Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Lära av praktiken i klassrummetDela
  1. Allt det här:
    språkutveckling, akademisk utveckling-

  2. -identitet, social integration...

  3. Om vi tar oss ner på golvnivå,
    in i klassrummen:

  4. Hur kan vi uppnå allt det här samtidigt?
    Var börjar vi?

  5. Det är en hemsk fråga.
    Det är det vi kämpar med.

  6. Jim?

  7. Vi ska inte se det
    som att sänka oss till skolans nivå.

  8. Vi forskare borde lära oss
    av det som sker där.

  9. Sandras, min
    och andras forskning i Kanada-

  10. -har varit samarbeten med pedagoger.

  11. Teorierna har i många fall
    byggt på praktik.

  12. Det finns inget hierarkiskt förhållande
    mellan universiteten och skolorna.

  13. Vi sätter oss ner och pratar och
    dokumenterar de idéer som dyker upp.

  14. Teorierna kan bilda en struktur
    för delar av praktiken.

  15. Sen återkommer de i diskussionen-

  16. -och bidrar
    till en vidare utforskning av frågorna.

  17. Om vi ser till det som har hänt
    på andra håll...

  18. Om vi ser
    till det forskningen har visat-

  19. -i form av väldokumenterade fenomen-

  20. -så måste diskussionen ske
    på skolnivå bland pedagoger-

  21. -och utgå från deras kontext.

  22. Vilka problem stöter de på
    vad gäller studenter-

  23. -hur studenterna har det
    och annat yrkesrelaterat?

  24. De ska studera sin undervisning
    och tänka på hur de vill utvecklas.

  25. "Vilken utbildning stämmer överens"-

  26. -"med min definition av mig själv
    och identitet som pedagog?"

  27. Sen pratar vi om hur man tar sig dit.

  28. Vi måste etablera idén
    om lärarens agens och val på skolnivå.

  29. Förändringen kommer inte ovanifrån,
    men den kan komma på skolnivå.

  30. Pedagoger kan invända
    mot politiska åtgärder-

  31. -som skadar studenterna
    och är oetiska.

  32. Din fråga förutsätter...

  33. Vi tror att det vi gör
    främjar akademiskt lärande.

  34. Det är inget tillägg.

  35. Vi tror att de tre
    strategiska inriktningarna...

  36. Strategiskt lärande,
    intensivt fokus på problemlösning-

  37. -erfarenhetsbaserat lärande...

  38. Allt det kommer från vår forskning.

  39. Vi tror inte att det är något
    som man lägger till i mån av tid.

  40. Vi tror på det vi gör,
    och det har gett resultat i form av...

  41. ...studenters akademiska prestationer
    och resultat.

  42. Det här är en fortsättning
    på det Jim sa.

  43. Den sorts forskning som har fungerat
    bäst för oss har varit samarbeten-

  44. -mellan forskare, lärare
    och pedagogikexperter.

  45. Vi lär oss av varandra.

  46. Det handlar om samarbete snarare än
    att forskare studerar något utifrån.

  47. Ju mer handlingsutrymme som finns
    inom samarbetet, desto bättre är det.

  48. Vi har upptäckt
    att fortgående forskning-

  49. -ofta utgår
    från akademikernas struktur.

  50. Med tiden får lärarna och studenterna
    mer att säga till om.

  51. Jag gillar tanken på handlingsutrymme
    inom det förhållandet.

  52. Man sammanför olika sorters expertis-

  53. -för att fokusera på ett specifikt
    problem i ett system eller en skola.

  54. Vi upptäckte att det fungerar bra
    för att utvärdera fortbildning.

  55. Forskning som Pauline Gibbons, jag
    och andra genomfört...

  56. Vår modell
    har använts på departementsnivå.

  57. Konsulterna har drivit projekten
    med lärargrupper under flera år.

  58. Det är en blandning av forskning
    och fortbildning-

  59. -som är effektiv för oss
    och kanske kan vara relevant för er.

  60. Definitivt.

  61. Hariz?

  62. Jag vill bara tillägga det handlar om
    vilken forskning som är möjlig.

  63. I Australien och andra länder
    fokuserar forskningen på problem.

  64. Jag skulle vilja se forskning
    kring positiva aspekter.

  65. Det borde vi också forska kring.

  66. Det kan visa en annan bild
    av vad som händer i skolorna.

  67. Utöver det ni sa
    tycker jag att det är viktigt-

  68. -att vara lite mer positiv
    och inte bara fokusera på trauman-

  69. -och andra frågor
    som är en del av verkligheten.

  70. Jag håller med.
    - Sandra?

  71. En sak till angående hierarkin.

  72. Mycket av det språk som uppstått
    ur klassrumsbaserad forskning-

  73. -som den jag och Jim har beskrivit-

  74. -har flyttat uppåt
    till utbildningsministeriet i Ontario.

  75. Nu förekommer den sortens språk
    i deras kommunikation-

  76. -och används av lärare i området.

  77. Vi pratade om medkänsla i går,
    men mod är en annan...

  78. Finner vi modet att genomföra
    de åtgärder vi tror på i klassrummet-

  79. -så kommer de att bli lyckade.

  80. Jag skulle vilja låta publiken
    ställa frågor.

  81. Ni har säkert många frågor
    till våra fyra framstående talare.

  82. Jag har en fråga till Halilovich.

  83. Jag gillade ditt koncept
    med mobilt lärande.

  84. Jag är också inne på det,
    liksom informell och formell kunskap.

  85. Men hur... Vi pratar om skolsystemet
    som immobilt.

  86. Barnens liv är mobila.

  87. Hur kan vi införliva den kunskap
    som de har tack vare sin mobilitet i...

  88. Du gav några exempel, men
    hur kan det fungera i klassrummet?

  89. Hur gör vi det?

  90. Ett stort problem är att kunskap
    ses som något statiskt och fastställt.

  91. Berättelserna jag använde skulle inte
    bara ge er en känslomässig koppling.

  92. De beskriver också verkligheten.

  93. Ett förutbestämt ämne
    måste vara positivt.

  94. "En dag jag aldrig glömmer,
    och jag är bara sexton."

  95. Med alla trauman
    måste det vara positivt.

  96. Antagandet att kunskap reproduceras
    linjärt är ett av problemen.

  97. För att utmana det krävs energi,
    kreativitet, resurser och tid.

  98. Det innefattar också risker.
    Det kanske inte fungerar.

  99. Att ta en grupp studenter...
    Ju yngre de är, desto mer formas de.

  100. Det är en process,
    och allt måste organiseras.

  101. Simmar man över Egeiska havet
    med dem...

  102. Många av flyktingbarnen jag har
    har överlevt mycket. De är påhittiga.

  103. Att inte kunna åka till ställen-

  104. -på grund av påhittade risker
    är lite av en parodi på deras liv.

  105. Det handlar om
    att utmana verkligheten.

  106. Som lärare, akademiker eller forskare
    har man makt.

  107. Våra resultat kan få uppmärksamhet
    och påverka politiken.

  108. Vi har kunskap
    som vi kan använda för att förändra.

  109. Det är en lång process.

  110. Ofta påverkas inte de vi skriver om-

  111. -men andra grupper eller generationer
    kan påverkas.

  112. I Australien ser vi en trend-

  113. -i förändringen
    av de pedagogiska paradigmen.

  114. Blandade lärmiljöer, flippade klassrum
    och teknologiska förändringar.

  115. Jag har hört många
    som försöker sälja in tekniken.

  116. "Undervisningen har inte förändrats
    på 5 000 år. Man bara sitter där."

  117. Att det har fungerat i 5 000 år
    kanske är ett bra tecken.

  118. Att ge vartenda barn
    ett digitalt redskap-

  119. -behöver inte leda till egenmakt
    och inlärning.

  120. Jag är inte emot teknologi, men
    samhällsorganisationerna är viktiga-

  121. -som t.ex.
    de sista förintelseöverlevarna.

  122. Det behöver inte handla om fakta,
    utan om att saker blandas.

  123. Att prata om sådana erfarenheter
    är ett sätt att...

  124. ...inspirera kollegor
    eller ifrågasätta hur saker görs.

  125. Det är inte lätt, och det är inget
    man gör en gång och sen är klar med.

  126. Tack för din fråga.

  127. Tack så mycket.
    Jag blev ombedd att stå upp.

  128. Det här är snarare en kommentar.

  129. Jag vet att det är många-

  130. -från olika organisationer,
    skolor och universitet här.

  131. Jag skulle vilja ta upp frågan
    om forskningsfinansiering.

  132. Jag gillar verkligen samarbetsmodellen
    inom forskningen.

  133. Jag inser dock
    att det finns en stor klyfta-

  134. -mellan universitet, skolor, lärare
    och kommuner-

  135. -som försvårar den sortens forskning.

  136. Universiteten saknar pengar att ge till
    lärare för att medverka i forskningen-

  137. -och de får dem inte från kommunerna,
    som också har ont om pengar.

  138. Det är komplicerat
    att finansiera lärare-

  139. -och de har redan en tung arbetsbörda.

  140. För att kunna samarbeta-

  141. -måste vi ha lärare som får tid
    och pengar någonstans ifrån.

  142. Det finns en stor klyfta där-

  143. -och jag tror
    att den blir allt större i Sverige.

  144. Det är bara min känsla.

  145. Till alla:
    Hur genomför vi de här samarbetena?

  146. Får jag lägga till en sak?

  147. I Sverige har vi inte uppmuntrats-

  148. -av våra forskningsfinansiärer-

  149. -att genomföra aktionsforskning.

  150. Vi har inte vågat skriva det
    i våra anslagsansökningar.

  151. Det börjar kanske öppna sig lite.

  152. Vi vågar skriva det på sidan-

  153. -men kanske inte fullt ut.

  154. Vi kan nog få en kommentar
    angående framför allt det där...

  155. ...från Lena och sen Jim.

  156. Jag heter Lena Adamson och är
    direktör för Skolforskningsinstitutet.

  157. -Jag känner att jag måste svara.
    -Bra!

  158. Till vår internationella publik kan jag
    säga att institutet funnits i 1,5 år.

  159. Jag har varit där i nio månader.

  160. Vårt uppdrag är att prioritera
    praktiskt orienterad verksamhet.

  161. Vår huvuduppgift är att producera
    systematiska översiktsarbeten-

  162. -om saker som...

  163. Forskning som främst fokuserar
    på undervisning i praktiken.

  164. Vi har ett anslag för att finansiera
    praktiskt orienterad forskning.

  165. Det är väldigt litet:
    18 miljoner kronor om året.

  166. Vårt vetenskapliga...

  167. Vetenskapsrådet har ungefär
    150 miljoner för forskning.

  168. Biomedicinen har 850 miljoner.

  169. Om vi ser till universiteten-

  170. -så är det inte fråga om en obalans.
    Det är en provokation.

  171. Hur som helst
    så tar vi emot anslagsansökningar nu.

  172. Skriv snabbt när ni kommer hem.
    Den 22 maj, söndag kväll.

  173. Ni får helgen på er också
    för att lämna in era ansökningar.

  174. Vi har arbetat ganska mycket-

  175. -med att skapa en profil
    för den här sortens forskning-

  176. -för att inte få likadan forskning
    som den vi redan har.

  177. Den är tyvärr ganska teoretisk
    och systemorienterad.

  178. Det behövs förstås också,
    men vi behöver mer forskning-

  179. -som är samarbetsbaserad
    och utgår från verkligheten.

  180. Verkligheten ska avgöra
    vad forskningen ska ta reda på.

  181. Vi har arbetat med kriterier,
    som finns på vår hemsida.

  182. Under mina nio månader här har jag
    träffat människor och organisationer.

  183. Min känsla är
    att det håller på att vända.

  184. Vi rör oss åt rätt håll snabbt just nu.

  185. -Vi måste bara arbeta vidare. Tack.
    -Tack. - Jim.

  186. Jag vill gå in på hierarkin mellan
    kvantitativ och kvalitativ forskning.

  187. Många forskare och politiker,
    och även allmänheten-

  188. -tror att bara kvantitativ forskning
    är vetenskaplig.

  189. Kvalitativ forskning
    är precis lika vetenskaplig.

  190. Om vi ser på hur kvalitativ forskning
    är vetenskaplig-

  191. -så bidrar den till kunskapsskapandet
    på två sätt.

  192. T.ex. fallstudier eller samarbeten
    med lärare påvisar fenomen.

  193. De dokumenterar vad som händer-

  194. -i ett visst sammanhang vid en viss tid.

  195. De här fenomenen måste förklaras
    och kan vederlägga teorier.

  196. På så sätt bidrar de
    till teoribildningen.

  197. Jag har ett exempel.

  198. På 90-talet var det vanligt
    att kanadensiska pedagoger-

  199. -vars elever till kanske 50 % kom
    från icke-engelsktalande bakgrund, sa:

  200. "Vi vill att studenter
    ska använda sina språk"-

  201. -"men jag har 15 olika språk i klassen
    och är maktlös."

  202. "Vi kan inte inkludera alla språk,
    för jag talar dem inte."

  203. Forskare i Kanada har de senaste
    femton åren tillsammans med lärare-

  204. -dokumenterat hur lärare
    kan involvera studenters flerspråkighet-

  205. -på både små och stora sätt.

  206. Jag skulle kunna ge hundra exempel.

  207. Lärare låter studenter
    publicera flerspråkiga böcker på nätet.

  208. De engagerar föräldrar
    som får hjälpa till.

  209. Datan visar
    att det är möjligt för lärare-

  210. -att utnyttja flerspråkigheten-

  211. -så att studenter med hjälp av sina
    förstaspråk kan förbättra sin engelska.

  212. Den här sortens forskning
    är mer direkt kopplad till politiken.

  213. Som vi har hört
    har de här tankarna anammats-

  214. -av myndigheter
    i Ontario och övriga Kanada.

  215. Språket har förändrats.

  216. Lärare uppmuntras att utnyttja
    elevernas flerspråkighet.

  217. Det här bygger på lärarnas arbete.

  218. En kort formulering
    sammanfattar hur det här fungerar:

  219. "Det faktiska påvisar möjligheten."
    Något som har hänt kan hända.

  220. Om lärare kan arbeta
    med femton olika språk i klassrummet-

  221. -utan att tala dem...

  222. Om vi kan se hur de gör och höra dem
    prata om det så är det möjligt.

  223. Då kan vi prata om det
    i vår egen kontext och utveckla det.

  224. Den kvalitativa forskningen
    tillsammans med lärare-

  225. -är lika vetenskapligt trovärdig
    som den kvantitativa.

  226. Den har ofta en mer direkt koppling
    till politiska åtgärder.

  227. Till och med i Kanada har jag svårt
    att få min forskning finansierad.

  228. Hade jag kallat det aktionsforskning
    skulle jag aldrig fått pengar.

  229. Jag skulle kunna kalla det
    inkluderande forskningssamarbete.

  230. Det kan fungera, men
    det är en positivistisk rationalisering.

  231. Jag känner mig som en bedragare.

  232. Ett annat problem,
    eftersom vi nu pratar om finansiering...

  233. Som en lingvist
    som arbetar för social rättvisa-

  234. -känner jag mig tvingad att presentera
    frågorna vi pratade om i går och i dag-

  235. -som sociala problem.

  236. På specifika och konkreta sätt
    pratar vi om vissa sociala problem-

  237. -men jag ser utbildningsreformer-

  238. -som något
    som utspelas i mellanrummen-

  239. -mellan olika kulturella subjekt
    som interagerar.

  240. En nödvändig förutsättning
    för det sociala kontraktet-

  241. -mellan regering, samhällen
    och oss pedagoger och forskare-

  242. -är att skolor förblir interkulturella.

  243. Den demografi som vi har presenterat
    i vår forskning-

  244. -är den demografi vi vill se i skolor
    - inte ett problem.

  245. Jenny.

  246. Bara en kort kommentar.
    Frågan rör ett återkommande ämne:

  247. Förhållandet mellan systemet,
    skolan i helhet och individuella lärare.

  248. Jag tror att det faktum att
    ni håller mötet här är ett gott tecken.

  249. Det är personer från systemet här-

  250. -liksom chefsanställda på skolor
    och lärare.

  251. Den här formen
    kan bli ett sätt att hitta...

  252. ...en gemensam syn på utmaningarna
    gällande flyktingstudenter.

  253. Det öppnar för nya tänkesätt.

  254. Det här är ett väldigt positivt möte-

  255. -som kan leda
    till en intressant utveckling.

  256. Jag skulle vilja prata om frågan
    som professor Hammond tog upp-

  257. -angående klyftan
    mellan vad lärare säger och vad de gör.

  258. Det här är något
    som vi nog alla känner igen.

  259. För närvarande gör Skolverket
    i Sverige stora ansträngningar-

  260. -för internutbildning på området.

  261. Vi samarbetar med många skolor och
    lärare på många sätt över hela landet.

  262. Det här är något jag tänker på
    när vi gör det.

  263. Hur går vi från att säga till att göra?

  264. I en så här stor fråga
    blir sägandet än starkare.

  265. Man vet vilken sida man ska vara på,
    så man vill vara där.

  266. Det viktigaste är handlandet.

  267. Kan ni säga något
    om att säga och att göra?

  268. Jag ska försöka.
    Det löser kanske inte problemet-

  269. -men det finns en sak
    som vi tycker har varit till nytta.

  270. Jag forskar på det just nu-

  271. -baserat på rekommendationer
    efter tidigare studier.

  272. Det handlar om att göra det möjligt
    för lärare att observera varandra-

  273. -och ge dem tid att reflektera
    kring sin egen undervisning.

  274. En annan viktig sak är att prata
    om vad som är viktigt på lektionerna.

  275. Jag kommer in på vårt ramverk
    för att analysera lektioner.

  276. Det har sin grund
    i en viss intellektuell tradition.

  277. Jag kan gå in på detaljerna
    en annan gång.

  278. Att ha ett tämligen explicit ramverk för
    vad som utgör effektiv undervisning-

  279. -har visat sig ge lärare möjligheten
    att bedöma sina egna lektioner-

  280. -utifrån sådana frågor.

  281. Vi har försökt utveckla
    ett komplext ramverk-

  282. -som undviker idéer
    typ "bra eller dålig lektion"-

  283. -och undersöker
    dimensioner som intellektuell kvalitet-

  284. -undervisningens relevans
    och miljön som erbjuds i klassrummet.

  285. Jag vet inte om det besvarar frågan,
    men jag ser det som vägen framåt.

  286. En av sakerna som verkar göra störst
    nytta för att utvecklas inom yrket-

  287. -är att ge lärarna tid
    för gemensam planering.

  288. De arbetar tillsammans
    med andra lärare och chefer.

  289. Tid för planering
    och reflektion kring undervisningen-

  290. -och om möjligt någon sorts inspelning
    så att man kan se vad som hände.

  291. Det kräver ett engagemang från skolan
    och antagligen även från systemet.

  292. De måste se den tid och de resurser
    som behövs-

  293. -för att hinna med sådant
    som en lyckad investering.

  294. Jag kom att tänka på en sak
    angående lärarnas verklighet-

  295. -och att utvecklas inom yrket.

  296. I Australien fokuserar man på ny teknik
    och pedagogiska paradigm.

  297. Fokus ligger på att lära ut
    mätbara kunskaper och färdigheter.

  298. Fokus ligger på bedömning,
    som med t.ex. konstruktiv länkning.

  299. Lärarna har nästan förbjudits
    att lära ut något de inte kan bedöma.

  300. Kunskap måste vara värdefull,
    vilket kräver en bedömning.

  301. Det är ett positivistiskt synsätt
    på något som inte ryms i en rubrik.

  302. Jag har arbetat med fortbildning.

  303. Fokus ligger på bedömningen, som
    är skild från det som händer på plats.

  304. Det anknyter till positivismen,
    där allt måste mätas och bedömas.

  305. Det kanske också bör ifrågasättas.

  306. Jag heter Karin Aronsson
    och jobbar med språksocialisation-

  307. -i flerspråkiga klassrum.
    Tack för en inspirerande morgon.

  308. En sak som framför allt professorerna
    Halilovich och Cummins tog upp-

  309. -är att lyssna på migranternas röster.
    Vad de säger och producerar.

  310. Det är som Jim Cummins sa.

  311. Som nyanländ
    kan man känna sig som ett litet barn.

  312. Hur ska skolorna
    ta sig an småbarnsstadiet-

  313. -ett tidigt stadium av andraspråks-
    inlärning i ett nytt samhälle?

  314. Hur kan skolor skapa intressanta
    tillfällen för de rösterna?

  315. Intressanta tillfällen för att tala
    och framför allt skriva.

  316. Vi såg det i berättelserna
    som Halilovich talade om.

  317. Det är en stor utmaning för skolorna.

  318. Hur möjliggör man
    produktion av poesi och teater-

  319. -intressanta skrivövningar, akademiska
    övningar och annan produktion.

  320. Jag menar, inspirerad av Halilovichs
    och Cummins presentationer-

  321. -att vi har ett mottagarfokus.

  322. Vi fokuserar på
    hur migrantstudenterna förstår oss.

  323. Inte på vad de producerar,
    vad de kan visa oss och deras röster.

  324. Det är en utmaning att
    hitta intressanta produktionsuppgifter.

  325. Tjugo minuter för tjugo studenter
    blir en minut var.

  326. Vi behöver fler
    intressanta produktionsövningar.

  327. Fler berättelseövningar, mer poesi,
    fler skämt och mer produktion i skolan.

  328. Har ni några kommentarer?

  329. Tack för kommentaren.

  330. Jag kan prata mer om bedömning.

  331. Inte bara
    bedömning av grundskoleelever-

  332. -utan också av lärarstudenter.

  333. I vissa av mina kurser har jag försökt-

  334. -att erbjuda olika genrer och medier
    för bedömning.

  335. Allt bedöms inte
    utifrån skrift eller fasta kriterier-

  336. -utan mer flexibelt.

  337. Migranters och flyktingars kunskap
    kan ibland tas tillvara bättre.

  338. Man nöjer sig inte med
    att något har producerats och bedömts.

  339. Man använder migranternas
    marginaliserade kunskap-

  340. -för att röra sig in i offentligheten.
    Jag har inget färdigt recept-

  341. -men det kan vara till exempel
    den här boken som producerades.

  342. Ofta är studenterna påhittiga
    och har idéer.

  343. Om de får hjälp
    kan stora förändringar inträffa.

  344. För egen del kan jag
    ta upp ett exempel från Los Angeles.

  345. Det blev verklighet.
    En farmors berättelse-

  346. -blev en fotoutställning på UCLA.

  347. Från periferin
    till ett exklusivt ställe i Los Angeles.

  348. Det går att göra, men det krävs
    kreativitet, envishet tid och resurser.

  349. Tack för kommentaren.
    Det här gäller en fundamental princip.

  350. Den går att uttrycka enkelt.

  351. Vill vi ha intelligenta, kreativa
    och språkligt begåvade studenter-

  352. -så måste vi behandla dem
    som sådana från dag ett.

  353. Om studenter är i en sårbar position-

  354. -vilket många med flyktingbakgrund är-

  355. -på grund av bristande språkkunskaper
    och uttrycksförmåga-

  356. -måste vi anpassa utbildningen
    så att vi inte förminskar dem.

  357. Vi myntade begreppet "identitetstext"-

  358. -för att tala om olika sorters produkter
    som studenter kan skapa-

  359. -som använder språket
    på ett kraftfullt sätt.

  360. Det kan vara berättelser,
    flerspråkiga böcker-

  361. -musikvideor, webbsidor eller
    fotoutställningar som de jobbar med.

  362. När de här produkterna
    delas med flera olika publiker-

  363. -speglar de studenternas identiteter
    och uppmuntrar vidare engagemang.

  364. Det Hariz sa om allt fokus
    på sådant som kan bedömas-

  365. -tilltalade mig, eftersom det här inte
    går att bedöma kvantitativt.

  366. Vi förminskar oss själva
    och våra studenter-

  367. -när vi bara fokuserar på bedömning.

  368. Oscar Wilde, vilket vi nämnde i går-

  369. -skriver i en av sina pjäser-

  370. -om människor som vet alltings pris
    och ingentings värde.

  371. Bedömningsfokuset i USA
    och Storbritannien-

  372. -delvis i Kanada och i andra länder-

  373. -är ett kostnadsfokus som förstör
    mycket av det som är värdefullt.

  374. Ja.

  375. Tack så mycket
    för att ni tog upp bedömning.

  376. Vi måste, och det hänger samman
    med att undvika akademiskt lärande...

  377. Vi måste tala om
    pedagogisk ämneskunskap-

  378. -som Lee Shulman talade om.

  379. På den tiden handlade det inte
    om andraspråkselever i klassrummet.

  380. Det var mer en didaktisk dimension
    av vad läraren behövde behärska.

  381. Det är väldigt olyckligt att vi inte
    har någon andraspråksdimension-

  382. -i den svenska, ämnesbaserade
    lärarutbildningen.

  383. Det är bara ett ämne
    för dem som har studenter-

  384. -som är andraspråkselever.
    Annars ingår det inte i systemet.

  385. Jag vet inte hur det är i Australien och
    Kanada, men här är det ett problem.

  386. Det gäller kanske 25 % av studenterna
    som ska ta betyg i sina ämnen-

  387. -och utvecklas i skolan.

  388. Lärarna saknar
    grundläggande strategier.

  389. Det är oerhört upprörande.

  390. I stället är vi helt besatta
    av bedömning.

  391. Jag vill snabbt säga
    att jag håller med om allt du säger.

  392. I Kanada krävs inte den här
    ämneskunskapen av rektorer heller.

  393. Vid intervjuerna när man tillsätter
    rektorer och vice-rektorer-

  394. -i skolor i de områden vi har pratat om-

  395. -diskuterar man över huvud taget inte
    de här frågorna som vi har pratat om.

  396. Hur organiserar vi skolorna?
    Hur anställer vi minoritetspersonal-

  397. -som kan tala språken
    om inget av det här tas upp-

  398. -som en fråga
    om administrativ personal?

  399. Bara en kommentar. Det handlar om
    förhållandet mellan innehåll och språk.

  400. Och...

  401. I Australien har vi har vi influerats
    av systemisk lingvistik.

  402. En princip är att man inte kan prata
    om innehåll utan att prata om språk.

  403. Språket möjliggör lärandet.
    Jag vet inte om det hjälper er-

  404. -men det är ett viktigt argument.

  405. Det berör inte bara andraspråkslärare
    i engelska och svenska-

  406. -utan även övriga lärare.

  407. Att förstå ett ämne i kursplanen-

  408. -är att förstå språket som möjliggör
    inlärningen av koncepten.

  409. Det kan vara ett relevant argument.

  410. Tack för era intressanta presentationer.

  411. Tack för frågorna.

  412. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lära av praktiken i klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Integration av flyktingar, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.