Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Mångfald lyfter lärande och skolaDela
  1. Jag kom till Sverige
    för första gången 1977.

  2. Jag var en av alla britter
    som vallfärdade hit.

  3. Vi ville lära oss om socialdemokrati,
    jämlikhet och rättvisa.

  4. Jag vallfärdar än,
    och det är roligt att vara här.

  5. Jag har varit i Sverige många gånger
    och lyssnar och lär gärna.

  6. Som alla andra hyllar jag Sverige-

  7. -för att ni har tagit emot
    så många barn.

  8. Det pågår en kampanj i Storbritannien
    för att ta emot fler barn.

  9. Det pågår en enorm debatt,
    och man är inte särskilt generös.

  10. Jag vill tacka
    Kungliga Vetenskapsakademien-

  11. -som arrangerade
    den här konferensen.

  12. Vi kan väl göra om det om två år
    och se var vi befinner oss då?

  13. Först skulle jag prata den första dagen,
    vilket hade varit enkelt.

  14. Nu pratar jag
    efter många utmärkta föredrag.

  15. För varje talare fick jag
    ta bort en sida ur mitt föredrag.

  16. Jag är dessutom hög på kaffe
    vid det här laget.

  17. Jag tror att vi är överens
    om riktningen...

  18. Inte om allt vi ska göra,
    men om riktningen vi rör oss i.

  19. Vi försöker förändra och förhindra
    det Zygmunt Bauman pratade om.

  20. I det globala sammanhanget
    är flyktingar mänskligt avfall.

  21. De saknar stat och status.

  22. De fråntas alla sina identiteter
    utom den som flykting.

  23. De är på fel ställe,
    och deras identitet suddas ut.

  24. Tidigare talare har tydligt visat att
    vi måste ta emot dem som människor.

  25. Som påven sa: "De är inte migranter
    - de är människor."

  26. Det är vi nog överens om.

  27. Men räcker det?

  28. Jag vill tänka framåt och fråga:
    Vad mer kan vi behöva göra?

  29. När jag förberedde föredraget
    läste jag en utmärkt bok-

  30. -av professorerna Schierup
    och Hansen i Linköping-

  31. -om migrationens påverkan
    på välfärdsstater.

  32. De menar att unga migranter i Sverige,
    främst i städerna-

  33. -fortfarande ibland
    kallas unga i utanförskap.

  34. Det beror på att de möter
    samma sorts faror som i våra länder.

  35. De riskerar att hamna
    i ett permanent utanförskap-

  36. -eftersom de ses som en
    homogen grupp i migrationspolitiken.

  37. De har det svårt på arbetsmarknaden
    i Storbritannien och Sverige-

  38. -och riskerar att hamna i kortvariga
    deltidsanställningar och arbetslöshet.

  39. Ålund och Schierup skriver-

  40. -att de befinner sig längst ner
    i "den svenska, vertikala mosaiken".

  41. De kan bli farligt marginaliserade,
    ekonomiskt och socialt.

  42. "Farligt" har blivit ännu farligare nu,
    med ökande terrorism och konflikter.

  43. Alla tänker på faran
    som finns i våra egna samhällen.

  44. Vi är bekanta med det scenariot
    i Storbritannien.

  45. Det är en väldigt svår situation.

  46. Mitt tema är det första ordet
    i min presentation: "bemyndigande".

  47. "Bemyndigandet av nyanlända i skolor
    - mångfald, kommunikation och moral."

  48. Jag vet inte
    vad jag menar med bemyndigande.

  49. Det är inte uppenbart vad det innebär
    i samband med flyktingbarn.

  50. Det betyder mer
    än att finna sig till rätta som elev.

  51. Det betyder mer än att delta
    och prata om sitt förflutna.

  52. Det måste betyda mer:
    att känna sig bemyndigad-

  53. -att delta i samhället
    och skapa, förändra och utveckla det.

  54. Jag välkomnar era tankar
    kring bemyndigande.

  55. Jag utgår från forskning som...

  56. Åsikterna som jag uttrycker
    är mina egna.

  57. Jag utgår dock från boken
    som jag skrev med Halleli och Mano.

  58. Det fanns två grupper nyanlända.
    En med asylsökande barn.

  59. Det andra projektet
    har jag jobbat med sen 2014.

  60. Vi publicerar en rapport den 16 juli
    om östeuropeiska, nyanlända barn-

  61. -från Lettland, Litauen, Ryssland,
    Polen och så vidare.

  62. Barnen har kommit till östra England
    och arbetar mestadels inom jordbruket.

  63. Skolorna är inte förberedda.

  64. Det rör sig
    om grundskolan och gymnasiet.

  65. Skolorna tänkte inte holistiskt
    och var inte väl förberedda-

  66. -som skolorna i vår bok "Education,
    Asylum and the Non-Citizen Child".

  67. Vi är nog överens om,
    och vi har hört det många gånger-

  68. -är att lärarna går i bräschen
    för det humanistiska synsättet.

  69. Det är en fantastisk sak-

  70. -som de delar med socialarbetare
    och andra som jobbar med migranter.

  71. Storbritannien har skolplikt, och vi
    måste förstås ha lärarna på vår sida.

  72. Vi tycker,
    som det stod i infomaterialet-

  73. -att skolor ska ta ansvar
    för integrationen av nyanlända.

  74. Jag frågar mig själv:
    Om skolorna har ansvaret-

  75. -hur ska man utforma verksamheten
    och spendera pengarna?

  76. Min referenspunkt
    är arbetet vi gjorde med jämställdhet.

  77. Vi visste att vi var tvungna att
    få med oss skolorna, inte bara lärarna.

  78. De skulle ha kontroll över frågan-

  79. -men också en granskande syn
    på sig själva.

  80. De var tvungna att analysera sig själva
    och utvecklas.

  81. Utifrån det
    ska jag prata om mina agendor.

  82. Jag har fyra agendor
    som jag ska prata om helt kort.

  83. Det är mina personliga agendor-

  84. -efter att jag läst om den utmärkta,
    tidigare forskningen-

  85. -och efter min empiriska forskning.

  86. Här är agendorna:
    EAL-utbildningstriangeln.

  87. Det är samma sorts diagram
    som Monica visade i går.

  88. Det var väl i går?

  89. Jag har myntat begreppet
    "barnvärderings-perspektiv".

  90. Transaktionell
    skola-hem-skola-kommunikation.

  91. Organisationen mellan hem och skola
    är viktig.

  92. Europeisk samhällsmoral
    kommer från mitt arbete som sociolog-

  93. -och reflekterar
    vart vi är på väg politiskt.

  94. Om vi tar den första...

  95. Först och främst så är det ont om
    forskning om skolor och migrantbarn.

  96. Därför är den här konferensen utmärkt,
    men det finns för lite forskning.

  97. Vi vet inte hur skolor i Storbritannien
    klarar av migrantbarn av något slag.

  98. I vårt projekt, som genomfördes
    av andraspråkslärarna Evans och Liu-

  99. -och sociologerna Schneider, Welply
    och mig...

  100. Det var en interdisciplinär grupp.

  101. Det viktigaste med triangeln...

  102. Vi är överens om beståndsdelarna,
    men det viktiga är pilarna.

  103. Vad påverkar vad i vilken ordning?

  104. Förbättrar skolresultatet
    social integration eller vice versa?

  105. Gynnar språkutvecklingen skolarbetet
    eller går det åt motsatt håll?

  106. Forskningen saknas, och
    i skolorna frågade vi lärare och elever-

  107. -både andraspråkselever
    och de infödda modersmålstalarna-

  108. -plus lärare, skolledning och special-
    pedagoger vilka samband de såg.

  109. Trodde de att det fanns ett samband?

  110. Språkutveckling verkar ofta kopplas
    loss från den sociala integrationen.

  111. En fråga för skolan rör det eventuella
    ansvaret för social integration.

  112. En student undersökte relationen
    mellan muslimer och icke-muslimer.

  113. Lärarna sa: "Vi kan inte tvinga dem
    att bli vänner."

  114. "Det är inte vårt jobb
    att se till att barnen blir vänner."

  115. Det finns gränser
    för vad man kan göra.

  116. Kamratgruppskulturen
    är en helt annan värld.

  117. Här vill jag förstås slå ett slag
    för sociologer och antropologer.

  118. Det finns gränser för ansvaret.

  119. Det blev inte uppenbart
    under intervjuerna-

  120. -hur de upplevde de här relationerna
    och vilka hindren var.

  121. Man kan använda den här modellen
    och låta skolan utvärdera sig själv.

  122. "Vilka förhållanden skapar vi
    mellan de här tre aspekterna?"

  123. Det vore användbart
    för att granska skolornas arbete.

  124. När vi intervjuade människor-

  125. -visade sig förstås
    relationen mellan de tre-

  126. -vara helt beroende av
    var i skolan barnen befinner sig.

  127. Jag vet inte hur det är här,
    men våra skolor har s.k. strömmar.

  128. Barnen räknas som
    hög-, medel- eller lågpresterande.

  129. Det kan kallas något annat.

  130. Annars kan barnen delas in i nivå 1-5
    utifrån matematikkunskaper.

  131. När de börjar i skolan och bedöms
    så sker det oftast på engelska.

  132. De tittar alltså bara på språkkunskaper,
    inte ens lärandepotential.

  133. Det är en primitiv, oroväckande
    bedömning.

  134. Bara vissa skolor har flerspråkiga test,
    och indelningen är olämplig.

  135. Barnet placeras alltså in
    i skolans hierarki-

  136. -och i samma ögonblick
    börjar de förstås forma vänskaper.

  137. Hamnar man på den lägsta nivån,
    eller i den lägsta strömmen-

  138. -kan man anses behöva extra stöd-

  139. -och hamna i en klass för barn med
    fysiska eller beteenderelaterade behov.

  140. Man lär då känna sådana barn.

  141. Ofta blir flyktingbarn
    placerade i samma grupp-

  142. -som lågpresterande arbetarklassbarn-

  143. -som inte lyckas bra i skolsystemet.

  144. Ungdomskulturen är väldigt stark där.

  145. Vi har inte studerat relationerna
    mellan nyanlända och andra barn.

  146. Vi har precis insett
    att forskning kring kamratgrupper-

  147. -är viktigt för att påverka
    de här barnens resultat.

  148. Kamratgruppskultur kan,
    som vi hörde tidigare...

  149. Ska man förbli osynlig
    och förneka sin egen bakgrund?

  150. Annars, framför allt på en skola där det
    förekommer aggressioner eller rasism-

  151. -blir man sannolikt mobbad
    eller får en väldigt negativ respons.

  152. När vi intervjuade barnen inför boken
    som jag skrev med Mano och Halleli-

  153. -så sa de
    att de gärna skulle vilja bli britter.

  154. De kunde få ett brittiskt pass,
    men de kunde aldrig bli engelska.

  155. Vad var engelskt,
    och vad tyckte engelska barn?

  156. Det visade sig att man var tvungen att
    tala engelska och äta fish and chips.

  157. Maten är oerhört viktig
    för den nationella identiteten.

  158. Men det finns även mer subtila saker
    som jag ska återkomma till.

  159. De ville behålla sina hybrididentiteter,
    som t.ex. somalisk-brittisk-

  160. -men de insåg
    att de inte kunde bli engelska.

  161. En annan sak studien visade-

  162. -var att när de såg de
    lågpresterande arbetarklasstudenterna-

  163. -blev framför allt de muslimska barnen
    förskräckta-

  164. -av hur respektlösa
    de vita arbetarklasspojkarna var.

  165. De störde, struntade i lärarna
    och bröt mot lagen.

  166. Vi har mycket gängbrottslighet
    i London.

  167. De var omotiverade.

  168. Vad vinner man på social integration
    i det sammanhanget?

  169. När vi frågade om de hade vänner,
    och det är bara toppen på isberget...

  170. Man kan ha vänner i skolan,
    men träffas de hemma?

  171. Där blir vänskapen mellan familjer
    viktig.

  172. Den begränsade datan tyder på-

  173. -att social integration
    behöver studeras betydligt mer.

  174. När vi studerade språk...

  175. Jag går inte igenom allt, då det
    överlappar med det som redan sagts-

  176. -men att döma av de fyra skolor
    som vi har studerat-

  177. -så har man ingen uttalad,
    nedskriven språkpolicy.

  178. Man kan hävda
    att en skriftlig policy är meningslös.

  179. De implementeras ändå aldrig.

  180. När vi jobbade med jämställdhet
    insisterade vi dock på en policy.

  181. Det skulle skapa rätt miljö
    för att prata om det.

  182. Skolan som helhet kunde prata om
    vad jämställdhet innebär.

  183. Vi får fråga oss själva: Behöver vi
    en övergripande språkpolicy?

  184. Det visade sig
    att nästan alla lärare gör olika saker.

  185. Det väcker frågan:
    Är lärar-autonomi bra eller dåligt?

  186. Det är förvirrande för nyanlända
    att en lärare säger "Enbart engelska"-

  187. -när de i nästa klassrum får höra att
    de får använda sitt språk och översätta.

  188. De olika lärarna
    hade olika förhållningssätt-

  189. -men skolorna visste inte
    vad lärarna gjorde.

  190. Man agerade, men inte konsekvent.

  191. Det finns tecken på
    att det är förvirrande i onödan.

  192. Man fick använda sitt språk på rasten,
    men inte på lektionen. De fick växla.

  193. Lärarnas personlighet påverkade
    förstås deras tillvägagångssätt-

  194. -och vad de trodde fungerade.

  195. Vi hittade många tecken-

  196. -på hur viktigt det är
    att utveckla akademisk engelska.

  197. Det tar också mycket mer tid...

  198. Regeringen erbjuder tre års stöd
    med specialpedagog.

  199. Barnen behöver stöd
    under hela skolgången.

  200. Det var oklart om framstegen
    följdes upp systematiskt-

  201. -och med tillräckligt fokus
    på barnets utvecklingspotential.

  202. Det är intressant att utvärdera
    skolornas uppföljning.

  203. Till vår longitudinella studie
    fick vi själva utforma testen.

  204. Det var sådana resultat vi fick
    på språkområdet.

  205. Vi såg en rik mångfald.

  206. Den är rik,
    och skolor och lärare gör sitt yttersta-

  207. -vad gäller pedagogik, struktur,
    olika aktiviteter och så vidare.

  208. Frågan gäller mångfald kontra enighet.
    Jag ställer den frågan.

  209. Det andra temat
    kallar jag barnvärdering.

  210. Dympna pratade också om värderingar.

  211. När jag säger värderingar syftar jag på-

  212. -hur barnet och föräldrarna
    värderar utbildning.

  213. Det handlar inte om
    att göra en värdering av barnet.

  214. Mer om det sen.

  215. I agendan för bemyndigande
    är min fråga:

  216. Under 2000-talet kommer vi att se
    mer och mer global migration.

  217. Vi pratar fortfarande om barnet
    i centrum och behov och rättigheter.

  218. Frågan jag vill ställa är:
    Är det här 2000-talets pedagogik-

  219. -eller klamrar vi oss fast
    vid 80- och 90-talens pedagogik?

  220. Är det rimligt,
    med 360 olika språk i London-

  221. -att säga
    att man ska se till alla barns behov?

  222. Jim menar att det går.

  223. Vi är skeptiska till att exportera
    progressiv pedagogik och barnfokus-

  224. -till u-länder med åttio barn per klass-

  225. -eller att prata om lustfyllt lärande
    i ett fattigt land som Indien.

  226. Är den här pedagogiken fortfarande
    lämplig, eller bör vi se över den?

  227. Jag fastnade för en bok
    av Aislinn O'Donnell från Irland:

  228. "The Inclusion Delusion."

  229. Engagerar vi oss i mångfalden-

  230. -genom att alltid fokusera på behov,
    rättigheter och gästfrihet?

  231. Den ökande...

  232. När det gäller nyanlända,
    och framför allt flyktingar-

  233. -pratar vi om barnets bästa.

  234. Jag tog intryck
    av några kollegor på Cambridge-

  235. -som arbetade med folkhälsa
    och Rädda barnen.

  236. De sa: "Vi vet inte
    vad som är bäst för barnen."

  237. "Vem avgör vad som är bäst,
    och vad är bäst?"

  238. Jag fick frågan: "Borde vi öppna en
    internatskola för ensamkommande?"

  239. Är det bäst för dem?
    Är språkundervisning bäst för dem?

  240. Vi låter alla barn
    börja i vanliga skolor direkt.

  241. Är det bäst med separata klasser,
    vanliga skolor eller internatskolor?

  242. Vad är bäst för barnen?
    Frågan måste göras mer öppen.

  243. En som arbetade med folkhälsa sa:

  244. "Det handlar inte bara om välfärd."
    Språket blir väldigt tungrott.

  245. Det finns biologiska, psykologiska,
    sociala och pedagogiska behov.

  246. Jag har sett en enda person-

  247. -som forskar om funktionshinder
    hos nyanlända barn.

  248. Vi ser inte
    till funktionshinderaspekten.

  249. Både fysiska funktionshinder
    och mental hälsa.

  250. Det breddar idén om behov,
    men är det tillräckligt?

  251. Vi har hört
    att om vi bara fokuserar på trauman-

  252. -så leder det till för mycket sympati
    och för lite bemyndigande.

  253. Kan vårt fokus på personen
    gå ut över vårt fokus på rättigheter?

  254. Klarar vi det? Trauman diskuteras nu.

  255. Många har pratat om agens
    och återhämtning.

  256. Är det pedagogikens språk?

  257. Agens och återhämtning
    involverar för mig även vägledning.

  258. Det handlar inte bara om aktiviteter,
    utan om vägledningsprocesser.

  259. Vi har forskat kring hur man kan
    vägleda elevers lärande systematiskt-

  260. -för att förändra deras skolupplevelse
    och minska den sociala klyftan.

  261. Det är en väg framåt.
    Sådant diskuteras nu-

  262. -men det har visat sig vara viktigt
    att utvärdera värderingar.

  263. Intressant forskning från USA visar-

  264. -att latinamerikanska familjer
    som är migranter-

  265. -har en idé om educación...
    Jag försökte.

  266. Den har en moralisk aspekt
    som handlar om respekt för äldre-

  267. -att ta sitt ansvar för familjen
    och att förbereda sig för vuxenlivet.

  268. Det var en moralisk, färdighetsbaserad-

  269. -och djupt respektfull syn
    på utbildning.

  270. Vore det positivt att flytta in
    den modellen i skolsystemet?

  271. Att dra nytta av famljernas värderingar
    - inte bara deras ambitioner.

  272. Jag vill också prata om
    identitet och pedagogik.

  273. Det diskuteras nu huruvida
    80- och 90-talens identitetspolitik-

  274. -inte går att applicera
    på muslimer i Storbritannien.

  275. Bör vi fokusera på identitetspolitik
    och fråga hur deras identitet ser ut?

  276. Vi vet förstås att det ryms
    flera identiteter i en person.

  277. Det finns många skärningspunkter
    i en människa.

  278. Dessutom förändras identiteten
    ständigt.

  279. Det är en rörlig process,
    och den rör sig in i klassrummet.

  280. Man riskerar att den blir statisk om
    man säger: "Berätta om din identitet."

  281. Mina studenters forskning visar-

  282. -hur konstant dynamisk
    identifikationsprocessen är.

  283. Den globala politiken påverkar.

  284. Nordirländsk forskning visade att
    landets pakistanier var väldigt lugna.

  285. Protestanterna och katolikerna slogs,
    men inte de pakistanska muslimerna.

  286. Efter 11 september-dåden
    och Bushs krig mot terrorn-

  287. -blev de plötsligt uppfattade
    som muslimer.

  288. Genast sa protestanterna:
    "Ni är extremister, som katolikerna."

  289. Plötsligt ansågs de vara allierade
    med katolikerna.

  290. Internationell politik
    formar ungdomars identitet.

  291. De började klä sig
    traditionellt muslimskt.

  292. Vi måste dissekera identitetsbegreppet.
    Identitet kanske är något positivt.

  293. En aspekt av det är att ett av barnens
    största problem är stereotyper.

  294. Nämner man en nationalitet gör folk
    genast antaganden om det landet.

  295. Hur traditionella de är, om de sysslar
    med tvångsäktenskap eller är korkade.

  296. Ett litauiskt barn sa: "De tror
    att jag är dum för att jag är litauer."

  297. Det finns många stereotyper.

  298. Hade det varit genusarbete
    så hade vi haft informationsprogram.

  299. En sak som skolorna i projektet gjorde-

  300. -var att länka till information
    om barnens ursprungsländer-

  301. -så att de lärde sig saker om länderna.
    Internet är förstås oerhört användbart.

  302. Okej...

  303. Nästa agenda handlar om nya idéer
    om förhållandet mellan hem och skola.

  304. Vi studerar det förhållandet och
    intervjuar föräldrar om skolsystemet.

  305. På det stora hela är de oerhört positiva
    och vill att deras barn blir utbildade.

  306. När vi däremot frågade skolan
    hur de kommunicerade...

  307. "Har ni en kommunikationspolicy?"

  308. Jag menar inte
    att den måste vara skriftlig-

  309. -men å andra sidan
    hade skolan ingen policy.

  310. Kommunikation är mer än att
    skicka hem brev och ha föräldramöten.

  311. När vi intervjuade rektorer, lärare
    och både...

  312. Ursäkta.

  313. Grupperna som skulle kommunicera
    gjorde förstås inte det.

  314. Andraspråkspersonalen
    vet jättemycket-

  315. -men de behövde inte berätta för
    alla lärare om barnen i deras klasser.

  316. Det är mycket jobb.

  317. Lärarna vet inte särskilt mycket
    om eleverna.

  318. Infödda elever
    visste inget om andraspråkseleverna.

  319. Skolledningen har inte alltid koll,
    vilket vi pratade om tidigare.

  320. Kommunikationen måste fungera
    på sex nivåer när det gäller nyanlända.

  321. Den kommunikationen är avgörande
    för hur de här barnen lyckas.

  322. Det är...

  323. Det som händer...
    Jag ska se om diagrammet är kvar.

  324. Ett ögonblick.

  325. Det utökade diagrammet finns med
    i vår rapport, men kommunikation...

  326. Informationen måste koordineras,
    och de informerade måste få stöd.

  327. Nyckeln är dock hörnet nere till höger.

  328. Det var vårt fokus när Claudia
    Schneider och jag skrev om studien.

  329. Vi använde oss
    av kommunikationssociologi.

  330. Kommunikationssociologer skiljer på-

  331. -linjär, interaktionell
    och transaktionell kommunikation.

  332. Linjär kommunikation
    innebär att säga något till någon.

  333. Skolorna vi studerade hade mycket
    interaktionell kommunikation.

  334. De pratade med föräldrarna och trodde
    att de hade ett jättebra förhållande.

  335. De hittade dock bara en bulgarisk
    förälder som vi kunde intervjua.

  336. Ingen ville bli intervjuad,
    så kommunikationen fungerade inte.

  337. De trodde att kommunikationen
    med föräldrarna fungerade bra.

  338. I den transaktionella modellen
    är kommunikationen flexibel.

  339. Den involverar feedback
    och är dynamisk och ömsesidig.

  340. Det ska vara en naturlig del av skolan
    att man får feedback från samhället.

  341. Samhället kan påverka skolan.
    Det handlar om bemyndigande.

  342. Det innebär att man frågar föräldrar-

  343. -vilken kommunikationsmodell
    de känner att de behärskar.

  344. Våra skolor förlitade sig trots alla
    problem fortfarande på föräldramöten.

  345. Föräldrarna har obekväma arbetstider.

  346. De inte har råd med transport
    eller barnpassning etc.

  347. Om de inte dyker upp säger lärarna:

  348. "De bryr sig inte om sina barn.
    De hjälper inte till med läxorna."

  349. Barnen sa: "De hjälper till jättemycket
    och bryr sig verkligen."

  350. Om lärarnas traditionella
    kommunikationsmetoder misslyckas-

  351. -så skapas negativa bilder.

  352. Jag har aldrig hört något om hur man
    gör med fosterföräldrar och barnhem.

  353. Jag vet inte hur man gör i Sverige.
    Hos oss nämner man det inte ens.

  354. Kommunikationsmodellerna
    antas passa alla.

  355. Man vet inte nödvändigtvis vad som
    fungerar, och när vi frågade föräldrar-

  356. -så ville de slippa telefonsamtal
    och att få enbart negativa budskap.

  357. De ville slippa...

  358. De hade inte koll på ämnesval och prov
    och vilka följder sådant fick.

  359. De gillade
    att använda Internet och mejl.

  360. Ibland skickade skolorna ut mejl
    till föräldrarna, och skolorna...

  361. Generellt kommunicerar de skolor
    vi studerade tämligen anspråkslöst.

  362. Modellen med latinamerikaner i USA
    har gått mycket längre.

  363. Inte bara hade de här grupperna en
    representant från samhället i skolan.

  364. De var med i föräldrarådet
    eller hade en egen underkommitté.

  365. Man hade en mer personlig metod
    och besökte familjerna.

  366. På en stor skola blir det förstås svårt
    att besöka alla.

  367. De kallade det personalmente.

  368. Det är en omtänksam, personlig metod
    för att tala om hur det går för barnen.

  369. Det som upprörde oss
    var att de knappt använde tekniken-

  370. -för att kommunicera.

  371. Man har för lite utbildning
    i effektiv kommunikation via nätet.

  372. En skola löste det väldigt bra och hade
    barnens språk vid alla meddelanden.

  373. Man kunde klicka och få allt översatt,
    och de möjligheterna finns ju.

  374. Jag går vidare - det är bara några
    minuter kvar - till ett enormt ämne.

  375. Det är det sista ämnet.

  376. Vi har pratat om andrafiering
    och att främlingen blir "den andra".

  377. Vi har inte pratat om Europas problem:
    uppdelningen mellan oss och dem.

  378. Det sitter djupt i vår historia-

  379. -att vi ser Europa som "oss"
    och allt annat som "andra".

  380. Det har påverkat enormt många bilder
    av andra delar av världen.

  381. Det gäller Afrika, Asien och så vidare.

  382. Det är inpräntat,
    vilket Halleli pratade om, i filosofin-

  383. -i kamp med vår sympati
    för "den andra".

  384. Men vi har själva skapat
    och utgår från "den andra".

  385. I Storbritannien har den
    postkoloniala kritiken inte fått fäste.

  386. I Cambridge pratar man
    om att förändra den vita kursplanen.

  387. Vi försöker alltid...
    Antagandet om oss och andra är-

  388. -att staten skyddar oss från den andra
    - från dem som är farliga.

  389. Det är statens uppgift.

  390. Läser man Samir Amins analys
    av eurocentrism-

  391. -och Europas historia av att konstruera
    en barbarisk "den andra"...

  392. Orienten, Mellanöstern
    och hela vägen till Asien.

  393. Uppdelningen i utvecklad
    och outvecklad, kärna och utkant.

  394. Väst är referenspunkten
    för så mycket av vårt tänkande.

  395. Det måste inte vara medvetet
    eller avsiktligt otrevligt.

  396. Det är inpräntat i vår världsbild.

  397. Det finns också en kritik
    mot västvärlden.

  398. Europa anses nu ha
    en väldigt negativ värdegrund.

  399. Europa ses som materialistiskt.

  400. Enligt boken "Occidentalism:
    The West in the Eyes of its Enemies"-

  401. -anses vi sakna värderingar.

  402. Vi har blivit en sekulär, mekanisk,
    ytlig, trivial, korrupt, girig-

  403. -okänslig, modebesatt
    och arrogant kultur.

  404. Den kritiken förekommer.

  405. Min fråga till er är:
    Diskuterar vi sådant med de unga?

  406. Europa sitter i en svår sits.
    Vi har ingen bekväm värdegrund.

  407. Vi pratar om mänskliga rättigheter,
    men de är problematiska att exportera.

  408. Det blir problematiskt för länder
    som anses misslyckas med dem.

  409. Förtroendet är nästan
    förbrukat för så storslagna narrativ.

  410. Frågan är...

  411. Jag menar inte att alla skolor
    bidrar till den här uppdelningen-

  412. -men låter vi faktiskt unga människor
    engagera sig i omvärlden?

  413. Det jag kallar rädslans mobilisering -
    den växande extremhögern...

  414. Engagerar vi oss i det?
    Europa är inne i en svår tid.

  415. Engagerar vi oss i det?

  416. De nyanlända
    påverkas av det som händer-

  417. -när högern växer i våra länder.

  418. Det pågår på flera håll.
    Invandring används som en symbol-

  419. -för vår osäkerhet,
    våra ekonomiska problem etc.

  420. Jag tror att det är en fråga om-

  421. -huruvida vi förändrar fredsutbildningen
    eller byter spår.

  422. Vi har nått en kritisk punkt.

  423. Lärare pratar inte bara
    om hur vi hjälper de här barnen-

  424. -utan om hur vi på ett humanistiskt sätt
    engagerar dem i deras nya miljö.

  425. Det är ingen trevlig miljö.

  426. Det finns tecken på att vi kan ta oss
    framåt under det här århundradet-

  427. -och ta oss an den här, för att citera,
    "intuitiva ångesten".

  428. Vi kan engagera oss
    i möjligheten till en global värld-

  429. -med en ständigt ökande mångfald.

  430. Vi kan förhålla oss annorlunda
    till mångfalden.

  431. I vårt forskarnätverk på Cambridge-

  432. -arbetade folk från hela universitetet
    tillsammans med migration.

  433. Jag hade aldrig pratat med arkeologer
    och bioantropologer om migration-

  434. -men de studerar ju mänsklig rörelse.
    De sa något väldigt enkelt:

  435. "Människor rör på sig."

  436. "Annars hade vi inte överlevt som art."

  437. Det är normalt att den
    som råkar ut för torka eller krig-

  438. -eller vill ha ett bättre liv,
    rör på sig.

  439. Människor kommer att flytta ännu mer,
    eftersom möjligheten är större nu.

  440. Därför blir frågan:

  441. Hur kan vi förhålla oss
    till mångfalden och rörligheten?

  442. O'Donnell,
    på tal om "Inclusion Delusion"...

  443. Enligt henna kan man inte säga: "De är
    annorlunda, men vi tar emot dem."

  444. "Vi hyllar skillnaderna
    och är gästvänliga."

  445. Det är tillfälliga lösningar
    på det som händer:

  446. Vi står inför en otroligt rörlig värld.

  447. Hon menar att vi inte bör prata
    om rättigheter, utan om ansvar.

  448. Vi har ansvar för den andra. Det kan
    ses som en återgång till kristen etik.

  449. Kanske är vi tillbaka hos påven:
    "människan."

  450. Inte rättigheterna - människan.

  451. Vi letar efter en ny sorts solidaritet.

  452. Vi försöker att lära ut moralisk
    solidaritet, och det som hindrar oss-

  453. -är den individualism som vi
    har förespråkat i så många länder.

  454. Vi har ett överflöd av individualism.

  455. Varenda student jag har hört i en
    intervju inleder svaren med "Jag".

  456. Det är där de börjar: "Mitt liv."
    Det här skrev Beck och Bauman om.

  457. Den självständiga aktören.
    Personen som gör alla val-

  458. -och lever sitt liv
    utifrån sina egna önskningar.

  459. Individualism på den här nivån
    motverkar solidariteten.

  460. Vi hamnar där igen,
    och jag vet att jag måste sluta nu.

  461. Det är ett bra ställe att sluta på.

  462. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mångfald lyfter lärande och skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.