Titta

UR Samtiden - Kunskapens gränser

UR Samtiden - Kunskapens gränser

Om UR Samtiden - Kunskapens gränser

Några av världens främsta forskare och filosofer talar på temat kunskapens gränser. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kunskapens gränser : Artificiell intelligens, humor och kreativitetDela
  1. Jag ska inte prata
    om det som ligger utanför vårt vetande-

  2. -utan jag ska prata om hur vi tänker.

  3. Nyligen skrev jag en bok
    ihop med en fransk kollega-

  4. -och en nära vän, Emmanuel Sander,
    som heter "Surfaces and Essences:"-

  5. -"Analogy
    as the Fuel and Fire of Thinking".

  6. Undertiteln är lite tydligare än titeln
    - "Analogier är tankarnas bränsle"-

  7. -eller som jag
    brukar säga i mina föreläsningar-

  8. -"analogier är kognitionens kärna",
    och det är det jag vill prata om nu.

  9. Det är intressant...

  10. Kognitionsvetenskapen
    uppstod som disciplin ungefär 1979.

  11. Jag anslöt mig till det,
    och det blev en titel för mitt arbete.

  12. Innan beskrev jag mig som AI-forskare,
    men när kognitionsvetenskapen kom-

  13. -insåg jag att jag var intresserad
    av vårt medvetande, inte datorer.

  14. Jag använde datorer, men jag ville
    egentligen förstå vårt medvetande.

  15. Därför anslöt jag mig
    till kognitionsvetarnas samfund.

  16. Det samfundet har, precis som
    alla andra vetenskapssamfund-

  17. -återkommande möten.

  18. Det jag märkte
    allt eftersom tiden gick-

  19. -var att man inte
    uppmärksammade analogier-

  20. -och jag märkte även med åren
    att mer uppmärksamhet riktades-

  21. -mot analogier
    av mig och av mina doktorander.

  22. Det verkade finnas en diskrepans.
    På konferenser för kognitionsvetare-

  23. -var de föreläsningar
    som fokuserade på analogier-

  24. -nästan uteslutande såna som hette-

  25. -"problemlösning
    och analogiskt tänkande".

  26. Jag ogillade den här frasen, "problem-
    lösning och analogiskt tänkande".

  27. Analogier handlar inte om att tänka-

  28. -utan om att märka
    att nåt liknar nåt annat.

  29. Man gör det oftast inte
    med syftet att lösa problem-

  30. -särskilt inte de problem som nämndes
    - matematikproblem och fysikproblem-

  31. -eller andra invecklade problem -
    saker som bör kallas för "problem".

  32. Jag ansåg inte att det...

  33. Mina idéer kring analogier
    tydde på att analogier uppstod-

  34. -på en mikroskopisk nivå
    många gånger per sekund.

  35. Det sker inte sällan,
    utan många gånger per sekund.

  36. Så att skapa analogier
    bör inte kallas "tänkande"-

  37. -och det bör inte begränsas till
    en liten del av kognitionsvetenskapen-

  38. -utan det bör vara
    kognitionsvetenskapens kärna.

  39. Jag blev upprörd
    över den inskränkthet jag såg-

  40. -vad gäller den uppmärksamhet
    som kognitionsvetare gav analogier.

  41. Det kändes som om...

  42. Analogier behandlades
    som en liten del av kognitionen.

  43. Det var som om, för att använda
    en liknelse baserad på USA:s geografi-

  44. -analogier var kognitionens Delaware.

  45. Om jag importerar liknelsen till Sverige
    kan jag säga-

  46. -att analogier var
    kognitionens Blekinge.

  47. Då kanske ni undrar vad vi tror.

  48. Ni tänker att svaret är
    att det är kognitionens Texas-

  49. -eller kognitionens Norrbotten,
    i den svenska versionen-

  50. -men då missförstår man
    vad jag försöker säga.

  51. Jag menar inte
    att det är en större del av kognitionen-

  52. -utan att det är
    hela landets transportnätverk.

  53. Det är inte bara en del av landet,
    det är hela...

  54. I USA är det alla motorvägar,
    alla landsvägar och mindre vägar-

  55. -alla flygplansrutter,
    alla järnvägsspår-

  56. -alla vandringsleder,
    alla trappor i husen och så vidare.

  57. Det är alla vägar
    som binder oss samman.

  58. Det är inte en liten del av nåt,
    utan det genomsyrar allt.

  59. Det var en presentation
    av min syn på analogier-

  60. -vilken inte är
    standardsynen i kognitionsvetenskap.

  61. Jag försöker ofta
    övertyga mina kolleger-

  62. -men de flesta tar avstånd
    från den här uppfattningen.

  63. När jag pratar med folk utanför
    samfundet, säger de "Självklart!"-

  64. -men i kognitionsvetenskapen
    får det inget varmt mottagande.

  65. Trots det
    står jag fast vid min övertygelse-

  66. -eftersom den känns rätt,
    och jag ska berätta lite om den i dag.

  67. I vår bok, "Surfaces and Essences"-

  68. -kan vi ha gjort ett strategiskt
    men ändå väldigt naturligt misstag-

  69. -för vi strukturerade boken på ett sätt-

  70. -som gör att vi går
    från små till stora analogier.

  71. Först vill jag säga...

  72. När folk pratar om analogier
    tänker de vanligtvis på-

  73. -en fyndig, originell observation
    av nån som...

  74. Det är nåt som verkar invecklat-

  75. -och väldigt insiktsfullt.

  76. Vissa analogier fungerar så,
    stora analogier fungerar så.

  77. I vår bok-

  78. -är tesen att det finns små analogier
    som inte är så väldigt insiktsfulla-

  79. -och som självklart ofta är fel -
    därför blir de inte så insiktsfulla.

  80. Men vi rör oss-

  81. -kapitel för kapitel
    från små till stora analogier-

  82. -så det sista kapitlet handlar om
    de analogier som Einstein gjorde-

  83. -under sin karriär som fysiker.

  84. Många tror att det är målet med boken-

  85. -att bygga vidare
    från de pyttesmå analogierna-

  86. -till den stora höjdpunkten - Einstein.

  87. Vi tänkte kanske så också-

  88. -men det motarbetade oss
    på följande sätt:

  89. När folk läser en bok tror de-

  90. -att de första kapitlen
    är en inledning som kan hoppas över-

  91. -eftersom de mer intressanta delarna
    kommer i slutet.

  92. Men det vi gjorde i boken var-

  93. -att presentera nåt som enligt mig är
    en radikal teori i det första kapitlet.

  94. Det sista kapitlet är inte radikalt -
    Einstein använde sig av analogier.

  95. Det kan alla hålla med om.

  96. Vi gick från det mest radikala
    till det minst radikala.

  97. Ja, det är de största analogierna,
    men för oss är de är minst intressanta-

  98. -eftersom vi hävdar att analogier
    skapas flera gånger per sekund.

  99. Det är det jag vill prata om-

  100. -så jag ska fokusera
    på bokens första kapitel-

  101. -snarare än
    att prata om de stora analogierna.

  102. Det jag försöker säga är-

  103. -att när man till exempel reser
    till en intressant del av världen-

  104. -så ser man höga berg
    och tänker att de är spektakulära.

  105. Det finns mindre berg
    som är mindre uppseendeväckande.

  106. Det kan finnas
    kullar och gupp och så vidare.

  107. Vi fokuserar på de små guppen
    och hävdar att de är mest intressanta.

  108. Trots att det finns spektakulära berg,
    så är det mer intressant att se-

  109. -att samma sak händer i mindre skala,
    vilket genomsyrar kognitionen.

  110. Jag tänkte börja
    med att prata om ordval.

  111. Jag väljer ord
    när jag står här och pratar för er.

  112. Jag hävdar
    att alla ordval görs genom analogi.

  113. Det är ganska stort att hävda det,
    och jag vill...

  114. Jag kan inte bevisa det, men ni
    ska få några belägg att tänka på.

  115. Jag tänkte börja
    med några misstag gjorda av barn...

  116. Eller ordet "misstag" är diskutabelt,
    så jag undviker det.

  117. Barn har valt ord
    på ett intressant sätt.

  118. Jag tror att ni kan förstå varför
    jag inte vill använda ordet "misstag".

  119. Även här handlar det om ordval.
    Kallar jag det "misstag" eller ej?

  120. Vad är det som gör nåt till ett misstag?

  121. Hur likt är det
    andra saker som kallas "misstag"?

  122. Jag ska ge er tre exempel från vår bok.

  123. De här orden valdes
    av barn i två-treårsåldern.

  124. En liten flicka
    säger stolt till sin mamma:

  125. "Jag klädde av bananen."

  126. Vanligtvis skulle vi nog säga
    "Jag skalade bananen"-

  127. -men den lilla flickan
    hade inte det ordet i sin vokabulär.

  128. Hon hade lärt sig begreppet "klä av"-

  129. -från när modern klädde av henne
    för att sätta på pyjamasen eller så-

  130. -och från när hon klädde av dockor.

  131. Begreppet "att klä av sig"
    var väldigt bekant för henne.

  132. Nästan samma sak
    hände med bananen-

  133. -så hon gjorde en analogi
    mellan en kropp och en banan-

  134. -och mellan kläder och bananskalet.

  135. Det här uppstod helt spontant,
    och det var fullständigt begripligt.

  136. Det är ett "misstag"
    eftersom det finns ett annat verb-

  137. -som är lite mer precist.

  138. Men jag är tveksam till ordet "misstag",
    för om hon inte kan verbet "skala"-

  139. -vad är då fel med att säga "klä av"?
    Det faller sig mest naturligt för henne.

  140. Det är tydligt
    att hon väljer orden genom analogi.

  141. Ett annat exempel...

  142. En liten flicka,
    lite äldre, kanske tre år...

  143. Det var en högljudd fest i hyreshuset.
    Det här var Emmanuels dotter, Talia-

  144. -som då var runt tre år...

  145. Det var en högljudd fest i hyreshuset-

  146. -och Talias mamma var väldigt irriterad-

  147. -och sa att hon
    skulle prata med dem dagen efter.

  148. Nästa dag frågade Talia:
    "Har du gett grannarna skäll?"

  149. Det är ett bra exempel,
    det är lite av ett gränsfall.

  150. Skäller är ofta nåt en vuxen gör
    på ett barn eller en yngre person.

  151. "Skäll" är inte helt rätt,
    men det var ordet Talia kände igen-

  152. -och det verkade passa in här,
    så därför valde hon det ordet.

  153. Ett sista exempel,
    även det från Emmanuels familj.

  154. En av hans söner såg en farbror-

  155. -röka en cigarett,
    som han lade i ett askfat.

  156. Delen med aska
    blev längre och längre...

  157. Han kanske inte lade ifrån sig den,
    han kanske höll i den, jag minns inte-

  158. -men poängen var att Tom sa
    till farbrorn: "Din cigarett smälter."

  159. Det är ännu en vacker utvidgning,
    och tanken bakom den är densamma.

  160. Jag vet inte om det finns ett verb
    som beskriver exakt vad som händer-

  161. -men man väljer ett ord
    med hjälp av en vacker analogi.

  162. Jag vill poängtera
    att det är viktigt att...

  163. Jag vill poängtera
    att det handlar om kategorisering.

  164. Man kategoriserar världen.

  165. När man tänker på kategorisering
    tänker man oftast att kategorierna är-

  166. -visuella föremål,
    som bord, mattor, stolar-

  167. -eller människor,
    men det finns många olika kategorier.

  168. Det är inte bara substantiv-

  169. -det är inte bara konkreta substantiv,
    de kan vara väldigt abstrakta.

  170. Det är också verb, prepositioner-

  171. -det är interjektioner, konjunktioner-

  172. -alla ordklasser vi har
    är en egen kategori.

  173. I mina exempel var det verb,
    inte substantiv.

  174. Nu ska jag ta upp några exempel-

  175. -med vuxna
    som använder fel substantiv.

  176. Substantivet de väljer att använda
    i sin slumpmässigt skapade mening-

  177. -är felaktigt, så det
    kan definitivt kallas för ett misstag-

  178. -men det är
    inget slumpmässigt substantiv.

  179. Substantivet väljs för att
    det finns en analogi till andra saker-

  180. -som personen
    känner till och ser en likhet i.

  181. Jag sorterade saker med min syster,
    och då hände nånting som jag minns.

  182. Vi sorterade saker i källaren-

  183. -men emellanåt
    kallade jag det för "vinden".

  184. Det är liknande delar av huset,
    de ligger inte på bottenvåningen-

  185. -och de används i huvudsak
    till förvaring.

  186. Så det finns en klar analogi
    mellan källaren och vinden-

  187. -och jag valde helt enkelt fel ord.

  188. Min syster tog upp en liten leksak
    ur en låda som vi sorterade-

  189. -och sa att det var ett litet lejon-

  190. -men det var en liten val,
    en leksaksval.

  191. Här kan man fråga sig
    varför det här händer.

  192. Tja, det finns
    en viss analogi mellan lejon och valar.

  193. De är stora bestar.
    Jag vet inte om valar är blodtörstiga-

  194. -men på grund av deras storlek
    så är de ganska skräckinjagande.

  195. Jag ska inte försöka reda ut
    eller förklara analogin-

  196. -för ni förstår det lika väl som jag,
    men hon sa inte "tusenfoting"-

  197. -eller "giraff" eller "hund" eller så.

  198. Likheten var större än så-

  199. -även om de lever i olika miljöer -
    land och vatten.

  200. Jag åkte med en turistbåt-

  201. -på Genévesjön en gång-

  202. -och två kvinnor
    stod och pratade om skärmsegling.

  203. Ni vet när man har en fallskärm
    bakom en motorbåt-

  204. -och nån flyger i den.

  205. Jag vet inte om båda sa det,
    men den ena pratade om "snöret"-

  206. -som höll fast
    personen som flög där uppe.

  207. Hon sa "snöre" upprepade gånger,
    och hon pratade på sitt modersmål.

  208. Det var märkligt,
    för det är ju inget snöre.

  209. Det är en vajer av stark metall,
    så jag hade aldrig kallat det "snöre".

  210. Men det liknar ett snöre,
    det är en tunn trådliknande sak-

  211. -och den är relativt böjlig-

  212. -och snören används till drakar,
    och det här liknade ju en drake.

  213. På grund av en analogi
    valde hon ordet "snöre".

  214. Det sista exemplet är nåt som jag sa.

  215. Jag och mina barn var på en pizzeria
    i Bloomington, där vi bor.

  216. Vi hade ätit,
    men det var lite pizza kvar-

  217. -och vi ville ta hem det,
    så vi fick en pizzakartong.

  218. De skulle gå hem, men jag hade cykel,
    så jag sa: "Lägg den i bagageluckan."

  219. Omedelbart insåg jag att jag inte har
    nån bagagelucka på cykeln-

  220. -men jag har en cykelkorg
    och inte bara en cykelkorg-

  221. -utan en cykelkorg
    som sitter bakpå cykeln, inte i fram.

  222. Den ser ut lite som en bagagelucka.

  223. När man summerar de här faktorerna-

  224. -så förstår man
    att jag gjorde en analogi-

  225. -mellan nån som kör bil
    och förvarar nåt i bagageluckan-

  226. -och nån
    som förvarar nåt i cykelkorgen.

  227. Även det här är en enkel analogi,
    som handlar om att jag sa fel ord-

  228. -men det synliggör processen
    som pågick bakom kulisserna-

  229. -när jag valde det där ordet
    och när barnen valde sina verb.

  230. Det här är några exempel
    på analogier på den lägsta nivån...

  231. Kanske inte den lägsta nivån,
    men på en väldigt låg tankenivå.

  232. En annan uppsättning analogier
    som vi skapar-

  233. -när vi är i obekanta miljöer,
    som till exempel det här hotellet-

  234. -är att vi, i det här fallet,
    försöker förstå hotellets konstruktion.

  235. Vi vill veta var hissarna borde finnas.

  236. Det finns vaga ledtrådar som antyder...

  237. Vi vet var hissarna brukar finnas,
    så vi har en intuitiv känsla för det.

  238. Vi använder våra omedvetet
    lagrade erfarenheter av tidigare hotell-

  239. -för att känna igen när vi är-

  240. -i närheten av hissarna.

  241. Sen ser vi hissarna,
    och så går vi in och ska välja våning.

  242. Då förväntar vi oss att hitta knappar.

  243. Frågan är...
    När jag gick in i hissen här-

  244. -hade jag aldrig sett de knapparna förr,
    men jag förstod att det var knappar.

  245. Ibland ser de lite annorlunda ut,
    men jag kan ändå förstå att de...

  246. De kanske är lila och formade
    som en romb eller en diamant.

  247. Även om de ser märkliga ut,
    så vet jag vad det är.

  248. Ju mer avvikande de är
    från de knappar jag redan har stött på-

  249. -desto svårare blir det för mig.

  250. Om knapparna var
    så här stora, lila romber-

  251. -hade det varit svårt,
    eller om de satt på golvet.

  252. De fungerar säkert,
    men jag hade inte förstått direkt-

  253. -eftersom de inte liknar
    de knappar jag har sett förut.

  254. Vi baserar alltid
    vår förståelse av en situation-

  255. -på hur lik den är tidigare situationer.

  256. Om jag är i en stad,
    så försöker jag alltid bedöma-

  257. -i alla fall i USA -
    hur farligt området är.

  258. Jag använder
    en massa omedvetna ledtrådar-

  259. -om farliga områden i andra städer.

  260. Jag registrerar
    en massa saker omedvetet.

  261. Och när jag ser en restaurang
    gör jag en bedömning inombords-

  262. -om det är troligt
    att restaurangen är bra eller dålig.

  263. Jag har ingen exakt...

  264. Jag har ingen lista med kriterier,
    men jag gör snabba bedömningar.

  265. Marcus sa nyss:
    "Döm inte hunden efter håren."

  266. Men vi dömer ju allt efter håren.

  267. Böcker, restauranger, folk, områden
    - vi måste döma allt efter håren-

  268. -och det gör vi hela tiden.

  269. Det var därför vi döpte vår bok
    till "Surfaces and Essences"-

  270. -för ytan är-

  271. -en uppsättning ledtrådar
    till alla situationers kärna.

  272. Vi har tillgång till ytan, och
    när vi bearbetar den på olika nivåer-

  273. -får vi mer eller mindre tillgång
    till situationens kärna.

  274. Jag tänkte avsluta...

  275. ...med en sista kategori...

  276. ...med väldigt vanliga analogier...

  277. ...som befinner sig
    på en högre nivå än ordval.

  278. Det är en kategori som avspeglar-

  279. -hur utbredda och vanliga analogier är.

  280. Det är vad vi i boken
    kallar "jag också"-analogier.

  281. Nån kanske berättar
    om nåt som har hänt dem-

  282. -och så säger en annan person-

  283. -"Samma sak hände mig!",
    och så berättar de nåt annat-

  284. -som så klart inte alls är samma sak.

  285. Det handlar om andra platser,
    andra personer, andra aktiviteter o.s.v.

  286. Men om man avlägsnar många
    av de ytliga och irrelevanta sakerna-

  287. -så har man i slutändan
    en grundhändelse som är likadan.

  288. Å ena sidan har de rätt,
    samma sak hände dem-

  289. -men å andra sidan
    var det helt annorlunda.

  290. Ni ska få höra
    ett av mina favoritexempel.

  291. Det här hände för länge sen.

  292. Att jag väljer ett gammalt exempel
    betyder inte att det är nåt sällsynt-

  293. -det betyder bara
    att jag gillade det och kom ihåg det.

  294. Min fru skulle skriva under en check-

  295. -och skrev sitt flicknamn
    i stället för sitt namn som gift.

  296. En vän som var där såg henne
    bli arg på sig själv för misstaget-

  297. -och frågade hur länge hon varit gift.
    "Nio månader."

  298. Han sa: "Jaha.
    Ja, det där händer mig varje januari."

  299. Det han menade var ju inte...

  300. Det behövde inte vara en check,
    utan bara när han skrev ett datum.

  301. Då skrev han datumet för förra året,
    eftersom det nyss hade blivit nytt år-

  302. -och han inte hade vant sig
    vid att skriva det nya året.

  303. Därför skrev han fel år.

  304. "Det där händer mig varje januari."

  305. Jag tror att han sa "det där",
    och jag gillar hur det används.

  306. Vad pratar vi om?
    "Det där" har abstrakta egenskaper.

  307. Man kan ju beskriva det,
    som jag gjorde nyss, på sätt och vis.

  308. Vi använder såna här analogier jämt.
    Jag höll i en föreläsning vid Caltech.

  309. Det var ett fysikkollokvium.

  310. Richard Feynman, den kände fysikern,
    var där och häcklade mig-

  311. -och jag har berättat det här
    många gånger i många sammanhang-

  312. -och jag säger jämt "Richard satt där",
    och så pekar jag på en viss stol.

  313. Självklart satt han inte där!

  314. Han var inte i Stockholm,
    utan på Caltech.

  315. Det jag menar är att jag gör
    en väldigt naturlig, spontan analogi-

  316. -jag pekar på en stol
    i den främre raden till vänster-

  317. -och alla förstår det helt utan problem.

  318. Det är ingen genialisk handling
    eller nån fantastisk analogibildning-

  319. -som ska lösa de svåra problemen,
    det är bara enkel språkanvändning.

  320. Jag använder orden "här" och "där"
    på ett helt vanligt sätt.

  321. Jag kan säga till min son vid bordet:

  322. "Du har en smula här."

  323. Han sträcker sig inte mot min läpp,
    han sträcker sig mot sin egen läpp.

  324. Det är hur vi använder ord
    som "här" och "där" som...

  325. ...visar att vi ständigt skapar
    enkla men övertygande analogier.

  326. Jag vill avsluta med att säga att vi...

  327. När jag säger
    att alla ord väljs genom analogi-

  328. -menar jag inte nödvändigtvis
    varje enskilt ord i en lång fras.

  329. Ibland är långa fraser ett enda stycke,
    så vi väljer ett stycke.

  330. Det kan uppstå situationer
    som framkallar nåt i mitt medvetande-

  331. -till exempel tanken om att jag
    ska göra två saker på samma gång.

  332. När jag åkte till Sverige
    gjorde jag två saker på samma gång.

  333. Jag kom till den här konferensen
    och åkte till Uppsala för nåt annat.

  334. Jag slog två flugor i en smäll.

  335. Det är en fras, jag valde inte orden
    "flugor", "slog" och "smäll" för sig-

  336. -utan jag valde frasen som en enhet.

  337. Frasen framkallades i mig,
    och de olika delarna valdes åt mig.

  338. Jag valde flera ord samtidigt,
    men det är lite av en detalj.

  339. Det sista jag vill säga är
    att det här kan appliceras...

  340. Det här kan appliceras
    på alla delar av tal.

  341. Jag vill nämna två delar av tal
    som lite oväntat handlar om analogier.

  342. Det är orden "men" och "och",
    som är konjunktioner.

  343. Det finns saker i världen
    som inte är i den fysiska världen.

  344. Det här är ingen "men"- eller "och"-
    situation, inte att göra så här heller.

  345. Vad är en "men"- eller "och"-situation?
    Det är situationer i diskursen-

  346. -i diskursvärlden, där man tänker
    att personen som man pratar med-

  347. -får vissa förväntningar under samtalet.

  348. Man kanske inte ens pratar med nån
    - jag skriver böcker som alla kan läsa.

  349. Jag väljer ordet "men"
    när jag tror att läsaren-

  350. -har vissa förväntningar
    som jag vill bryta mot.

  351. De här situationerna
    uppstår hela tiden-

  352. -och vi väljer
    om vi säger "och" eller "men".

  353. Jag är medveten om det nu, så
    jag sitter ofta och väljer mellan dem.

  354. "Ska jag skriva 'men' eller 'och'?"
    Det är ibland en hårfin gräns.

  355. Mitt sista exempel för dagen är...

  356. ...prepositioner.

  357. Vi gör även ständiga val
    när det gäller prepositioner.

  358. Det är intressant, för man tänker sig
    att prepositioner är en sluten ordklass.

  359. Det kommer sällan nya prepositioner-

  360. -men jag har ett exempel
    på en ny preposition i engelskan.

  361. Jag vet inte om det används
    i svenskan, men ordet är "slash".

  362. Folk kanske pratar om nån som är...

  363. Det kanske snarare är en konjunktion-

  364. -men för mitt exempel
    spelar det ingen roll vad det är.

  365. Det visar bara
    på en kategori som har utvecklats.

  366. Nån kanske pratar om ett rum i huset
    som är vardagsrum slash kontor-

  367. -eller om en person som är-

  368. -professor slash fru slash kock.

  369. Det finns fler exempel.

  370. Vi skapar nya kategorier-

  371. -men hur märker vi
    vad som är en "slash"-situation?

  372. Det är ett väldigt abstrakt ord.
    Det är inte riktigt ett "och"-

  373. -det är nåt annat,
    som jag inte riktigt kan beskriva.

  374. Jag hör folk använda ordet ofta,
    och det är så fascinerande för mig.

  375. -Superposition!
    -Superposition...

  376. Superposition
    av professorn, kocken och frun, ja...

  377. Jag ville bara öppna upp för idén-

  378. -att det är analogier som präglar
    kognitionen, inte de stora bergen.

  379. Det är de pyttesmå sakerna
    som uppstår genom analogi. Tack.

  380. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Artificiell intelligens, humor och kreativitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur tänker vi, och varför väljer vi de ord och uttryck som vi gör? Douglas Hofstadter har skiftat sitt fokus från artificiell intelligens till kognitionsvetenskap och det mänskliga tänkandet. Här talar han om analogier och hur människor använder dessa för inlärning, problemlösning och kreativitet. Ett exempel är när någon berättar om en upplevelse och en åhörare reagerar med reflektionen "det är exakt vad som hände mig". Trots att situationen, miljön och människorna vid den givna situationen var annorlunda accepterar vi reaktionen. Vi använder övertygande analogier hela tiden. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Kunskapsteori, Logik, Språkfilosofi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kunskapens gränser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Vad vi inte kan veta

Kommer vi till en punkt när vetenskap har svarat på alla stora frågor vi har om universum, eller finns det en gräns för vad vetenskapen kan ge svar på? Denna fråga ställer Marcus du Sautoy i sin föreläsning. Han är professor i matematik och programledare för vetenskapsprogram på BBC och har skrivit boken "What we cannot know". Boken berör bland annat matematikens förmåga (eller oförmåga) att förutse, kaosteori och kvantfysik med bland annat Heisenbergs osäkerhetsprincip. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Språk och verklighet

Lera Boroditsky talar om hur våra olika språk kan påverka vårt sätt att se på världen. Hon är professor i kognitionsvetenskap och studerar hur kunskap byggs utifrån samspelet mellan hjärna, språk och omvärld, och hur olika kulturer och språk påverkar vårt sätt att tänka. Ett exempel är att det kan uppstå missuppfattningar mellan språk som läser från vänster till höger och från höger till vänster, och att människor i vissa kulturer tänker på tid som framför respektive bakom sig medan man i andra kulturer anser att det förflutna är framför, något man har upplevt och kan se. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Kvantfysikens ogreppbara värld

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Digitaliserad konst och vetenskap

Idag finns nästan all musik och konst digitaliserad och tillgänglig för de flesta. Vad kan vi utläsa av denna data? Går det att skapa en hit med hjälp av all denna information? Armand Leroi, författare och professor i evolutionsbiologi, berättar om möjligheterna och begränsningarna. Enligt Leroi har popmusiken genomgått tre stora revolutioner: 1964, 1982 och 1991. Med en graf kan han berätta hela pophistorien. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Artificiell intelligens, humor och kreativitet

Hur tänker vi, och varför väljer vi de ord och uttryck som vi gör? Douglas Hofstadter har skiftat sitt fokus från artificiell intelligens till kognitionsvetenskap och det mänskliga tänkandet. Här talar han om analogier och hur människor använder dessa för inlärning, problemlösning och kreativitet. Ett exempel är när någon berättar om en upplevelse och en åhörare reagerar med reflektionen "det är exakt vad som hände mig". Trots att situationen, miljön och människorna vid den givna situationen var annorlunda accepterar vi reaktionen. Vi använder övertygande analogier hela tiden. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.