Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogikDela
  1. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

  2. Det är ett privilegium
    att få vara här i dag-

  3. -och vara en del av
    det viktiga arbete ni utför.

  4. Så tack för att ni bjöd och låter mig
    vara en del av den här processen.

  5. Som Nihad sa ska jag tala om
    inkluderande undervisning-

  6. -som används för att möta
    nyanlända elevers utbildningsbehov.

  7. Och...

  8. För att ge det ett sammanhang...

  9. Som vi alla vet migrerar
    allt fler människor runtom i världen...

  10. ...även om man tar hänsyn
    till världens befolkningsökning.

  11. Antalet har ökat de senaste årtiondena,
    på grund av globaliseringen-

  12. -ökade etniska konflikter-

  13. -och ett ökat antal sårbara stater
    sen kalla krigets slut.

  14. Vi ser det tydligt
    i det som togs upp tidigare-

  15. -nämligen antalet migranter
    som kommer till Europa-

  16. -däribland Sverige.

  17. I fjol tror jag det var
    över en miljon migranter-

  18. -som tog sig till Europa.

  19. Det finns främst två utmaningar
    för liberala demokratier-

  20. -när så här många personer
    korsar deras gränser.

  21. Det ena är den humanitära aspekten-

  22. -som handlar om stödet till migranter-

  23. -så att deras personliga rättigheter
    och möjlighet till utbildning skyddas.

  24. Det här är väldigt viktigt vad gäller
    barnen. Jag återkommer till det.

  25. Vi har den ekonomiska aspekten,
    och den har inte nämnts här-

  26. -men det är en väldigt stor fråga
    i Storbritannien-

  27. -särskilt i lokalmedierna-

  28. -och bland gräsrötterna.

  29. Man pratar om att migranter tar jobb
    och bostäder och raserar ekonomin.

  30. Så det har blivit väldigt politiserat.

  31. Jag ska försöka sammanföra
    dessa båda aspekter-

  32. -när jag diskuterar utbildning.

  33. Min argumentation...

  34. ...bygger jag på teorier
    om språk och språkundervisning.

  35. Jag vill mena att inkluderande,
    undervisningsbaserade...

  36. ...och rättighetsbaserade metoder
    som åtgärdar humanitära frågor...

  37. ...kan kombineras med
    ekonomiska hänsynstaganden...

  38. ...och bidra till mottagarländernas
    långsiktiga ekonomiska mål.

  39. Jag börjar med en genomgång av
    de ekonomiska argumenten-

  40. -och sen de humanitära.

  41. Jag kommer att utforska teorier
    om språkinlärning-

  42. -och sen tala om
    inkluderande modeller-

  43. -med utgångspunkt i Storbritannien.

  44. Jag hoppas att jag inte felciterar
    Jim Cummins nu, för han är här.

  45. Många forskare,
    däribland Jim Cummins, har sett-

  46. -att det finns en ekonomisk potential
    bland migranter-

  47. -och att utbildning är viktig
    för att förverkliga den potentialen.

  48. I OECD:s rapport ser vi
    de höga kostnaderna för låg utbildning.

  49. Där nämner man att även en
    liten förbättring i de här grupperna-

  50. -kan ge en stor skillnad i
    kognitiv förmåga och humankapital.

  51. Därför kan mottagarländer
    på lång sikt tjäna på immigranterna.

  52. Men jag tror även att de flesta
    i det här rummet vet att man har sett-

  53. -att infödda elever
    gör bättre ifrån sig än invandrade.

  54. OECD menar att det här
    till stor del beror på språkbarriärer-

  55. -men att även socioekonomiska
    skillnader spelar roll.

  56. Det här med språkbarriärer
    repeteras om och om igen.

  57. Jag tänkte återkomma till det
    om ett tag.

  58. Jag sa att min utgångspunkt-

  59. -är det rättighetsbaserade
    och humanitära perspektivet.

  60. Ni nämnde
    ett antal konventioner tidigare.

  61. Jag vill fokusera på
    FN:s barnkonvention-

  62. -som är den konvention
    som flest antal länder har skrivit på.

  63. Så vitt jag vet är det bara ett land
    som inte har undertecknat den.

  64. Nej, Somalia har skrivit på,
    och det gjorde även Sydsudan nyligen.

  65. USA är det enda undantaget.

  66. Bortsett från USA har alla världens
    länder skrivit under konventionen.

  67. En sak som tas upp i barn-
    konventionen är rätt till utbildning.

  68. Utbildningen ska ske på lika villkor.

  69. Och utbildningen
    ska syfta till att utveckla-

  70. -barnets personlighet, talanger
    och mentala och fysiska förmågor.

  71. Jag vet
    från egen och andras forskning-

  72. -hur viktig utbildning är för
    att bygga upp migrantbarns liv på nytt.

  73. Jag jobbar med flyktingbarn-

  74. -men mycket av det gäller även
    andra barn som migrerat.

  75. För även om barnen
    inte är traumatiserade av krig-

  76. -är det en stor omställning
    att få lämna vänner och hem-

  77. -oavsett varför man har flyttat.

  78. För flyktingbarn i synnerhet-

  79. -kan vardagen i skolan
    underlätta läkandeprocessen.

  80. Vikten av språk för migrantbarn
    när det gäller utbildning och umgänge-

  81. -är central, vilket alla är överens om.

  82. Om vi går djupare in
    på det humanitära vill jag mena-

  83. -att den inkluderande skolan
    fokuserar på-

  84. -de sorters hänsynstaganden
    och rättigheter som jag nyss nämnde.

  85. En inkluderande skola-

  86. -är den miljö
    som ger ett migrantbarn mest stöd.

  87. Inte alla syftar på samma saker
    med inkluderande undervisning.

  88. Här använder jag
    Felicity Armstrongs definition.

  89. "Inkluderande undervisning
    baseras på tron att alla människor..."

  90. "...har rätt till utbildning
    på samma villkor."

  91. Felicity och Len Barton
    menar att inkludering-

  92. -i grunden handlar om-

  93. -"mänskliga rättigheter,
    jämlikhet, social rättvisa"-

  94. -"och ett samhälle utan diskriminering".

  95. Booth säger: "Inkluderande utbildning
    inbegriper lärande med andra..."

  96. "...och delade lärdomar."

  97. Det innebär alltså...

  98. ...att ett migrantbarn
    måste välkomnas in i skolan...

  99. ...och accepteras så som det är.

  100. Barnet ska inte anpassa sig till skolan-

  101. -utan skolan ska
    ta emot barnet med öppna armar-

  102. -och hylla den mångfald
    som barnet för med sig.

  103. Samtidigt måste det
    också finnas anpassning-

  104. -så till vida att barnet
    måste inse hur skolarbetet fungerar.

  105. Då går vi till pedagogiken.

  106. Vad behöver vi
    i en inkluderande skola?

  107. I en inkluderande skola...

  108. ...ses lärande som en process...

  109. ...som ska ge nya insikter
    genom interaktion med omgivningen.

  110. Här använder vi
    Lev Vygotskijs proximalzonsteori.

  111. Och det skulle även vara en modell...

  112. ...där läraren ger undervisningsstöd...

  113. ...så att eleven
    kan nå nya nivåer av förståelse.

  114. Läraren ska inte bara
    pumpa in information i eleven-

  115. -utan skapa
    en grund för eleven att stå på-

  116. -så att den
    kan ta sig vidare till nästa nivå.

  117. Nu ska jag titta på sociokulturella
    teorier om språkinlärning.

  118. Jag tror nämligen...

  119. ...att de även kan appliceras på den
    inkluderande modell jag talar om.

  120. Jag är intresserad av the social turn
    inom andraspråksinlärningsteori.

  121. Enligt den teorin lär man sig ett språk-

  122. -inte bara genom...

  123. Man menar att språkinlärande
    inte bara handlar om kognition-

  124. -utan att det sker
    genom samarbete med andra.

  125. Språkinlärning är resultatet av
    socialt sammanhang och interaktion.

  126. I forskning kring andraspråksinlärning-

  127. -menar man
    att inlärningen är en social process-

  128. -snarare än ett mätbart antal förmågor.

  129. Det gör att språkinlärningen
    involverar hela personen-

  130. -och deras känslor och identitet-

  131. -påverkar allt det
    som ingår i språkinlärningsprocessen.

  132. Jag säger det nu eftersom
    jag vill tala om olika modeller.

  133. Men först lite annat.

  134. Om vi talar om
    språkinlärning på det sättet-

  135. -vad är då
    språkundervisning tänkt att vara?

  136. Forskare har föreslagit-

  137. -att språkundervisningspedagogik
    borde fokusera mer-

  138. -på språkets sociala aspekter.

  139. De talar om samarbete och
    förhållanden som skapas genom språk.

  140. Vi har även sett lärare understryka-

  141. -vikten av att vårda hemspråket.

  142. Jag har inte sett vetenskapliga bevis,
    men lärare vittnar om-

  143. -att när barn
    håller fast vid sitt modersmål-

  144. -gör de större framsteg
    inom andraspråket.

  145. Om de börjar tappa sitt modersmål-

  146. -blir de också sämre
    på att ta till sig andraspråket.

  147. Om vi accepterar det-

  148. -och det här
    blir en metod som förespråkas-

  149. -kan vi ha två lärare
    som samarbetar med varandra.

  150. Man kanske har en klassrumslärare
    och en modersmålslärare-

  151. -som samarbetar
    för att stötta barnets inlärning.

  152. Jag ska inte gå in för djupt på
    vad Cummins säger-

  153. -men han talar om
    hur det här fungerar-

  154. -om hur de bygger upp förståelse-

  155. -och hur man utgår från
    barnets tidigare kunskap.

  156. Det leder tillbaka
    till tanken om rättigheter.

  157. För man måste utnyttja
    barnets modersmål...

  158. ...på ett sätt som...

  159. ...framhäver barnets
    personlighet och bakgrund.

  160. Om man jobbar
    med tvåspråkigt lärande-

  161. -blir det en bekräftelse på att
    det som barnet bidrar med är viktigt.

  162. Och det ingår
    i den inkluderande metoden.

  163. Jim Cummins påpekar igen
    att eleverna kan stötta varandra.

  164. Det intressanta med det här...

  165. ...är att medan det nya barnet
    får självförtroende...

  166. ...övar det etablerade barnet upp
    sin tvåspråkighet...

  167. ...när det jobbar
    med information på två språk.

  168. Nu ska jag prata om
    vad vi har lärt oss i Storbritannien.

  169. Jag har försökt röra mig mot exempel...

  170. ...eftersom
    vissa av er har efterfrågat det.

  171. Jag ska använda
    några exempel från Storbritannien.

  172. Som många av er vet är Storbritannien
    ett gammalt migrationsland.

  173. Vi har under väldigt lång tid...

  174. ...fått fundera på hur vi ska hantera
    frågor kring tvåspråkighet...

  175. ...vid migration.

  176. Politiken
    har förändrats mycket genom åren.

  177. Efter alla olika sätt
    att experimentera på...

  178. ...har vi börjat se
    barns språkutveckling som en del av...

  179. ...deras framsteg socialt och i skolan.

  180. Språket ges en social betydelse.
    Det handlar inte bara om utbildning.

  181. Jag kommer att prata om England nu-

  182. -för det skiljer sig mellan
    Storbritanniens riksdelar.

  183. Systemen skiljer sig i
    Skottland, Nordirland och Wales.

  184. Jag kommer att prata om England.

  185. Undervisningen sker på ett språk.

  186. Undervisningen sker mot bakgrund-

  187. -att engelskan dominerar
    hos en stor andel av befolkningen.

  188. Till skillnad från i Sverige,
    där många talar väldigt god engelska-

  189. -talar många britter bara engelska.

  190. Undervisningen i skolan
    är anpassad efter det...

  191. ...faktumet.

  192. Tanken är att nyanlända elever...

  193. ...måste lära sig engelska
    för att klara av vardagen.

  194. Samtidigt ser vi att engelska
    ses som ytterligare ett språk-

  195. -när det lärs ut till elever
    med ett annat modersmål.

  196. Och det är undervisningsfokuserat.

  197. Så vi lär inte ut engelska
    för språkets skull.

  198. Det handlar om att unga
    ska kunna ta till sig undervisningen-

  199. -och inte bara lära sig engelska.
    Så har politiken sett ut länge.

  200. Rätt länge, åtminstone.

  201. En gång i tiden,
    innan jag började forska om det här-

  202. -bussade man elever till andra skolor-

  203. -och hade program som liknade
    det här med förberedelseklasser.

  204. Men det har man slutat med i England.

  205. Det sågs som diskriminering.

  206. Några elever i en klass lärde sig
    engelska, men andra gjorde annat.

  207. Nu läser alla elever samma sak.

  208. Jag påstår inte att processen
    går smärtfritt i vartenda klassrum-

  209. -men så här ser principen ut-

  210. -och det är vad skolorna jobbar efter-

  211. -och vad Ofsted tittar på.

  212. Det är en av sakerna
    som skolinspektionen tittar på.

  213. I klassrummet då...

  214. ...samarbetar andraspråksläraren
    med den vanliga ämnesläraren.

  215. Och den försöker också påverka
    den pedagogiska metoden-

  216. -så att klassrummet blir
    mer tillgängligt för nyanlända.

  217. Och det lägger helt klart
    ett stort ansvar på andraspråksläraren.

  218. Det finns många upplysta lärare
    som välkomnar det här-

  219. -och som gärna samarbetar
    med andraspråksläraren.

  220. Men det är inte alltid givet.

  221. Det här är några åtgärder...

  222. ...som forskare inom inkluderande
    undervisning fokuserar på...

  223. ...som viktiga principer...

  224. ...för en inkluderande skola.

  225. De talade om en hyllning
    av mångfalden och skillnader...

  226. ...och ville se debatt kring social
    rättvisa och humanitära frågor...

  227. ...samtidigt som man
    utvecklade åtgärder mot rasism.

  228. Det är viktigt
    att man undervisar skolpersonal-

  229. -om inkludering
    och stöd till nyanlända elever.

  230. Man måste se alla aspekter av barnet-

  231. -och involvera föräldrarna
    till nyanlända elever.

  232. Ni tog upp mycket
    av det här i er presentation.

  233. Det handlar inte bara om
    undervisningen i klassrummet-

  234. -utan om särskilda insatser-

  235. -för att möta nyanlända elevers behov.

  236. Man bör även främja
    vänskapsbyggande i skolan.

  237. För att ge er exempel
    som rör de här frågorna-

  238. -tänker jag ta upp två olika studier.

  239. Den ena genomfördes i Skottland-

  240. -där jag samarbetade med
    tvåspråkiga fältarbetare-

  241. -för att titta på
    utbildningsåtgärder i Skottland.

  242. I den andra jobbade
    Madeleine Arnot och jag-

  243. -med ett projekt om samhörighet.

  244. Jag tänker inte gå in
    på specifika forskningsmetoder.

  245. Så... Oj, där blev det två.

  246. Vad gäller det skotska projektet-

  247. -finns det en bakgrund till det.

  248. Vad gäller asylsökande och flyktingar-

  249. -fanns det en tid på sent 90-tal-

  250. -när invandring var en
    väldigt känslig fråga i Storbritannien.

  251. Det rapporterades
    väldigt negativt i medierna-

  252. -om vad migranter gjorde.

  253. De överbelastade skolorna,
    tog våra jobb-

  254. -och allt möjligt annat.

  255. Och alla nya asylsökande skulle flyttas.

  256. De fick inte bosätta sig i London.

  257. Staten ville "lätta på bördan"-

  258. -vilket du påpekade att man sa,
    och därför flyttade de folk.

  259. Vad man gjorde var att placera folk...

  260. Det gällde familjer med barn-

  261. -och unga ensamstående vuxna.

  262. Ensamkommande barn
    fick stanna kvar där de bodde.

  263. Problemet är...

  264. ...att folk placerades
    där det fanns bostäder.

  265. De placerades i områden
    där det inte fanns...

  266. ...nån erfarenhet av
    att jobba med minoriteter...

  267. ...och där man saknade kunskap
    om andra religioner än kristendom.

  268. Lokalsamhällena var inte förberedda.

  269. Det var mot bakgrund av det här
    som studien beställdes.

  270. Jag talar om en grundskola i London-

  271. -och det beror på att jag blev ombedd-

  272. -att ge exempel på god praxis
    från England-

  273. -som en del av inlärningen.
    Så jag börjar med skolan i London-

  274. -och du nämnde tidigare att lärare
    frågar hur man går till väga.

  275. "Hur integrerar man nyanlända
    i en vanlig klass?"

  276. Det här var en Londonskola
    med lång erfarenhet av mångfald.

  277. Varje vecka fick skolan nya elever.

  278. Folk flyttade
    till och från området hela tiden.

  279. Varje måndag hade de en introduktion.

  280. Eleverna
    sattes i vanliga klasser direkt-

  281. -och under de två första veckorna
    utvärderade läraren deras kunskaper.

  282. Min kontakt var nöjd med resultatet.
    Skolan hade jag fått rekommenderad-

  283. -som en
    som var skicklig på att inkludera.

  284. I Skottland såg politiken annorlunda ut.

  285. De hade...
    - Vad var det nu du kallade det?

  286. Förberedelseklass. De hade...

  287. De hade klasser eller enheter.

  288. Om en skola
    hade väldigt många flyktingbarn-

  289. -hade de en klass bara för dem.

  290. Flyktingbarnen satt i ett rum på ovan-
    våningen medan de andra var där nere.

  291. Om flyktingbarnen var få
    samlade man barn från hela området.

  292. Den här skolan
    var till stor del homogen.

  293. Man hade knappt några elever
    med utländsk bakgrund.

  294. Barnen här kom från en låg
    socioekonomisk bakgrund.

  295. I deras upptagningsområde hade de
    flesta låg socioekonomisk bakgrund.

  296. Så innan man började ta emot
    asylsökande barn-

  297. -hade man erfarenhet av
    barn med svåra sociala problem.

  298. Och man ville gärna lyckas.

  299. Därför använde man samma principer
    för att ge stöd åt asylsökande barn.

  300. Så de hade en separat enhet
    för asylsökande barn.

  301. Den var inte helt avskild, och den
    kallades "den internationella enheten"-

  302. -för att inte stigmatisera barnen
    som "asylsökande".

  303. Så de hade en internationell enhet.

  304. Men den var aldrig helt avskild.

  305. Eleverna och lärarna samarbetade
    ibland med den övriga skolan.

  306. De är bara där ett kort tag.

  307. Jag har glömt hur länge.

  308. Runt ett halvår, kanske.

  309. Där utarbetades
    deras individuella utbildningsplan.

  310. Sen introducerades de
    gradvis in i skolan.

  311. De kunde återvända till enheten
    emellanåt men stannade inte där.

  312. Det intressanta var
    att det här var en skola-

  313. -som hade fått pris som mest
    inkluderande i det här området.

  314. De hade...

  315. Har ni ordningspojkar
    och -flickor i Sverige?

  316. Inte?

  317. Det är väldigt brittiskt.

  318. När jag var där...

  319. När jag besökte skolan...

  320. ...var den huvudansvarige pojken
    och två andra...

  321. ...av de tre ordningseleverna
    asylsökande och flyktingar.

  322. De var stolta över
    att vara så inkluderande-

  323. -och att barnen fick
    ett så omfattande stöd.

  324. De gjorde allt
    för att stödja vartenda barn.

  325. Det var inte bara invandrade barn.

  326. Här har vi ett annat
    intressant exempel från Skottland.

  327. Den här skolan var i princip tvåspråkig-

  328. -innan man började ta emot flyktingar.

  329. Kommunen bad skolan
    att inrätta en särskild enhet-

  330. -dit flyktingbarn kunde skickas.

  331. De gjorde det ett kort tag, och tänkte
    sen att det inte var så de jobbade.

  332. "Vi har aldrig gjort så här.
    Vi kan väl pröva nåt nytt."

  333. Huvudläraren sa så här:

  334. "Vi slutade med det och tänkte om."

  335. "Vi funderade på vilka aktiviteter
    som fungerade för alla."

  336. Exempel är bild eller naturstudier.

  337. Sen matte och språk.

  338. Det fanns vissa saker
    där engelska inte var nödvändigt-

  339. -men där barnen kunde interagera.

  340. Hon fick lärarna och barnen...

  341. Eller, man diskuterade det här
    på ett lärarmöte.

  342. Sen såg man till att inga barn
    hamnade i avskilda klasser.

  343. "Nu jobbar vi på ett helt annat sätt."

  344. De har två stödlärare tack vare
    den lokala utbildningsnämnden-

  345. -eftersom
    de har så många flyktingbarn.

  346. De jobbar med skolans
    andraspråkslärare runtom i skolan.

  347. Lärarna jobbade extra med svaga
    elever - inte bara invandrade barn.

  348. Barnen behövde extra språkstöd.

  349. Det kunde vara enspråkiga barn
    som hade lässvårigheter.

  350. De kunde sitta
    vid ett bord med stödläraren.

  351. De jobbade ihop med flyktingbarnen.
    Där delades barnen alltså inte upp.

  352. Huvudläraren menar
    att alla barn har tjänat på det.

  353. De pratade även om huruvida
    man borde plocka ut barnen-

  354. -alltså ta ut barnet ur klassen
    för att lära det engelska.

  355. De sa
    att det inte fanns ett behov av det.

  356. För eftersom stödläraren och
    klassrumsläraren planerade ihop-

  357. -spelade det ingen roll
    var de nyanlända barnen satt.

  358. Vi såg att det gav resultat.

  359. Skolan följde utvecklingen-

  360. -och man såg att barnen
    gjorde allt bättre ifrån sig.

  361. Det här är studien
    som Madeleine och jag gjorde.

  362. Jag ska inte gå in på den,
    för det gör nog Halleli och Madeleine.

  363. Jag ska bara...

  364. Jag ska bara sammanfatta...

  365. Jag har pratat så länge
    om språkliga behov...

  366. I det här projektet...

  367. Halleli och Madeleine
    hade i en tidigare studie-

  368. -börjat tala om en holistisk modell.

  369. Här valde vi verktyg
    med liknande strategier.

  370. I de här skolorna använde man
    de här inkluderande strategierna.

  371. Skolan jobbade för att få alla att visa
    de invandrade barnen respekt.

  372. Lärarnas pedagogik utgick från deras
    kunskap i att skapa sammanhållning-

  373. -trots kulturella skillnader.

  374. Det här är en engelsk skola.

  375. Där har man en längre tradition
    av att jobba så här.

  376. Skolan försökte få eleverna
    att känna medkänsla på olika sätt.

  377. Man kan till exempel på engelskan
    läsa dikter från olika kulturer-

  378. -och utifrån det
    diskutera mångfald och identitet.

  379. Det finns en modul
    som heter "samhällsdeltagande".

  380. Det här blev en möjlighet.
    Så lärare som är intresserade av...

  381. ...att skapa inkluderande modeller
    kan hitta möjligheter...

  382. ...att ta upp frågor
    som rör flyktingbarn.

  383. Och flyktingveckan
    som anordnas en gång om året...

  384. ...blev ett bra tillfälle att diskutera
    varför flyktingar fått lämna hemlandet.

  385. Samtidigt måste skolan förhindra
    att konflikter uppstår.

  386. Jag nämnde tidigare...

  387. ...att det inte bara handlade om...

  388. ...att anpassa skolan till elever
    med en annan bakgrund...

  389. ...utan att även eleverna
    måste anstränga sig...

  390. ...för att inkludera de nyanlända.

  391. Man tolererade inte heller
    mobbning i någon form.

  392. Man insåg
    att det skulle bli en kulturkrock-

  393. -i den sista skolan, som låg
    i ett område där de flesta var vita-

  394. -och det var man tvungen
    att förbereda sig på.

  395. Lärarna går jag inte in på.

  396. Det handlar om
    vilket stöd som lärarna ger.

  397. Men vi har det sista,
    med ambulerande lärare.

  398. I England har vi ett system-

  399. -särskilt på landsbygden,
    där skolorna kan ligga utspridda-

  400. -med ambulerande lärare
    som besöker olika skolor-

  401. -och stöttar elever på olika sätt.

  402. I det här området utförde
    de här lärarna en väldigt viktig roll-

  403. -när de reste runt till olika skolor.

  404. De kunde stödja
    de vanliga lärarna på praktiskt vis-

  405. -och även dela med sig av sin kunskap.

  406. Men de gjorde mer än så.

  407. Jag träffade barn
    som bodde i fosterhem-

  408. -och då åkte lärarna till fosterhemmet
    och hjälpte eleverna med läxan.

  409. Så olika myndigheter samarbetar-

  410. -för att stötta barnen.

  411. Okej. Jag har nog...

  412. Jag vill bara dela med mig av...

  413. ...ett par tankar.

  414. Det jag har försökt säga är...

  415. ...att de ekonomiska
    och humanitära aspekterna...

  416. ...inte kan skiljas åt...

  417. ...vad gäller migrantbarn.

  418. De här två sakerna
    kan faktiskt förenas.

  419. De kan komplettera varandra.

  420. Man måste investera tid och resurser,
    och vi har sett att det kan fungera.

  421. I England sker det inte
    av ekonomiska skäl.

  422. Jag vill mena att det finns starka skäl-

  423. -att ta ett helhetsgrepp
    som omfattar båda aspekter-

  424. -och som på lång sikt kan bygga ett
    samhälle med större sammanhållning.

  425. Tack.

  426. Vi hörde...

  427. ...tidigare Nihad Bunar
    och Monica Axelsson...

  428. ...beskriva hur svårt det var...

  429. ...för nyanlända barn att klara av
    övergången från förberedelseklass.

  430. Jag är intresserad av det
    skotska exemplet som du beskrev.

  431. Det verkar vara...

  432. ...ett system som påminner om
    systemet med förberedelseklasser.

  433. Min fråga lyder:

  434. Såg du samma sorts svårigheter-

  435. -när barnen lämnade förberedelse-
    klasser för de vanliga i Skottland?

  436. Ja, det får jag säga.
    Jag talade med ett antal barn-

  437. -som hade gått i förberedelseklass-

  438. -och sen hade flyttats till en vanlig.
    Det påminde mycket om det du sa-

  439. -för det fanns väldigt sammansvetsade
    grupper i förberedelseklassen.

  440. Det blev en sorts snuttefilt för dem.
    När de började i vanliga klasser-

  441. -upplevde de att de blev exkluderade.

  442. De sa att de andra barnen
    inte ville prata med dem.

  443. I tidigare studier
    har barn sagt till mig-

  444. -att andra barn sagt: "Du kan inte tala
    engelska. Du får inte sitta med oss."

  445. De fick lida för
    att de inte talade engelska.

  446. Det gjorde att de
    hamnade längst ner i hackordningen.

  447. Så ja, det var absolut ett problem.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Andraspråksinlärning, Invandrarundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.