Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Närsamhället stöttar nyanlända eleverDela
  1. Precis som mina kollegor vill jag tacka
    organisatörerna av symposiet-

  2. -för att de bjöd in mig i dag.

  3. Det är en ära att få presentera mitt
    arbete om program för flyktingstöd-

  4. -vid en sån här viktig sammankomst.

  5. I går
    hörde vi Ravinder Sidhu prata om-

  6. -byråkratiska vanföreställningar
    och governmentalitet i Queensland.

  7. I morse hörde vi Jenny Hammond
    prata om möjligheternas klassrum-

  8. -och stöttandet av engelska
    som andraspråkselever i Sydney.

  9. Vi fick även höra
    Hariz insiderperspektiv-

  10. -från hans flyktingresa
    till Melbourne i Australien.

  11. Jag är den sista australiern, och jag
    hoppas att jag orkar med det här-

  12. -för jag lider av jetlag.

  13. Min presentation handlar om
    programmet Refugee Action Support-

  14. -som leds av lärarstudenter
    och som innehåller givande strategier-

  15. -för utbildning av studenter,
    lärare och lärarstudenter-

  16. -för framtidens klassrum. Jag kommer
    att kalla programmet för RAS-

  17. -som är den använda akronymen.

  18. Ibland kanske jag säger
    Western Sydney University-

  19. -och ibland University of Western
    Sydney. Vi har nämligen bytt namn-

  20. -och jag har inte vant mig ännu.
    Men det är samma skola.

  21. När det gäller lärandet
    inom RAS-programmet-

  22. -så är det utspritt över samarbetet
    mellan skola, universitet och samhälle-

  23. -och involverar lärarutbildningen-

  24. -när det gäller skolornas utmanande
    arbete i en mångfaldsbetonad kontext.

  25. Först vill jag nämna arbetet
    som mina kollegor har genomfört-

  26. -på Stiftelsen
    för litteracitet och numeracitet-

  27. -och New South Wales
    utbildningsdepartement.

  28. Jag vill börja med
    att läsa upp en berättelse.

  29. "RAS-lärarna hjälpte mig."

  30. "De sa åt mig att fortsätta"-

  31. -"och jag insåg snart
    att jag faktiskt kunde fortsätta."

  32. "De hjälpte mig
    med uppsatser och uppgifter"-

  33. -"och lärde mig
    hur jag skulle klara av det."

  34. Al Sina Hassan studerade till ingenjör-

  35. -vid University of Western Sydney,
    men för inte så länge sen-

  36. -gick han på high school och brottades
    med prov, kursval med mera.

  37. Citatet kommer från en tidningsartikel-

  38. -som lyfter fram
    mr Hassans framgångar-

  39. -och det lyckade RAS-programmet.

  40. Al Sina Hassan är en ung man
    med afghansk bakgrund-

  41. -som tvingades fly sitt land
    på grund av den pågående konflikten-

  42. -och förföljelsen av hans folk.

  43. Han hade drömt om att bli ingenjör eller
    läkare sen han var sju år gammal.

  44. Han bodde då i Iran,
    långt borta från sitt hemland-

  45. -och hans strävanden
    kändes som en omöjlig dröm.

  46. Hans familj hade inget hem-

  47. -och deras resa skulle ta många år
    och föra dem till många olika platser.

  48. Det här är ingen ovanlig berättelse för
    folk med flyktingbakgrund i Australien.

  49. År 2007 kom Al Sina och hans familj till
    Australien-

  50. -och ställdes inför utmaningen
    att hitta sin plats i sitt nya hemland.

  51. Han skulle lära sig ett nytt språk,
    ta sig an komplexa institutioner-

  52. -hitta ett arbete och en ny identitet-

  53. -och ta itu med
    trauman från det förslutna.

  54. Det var inga lätta utmaningar
    han ställdes inför.

  55. Med stöd från sin familj,
    från samhället, från skolorna-

  56. -och med hjälp av framsynta program
    som Refugee Action Support-

  57. -kunde Al Sina
    börja uppfylla sina målsättningar.

  58. Samtidigt skänkte han det australiska
    samhället värdefull kunskap-

  59. -och särskilt till lärarstudenterna-

  60. -som användes som lärare
    i RAS-programmet.

  61. Det är oundvikligt
    att elever som flytt från konflikter-

  62. -förföljelser och trauman kan ha
    varit med om tvångsförflyttningar-

  63. -demoraliserande händelser
    och förluster.

  64. Många som kommer till Australien
    har utsatts för våld-

  65. -och har bott i länder
    som kontrolleras av folk i exil-

  66. -eller i länder som har begått hemska
    människorättsbrott-

  67. -och för många
    innebär ankomsten till Australien-

  68. -slutet på en lång period av
    tvångsförflyttningar och osäkerhet.

  69. Folk som levt med ständig rädsla och
    tvingats lämna föräldrar och syskon.

  70. De har fått fly mitt i natten. Ensamma
    barn som har bevittnat bombningar.

  71. Även om många
    har tagit skydd i flyktingläger-

  72. -så är dessa flyktingläger hem
    åt tusentals personer på flykt-

  73. -och saknar ofta tillräckliga
    faciliteter och utbildningsmöjligheter.

  74. Dålig hygien och otillräckliga
    sanitetsanläggningar-

  75. -brist på medicinsk hjälp,
    brist på mat och vatten-

  76. -och begränsade möjligheter
    till social kontakt och utbildning.

  77. Det viktigaste är att flyktingarna
    som kom till Australien-

  78. -hade låg utbildning, eller ingen alls.

  79. Det här skedde mellan 2005 och 2009-

  80. -då flyktingar anlände från Afrika.

  81. Många av dem
    hade ingen formell utbildning.

  82. De hade fått sin utbildning
    ute i det fria, under träden-

  83. -och det utgjorde ett problem
    för lärarna i skolan.

  84. Vi hade nittonåringar som kom hit
    som helt saknade utbildning-

  85. -och man kan inte sätta dem
    i grundskolan.

  86. De fick placeras med unga i samma
    ålder för att kunna anpassa sig socialt.

  87. Lärarna hade arbetat med engelska
    som andraspråkselever tidigare-

  88. -men inte med elever
    som saknade formell utbildning.

  89. Vissa av våra elever har berättat lite
    om vad de har varit med om-

  90. -och de säger så här:
    "Vi är väldigt utsatta i Afghanistan."

  91. "Vi får inte utöva vår religion.
    Vi måste göra som dem."

  92. "Annars dödar de oss."

  93. "Jag tvingades att fly
    på grund av kriget."

  94. "Jag bodde i flyktinglägret
    i Kenya i 16,5 år."

  95. Och det här var nog den
    som var mest rörande.

  96. "Det är en hemsk situation.
    Nästan alla familjer hade förlorat nån."

  97. Vad leder då detta till?

  98. Depression, stress, ångest, rädsla-

  99. -ilska, svårt att lita på vuxna,
    undernäring-

  100. -svårt att läsa, skriva och räkna,
    inlärningssvårigheter-

  101. -minnesförlust och koncentrations-
    svårigheter, uppförandeproblem-

  102. -och ingen känsla av tillhörighet.

  103. Unicef-stjärnan, som Jenny Hammond
    också pratade om i morse-

  104. -står för säkerhet, tillit,
    färdighet, ansvar och anknytning-

  105. -och det är dessa ledord
    som RAS-programmet bygger på.

  106. Lärare måste inse att många elever
    med flyktingbakgrund-

  107. -även om de kanske uttrycker
    väldigt ambitiösa strävanden-

  108. -när det gäller sin framtida utbildning-

  109. -från början inte kan förväntas uppnå
    samma resultat-

  110. -som deras infödda jämnåriga.
    Som Jim sa tidigare i dag-

  111. -så tar det minst fem år att tillägna
    sig goda läs- och skrivfärdigheter.

  112. Så en bättre förståelse
    för flyktingars tidigare upplevelser-

  113. -och utmaningarna som detta medför
    vid anpassningen till deras nya liv-

  114. -gör stor skillnad inom
    existerande pedagogiska strategier-

  115. -utan att man sänker förväntningarna
    på elever med flyktingbakgrund.

  116. Den västerländska modellen,
    där man ser flyktingelever-

  117. -som ett resultat av lidande,
    fördärvelse och nöd-

  118. -i stället för att se det som en normal
    reaktion på en onormal situation-

  119. -är problematisk,
    för när man arbetar med flyktingelever-

  120. -så inser man
    att de har stor återhämtningsförmåga-

  121. -och att de ofta lyckas i sitt nya land-

  122. -trots alla traumatiska upplevelser
    de kanske har varit med om.

  123. Som ni ser på bilden så säger en elev-

  124. -att han gick om tolfte året, det vill
    säga det sista året på high school-

  125. -tre gånger, för han var fast besluten
    att komma in på universitetet.

  126. Så de har höga ambitioner,
    och trots deras traumatiska bakgrund-

  127. -är de väldigt framtidsorienterade.

  128. Varför ska man stötta
    västra Sydneys flyktingbefolkning?

  129. I morse pratade Jenny
    om det höga intaget av flyktingelever-

  130. -i de 2 200
    allmänna skolorna i Sydney.

  131. Det fanns nästan 8 000 flyktingelever
    på dessa skolor.

  132. Av dessa går nästan 6 000 i skolor-

  133. -som ligger i västra stor-Sydney,
    som vi ser på kartan.

  134. Västra stor-Sydney består av
    sydvästra Sydney och västra Sydney-

  135. -och 80 % av flyktingarna
    som slår sig ner i New South Wales-

  136. -bosätter sig i västra stor-Sydney.

  137. Så det är ett område med stor
    kulturell och språklig mångfald.

  138. Antalet nya elever
    med flyktingbakgrund-

  139. -är ungefär 1 300 per år
    i de allmänna skolorna i området.

  140. En drivkraft för att skapa ett samarbete
    mellan skola, universitet och samhälle-

  141. -kom från mitt eget universitet,
    Western Sydney-

  142. -när man år 2005 tog fram en
    engagemangsstrategi för skolorna-

  143. -för att höja ambitionerna och få in
    fler elever från fattig bakgrund-

  144. -på universitetet.

  145. Man använde sig av gruppindelning
    och förbättrat samhällsengagemang-

  146. -och skapade nya tjänster
    på universitet-

  147. -för att kunna koordinera universitetets
    samhällsengagemang.

  148. Man bakade in samhällsengagemang-

  149. -i lärande, utbildning, forskning och
    i samarbeten mellan institutionerna.

  150. Det var en bra modell för att
    mobilisera institutionell kapacitet-

  151. -eftersom man spelade på
    engagemangets bidragande natur-

  152. -och det faktum att engagemang är nåt
    rörligt och under ständig utveckling-

  153. -och inte ett enstaka utfall.

  154. Så grunden var redan lagd-

  155. -för att ett effektivt samarbete
    mellan skola, samhälle och universitet-

  156. -skulle kunna utformas.

  157. Vad innebär då
    Refugee Action Support-programmet?

  158. Programmet påbörjades år 2007-

  159. -efter ett samtal från den sudanesiska
    flyktinggemenskapen-

  160. -till Stiftelsen
    för litteracitet och numeracitet-

  161. -där man sa att man hade svårt
    att hjälpa eleverna-

  162. -med skoluppgifter,
    läxor och så vidare.

  163. Stiftelsen kontaktade då
    University of Western Sydney-

  164. -på grund av skolans läge
    och lokala engagemang-

  165. -och bjöd in till ett samarbete
    mellan skola, universitet och samhälle.

  166. Även New South Wales
    utbildningsdepartement bjöds in-

  167. -eftersom de hade arbetat med skolor
    med många flyktingelever-

  168. -och hade den information
    som krävdes för att välja ut de skolor-

  169. -som borde vara med i samarbetet.

  170. Deltagarnas uppgift
    var att underlätta och stötta-

  171. -utbildning och bosättning
    av flyktingungdomar.

  172. Alla deltagare insåg behovet av detta-

  173. -men ingen av dem
    kunde genomföra programmet ensam.

  174. Man var tvungna
    att föreslå samarbetslösningar-

  175. -inse sina begränsningar
    och genomföra ett program-

  176. -som var hållbart och effektivt.

  177. Programmet
    använde sig av privatlärare.

  178. Lärarstudenter som undervisar
    elever med flyktingbakgrund-

  179. -på utvalda high school
    i västra Sydney.

  180. Målet med programmet är att ge
    flyktingelever ett effektivt stöd-

  181. -under den svåra övergången
    till vanliga klassrum.

  182. Jenny Hammond sa tidigare i dag-

  183. -att efter det första året, då eleverna
    studerar engelska intensivt-

  184. -är det svårt att säga
    vilket slags stöd de får.

  185. Där gör vårt program nytta.

  186. Efter den inledande,
    intensiva perioden, då stöd ges-

  187. -känner många skolor och lärare
    att de saknar stöd-

  188. -när det gäller arbetet med
    flyktingstudenter. Därav programmet.

  189. Vi ville erbjuda kvalitetsutbildning,
    med stöttande litteracitetsstrategier-

  190. -kulturell medvetenhet
    och lektionsprogram.

  191. Allt detta diskuterades
    av Jenny i morse.

  192. Vi ville skapa viktiga
    samhällskontakter, program och event-

  193. -för att fortsatt möta behovet
    hos eleverna och deras familjer.

  194. Tidigare pratade Jim
    om identitetstekniker.

  195. Det använde vi ofta,
    särskilt när vi pratade-

  196. -om hur man får samhället i övrigt
    att engagera sig.

  197. Exempelvis kom Bankstown
    Youth Development Service-

  198. -och anordnade poesiläsningar
    med eleverna-

  199. -och fick dem att skriva egen poesi.

  200. I slutet av det programmet
    gav de ut en antologi med dikterna.

  201. Teatergruppen Bell Shakespeare-

  202. -kom och genomförde teaterworkshops
    med eleverna-

  203. -så det var ett annat sätt
    de fick lära sig att uttrycka sig på.

  204. En gång om året anordnar skolorna
    "Konst för flyktingar"-

  205. -en utställning
    med konst av flyktingelever-

  206. -som är öppen för allmänheten.

  207. Många skolor som har svårt
    att finansiera verksamheten-

  208. -har börjat sälja den här konsten
    för att få in lite pengar-

  209. -för att kunna fortsätta
    med programmet.

  210. Jag ska tillägga att jag tidigare drev
    ett program för samhällsengagemang-

  211. -i Northern Territory, som mestadels
    befolkas av ursprungsbefolkningen.

  212. Vi hade en liknande modell,
    där lärarstudenter från universitetet-

  213. -skickades till Northern Territory
    för att jobba med eleverna där.

  214. Vi ville få elever från ursprungs-
    befolkningen att kommunicera-

  215. -med flyktingeleverna i västra och
    sydvästra Sydneys skolor via e-post.

  216. Det visade sig vara en väldigt effektiv
    form av kommunikation.

  217. Man hade saker gemensamt,
    man delade en identitet.

  218. Eleverna från ursprungsbefolkningen
    fick en känsla av tillhörighet-

  219. -när de kommunicerade
    med flyktingeleverna.

  220. Men det var inte varaktigt-

  221. -för tillgång till tekniken var ett
    problem i detta avlägsna område.

  222. En styrkommitté inrättades-

  223. -som en del av samarbetet
    mellan skola, samhälle och universitet-

  224. -bestående av de tre deltagarna-

  225. -och dessutom utsågs
    speciella sambandspersoner-

  226. -för att kommunicera med föräldrar och
    anhöriga till flyktingelever-

  227. -såväl som att erbjuda
    viktig tvärkulturell utbildning-

  228. -till lärare och annan skolpersonal.

  229. Pilotprogrammet år 2007
    hade vi 35 lärare-

  230. -som jobbade med 65 elever
    i de fyra skolorna.

  231. De deltagande skolorna bemedlades-

  232. -för att skapa tid
    för de koordinerande lärarna.

  233. Varje skola
    har en koordinerande lärare-

  234. -som tillsatts av New South Wales
    utbildningsdepartement-

  235. -och de fick betalt för att koordinera
    programmet på skolan.

  236. De bidrog även med en lite summa
    pengar för eftermiddagsfika-

  237. -eftersom många av flyktingeleverna
    hade långa skoldagar-

  238. -och tanken med eftermiddagsfikat
    var att de skulle orka med-

  239. -att vara kvar i skolan lite längre.

  240. Medlen var begränsade,
    och varje samarbetspartner-

  241. -var tvungen att bidra
    med en hel del eget arbete-

  242. -för att täcka kostnaderna.

  243. Ett dokument med riktlinjer skapades-

  244. -där man preciserade
    programmets ramar-

  245. -och fördelade ansvaret
    mellan parterna.

  246. Dokumentet skickades ut till skolorna-

  247. -för att de skulle förstå
    sina roller och ansvarsområden.

  248. Universitetspersonal och lärarstudenter
    fick veta vad de hade för ansvar-

  249. -och de speciella
    sambandspersonerna-

  250. -och föräldrar och anhöriga fick ett
    hum om vad programmet gick ut på.

  251. Okej. Privatlärarna rekryteras
    från varje termin på universitetet.

  252. De är lärarstudenter
    med en akademisk examen.

  253. De måste utföra
    3-4 timmar undervisning-

  254. -av flyktingelever ute i skolorna
    under tolv veckor per termin.

  255. År 2015
    hade vi rekryterat över 300 lärare-

  256. -för att stötta 600 barn och unga
    med flyktingbakgrund.

  257. Just nu ingår 30 skolor ingår. Tolv
    grundskolor och arton high schools-

  258. -inom New South Wales, både i
    stadsmiljö och ute på landsbygden.

  259. Lärarstudenterna
    ges arton timmars utbildning-

  260. -som utförs av Stiftelsen
    för litteracitet och numeracitet.

  261. Även New South Wales sällskap-

  262. -för rehabilitering och behandling
    av människor som utsatts för tortyr-

  263. -är delaktiga i denna utbildning,
    och även universitetet är delaktigt.

  264. Efter denna
    arton timmar långa utbildning-

  265. -får lärarstudenterna ett certifikat som
    intygar att de genomfört utbildningen-

  266. -gällande litteracitetsstrategier
    och språkutveckling.

  267. Lärarstudenterna-

  268. -får även tillgodoräkna sig
    kurspoäng för detta.

  269. Det är en obligatorisk del
    av lärarutbildningen.

  270. Alla lärarstudenter måste genomföra
    60 timmars samhällsengagemang.

  271. Lärarstudenterna i Australien
    måste genomföra 25 dagar-

  272. -med traditionell praktik. På Western
    Sydney University har vi dessutom-

  273. -det här ganska unika kravet
    på 60 timmars samhällsengagemang.

  274. Det behöver inte handla om
    att stötta flyktingelever-

  275. -men det är
    ett av våra största program.

  276. Dels på grund av att ämnet lockar
    och dels på grund av stödet-

  277. -programmet får från New South
    Wales utbildningsdepartement.

  278. Innan lärarstudenterna
    kommer ut i skolorna-

  279. -har de läst kursen "Mångfald,
    social rättvisa och undervisning".

  280. Innehållet i den kursen ger dem en
    grund för att jobba med flyktingelever.

  281. En oavsiktlig konsekvens
    med programmet-

  282. -är att många av dessa lärarstudenter
    snappades upp-

  283. -eller erbjöds tillfälliga anställningar
    på skolorna där de hade undervisat-

  284. -eftersom det inte finns pengar
    för fortbildning av lärare.

  285. Alla våra lärarstudenter har fått
    utbildning i litteracitetsstrategier-

  286. -och har jobbat med flyktingelever,
    så de hade inga problem att få jobb.

  287. Den traditionella lärarpraktiken-

  288. -genomfördes samtidigt med
    de 60 timmarna samhällsengagemang-

  289. -så lärarstudenterna
    var på skolan under en hel termin-

  290. -och genomförde sin vanliga praktik
    och samhällsengagemanget samtidigt.

  291. På så vis blev det lättare för dem
    att skapa goda relationer-

  292. -med lärare, elever och skolpersonal.

  293. Som ni ser är programmet
    centralt placerat, inte perifert-

  294. -inom lärarutbildningen.

  295. Genom att involvera lärarstudenter
    i det här programmet-

  296. -skapades litteracitetsmöjligheter
    och språkliga och kulturella klyftor-

  297. -kunde överbryggas. Skolelever fick
    vägledning under en utvecklande resa-

  298. -i en miljö
    full av olikheter och mångfald.

  299. Redan existerande möjligheter
    utökades-

  300. -särskilt gällande
    interkulturell förståelse.

  301. Lärare breddade sina uppfattningar
    om undervisning och lärande-

  302. -rättvisa och tillgänglighet och om
    förändringarna inom undervisningen-

  303. -som karakteriserar dessa nya tider.

  304. Vad säger lärarstudenterna?

  305. Emal var en RAS-lärare
    som själv hade flyktingbakgrund.

  306. "När jag kom till Australien som migrant
    hade jag en svår uppväxt."

  307. "Australien är ett fantastiskt land
    med massor av resurser"-

  308. -"men om man inte talar språket
    och inte känner till kulturen"-

  309. -"så är det väldigt svårt.
    Att vara RAS-lärare"-

  310. -"handlar om att vara en bro
    mellan kultur och samhälle."

  311. "Jag lär mig själv,
    och jag hjälper nån annan att lära sig."

  312. "Det handlar inte om undervisning,
    utan om att hjälpa nån att lära sig."

  313. En flyktingelevs perspektiv.

  314. "Min första skoldag år 2012"-

  315. -"visste jag ingenting
    om Australiens skolsystem."

  316. "Ibland delar vi med oss av våra
    olika bakgrunder och upplevelser."

  317. "Det har hjälpt mig att lära mig nya
    saker, och lärt mig mer om Australien."

  318. "Jag har lärt mig olika sätt att utföra
    mina uppgifter och examinationer."

  319. "Om jag var stressad
    så påverkades de också"-

  320. -"och de hjälpte mig att slappna av."
    Mi Kai.

  321. Mi Kais lärares perspektiv.

  322. "Det har varit väldigt givande
    att jobba med Mi Kai."

  323. "Det har ökat mitt medvetande
    om Australiens kulturella bakgrund"-

  324. -"och om de akademiska färdigheter
    som jag ofta tar för givna."

  325. "Mi Kai hjälpte mig att förstå vissa av
    svårigheterna för nyanlända elever"-

  326. -"att lära sig saker på ett nytt språk
    och i en annorlunda skolmiljö"-

  327. -"samtidigt som de måste hantera
    svåra upplevelser"-

  328. -"som en vanlig australier
    knappt kan föreställa sig."

  329. Vilka är de tre viktigaste principerna?

  330. Programmet har höga förväntningar
    och ett stort engagemang.

  331. Man vill ha verkliga resultat och
    en effektiv koordination på alla nivåer.

  332. Det är flexibelt och ansvarstagande.

  333. Universitet, skolorna och samhället
    kommunicerar effektivt.

  334. Man utbildar ständigt nya lärare
    och mentorer, och ger dessa stöd.

  335. Lärarna är på skolan i 3,5 timmar-

  336. -och den första timmen ägnas åt
    att observera hur flyktingelever-

  337. -arbetar i klassrummet
    med vanliga lärare.

  338. Sen får eleverna
    två timmars personlig undervisning-

  339. -och den sista halvtimmen ägnas åt
    samtal med de koordinerande lärarna.

  340. Efter dessa 3,5 timmar
    fyller de i en online-journal-

  341. -där de kan reflektera över under-
    visning och lärande inom programmet.

  342. Så det är en vänlig, säker
    och inkluderande miljö.

  343. Det finns akademiskt och socialt stöd,
    man engagerar familjer och samhället-

  344. -och alla deltagande parter
    förenas av sitt engagemang.

  345. Finansieringen är ett problem,
    och som Jenny sa i morse-

  346. -har finansieringsmodellen ändrats-

  347. -och nu
    är det upp till rektorerna själva.

  348. Jag kunde i år meddela
    att samtliga 30 skolor-

  349. -avsåg fortsätta med programmet-

  350. -trots att de inte längre fick pengar
    för det från utbildningsdepartementet.

  351. Vi fokuserar på en kapacitetsökning-

  352. -tillsammans
    med skolor, lärare och elever-

  353. -och vi försöker få in såna här program
    inom alla institutionella strukturer-

  354. -över hela Australien.
    Olika universitet har olika arbetssätt-

  355. -så det har varit en stor utmaning.

  356. Andrea Soto, lärarstudenten
    som nu undervisar på skolan-

  357. -där hon genomförde
    sin RAS-undervisning-

  358. -var faktiskt en av mina lärarstudenter.

  359. Hon kom till Australien som flykting-

  360. -och två av hennes storebröder
    genomgick intensivkursen i engelska.

  361. Hon hade tur att vara såpass ung
    att hon kunde börja i grundskolan.

  362. Hon slapp intensivengelskan, utan
    kunde lära sig engelska från grunden.

  363. Hennes mamma städade på skolan-

  364. -och hon sa att det var väldigt svårt
    för hennes mamma-

  365. -att försörja dem,
    och hon hade gärna sett-

  366. -att det hade funnits ett program som
    RAS som kunde ge dem det stödet.

  367. Så hon var verkligen engagerad
    i programmet-

  368. -och ville hjälpa folk som kom till
    Australien med liknande bakgrund-

  369. -och liknande problem som hon själv.

  370. Jag börjar få ont om tid,
    så jag ska snabbt gå till...

  371. Ett citat
    från en elev med flyktingbakgrund.

  372. "Ju sårbarare man beskriver mig som,
    desto sårbarare känner jag mig".

  373. "Det är bättre att utmana mig
    att ta mig ur min sårbarhet."

  374. "Fråga i stället: Hur kan vi utmana dem
    i stället för att ömka dem?"

  375. "För jag gillar inte folk
    som ömkar mig."

  376. Tack så mycket.

  377. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Australien, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.