganska slumpmässigt.

  391. Stödet måste vara
    individinriktat och individanpassat-

  392. -och det kräver noggrann planering.
    Och det är det vi pratar om här.

  393. Beaktande av
    elevernas tidigare erfarenheter-

  394. -och de aktuella kurskraven.

  395. Mål som handlar dels om kursen-

  396. -men även om språkutvecklingen
    som sker under kursen.

  397. Välja ut rätt uppgifter
    för att lyckas med detta.

  398. Arbete inom
    olika sorters klasrumsstrukturer.

  399. Systematisk planering av klassarbete,
    grupparbete, individuellt arbete, o.s.v.

  400. Tillgång till begrepp
    via olika semiotiska system.

  401. Praktiskt, visuellt, muntligt, etc.

  402. Repetering av samma begrepp
    och språk om och om igen.

  403. Tid att lära sig språket, att tänka
    på det och att prata om det.

  404. Vi menar alltså att såna här inbyggda
    egenskaper är en förutsättning-

  405. -när man skapar en lärmiljö som
    möjliggör ett individanpassat stöd.

  406. Och där det stödet hjälper eleverna
    att uppnå kursmålen.

  407. Allt det här är förstås intimt
    förknippat med språkstödet.

  408. Som ni såg i
    intervjusammanfattningarna-

  409. -var både lärare och elever medvetna
    om vikten av språkutveckling-

  410. -men variationen var stor när det gällde
    huruvida detta faktiskt skedde.

  411. Många lärare visste inte riktigt
    hur de skulle göra-

  412. -trots den systemisk-funktionella
    lingvistikens positiva inflytande.

  413. Så även om lärarna
    kände sig bekväma-

  414. -med att prata om texttyper
    och så vidare-

  415. -så var frågor kring grammatik
    och övergripande struktur-

  416. -svårare att hantera.
    Och så är det överlag.

  417. Jag har snart slut på tid, men det här
    är som sagt ett genomgående drag.

  418. Ni ska få läsa vad en lärare skriver.

  419. Och det här var en väldigt kompetent
    och erfaren lärare-

  420. -som inte kände att hon hade
    de språkkunskaper som krävs.

  421. Vilka språkkunskaper talar vi då om?

  422. Det handlar om att förstå
    talade och skrivna genrer i en kultur-

  423. -och hur språket varierar
    beroende på sammanhang.

  424. Att förstå systemet bakom språket -
    organisation och struktur.

  425. Grammatiska och vokabulära mönster.
    Fonologiska och alfabetiska system-

  426. -hos ens eget språk och andra språk.
    Det är kunskap som lärare behöver-

  427. -för att kunna arbeta med
    andraspråkselever och flyktingelever.

  428. De måste använda den kunskapen för
    att analysera elevens språkkunskaper-

  429. -och för att kunna analysera vilka
    språkkrav som ställs i olika delkurser.

  430. Lärare behöver den kunskapen för att
    kunna lägga upp undervisningen rätt-

  431. -och för att se vilka språkkrav
    som uppgifterna kräver.

  432. Man bör inte prata om ett begrepp
    under en lektion-

  433. -för att sen direkt be eleverna
    skriva en akademisk text i ämnet.

  434. Det kan vara målet,
    men man måste ge eleverna stöd-

  435. -så att de får de akademiska
    språkkunskaperna som krävs-

  436. -för att ägna sig åt
    akademiskt skrivande.

  437. Man måste även veta vilken del
    av språket man ska lära ut, och när.

  438. Strategier
    för intensivt och långvarigt läsande-

  439. -kunskap om olika texttyper, ordförråd
    och grammatik, stavning, o.s.v.

  440. Och att veta vilka av dessa delar
    som är viktiga för att eleverna-

  441. -ska kunna genomföra uppgifter
    som är centrala för en viss kurs.

  442. Om man vill ge eleverna
    utmanande uppgifter-

  443. -så måste man
    börja planera för det tidigare-

  444. -och bygga in tid för utveckling
    av färdigheter och språkkunskaper-

  445. -så att eleverna
    kan utföra dessa uppgifter.

  446. Tillbaka
    till själva forskningsprojektet.

  447. Det resulterade i fem
    rekommendationer, som vi ser här.

  448. Jag lämnar ett exemplar av den
    mer detaljerade rapporten hos Per-

  449. -så kan han dela ut den, eller så kan
    jag skicka den till de som vill ha den.

  450. Som ni ser tog tre av
    rekommendationerna upp-

  451. -stärkande av klassrumsrutiner,
    professionellt lärarstöd-

  452. -och stöd för lärare av flyktingelever
    med dålig läs- och skrivförmåga.

  453. Vi håller på med ett uppföljningsprojekt
    som ägnar sig åt det här-

  454. -så vi försöker faktiskt genomföra
    rekommendationerna-

  455. -från det tidigare forskningsprojektet.
    Jag ska prata lite kort om det.

  456. Vi ställer följande frågor:

  457. Hur realistiskt är det att förvänta sig
    att elever med stora kunskapsklyftor-

  458. -ska kunna delta
    i intellektuellt utmanande program?

  459. Som jag sa så har principerna
    med stor utmaning, stort stöd-

  460. -accepterats i New South Wales
    i arbetet med andraspråkselever.

  461. Frågan är om de även lämpar sig-

  462. -för lärare som arbetar med elever
    med minimal eller avbruten skolgång.

  463. Är de realistiskt att tro att de kan
    arbeta på samma nivå som de andra?

  464. Vilka slags stödstrategier
    måste man i så fall bygga in-

  465. -för att eleverna... Förväntningarna ska
    vara fortsatt höga-

  466. -men samtidigt
    ska det vara genomförbart.

  467. Nästa fråga var hur lärarna ska kunna
    erbjuda alla olika nivåer av stöd-

  468. -till elever med olika
    utbildningsbakgrunder.

  469. Och hur ser det ut i praktiken?
    Så det är det vi håller på med nu.

  470. Syftet är att utforska rekommenda-
    tionerna från det förra projektet-

  471. -och att inrikta sig på de fyra områdena
    som visade brister.

  472. Att betona syftet med lärandet-

  473. -att vara tydligare
    när det gäller analysuppgifter-

  474. -men även att skapa
    ett stöttande lärande-

  475. -och bygga in ett sånt lärande när
    det gäller elevernas språkutveckling.

  476. Hur ser programmen ut när man
    fokuserar på dessa fyra områden-

  477. -samtidigt som man jobbar
    enligt principerna-

  478. -om stor utmaning, stort stöd?
    Jag stannar där. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.