Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

I samband med Polarprisets utdelande talar kompositörer, hiphop-forskare, låtskrivare och dokumentärfilmare om sin relation till musiken och vad den kan åstadkomma. Dessutom pratar Polarprisvinnaren Max Martin om sitt låtskrivande, i en unik intervju med musikjournalisten Jan Gradvall. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2016 : Hämmar klassrummet kreativiteten?Dela
  1. Tack så mycket, och välkomna
    till Polarprissamtalen 2016.

  2. Jag heter Alfons Karabuda. Jag är
    ordförande för Polarpriskommittén-

  3. -och jag leder även dagens samtal.

  4. Och det är förstås oerhört roligt
    att få göra det.

  5. Under fjolårets samtal sa jag-

  6. -att ni var den bästa publiken nånsin.

  7. Det minns du.
    - Jag bad er återvända i år-

  8. -och det gjorde ni. Ni tog
    till och med med er några vänner.

  9. I dag ska ni få träffa
    några fascinerande deltagare-

  10. -som har mycket att säga
    om musikens kraft och om kreativitet.

  11. Vi ska få höra om kreativitet-

  12. -och hur det bidrar till
    att nya hjärnceller bildas.

  13. Så kreativitet och komponerande
    gör oss faktiskt smartare.

  14. Och jag som trodde
    att det bara var jag-

  15. -som inbillade mig
    att Polarprisvinnarna var genier.

  16. Men vi dröjer kvar
    vid kreativiteten ett tag.

  17. Hur främjar vi kreativitet?

  18. Vissa menar
    att kreativitet inte kan blomstra-

  19. -inom ramarna för
    det nuvarande utbildningssystemet-

  20. -men andra hävdar
    att utan tillgång till utbildning-

  21. -skulle det vara svårt att hitta verktyg
    som utvecklar oss musikaliskt.

  22. I den här delen av världen kan vi
    diskutera vilken modell som är bäst.

  23. Men på vissa håll i världen-

  24. -riskerar man livet om man studerar.

  25. Paul McCartney, den förste Polarpris-
    vinnaren, saknade musikutbildning.

  26. Det kanske är omöjligt att skapa nya
    Paul McCartneys genom utbildning-

  27. -men kanske kan musikutbildning-

  28. -ge morgondagens Polarprisvinnare-

  29. -de verktyg de behöver
    för att uppnå sin fulla potential.

  30. Jag vet att flera av våra vinnare
    stödjer det här tankesättet.

  31. McCartney var med och grundade
    Liverpool Institute for Performing Arts.

  32. Här i Sverige har vi Kulturskolan,
    där barn lär sig att spela instrument.

  33. Med hjälp av personer och institutioner
    som Max Martin och SKAP-

  34. -blir musikskapandet en allt mer
    naturlig del av Kulturskolan.

  35. Jag har
    en talande anekdot från en kollega.

  36. Han berättade
    att de totalt hade tio miljoner elever-

  37. -ja, tio miljoner, som spelade piano-

  38. -men att det nog inte skulle resultera
    i tio miljoner professionella pianister.

  39. Däremot skulle eleverna
    få en bättre förståelse för kultur-

  40. -och därmed även för samhället.

  41. Det finns nog ingen modell
    som fungerar för alla-

  42. -men jag tror att en mängd möjligheter
    att ta till sig kunskap-

  43. -skapar en grund
    för en mängd olika uttryckssätt.

  44. Det här måste säkerställas
    genom yttrandefrihet.

  45. När jag i FN presenterade rapporten
    om konstnärers rätt att uttrycka sig-

  46. -frågade en delegat varför konstnärer
    inte kan nöja sig med att underhålla.

  47. Varför måste man utmana -
    nån kan ju bli upprörd?

  48. Och ja, nån kan bli upprörd-

  49. -men nån annan kan bli
    rörd eller lycklig av samma låt.

  50. Det enda som är fel inom musiken
    är begränsningar.

  51. I dag ska vi inte begränsa oss.

  52. I stället ska vi undersöka
    vad kreativitet handlar om-

  53. -och hur
    den bäst främjas och utvecklas.

  54. Jag vill välkomna upp en kompositör
    som är ordförande för STIK-

  55. -Stockholms innovatörskrets,
    Örjan Strandberg.

  56. Tack.

  57. -Hej.
    -Han ska inte läsa hela boken.

  58. Jodå. Nej.

  59. Örjan, vad utmärker en kreativ person?

  60. En kreativ person, oavsett om det är
    en kompositör eller uppfinnare...

  61. ...eller nån annan sorts konstnär...

  62. ...har en förmåga...

  63. ...att kombinera ibland oförenliga...

  64. ...händelser, ljud eller noter
    och skapa nåt helt nytt.

  65. Vissa forskare menar
    att det gäller fem procent...

  66. ...vad heter det - invånare?

  67. Så fem procent av invånarna?

  68. Och det finns en
    ännu mindre grupp om en procent-

  69. -som har en vänster hjärnhalva
    som är strukturerad så-

  70. -att man verkligen
    kan utnyttja kreativiteten.

  71. Menar du alltså att om man inte tillhör
    de här fem eller en procenten-

  72. -så kan man aldrig bli en del av dem?

  73. Och kan man aldrig
    tappa sin plats i gruppen?

  74. Det finns olika nivåer.

  75. Vissa menar
    att hälften av befolkningen-

  76. -kommer på en idé lite då och då.

  77. Fem procent är seriekreativa
    och kommer på idéer regelbundet.

  78. Okej. Det här är väldigt intressant-

  79. -och jag behöver hjälp med
    att gräva djupare i det här.

  80. Därför vill jag bjuda upp...

  81. ...Andrea Dankić, etnologdoktorand
    från Stockholms universitet...

  82. ...Peder Hofmann, från Kungliga
    musikhögskolan i Stockholm...

  83. ...och Adam Baptiste,
    låtskrivare och artist.

  84. Ge dem en applåd.

  85. Välkomna.

  86. Örjan, jag fortsätter förhöra dig
    och tar hjälp av de andra.

  87. -Jag hjälper dig gärna.
    -Enligt forskningen du refererar till...

  88. ...skapas det i hjärnan hos sångare
    och kompositörer när de improviserar...

  89. ...nya hjärnceller
    och kopplingar mellan nervceller.

  90. Gäller det här
    även oss vanliga människor?

  91. Nej, inte i samma utsträckning.

  92. Den här forskningen är rätt ny.

  93. En tidig forskare påstod...

  94. ...1962 att så var fallet...

  95. ...men det bevisades först
    på sent 90-tal...

  96. ...och särskilt sen 2009...

  97. ...har Alan Braun och Charles Limb
    bevisat det här...

  98. ...med hjälp av...magnetkamera.

  99. Man har undersökt improviserande
    hiphoppare och jazzmusiker-

  100. -och kunnat påvisa
    nya nervceller nära hippocampus.

  101. -Så du menar att jag blir smartare?
    -Inte tvunget du, men andra.

  102. Adam är väldigt smart.

  103. Jag kände dig inte innan du började
    rappa, men det har säkert hjälpt.

  104. Andrea, jag vänder mig till dig.

  105. Örjan säger också...

  106. ...att kreativitet kan gå bortom
    vedertagna uppfattningar och regler.

  107. Det är kreativitetens kärna.
    Jag vet att du studerar hiphop-

  108. -och det kan ses som en motkultur.

  109. Innebär hiphopen
    en brytning med det accepterade-

  110. -och finns det ett förhållande
    mellan utbildning och motkultur?

  111. Absolut.

  112. Man kan börja definiera motkultur,
    men det ska vi inte göra nu.

  113. Men jag skulle definitivt säga
    att inom hiphopkulturen-

  114. -är alla de här beståndsdelarna-

  115. -baserade på traditioner,
    normer och värderingar-

  116. -som ses som giltiga
    inom hiphopkulturen.

  117. Vi har till exempel cipher, som är
    väldigt vanligt inom freestylerap.

  118. Cipher är en ring
    som man utövar hiphop i.

  119. Det som jag tittar på i min forskning-

  120. -är kopplingen
    mellan lärande och hiphop.

  121. I USA finns det
    till exempel många skolor-

  122. -där man använder
    rap och hiphop i undervisningen.

  123. Så man använder
    rap och hiphop för att lära barnen-

  124. -matte och geografi, och så vidare.

  125. Så det finns definitivt en koppling
    mellan utbildning och hiphop.

  126. Du har också undervisat.

  127. Som vuxen,
    men som barn avskydde jag skolan.

  128. Jag ville inte läsa böcker,
    och de tvingade på mig allt.

  129. Jag älskade musik, men i den svenska
    skolan måste man spela blockflöjt.

  130. Men jag ville hellre spela trummor.

  131. En dag satt jag och skrev låttexter-

  132. -när nån påpekade att jag skulle
    skriva bättre om jag läste böcker.

  133. "Kanske det", tänkte jag. Jag fick
    hitta böcker som intresserade mig.

  134. Jag håller helt med om vad ni säger.

  135. För att bli en bättre låtskrivare
    har jag behövt lära mig nya saker.

  136. Senare såg jag till att utbilda mig.

  137. Innan jag släpper in Örjan
    går jag till dig, Peder.

  138. Vad behövs för att främja kreativitet
    inom högre musikutbildning-

  139. -och har främjandet av kreativitet
    förändrats under senare år?

  140. Kungliga musikhögskolan
    befinner sig högst i näringskedjan-

  141. -och vår affärsidé är gammal -
    vi började 1771.

  142. Affärsidén är att man lär sig spela
    väldigt bra av nån som kan.

  143. Vi måste utmana den metoden
    för att skapa kreativa individer.

  144. Och en utmaning för lärarna
    inom musikutbildningen är...

  145. ...att studenterna lär sig lika mycket
    av varandra som av läraren.

  146. När de lär sig av varandra
    utvecklar de sin kreativitet mer.

  147. För de inspireras av nån
    från en annan genre eller ålder.

  148. Just nu håller vi på att byta lokaler.

  149. I dag är faktiskt
    första dagen på mitt nya kontor.

  150. Det är helt nytt, och vi försöker
    förändra även pedagogiken.

  151. Vi vill inte att det ska vara
    samma affärsidé i en annan byggnad.

  152. När man talar om hiphop
    och olika genrer-

  153. -bör man understryka
    att all musik är viktig.

  154. Det spelar ingen roll om det är
    t.ex. klassisk musik eller hiphop.

  155. Ibland kan jag bli lite trött på
    musikbranschen i det hänseendet.

  156. Det kom en artikel nyligen om
    att klassiska musiker kände-

  157. -att man inte fick
    det erkännande man förtjänade.

  158. Jazzmusikerna skulle förstås påpeka
    att de bara har en scen i Stockholm-

  159. -och folkmusikerna skulle säga
    att allt kretsar kring hiphop.

  160. Därför vill jag understryka
    att musik är viktigt-

  161. -på ett visst sätt
    för en fyraårig flicka-

  162. -och på ett annat sätt
    för en 94-årig man med demens.

  163. Det bör man ha i åtanke.

  164. Det är väldigt viktig, och nästa panel-

  165. -ska diskutera vem som bär ansvaret
    för att främja utbildning och skapande.

  166. Kanske är det inte bara musikindustrin
    utan samhället i stort.

  167. -Örjan, du har nåt att säga.
    -Ett problem...

  168. ...är att många politiker tyvärr tror...

  169. ...att man kan ge nån talang
    genom utbildning.

  170. De förväxlar ibland...

  171. ...hög utbildning med stor talang.

  172. Jag skulle säga att talang är nåt som
    man i stor utsträckning föds med.

  173. Man kan utveckla den
    genom utbildning-

  174. -och det är den viktigaste funktionen-

  175. -som utbildningsinstitutionerna
    har att fylla.

  176. Jag har inget emot utbildning-

  177. -men man får inte förväxla utbildning
    med talang eller kreativitet.

  178. Man går in i utbildningen
    med en viss kreativitet-

  179. -och sen förbättrar man den.

  180. När jag föreläser för ungdomar säger
    jag åt dem att fokusera på processen.

  181. Jag är process-
    snarare än resultatinriktad.

  182. Om man älskar processen
    kommer resultatet per automatik.

  183. Så om vi kan lära unga -
    till och med vuxna...

  184. Jag är 43 år, men ser jag själv som
    ett barn, och jag lär mig fortfarande.

  185. Men om man kan lära folk
    att älska processen-

  186. -då kommer resultatet också.

  187. Det är viktigt inom utbildning,
    särskilt när det gäller kreativitet...

  188. -...att fokusera på själva processen.
    -Jag håller med.

  189. Synen på kreativitet förändras-

  190. -och vi lär oss ständigt nya saker.

  191. Innebär det att kriterierna...

  192. ...för vilka studenter som ni tar in
    har förändrats under åren?

  193. Har ni en annan syn på
    kreativitet nu än för fem år sen?

  194. Kanske på vissa sätt, eftersom vi nu
    har fler sorters utbildningar.

  195. En del av dem
    kräver andra kompetenser...

  196. ...än talangen som krävs
    för att spela violin.

  197. Men när vi funderar på hur
    musikbranschen ser ut om tio år-

  198. -måste vi även tänka på kriterierna-

  199. -för antagningen av studenter.

  200. Men det är intressant,
    det som du säger.

  201. Om man leker med till exempel Lego-

  202. -finns det en utmaning för läraren.

  203. "Man bygger ett hus så här.
    När du har byggt det är du klar."

  204. Men om man har mycket Lego-

  205. -kan jag hjälpa dig att med de andra
    bitarna bygga huset så som du vill.

  206. Det är positivt, för då skapar man
    en plattform för kreativitet.

  207. Problemet för pedagogerna
    är att de redan från början ser huset.

  208. -Slutresultatet.
    -Precis.

  209. "Om du gör så här
    blir det ett jättefint hus."

  210. Men jag kanske hellre
    bygger en jättefin scen.

  211. Och det är en utmaning för utbildnings-
    systemet. Det är lätt att se...

  212. "Hur man spelar elgitarr" har
    på Youtube 1,5 miljoner visningar.

  213. Ofta understryks det att t.ex. oboe
    ska man lära sig av en lärare.

  214. Men "Hur man spelar oboe"
    har nu 250 000 visningar.

  215. Så inställningen förändras. Det är en
    utmaning för forskning och utbildning-

  216. -att ständigt
    utveckla sina institutioner.

  217. Andrea, var står hiphopen?
    Du har gjort ett val-

  218. -när du valde att fokusera på hiphop.

  219. Vad har...

  220. ...hiphopen för utgångspunkt?
    Vilka skillnader finns det?

  221. Vi har sagt att det kanske
    inte alltid är en motkultur.

  222. Den börjar bli rätt etablerad.

  223. Du kanske inte
    är etablerad på alla sätt.

  224. -Känner du till mina hemligheter?
    -Snart nog...

  225. Varför valde du hiphopen?
    Finns det nåt speciellt med den-

  226. -som inte finns i andra genrer?

  227. Jag har varit fascinerad av hiphop
    sen barnsben-

  228. -så jag har bara förvandlat min passion
    till en akademisk karriär.

  229. Därför är det svårt att besvara frågan
    ur ett personligt perspektiv.

  230. Men det som generellt
    fascinerar mig med hiphop...

  231. ...är att den innehåller
    de här motkulturella rötterna...

  232. ...samtidigt som den är den mest...

  233. ...kapitalistiska musikaliska genre
    som vi har.

  234. Den används för att marknadsföra
    och sälja en massa saker.

  235. -House är ännu värre.
    -Förlåt?

  236. House är ännu värre
    ur ett kommersiellt perspektiv.

  237. Det är väl en politisk åsikt...

  238. Han är tillbaka på husbyggandet...

  239. Det fann jag väldigt fascinerande-

  240. -och det går hand i hand
    med alla stereotyper-

  241. -som finns kring hiphopmusiken.

  242. Det finns många negativa stereotyper-

  243. -vad gäller platserna och människorna-

  244. -som är kopplade till genren.

  245. Grundtanken med hiphopen är
    att den ska vara öppen för alla.

  246. Men i min forskning ser jag...

  247. ...att man måste uppfylla
    vissa kriterier för att accepteras.

  248. Adam, när man jobbar inom en genre
    vars popularitet ökar allt mer-

  249. -och vars ekonomiska betydelse ökar-

  250. -finns det då inte en risk för
    att man förlorar kreativitet-

  251. -när man måste söka acceptans-

  252. -för att kunna tjäna pengar?

  253. Har det förändrats?
    Hur ser skillnaden ut?

  254. Förr ifrågasatte hiphopen mer.

  255. Nu används den för
    att sälja Coca-Cola eller Nike-skor-

  256. -medan
    den tidigare var samhällskritisk.

  257. Som ung lärde jag mig mycket
    om världen genom hiphopen.

  258. Den fick mig att forska vidare.
    Nu känns det inte likadant.

  259. Nyfikenheten är för mig hiphopens
    grund, och den har försvunnit.

  260. Hiphopen handlar om
    att "hoppa på det som är hippt".

  261. Hiphopen utvecklas
    eftersom vi är öppna för alla genrer.

  262. Om vi hör klassisk musik
    lägger vi ett beat över det.

  263. Det var så jag lärde mig.

  264. När jag började rappa i Sverige
    var det svårt att få spelningar-

  265. -så jag lärde mig att skriva låtar genom
    att rappa med rock- och jazzband.

  266. Jag fick sätta mig ner
    och betrakta de här musikerna.

  267. "Hur gör han det där?
    Hur kan jag utnyttja det i min musik?"

  268. Örjan, du ser ständigt framåt-

  269. -och vill gärna främja kreativitet.

  270. Om du fick ansvaret
    för den högre utbildningen-

  271. -och en obegränsad budget
    för att främja kreativitet och musik-

  272. -hur hade du då gått till väga?

  273. -Fokuserar du på de fem procenten?
    -Absolut inte. Ni är alla individer.

  274. -Åskådarna är alla femprocentare...
    -Ni tillhör alla den gruppen.

  275. Alla människor föds med en hjärna,
    och hjärnan...

  276. De flesta av oss.

  277. Vi är alla programmerade att lösa
    problem, och det är kreativitet.

  278. Tidigt lär man sig att nåt rött
    som är varmt och luktar rök-

  279. -förmodligen är farligt.
    Det är kreativitet.

  280. Om man tar en Y-formad trädgren,
    en sten och ett gummiband-

  281. -kommer hjärnan att se de här
    tre föremålen som en slangbella.

  282. Hjärnan är programmerad att
    kombinera eller komponera saker.

  283. Därför måste vi reformera
    utbildningssystemet.

  284. Men i stället för att sparka ut elever-

  285. -som sjuåringen
    som senare fick 2 300 patent...

  286. Han hette Thomas Edison och
    relegerades när han var sju år.

  287. Skolan kunde inte anpassa sig till
    Thomas. Det är fel sätt att jobba på.

  288. Vårt utbildningssystem måste erkänna-

  289. -den kreativitet som barn besitter-

  290. -och inte döda den genom att säga:
    "Så har vi aldrig gjort."

  291. Vi måste främja kreativiteten för
    att höja siffran från fem procent-

  292. -som nog inte är huggen i sten.

  293. Men då måste vi börja se på
    befolkningen på ett annat sätt.

  294. Vi måste sluta kalla-

  295. -ADHD och Aspergers syndrom-

  296. -för psykiska sjukdomar.

  297. Vi har slutat se homosexualitet
    som en psykisk sjukdom.

  298. Så sent som 1970-talet-

  299. -sågs man i Sverige som psykiskt sjuk
    om man var homosexuell.

  300. Och det är bara drygt fyrtio år sen.

  301. Vi måste börja se
    individer på ett nytt sätt-

  302. -och försöka hjälpa alla
    på det sätt som är bäst för dem.

  303. Väl talat.
    Och Peder, jag vill inte peka ut...

  304. Peder, jag vill inte peka ut din skola,
    men sparkar vi ut vissa Edison?

  305. Det gör vi nog i viss utsträckning.

  306. Jag är väldigt sportintresserad-

  307. -och forskning visar
    att dagens idrottsstjärnor-

  308. -var dåliga i de tidiga tonåren.

  309. Dagens svenska stjärnor
    kommer från landsbygden.

  310. De kommer oftast inte
    från Stockholm eller Göteborg.

  311. Systemet medför...

  312. Barnen är så många
    att man väljer ut de bästa.

  313. Det gör att man ofta missar
    sportvärldens Thomas Edison.

  314. Vi missar nog också när vi
    har antagningar inom musiken.

  315. Men vi är medvetna om problemet
    och försöker hitta nya kriterier-

  316. -för att inte missa
    de kreativa personerna.

  317. Kreativitet handlar i mångt och mycket
    om att vara nyfiken, att lösa problem.

  318. En lärare berättade om hur han kom in
    på negativa tal med sina fyror.

  319. Normalt börjar man med det
    först i sexan.

  320. Han frågade: "Vad är tolv minus sju?"

  321. Det blev tyst, tills nån sa: "Tio."

  322. "Hur tänkte du nu?" För tio är ju fel.
    Jag minns inte vilken siffran var.

  323. Det blev tio, för om man backar fem
    timmar eller nåt från tolv blir det tio.

  324. Elevens pappa jobbade natt,
    därav det här kreativa tänkandet.

  325. Så man måste vara nyfiken
    och lyssna på människor.

  326. Det är
    ett väldigt kreativt sätt att tänka.

  327. Vi har 83 sekunder kvar -
    nåt annat får jag inte inbilla mig.

  328. Andrea, scenen är din.

  329. Vad vill du säga till publiken
    angående kreativitet-

  330. -och vad du har lärt dig
    under arbetet med din avhandling?

  331. En sak är nog...

  332. ...varför så många
    kommuner i till exempel Sverige...

  333. ...anordnar studiecirklar
    om rap och musikproduktion...

  334. ...men förlägger dem
    nästan uteslutande...

  335. ...till storstädernas förorter.

  336. Varför ses de inte
    som intressanta för resten av landet?

  337. Bra poäng. Det sista ordet
    får Sveriges intelligentaste man.

  338. Jag är inte Zlatan,
    så jag instämmer inte.

  339. Det är en mänsklig rättighet att ha kul.

  340. Om vi älskar det vi gör
    blir vi bra på det.

  341. Genom att göra skolan rolig
    löser vi problemet.

  342. Tack Örjan, Andrea, Peder och Adam.

  343. Jag skapar gärna nåt med er
    när som helst.

  344. Tack så mycket.

  345. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hämmar klassrummet kreativiteten?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en kreativ person och hur påverkar det ens hjärna att syssla med musik? Panelsamtal om hur skolan hanterar kreativitet och kreativa elever. Medverkande: Örjan Strandberg, kompositör och ordförande för STIK (Stockholms innovatörskrets); Adam Baptiste, artist; Andrea Danki?, forskare i etnologi, Stockholms universitet och Peder Hofmann, chef för utbildnings- och forskningsavdelningen, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Kreativitet, Musikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i konst, musik, teater och film
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polar Talks

2016
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Hämmar klassrummet kreativiteten?

Vad är en kreativ person och hur påverkar det ens hjärna att syssla med musik? Panelsamtal om hur skolan hanterar kreativitet och kreativa elever. Medverkande: Örjan Strandberg, kompositör och ordförande för STIK (Stockholms innovatörskrets); Adam Baptiste, artist; Andrea Danki?, forskare i etnologi, Stockholms universitet och Peder Hofmann, chef för utbildnings- och forskningsavdelningen, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Musikundervisning - en rättighet eller förmån?

Samtal om musikundervisning som rättighet eller privilegium. I till exempel Kenya är musikundervisning inte en självklarhet, som det är i bland annat Storbritannien. Medverkande: Emily Achieng' Akuno, professor i musik och scenkonst, Technical University of Kenya och Sir Roger Gifford, bankchef i Storbritannien och ordförande för English Chamber Orchestra och City Music Foundation. Moderator: Ian Smith. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Så skapas en svensk superstjärna

Hur kommunicerar man med sina fans, hur får man betalt för sin musik och hur navigerar man i den nya teknologiska musikvärlden? Helienne Lindvall, musiker och journalist, samtalar med Michelle Kadir, chef för Sony music Sweden och Benji Rogers, grundare av Pledgemusic. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Från hiphop till pop med Ali Payami

Ali Payami var hiphop-dj i Malmö och började jobba i studio för att slippa stå framför en publik. Idag är han en av de stora låtskrivarna i världen och har skrivit hits för bland annat Taylor Swift. Här berättar han om sin musikaliska resa och samarbetet med Max Martin för musikjournalisten Ametist Azordegan. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Bota demens med musik

Kan musik ge dig ett nytt liv? "Alive inside" är en dokumentär om personer som har en demenssjukdom och som för en stund blir helt vakna och närvarande, när de får lyssna på musik. Professorn och läkaren Martin Ingvar leder ett samtal om musikens medicinska kraft med Dan Cohen, grundare av Music & Memory och vars arbete skildras i filmen, regissören Michael Rossato-Bennett, och kompositören Itaal Shur. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - spel

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.