Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Det omedvetna förhållningssättetDela
  1. Det är en ära och ett privilegium
    att få vara här-

  2. -och få dela med mig av det
    jag har lärt mig de senaste tjugo åren-

  3. -men jag har även lärt mig mycket här,
    vilket också är väldigt välkommet.

  4. Jag ska prata
    om hur invandrarbarn "värde"ras olika-

  5. -och jag har
    citattecken runt ordet "värde".

  6. Det är ingen felstavning, utan jag leker
    med begreppen "värde" och "värdera".

  7. Jag hoppas att ni förstår
    de här citattecknen bättre-

  8. -när ni hör min presentation.

  9. Alla som har utfört kvalitativa
    eller etnografiska studier i skolor-

  10. -minns alltid vissa intervjuer-

  11. -och som lärare minns man alltid
    vissa saker som barnen har sagt-

  12. -så jag tänkte börja med
    att fokusera på tre såna saker-

  13. -som har dykt upp i de projekt jag har
    arbetat med de senaste femton åren.

  14. Det första citatet är från en andra
    generationens vietnames på Irland-

  15. -vars föräldrar kom som båtflyktingar-

  16. -vilket diskuterades i går,
    när vi pratade om Australien.

  17. Han sa: "Man säger inget
    om sin kultur. Man gömmer sig."

  18. "Det är som att leva ett annat liv."

  19. Enligt mig tyder det
    på bristande erkännande-

  20. -av hans kultur och etniska identitet.

  21. Sen har vi ett citat från en flicka
    från paveefolket, som inte är romer.

  22. Det är en minoritetsgrupp på Irland,
    irländska zigenare.

  23. Hon säger: "Flickorna i klassen vet inte
    att jag är pavee, för jag skäms."

  24. Det får mig att tänka på synlighet.
    Hon nekas en del av sin identitet-

  25. -som hon upplever att hon inte kan
    visa upp för att hon skäms över det.

  26. Och vi har ett citat från en syrianska.
    Jag hoppas att texten inte är för liten.

  27. Det här berörde mig, för hon
    pratade om att hon kallades "färgad"-

  28. -och hur hon ser på det
    och vem som får definiera-

  29. -vem som är färgad och inte.

  30. Jag tänker på makt och vem som
    har makt att definiera vår identitet.

  31. Erkännande, synlighet och makt
    är den röda tråden i presentationen.

  32. Jag vill relatera det
    till hur invandrarbarn värderas-

  33. -inom utbildningssystemet.

  34. Om vi ska titta
    på invandrarbarns erfarenheter-

  35. -bör det sättas i samband
    med bildning och barndom.

  36. Här ser jag skolor som både
    produktiva och reproduktiva platser-

  37. -där barnen
    behöver jobba med sig själva.

  38. Den handlingen är inbäddad
    i kulturella och sociala sammanhang.

  39. I mitt arbete har jag definierat
    den här självutforskningen-

  40. -med två uppsättningar kärnfrågor.

  41. Frågorna är ontologiska, och den första
    är: Vem är jag och vem vill jag vara?

  42. Inom sociologin
    kallar vi det "agentskap".

  43. Den andra är: Hur definieras jag
    i det här sammanhanget?

  44. Det handlar om
    samhällets normer och strukturer-

  45. -som försöker forma oss på olika sätt.

  46. Jag är intresserad
    av hur de här frågorna besvaras-

  47. -av invandrarbarn.

  48. Med det i åtanke
    ska vi titta på globala politiska krav-

  49. -och jag tänker särskilt
    fokusera på OECD och PISA-

  50. -och även FN:s barnkonvention.

  51. Det är två exempel
    på politiska plattformar-

  52. -som påverkar vår förståelse
    för vad som är möjligt i utbildning.

  53. Spänningen som existerar mellan olika
    definitioner av vad utbildning ska vara-

  54. -framhäver
    hur utbildning är ett konkurrensfält-

  55. -och där inspireras jag av Bourdieu.

  56. Det finns spänningar
    mellan olika utbildningsvärderingar.

  57. Frågan är:
    Om utbildning är ett konkurrensfält-

  58. -vad innebär det för hur barn,
    särskilt invandrarbarn, värderas?

  59. Jag vill utgå från lokal praxis,
    och jag använder Irland som exempel.

  60. Vi börjar
    med global politik och OECD:s arbete.

  61. OECD:s inverkan kan bäst förklaras-

  62. -genom deras syn på utbildning
    som centralt för social utveckling.

  63. Utbildningssystemets framgång
    blir en viktig måttstock-

  64. -för nuvarande och framtida
    ekonomisk och social kapacitet.

  65. Som Stephen Ball säger
    så måste stater tävla mot varandra-

  66. -i rangordningssystem,
    som till exempel PISA-mätningar.

  67. I ett prestationsbaserat system är
    det duktiga barnet ett produktivt barn-

  68. -som också är flexibelt, rörligt-

  69. -och villigt att utvecklas, vilket
    är i linje med det nyliberala idealet.

  70. Barnet är självstyrande
    och strävar efter framgång-

  71. -som ska grundas på
    hårt arbete och karaktär.

  72. Parallellt med den här diskursen
    har vi FN:s barnkonvention-

  73. -där man har
    en mer holistisk syn på utbildning.

  74. Man definierar syftet med utbildning
    i holistiska termer-

  75. -och uttrycker barns behov
    av att få genomgå en utbildning-

  76. -som är jämlik, ser till deras bästa
    och där de har nåt att säga till om.

  77. Det som FN:s barnkonvention
    specificerar eller definierar-

  78. -ger oss en plattform
    för hur en bra barndom kan se ut.

  79. Hur kan det då beskriva invandrarbarn-

  80. -och i vilken utsträckning
    de ses som produktiva medborgare?

  81. Vi har pratat om förändringar i Europa
    och globala migrationsmönster.

  82. I en kapitalistisk värld
    måste länderna skaffa arbetskraft-

  83. -genom målinriktad invandring,
    vilket kan gynna talangpoolen.

  84. Så är särskilt fallet
    för åldrande samhällen.

  85. På grund av det
    värderas invandrarbarn högt-

  86. -som potentiella, flexibla,
    rörliga arbetare i åldrande samhällen.

  87. Men samtidigt
    utgör invandrarbarn ett hot-

  88. -mot social sammanhållning
    och framtida ekonomisk kapacitet-

  89. -om invandrarbarnen inte integreras-

  90. -om de drar ner PISA-resultaten
    genom underprestationer-

  91. -och om det blir
    en så kallad avvikande ackulturation.

  92. Det här ger upphov
    till pedagogiska spänningar i skolorna.

  93. I det här scenariot uppfattas
    investeringar i invandrares utbildning-

  94. -som en brandvägg
    mot bristande integration-

  95. -och mot en negativ social inverkan
    om invandrare inte integreras.

  96. Det uppfattas som att man fixerar
    invandrare, så att de måste integreras-

  97. -och bidra till samhället, så man
    fokuserar på fixering av invandrare.

  98. I motsats till det kan utbildning
    även betraktas som nåt gott i sig-

  99. -vilket är FN:s barnkonventions syn,
    och då ligger fokus på värderingar.

  100. Så det finns en spänning mellan
    fixering, som fokuserar på brister-

  101. -och mellan den vidare synen,
    som fokuserar på värderingar.

  102. De pedagogiska spänningar
    som invandrarbarn upplever-

  103. -visar sig i såna här frågor:

  104. Uppskattas jag bara
    om jag tillför värde?

  105. Om jag beter mig illa,
    tillför jag då värde?

  106. Tillför jag bara värde om jag är
    "duktig" i förhållande till andra barn?

  107. Vad räknas in i mitt välbefinnande?
    Hur definieras jag-

  108. -i det här sociala sammanhanget?

  109. Om man tar de här frågorna
    och spänningarna i beaktande-

  110. -så kan man se
    utbildning som ett maktfält.

  111. Ni som känner till Bourdieu
    känner nog igen de här idéerna.

  112. När jag läste
    vad Bourdieu sagt om invandring-

  113. -tyckte jag att
    det här stycket var särskilt slående.

  114. Spänningarna visar
    att utbildning är ett konkurrensfält-

  115. -och själva rivaliteten är
    mellan förändring och bevaring.

  116. Frågan är om det som sker i skolorna
    bryter ner normerna-

  117. -eller reproducerar och bevarar dem.

  118. Vi har ett annat begrepp,
    eller snarare en bild.

  119. Vi har begreppet "habitus".

  120. Att vara som fisken i vattnet...

  121. Man kan använda den metaforen
    för att förklara-

  122. -både de inhemskas syn på samhället
    och invandrarnas syn på det.

  123. Det handlar om förtroende.
    Vem dyker i? Hur landar de?

  124. Blir hoppet smidigt
    eller präglas det av friktion?

  125. Vilka är fiskarna på torra land,
    de inhemska eller invandrarna?

  126. Jag vill utgå från Irland,
    och där har vi lilla Irland-

  127. -i västra Europa, och vi ska prata
    om invandring och utbildning på Irland.

  128. Irland har drygt 4,5 miljoner invånare-

  129. -och 84 % av befolkningen är katoliker,
    även om alla inte är aktivt troende.

  130. Men när de får frågan,
    så svarar de att de är katoliker.

  131. Det är viktigt
    ur en utbildningssynpunkt-

  132. -för vi har ett trosbaserat,
    statligt utbildningssystem-

  133. -där en majoritet av skolorna
    är katolska skolor.

  134. Icke-irländska medborgare
    utgör 12,5 % av befolkningen-

  135. -men när de var som flest, 2010,
    utgjorde de 15,7 %.

  136. Då var Irland ett av de OECD-länder
    som hade störst andel invandrare.

  137. En stor del av dem
    som inte har irländsk nationalitet-

  138. -är under sexton år gamla.

  139. 48 % av dem tillhör
    en annan religion än katolicismen.

  140. 12 % av alla skolungdomar
    har invandrarbakgrund-

  141. -och även på Irland
    samlas invandrare ofta i enklaver.

  142. Vi har en restriktiv asylpolitik,
    och jag kan berätta lite mer om den.

  143. Den ändrades 2004, då man valde
    att neka automatiskt medborgarskap-

  144. -för barn som fötts i landet,
    så nu är det mer restriktivt igen.

  145. Irland är ett av länderna
    som påverkades mest av finanskrisen.

  146. Vi gick från den keltiska tigern,
    som ledde till snabb invandring-

  147. -till en allvarlig kris, och nu
    är vi på väg upp igen, påstår de...

  148. Det här är
    migrationsmönstret för Irland.

  149. Folk som har... Kan ni se det?

  150. Folk som har invandrat
    från Filippinerna och Indien-

  151. -arbetar ofta inom vården eller inom IT.

  152. Mycket av invandringen
    som ägde rum före 2006-

  153. -skulle gagna de blomstrande
    IT-, läkemedels- och vårdbranscherna-

  154. -så invandrarna var välutbildade.

  155. Från och med 2005 ökade andelen
    invandrare som kom från Östeuropa-

  156. -och 2004 tillät Irland invandring-

  157. -från EU:s anslutningsländer.

  158. En stor del av invandrarna
    arbetade inom byggbranschen-

  159. -och servicebranschen
    under Irlands högkonjunktur.

  160. Vilka är då trenderna?
    Statistiken visar-

  161. -att invandrare
    generellt sett är välutbildade-

  162. -och termen vi hörde i går
    var "körsbärsplockning".

  163. Under tidigt 2000-tal
    utövade man körsbärsplockning-

  164. -bland invandrarna som kom till Irland.

  165. Till en början indikerade
    invandrarnas prestationer-

  166. -i den första PISA-studien 2006,
    där populationen var liten-

  167. -att de klarade sig bra i förhållande
    till den inhemska befolkningen.

  168. Det översattes till att Irland
    var ett bra land för invandrarbarn-

  169. -och att vi var
    ett inkluderande samhälle.

  170. Den siffran vände 2007, och pålitliga
    data för barn i lågstadieskolor visar-

  171. -att invandrare
    underpresterar relativt sett-

  172. -vilket också är fallet i andra länder.

  173. Det måste sättas i relation till
    att de ofta går i eftersatta skolor.

  174. Trots att föräldrarna är välutbildade,
    bor invandrare ofta i utsatta områden.

  175. Det framgår i de data jag ska prata om.

  176. När man studerar migrationstrenderna
    kan man inte bortse från finanskrisen-

  177. -för även om staten var långsam-

  178. -med att ge stöd till invandrare
    i skolåldern i ett tidigt stadium-

  179. -så började de senare investera mycket
    i språkstöd för invandrare i skolorna.

  180. När finanskrisen kom, skar man
    först ner på utbildning för invandrare.

  181. Vi kan sätta det i relation
    till synlighet, makt och erkännande.

  182. Invandrare
    syns minst och har minst makt-

  183. -så det var lätt att skära ner på
    välfärdstjänster som berörde dem.

  184. Ett annat stort problem
    är religiös segregation-

  185. -och rätt till tillträde
    till katolska skolor.

  186. Jag vet att det fria skolvalet
    och privatiseringen av skolor-

  187. -är problematiskt här i Sverige.

  188. På Irland har man rätt att bestämma
    var ens barn ska gå i skolan-

  189. -men rätten baseras på tro.

  190. Om systemet baseras på tro,
    kan det vålla problem för föräldrar-

  191. -om det inte finns nån skola
    som tillhör deras religion i närheten.

  192. Jag hävdar
    att det är ett segregerande system-

  193. -på grund av
    länken mellan tro och etnicitet.

  194. Så hur kan vi förstå
    de här generella mönstren?

  195. Vi frågade oss
    vilka aktörerna är inom utbildning.

  196. Aktörerna som jag har pratat om
    är OECD, EU-

  197. -och staten - nationella
    och globala politiska aktörer.

  198. På lokal nivå
    har vi barnen själva, föräldrarna-

  199. -lärare och skolledare.

  200. Var befinner de sig på fältet,
    om utbildning är ett konkurrensfält?

  201. Vilken åsikt har de i frågan
    om bevarande och förändring?

  202. Och hur påverkar det
    invandrarbarn i praktiken?

  203. Bäddas det in i erkännande praktiker
    eller i förnekande praktiker?

  204. Hur påverkar det
    hur invandrarbarn värderas-

  205. -och om de värderas annorlunda?

  206. Jag var osäker på den här bilden, men
    den är lämplig efter gårdagens samtal.

  207. Jag visar den ofta för studenter,
    och jag säger att det är som en lök.

  208. Mitt i löken har vi
    barns rättigheter och välbefinnande-

  209. -om utbildning ses som en allmännytta
    som skyddar barns rättigheter.

  210. Sen har vi lager som har inflytande på-

  211. -om barns rättigheter och mående
    ska påverkas positivt eller negativt.

  212. Vi har barns, föräldrars och lärares
    praktiker, ledarskap och skolkultur.

  213. Vi har politik på nationell nivå
    och politik och trender på global nivå.

  214. Som ni förstår
    är det en väldigt invecklad process.

  215. Jag tänkte gå igenom vissa av dem,
    eftersom jag nog inte hinner med alla.

  216. Vi börjar med barns praktiker.

  217. En sak jag vill belysa,
    som har diskuterats här-

  218. -är tanken om hopp och tålighet.

  219. Jag menar att barn har en aktiv roll-

  220. -när invandrarfamiljer
    ska integreras i samhället.

  221. Invandrarbarn är centrala
    för familjens möjligheter i livet.

  222. Beslutet att emigrera
    är ett beslut baserat på hopp.

  223. Man investerar i barnens möjligheter-

  224. -och i att ge sin familj
    bättre livskvalitet i det nya samhället.

  225. Invandrarbarn förmedlar aktivt
    sin kultur och identitet.

  226. Det här är inbäddat i hur familjerna
    visar kärlek, omtanke och solidaritet.

  227. Vi har sett ensamhet, separering,
    familjeåterföreningar-

  228. -och barn som tolkar åt sina föräldrar.

  229. Barn bidrar till att bygga en bro
    mellan invandrarfamiljer-

  230. -och det inhemska samhället,
    ofta genom banden de knyter i skolan.

  231. Här har vi citat från Elena och Haidi,
    som pratar om-

  232. -närheten till familjen
    men också om att de är tudelade.

  233. Haidi pratar om var han hör hemma
    och hur hans identitet blandas-

  234. -när han rör sig mellan olika samfund.

  235. Invandrarbarns inställning till skolan
    är pragmatisk. De vet varför de är där.

  236. De vet att de är
    representanter för familjen.

  237. De känner
    ett ansvar gentemot familjen-

  238. -på grund av de uppoffringar
    familjen har gjort i och med flytten.

  239. Det här förklarar det som ses som
    invandrarbarns idealiska beteende.

  240. Lärare pratar alltid om att de är-

  241. -mönsterelever som är artiga,
    väluppfostrade och arbetar hårt.

  242. När man pratar med invandrarbarn...
    Alla invandrarbarn är ju förstås olika.

  243. De säger att de känner-

  244. -att de är familjens representant utåt
    och att de inte vill svika familjen.

  245. De känner också tacksamhet.

  246. I går pratade vi ju om medkänsla-

  247. -och medkänsla och tacksamhet
    hör ofta ihop.

  248. Men tacksamhet kan också vara
    ett tecken på mindervärdeskänslor.

  249. Man kan känna tacksamhet
    för att man inte känner sig värdig-

  250. -och bli oerhört tacksam
    om nån visar en välvilja.

  251. När jag har tittat
    på processerna som sker i skolor-

  252. -så har jag tittat
    på lärande som social praxis-

  253. -vilket jag tycker
    att man ser prov på i de här citaten.

  254. Jag skulle gärna se
    att ni läste igenom det här.

  255. Jag använder det här som ett sätt
    att lära mina studenter diskursanalys.

  256. De får identifiera diskurserna
    som förekommer i det här samtalet-

  257. -mellan tre irländska flickor-

  258. -som pratar om Ava,
    en nigeriansk flicka.

  259. Barn ett säger: "Om jag ber om
    att få låna en penna, säger hon nej."

  260. Ava bryter mot en barnkulturell regel-

  261. -som är: Att dela med sig
    är ett tecken på vänskap.

  262. De här vita, irländska barnen
    menar att den mörka Ava är rasist-

  263. -en sorts omvänd rasist,
    för att hon inte lånar ut sin penna.

  264. Men de här flickorna
    är inte överens om att Ava är rasist-

  265. -eller om att hon ogillar vita personer.

  266. Den viktiga delen är:
    "Ava tror att hon är så bra"-

  267. -"för att hon är utländsk.
    Och så kan hon iriska."

  268. Här förstår vi
    att Ava är en högpresterande elev.

  269. Ava är inte osynlig i klassrummet.
    Hon har gjort sig synlig.

  270. Genom att göra det
    har hon brutit mot vissa normer-

  271. -eftersom hon är en främling
    som har kommit in och tagit plats.

  272. Hon har lagt beslag på
    en ställning i klassrummet.

  273. Att hon kan iriska är intressant,
    för iriska är ett officiellt språk-

  274. -men de flesta barn
    har svårt för att lära sig det i skolan.

  275. De beskriver det som att hon
    har gjort intrång på deras uppfattning-

  276. -av vad det är att vara irländsk,
    för hon kan iriska.

  277. Lärare säger att invandrarbarn-

  278. -tack vare goda lingvistiska förmågor-

  279. -ofta lär sig iriska väldigt snabbt.

  280. Vad gäller föräldrars praktiker
    är en viktig detalj-

  281. -deras tillgång
    till ekonomiska och sociala resurser-

  282. -och hur mycket de kan förstå-

  283. -av kulturen eller praktikens logik
    i utbildningsfältet.

  284. Vi har en pakistansk mor
    som var barnmorska.

  285. Hon var alltså ett exempel
    på en välutbildad invandrare.

  286. Hon har det sociala och kulturella
    kapitalet att våga gå till skolan-

  287. -och lära känna lärarna,
    vilket kan vara till fördel för barnet-

  288. -då hennes barn inte blir en främling.

  289. Hon försöker förbättra
    möjligheterna för sitt barn-

  290. -på traktens högstadieskola.

  291. Sen har vi en nigeriansk far
    som pratar om sin plats i samhället.

  292. Han föredrar att vara i utkanten,
    för folk är så arga.

  293. Å ena sidan har vi
    en synlig, pakistansk mor-

  294. -och å andra sidan
    har vi en mer osynlig nigeriansk far-

  295. -som föredrar att vara i utkanten
    på grund av rasmotsättningarna.

  296. Forskningen om föräldrar
    visar också hur föräldrar kämpar-

  297. -med om de ska behålla
    sin ursprungsidentitet-

  298. -eller om de ska uppmuntra barnen
    att assimileras och bli som irländarna.

  299. Här har vi Amiras far,
    som var från Ghana.

  300. Han sa: "Amira känner sig nog inte
    som jag, kanske bara till färgen."

  301. "Hon är stolt över att vara som
    irländarna, att vara makten i landet."

  302. Vi såg att ju mer annorlunda utseende,
    särskilt vad gäller hudfärg-

  303. -desto mer försökte barnen
    tillägna sig irländska drag-

  304. -som att lära sig folkdans och iriska,
    vilket gav dem en irländsk identitet.

  305. De bröt alltså mot normen
    att irländare är vita och katoliker.

  306. Vi har också uppgifter om tidsaspekten.

  307. Vissa invandrare har två-tre jobb.

  308. Vi har ensamstående föräldrar
    där återföreningen har försenats-

  309. -och många utmaningar uppstår
    när de försöker klara sig ensamma.

  310. Sen har vi lärares praktiker.

  311. Vi utgår från värdet
    som invandrarbarn tillför-

  312. -och analyserar det genom den linsen.

  313. Lärarna hade bara positiva saker
    att säga om invandrare.

  314. Ms Macken sa: "Invandrarbarnen
    har med sig en kunskap"-

  315. -"eftersom de är från andra länder,
    och med den stärks allas lärande."

  316. Mr O'Brien pratar om
    att han är svag för de här barnen-

  317. -eftersom de är så tysta och flitiga
    och aldrig räcker upp handen.

  318. De kommentarerna
    måste sättas i ett sammanhang.

  319. Områdena är socioekonomiskt utsatta,
    och barnen går ofta i eftersatta skolor-

  320. -så många av lärarna får nu
    arbeta med barn som vill lära sig.

  321. De jämför alltså detta med
    att arbeta med utsatta irländska barn-

  322. -som ofta är fattiga
    och ointresserade av utbildning.

  323. När de fick arbeta med invandrarbarn
    injicerades lärandemiljön med energi.

  324. De var också goda förebilder
    för de irländska barnen.

  325. Vi ser alltså
    både uppfattningar om klass och ras-

  326. -när vi analyserar
    hur lärare pratar om invandrarbarn.

  327. Mr Martin pratar om att hans rädsla-

  328. -för det här inflödet
    av utländska främlingar-

  329. -faktiskt försvann när han insåg-

  330. -att det var ambitiösa människor
    som var medelklass och positiva.

  331. Med andra ord
    så var de väldigt lika oss.

  332. Vi ska gå in djupare
    på pedagogisk positionering-

  333. -och då menar jag
    hur pedagogik positionerar barn-

  334. -och hur vi kan identifiera
    pedagogikens relevans-

  335. -för hur barndomen utformas.

  336. Vi tog tidigare upp inkonsekvensen
    mellan lärares ambition och praxis.

  337. I en annan studie
    tittade vi på sjuttio grundskolelärare-

  338. -och vi observerade
    hur de interagerade med barnen.

  339. Jag ville åt deras tankar om pedagogik-

  340. -för att skilja på hur de tänker på,
    pratar om och utför pedagogik.

  341. Vi såg en skillnad i hur de tänker
    på pedagogik och vad de faktiskt gör.

  342. De vill göra en sak
    och gör en annan i praktiken.

  343. Mr Tuohy
    uttrycker att han känner skuld.

  344. Han vill göra mer
    men känner sig hjälplös.

  345. Han tillskrev det
    till problem i själva systemet.

  346. En sak som är viktig
    när man pratar om pedagogik-

  347. -är att känna till förhållandet
    mellan kvalitet och jämlikhet.

  348. När vi pratar om bra lärare,
    så pratar vi ofta om rättvisa.

  349. Vi skyller nästan på lärarna
    om eleverna inte presterar i skolorna.

  350. Det jag ville titta på var varför
    de talade så gott om invandrarbarn-

  351. -för våra data visade att ju fler
    invandrarbarn som gick i en klass-

  352. -desto mindre troligt var det
    att barnen var fokuserade på lärande.

  353. Vi fick en känsla av att barnen
    inte fick nog med uppmärksamhet.

  354. Så vi redde ut varför lärare
    talade så gott om invandrarbarn-

  355. -och det var inte för att barnen
    presterade, utan för att de var tysta.

  356. De störde inte. Att klara sig bra
    var samma sak som att bete sig bra.

  357. Det finns så klart
    problem med att tänka så.

  358. Nåt annat som berör kvaliteten är-

  359. -den kärlek, empati och medkänsla
    som lärarna börjar känna för barnen.

  360. Det kan översättas till att man
    har lägre förväntningar på barnen-

  361. -och därför är frågan
    om lärarnas förväntningar viktig.

  362. Här har vi ms Murphy,
    som är en väldigt hängiven lärare-

  363. -men då miljön är begränsad,
    och det här är viktigt att nämna...

  364. Då miljön är begränsad
    måste hon göra olika val-

  365. -när det gäller
    vem hon ska lägga sin tid och kraft på.

  366. Hon lägger mindre tid
    på ett specifikt invandrarbarn-

  367. -då barnet nästan aldrig närvarade.

  368. Vi har också sett-

  369. -att vissa invandrarfamiljer
    flyttar relativt ofta-

  370. -så man kan arbeta
    med ett barn i sex månader-

  371. -vars familj sen flyttar
    på grund av nya jobbmöjligheter.

  372. Det andra citatet
    handlar om systemproblem-

  373. -för man har börjat tävla om resurser
    i skolor, särskilt efter finanskrisen.

  374. Man gjorde nedskärningar, och i stället
    för att dela ut resurser efter behov-

  375. -delades de ut till skolorna, som själva
    fick bestämma var behovet var störst.

  376. I en eftersatt skola
    med en hög andel invandrarbarn-

  377. -måste skolan välja
    vilka som ska få det extra stödet.

  378. Ms Macken säger att alla förlorar
    på det, för alla behöver extra stöd.

  379. Hon använde termerna "irländska barn"
    och "internationella barn".

  380. Trots att hon älskar barnen,
    så delar hon upp dem i två grupper-

  381. -och hon känner en inre konflikt
    kring vem hon ska lägga sin tid på.

  382. Det finns problem
    med tid, resurser och utbildning.

  383. Vad gäller utbildning såg vi
    att det var lärare i eftersatta skolor-

  384. -som mest sällan sa
    att deras bild av en bra lärare-

  385. -var en lärare som fortbildade sig.

  386. Det kan ju tolkas som utbrändhet-

  387. -men även som att man fokuserar
    på praktisk kunskap hos läraren.

  388. Så de som behöver fortbildning mest
    var de som sa att de inte behövde det.

  389. Men nåt positivt med invandringen-

  390. -och att man får en etnisk mångfald-

  391. -var att det gjorde lärare så osäkra
    att de började säga:

  392. "Vi behöver hjälp med att förstå
    hur vi ska arbeta med det här."

  393. Det sista området är
    skolkulturen, ledarskap och etik.

  394. Det finns mycket litteratur
    om hur skolledare kan påverka skolan.

  395. Jag hävdar
    att ledarskap aldrig är neutralt.

  396. På den fria marknaden ser vi att
    särskilt rektorer på eftersatta skolor-

  397. -förväntas utöva
    en sorts superledarskap.

  398. De måste skydda skolans rykte
    och förbättra elevernas prestationer-

  399. -samtidigt som de
    måste värdera mångfald högt.

  400. De ska vara
    autentiska och etiska i sin roll.

  401. När vi besökte skolorna
    såg vi att det fanns en skillnad-

  402. -mellan de rektorer som hanterade
    mångfalden med praktisk tolerans-

  403. -och de rektorer
    som bjöd in mångfalden.

  404. Vi har mr Dempsey,
    vars skola var intressant-

  405. -för det var en katolsk skola
    i ett utsatt område, och på tre år-

  406. -hade andelen barn med muslimsk
    bakgrund ökat med en tredjedel.

  407. Mr Dempsey
    välkomnade den här förändringen.

  408. Han pratade om skolans erfarenhet
    av att arbeta med utsatta familjer.

  409. Han ville ha ett aktivt deltagande
    och sökte engagemang från familjerna.

  410. En sak han gjorde för att bryta ner-

  411. -spänningen
    mellan bevarande och förändring...

  412. Föräldrarna ville ha
    muslimsk trosundervisning-

  413. -för i en katolsk skola
    har man trosundervisning.

  414. Så han ordnade så att barnen
    fick muslimsk trosundervisning.

  415. Det satte honom i en prekär sits-

  416. -hos den katolska församlingen,
    och jag ska prata mer om det snart.

  417. Sen hade vi syster Brid,
    som var en religiös rektor-

  418. -på en lågstadieskola i innerstaden.

  419. Skolan hade hundra års erfarenhet
    av att hjälpa fattiga barn i trakten.

  420. Hon växte själv upp där, blev nunna
    och återvände som rektor för skolan.

  421. Hennes syn på mångfald var-

  422. -att barn mår bäst
    om de känner sig välkomna.

  423. De behövde inte förändra nåt
    eftersom de älskade alla barn.

  424. Här är ett exempel på hennes syn.

  425. Hon pratar om en muslimsk flykting
    och hennes kläder.

  426. "Hon valde att inte bära slöja,
    och det var den enda fråga jag fick."

  427. Hon svarade när hon fick en fråga-

  428. -snarare än att se det som
    att skolan hade förändrats-

  429. -vilket kanske skulle innebära
    att hon behövde prata med föräldrarna-

  430. -om hur de ville ha det för sina barn.

  431. En viktig fråga, och jag
    vill gärna höra hur det är i Sverige-

  432. -är riskerna och ryktet
    som rektorerna måste ta hänsyn till-

  433. -vad gäller den utsträckning
    i vilken de värderar invandrarbarn.

  434. Här har vi ms Hannigan, som är
    rektor för en multikonfessionell skola-

  435. -vars fokus ligger på
    etik, jämlikhet och rättigheter.

  436. Hon pratar om
    hur hennes skola nu stämplades-

  437. -som en invandrarskola, en svart skola-

  438. -då irländska barn gick i katolska
    skolor och invandrarbarn i hennes.

  439. Samma sak hände mr Dempsey,
    trots att hans skola var katolsk-

  440. -eftersom han hade varit
    så välkomnande mot muslimer.

  441. Nu flyttade muslimska familjer
    till området-

  442. -eftersom ryktet gick
    att det här var en skola-

  443. -där deras tro fick ett erkännande.

  444. Det medförde
    att skolans rykte hamnade i obalans.

  445. Han fick ta itu med
    problem inom kollegiet-

  446. -gällande förståelsen för mångfald och
    om de ville ha en inkluderande skola.

  447. Så rektorer och skolledare
    på en konkurrenspräglad fri marknad-

  448. -där föräldrar kan välja skola själva,
    om de har resurserna till det...

  449. Hur hanterar man det som rektor?
    Hur bevarar man skolans rykte-

  450. -samtidigt som man
    ser till mångfald och behov?

  451. Sammanfattningsvis, då...

  452. Skolor står i förbindelse med
    invecklade maktrelationer i samhället.

  453. Frågan kring värde och värdering
    berör huruvida invandrarbarns värde-

  454. -beror av om de beter sig som vi.

  455. Vad händer när man har barn,
    i det här fallet invandrarbarn-

  456. -som strider mot normerna och
    det som samhället ser som normalt?

  457. Skolorna måste hantera dilemman
    kring risk, rykte och värde-

  458. -eftersom marknaden
    präglas av konkurrens.

  459. Det som blir tydligt under finanskriser,
    när man skär ner på välfärdstjänster-

  460. -är att resurstillgången är viktig.

  461. Jim nämnde i morse att invandrarbarn
    behöver komma i kapp på den punkten.

  462. Deras förmåga att komma i kapp
    beror av individernas sociala resurser-

  463. -som de får med sig in i lärandemiljön.

  464. Eftersom rangordningssystem
    och en öppen konkurrens-

  465. -avgör hur skolor
    värderas av samhället-

  466. -så omformas erkännande
    till en snäv instrumentalism.

  467. Att värderas olika kan ha
    positiva och negativa effekter.

  468. Värderingen av invandrarbarn
    kan innebära-

  469. -vilket erkännande deras kultur får-

  470. -och hur man arbetar
    med deras etniska influenser.

  471. Men när vi värderar barn olika
    måste vi vara försiktiga-

  472. -så att vi inte
    delar in brister systematiskt-

  473. -vilket man ofta gör.

  474. Det är här vi har
    en spänning mellan förändring-

  475. -och bevarande - att befästa
    att normbrytarna misslyckas.

  476. Det här betyder
    att vi behöver den djupa pedagogik-

  477. -som är inbäddad i vår habitus.
    Djupt lärande, djupt kunnande.

  478. Vi behöver jobba
    med oss själva och med andra.

  479. En sak vi diskuterade i går var
    vad man skulle göra med en skola-

  480. -där det hade börjat
    en massa invandrarbarn.

  481. Först och främst
    skulle jag försöka få lärarna-

  482. -det vill säga aktörerna,
    att jobba med sig själva.

  483. Man måste försöka förstå sig själv-

  484. -innan man kan förstå
    dem som är annorlunda.

  485. I debatten om kvalitet i utbildningen
    måste vi också prata om jämlikhet.

  486. Jag säger inte "rättvisa" här,
    för det ordet-

  487. -används i en mer ekonomisk diskurs.

  488. Så vi måste förverkliga
    barns rätt till jämlikhet-

  489. -och fokusera på omvårdnad
    men också på utmaningar.

  490. Det handlar inte bara om kärlek-

  491. -det handlar också om att möta
    barnens förväntningar på sig själva.

  492. Skolor kan göra skillnad, för de
    är så viktiga för barnens barndom.

  493. De är centrala,
    men de kan inte göra allt själva.

  494. I våra diskussioner om och analyser
    av invandrares utbildning...

  495. Ja, man bör fokusera på lokal praxis-

  496. -men den praxisen
    måste alltid ingå i det större systemet-

  497. -som formar möjligheterna lokalt.

  498. Där är FN:s barnkonvention
    en viktig mekanism-

  499. -för att ställa regeringar till svars
    vad gäller hur de skapar politik-

  500. -för att stötta lärare i skolor
    som arbetar med mångfald.

  501. Men det uppmuntrar också lärare
    att fundera över det arbete de utför-

  502. -vad gäller barnens rätt-

  503. -till välbefinnande
    och livslångt lärande.

  504. Jag tänkte avsluta med två citat.

  505. Det här är från när jag jobbade
    med en grupp masterstudenter.

  506. I slutet av vårt samtal
    började jag koppla samman-

  507. -jämlikhet och pedagogik.

  508. De var intresserade av att lära sig
    om klass, utbildning och invandring-

  509. -och jag ville
    koppla det till pedagogik.

  510. En student sa: "Vad har social rättvisa
    att göra med pedagogik?"

  511. "Vi är pedagoger, vad har det
    att göra med social rättvisa?"

  512. Det är det djupa lärandet som behövs,
    det är då man jobbar med sig själv.

  513. Det gäller inte bara lärare,
    utan alla som ansvarar för utbildning.

  514. Vi återvänder till mr Dempsey
    för ett sista citat.

  515. "Det är bara när vi
    står öga mot öga med fördomarna"-

  516. -"som vi ser
    att förändringen är värd utmaningen."

  517. Han visste att det skulle bli svårt,
    men det var värt utmaningen.

  518. Det var hans övertygelse,
    och det påminde mig om de rektorer-

  519. -som Halleli pratade om
    i sin presentation. Tack så mycket!

  520. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det omedvetna förhållningssättet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.