Titta

UR Samtiden - Hörselforskning 2016

UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Om UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Föreläsningar och presentationer av det senaste inom forskning om hörsel och hörselskadade. Årets tema är "stark, synlig, hörselsmart". Konferensen riktar sig till hörselskadade, företrädare för hörselvård, företag, myndighet och skola. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselforskning 2016 : Läsning och hörselnedsättningDela
  1. Hur lär man sig att läsa
    när man inte hör som andra?

  2. Vi ska se om vi kan svara på det.

  3. Först så kommer jag börja med att
    prata om läsutveckling generellt.

  4. Vad man vet. Alla grupper av barn,
    forskning som är gjord på grupper.

  5. Fokus här kommer vara på ordläsning-

  6. -alltså den tekniska aspekten
    av läsning.

  7. Sen har vi ju läsförståelse också.

  8. Det bygger ju på att man kan avkoda
    orden ordentligt. Det är grunden.

  9. Sen kommer jag gå in på läsutveckling
    hos barn med hörselnedsättning.

  10. Men grunden för en god läsutveckling
    läggs ju tidigt-

  11. -genom att barnet
    lär sig sitt modersmål.

  12. Man lär sig ord,
    man tillägnar sig ett ordförråd-

  13. -och man lär sig sätta samman ord
    i satser och meningar.

  14. Man lär sig också att böja ord
    beroende på antal och tidsform.

  15. Säga "fisk, fiskar"
    och "hoppa, hoppade" och sånt.

  16. Allt eftersom lär man sig
    mer fonologiska förmågor.

  17. Det betyder att man lär sig att höra
    skillnader och likheter i språkljud.

  18. Kanske till och med
    manipulera språkljuden.

  19. Lägga till ljud och dra ifrån.

  20. Säga "sol" utan s.

  21. Man kanske lär sig
    att prata i-språket.

  22. "Priti i-sprikit"
    för er som inte har hört det förut.

  23. Sen omkring skolåldern, om inte förr-

  24. -lär sig barnen att språkljud
    kan representeras av bokstäver.

  25. De lär sig vilka de här bokstäverna
    är och hur de låter.

  26. Och hur man kan
    ljuda ihop bokstäver till ord.

  27. Då är man nånstans där uppe
    vid det lilla barnet.

  28. Då är man redo för att lära sig läsa.

  29. Det finns väldigt mycket forskning
    som visar på ett samband-

  30. -mellan fonologiska förmågor
    och läsutveckling, läsförmåga.

  31. Det är viktigt att tänka på att man
    inte vet vad som är orsak och verkan.

  32. Fonologiska förmågor kan
    göra det lättare att lära sig läsa.

  33. Men det blir ett mätproblem också-

  34. -för att när man har lärt sig läsa
    presterar man väldigt mycket bättre-

  35. -i uppgifter
    som kräver fonologisk förmåga.

  36. Så man vet inte alltid vad som
    är hönan och vad som är ägget här.

  37. När det gäller läsning brukar man
    prata om två huvudstrategier.

  38. Det ena är ljudning
    eller fonologisk avkodning-

  39. -som man säger inom forskningen.

  40. Det andra är ordigenkänning
    eller ortografisk avkodning.

  41. Ljudning handlar om att man lär sig
    ljuda ihop bokstav för bokstav.

  42. "A-P-A" blir apa.

  43. Det här är ju den basala lässtrategin
    som används av nybörjare.

  44. Det är det de använder för att
    ta sig igenom ord, vilka som helst.

  45. Men det används också
    av erfarna läsare-

  46. -när vi stöter på ord som vi aldrig
    har sett i skrift förut.

  47. Då är vi tvungna
    att använda oss av ljudning.

  48. När man forskar på förmågan
    att läsa genom att ljuda-

  49. -använder man låtsasord,
    ord som inte finns-

  50. -för då måste barnen ljuda,
    eller vem man nu mäter.

  51. Ordigenkänning däremot är
    en snabbare, mer effektiv strategi.

  52. Den kräver att man känner igen
    hela ord när man ser dem.

  53. Det kan man ju inte göra om man inte
    har sett orden i skrift förut-

  54. -så den kräver att man har ett
    mentalt lexikon i sitt långtidsminne-

  55. -av en massa skrivna ord,
    så man kan känna igen dem.

  56. Därför är det erfarna läsare främst
    som kan använda den strategin.

  57. När man forskar på det använder man
    främst ord med oregelbunden stavning-

  58. -för att mäta ordigenkänning.

  59. Om man ljudar sig fram för att
    läsa dem så blir det lätt fel.

  60. Jag tänkte att ni ska få
    prova själva. Läs de här tyst.

  61. Jag tror att de flesta
    har hunnit igenom.

  62. Jag vet inte om ni märkte att orden,
    de till vänster...

  63. De gick kanske lite långsammare
    och ni var tvungna att ljuda er fram.

  64. Det är ord som jag har hittat på.
    Jag hoppas att de inte finns.

  65. De går lite långsammare. Man behöver
    en annan strategi än ordigenkänning.

  66. "Gjorde" och "pension"
    kände ni säkert igen på en gång.

  67. Man måste använda ordigenkänning
    för "gjorde" och "pension"-

  68. -för om man läser ut dem bokstavsljud
    för bokstavsljud så blir det fel.

  69. Man måste känna igen
    åtminstone delar av de här orden.

  70. Flytande läsning kräver
    att man känner igen ord snabbt.

  71. Det är det som får upp hastigheten
    i det hela.

  72. För att det ska funka så behöver man
    bygga upp ett stort mentalt lexikon.

  73. Det gör man genom att man läser
    genom att ljuda sig fram.

  74. Man kan säga att man memorerar orden
    allt eftersom man läser dem.

  75. Det här kallar man för
    ortografisk inlärning.

  76. Om man ska göra en grov schematisk
    bild av vägen till att lära sig läsa-

  77. -så kan man säga att först
    har vi grunden med språkutveckling.

  78. Lära sig bokstäverna, fonologiska
    förmågan, att leka med språkljud.

  79. Sen kan man lära sig att ljuda.

  80. Där går det lite åt båda håll-

  81. -för man lär sig också språk
    genom att man lär sig läsa.

  82. När man kan ljuda kan man lära sig
    hur skrivna ord ser ut.

  83. Man ökar på sitt ortografiska lexikon
    och kommer till det översta steget-

  84. -där man känner igen ord på en gång,
    utan att anstränga sig så mycket.

  85. Då ska vi prata om läsutveckling
    för barn med hörselnedsättning.

  86. De har annorlunda förutsättningar
    för att lära sig läsa-

  87. -därför att de inte hör lika tydligt.
    När man inte hör lika tydligt-

  88. -får man svårare att bygga upp minnen
    för språkljud och ord.

  89. Det blir inte
    lika detaljerade minnen.

  90. När de här minnena
    inte är lika detaljerade-

  91. -får man också svårare i uppgifter
    som kräver att leka med språket-

  92. -och ta bort och lägga till ljud
    och så.

  93. Om vi tittar på den internationella
    forskningen som finns-

  94. -om läsutveckling
    och språkutveckling-

  95. -finns det väldigt få studier
    som har tittat på läsutveckling-

  96. -just hos barn med mild
    till måttlig hörselnedsättning.

  97. Men av det som finns ser man tecken
    till en lite försämrad läsförmåga-

  98. -och lite sämre språkliga förmågor,
    särskilt i 7-8-årsåldern.

  99. Man har också sett
    att prestationen hos barnen varierar-

  100. -med graden av hörselnedsättning.

  101. Om man i stället tittar på barn med
    grav hörselnedsättning eller dövhet-

  102. -som använder cochlear-implantat...

  103. De kan använda hörapparat också,
    eller en kombination av båda.

  104. Då är det ungefär 60-70 % av barnen-

  105. -som läser inom normalvariationen
    när de är i lågstadieåldern.

  106. Sen är det lite...
    Det beror mycket på hur man har mätt.

  107. Många gånger har man sammanslagna
    mått som innefattar både...

  108. ...både ljudning,
    ordigenkänning och läsförståelse.

  109. Men man kan se att de har en bättre
    prestation på ordigenkänning.

  110. Ord som de redan kan,
    där går det bra.

  111. De är också bättre när det gäller
    stavning av ord som de redan kan.

  112. Det som är mer problematiskt, det är
    när det gäller ljudningsförmåga.

  113. Där visar studier på tonåringar
    och longitudinella studier-

  114. -där man har följt grupper av barn
    från lågstadiet till 15-18-årsåldern-

  115. -att ungefär bara 30 % av ungdomarna-

  116. -ligger inom normalvariationen
    när det gäller att ljuda sig fram.

  117. Det är ju fortfarande viktigt
    som tonåring-

  118. -för man ökar på
    sitt ortografiska lexikon-

  119. -sitt förråd,
    ordförråd av skrivna ord.

  120. Då ska vi titta på resultat
    från våra studier på barn i Sverige.

  121. Där har vi tittat på ordläsning,
    eller ordigenkänning-

  122. -och förmågan att ljuda.

  123. Vi ser från barn med mild-måttlig
    hörselnedsättning med hörapparat-

  124. -att de är lite lägre i båda måtten-

  125. -både ordigenkänning
    och läsning av låtsasord.

  126. Det är inga jättestora skillnader-

  127. -och det är bara ordläsningsmåttet,
    ordigenkänningsmåttet-

  128. -som är statistiskt signifikant.
    Men det är en liten skillnad.

  129. Om vi tittar på barn med kraftig
    hörselnedsättning till dövhet-

  130. -där de flesta använder CI, antingen
    bara CI eller med hörapparat-

  131. -så har de betydligt större
    svårigheter när det gäller ljudning-

  132. -än vad normalhörande barn har.

  133. Vi ser också samband-

  134. -mellan både ordigenkänning och
    ljudning och implantationsålder.

  135. Ju tidigare man har fått sitt
    implantat, desto bättre läser man.

  136. Om vi tittar lite på andra språkliga
    och intellektuella förmågor-

  137. -som kan påverka läsförmågan-

  138. -ser vi att både ordigenkänning
    och förmågan att ljuda-

  139. -visar starka samband med ordflöde
    och visuellt korttidsminne.

  140. Ordflöde är förmågan att snabbt
    hitta ord för det man vill säga.

  141. Det mäts med att man säger så många
    ord man kan på A under en minut.

  142. Men till vardags handlar det om att
    hitta orden för det man vill säga.

  143. Visuellt korttidsminne är förmågan
    att komma ihåg abstrakta mönster-

  144. -och kunna återge dem,
    som i matrisen här nere till vänster.

  145. Båda de här förmågorna spelar roll,
    verkar det som-

  146. -både för
    ordigenkänning och ljudning.

  147. Däremot är det bara
    ljudningsförmågan-

  148. -som är kopplad till fonologisk
    förmåga. Det är intressant.

  149. Man kan ju tänka sig att det är just
    problemen med fonologisk förmåga-

  150. -som gör det svårt att ljuda.

  151. Sen har vi också undersökt förmågan
    att lära sig skrivna ord-

  152. -precis som man gör
    när man utökar sitt mentala lexikon.

  153. Vi lät barn lära sig
    så många låtsasord de kunde-

  154. -alltså stavningen på låtsasord.
    Det fick de göra under en kort tid.

  155. De fick göra det genom att
    läsa varje ord flera gånger.

  156. Sen räknade vi hur många
    nya låtsasord de kunde lära sig.

  157. Det gjorde vi på 9-åringar
    både i Sverige och i Australien.

  158. Och barnen med hörselnedsättning
    lärde sig inte lika många nya ord-

  159. -som normalhörande barn.

  160. De intellektuella förmågorna-

  161. -som hade samband med förmågan
    att lära sig nya ord-

  162. -det var just ljudningsförmågan,
    den största delen-

  163. -men också kunskap om stavning
    av vanliga ord som man redan kan.

  164. Inga låtsasord, utan att till exempel
    kunna hur "stjärna" stavas.

  165. Såna kunskaper spelade roll.

  166. Även nåt som vi kallar
    visuell-verbal association.

  167. Det handlar om att lära sig koppla
    samman en visuell abstrakt symbol-

  168. -med ett låtsasord, ungefär på samma
    sätt som man gör när man lär sig-

  169. -att boll heter "boll"
    och att det är ett runt klot.

  170. Så som man lär sig när man är liten
    och lär sig vad objekt heter.

  171. Så sammanfattningsvis-

  172. -kan vi väl säga
    att ljudning är väldigt viktigt-

  173. -för att lära sig läsa flytande,
    också för barn med hörselnedsättning.

  174. Men däremot är det svårare när man
    har en kraftig hörselnedsättning.

  175. Det blir svårare ju svårare hörsel-
    nedsättningen är, som det ser ut.

  176. Sen har fonologisk förmåga starka
    samband med förmågan att ljuda.

  177. Men kunskap... Förmågan
    att lära sig nya skrivna ord-

  178. -visar delvis samband med förmågan
    att ljuda, det är väldigt starkt.

  179. Men kunskap om stavning i ens egna
    modersmål har stor betydelse.

  180. Det är ju sånt man lär sig över tid,
    som man kan träna på.

  181. Visuell-verbal association
    spelar också roll.

  182. Det har ju inte med fonologisk
    förmåga direkt att göra.

  183. En annan typ av strategi,
    mer visuell...

  184. ...i karaktären.

  185. Så, ja... Det här är läget
    och det här är pågående forskning.

  186. Vi fortsätter att försöka reda ut...

  187. ...vad det är som ligger bakom
    särskilt de visuella strategierna.

  188. Jag tackar så mycket
    för att ni lyssnade.

  189. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läsning och hörselnedsättning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkas inlärningen av läsning för barn med hörselnedsättning? Forskaren Malin Wass berättar om hur barn lär sig läsa generellt och vad som skiljer för barn med hörselnedsättning. Grunden för en god läsutveckling läggs tidigt i livet genom att barn lär sig modersmålet och tillägnar sig ett ordförråd. För ett barn med hörselnedsättning ser denna inlärning annorlunda ut. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med hörselskada, Kognitiv utveckling hos barn, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Öron
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Tinnitusbehandling på export

Sverige var det första landet i världen med internetbehandling av tinnitus som ett komplement till den kliniska vården. Gerhard Andersson, forskare vid Linköpings universitet, berättar hur behandling av tinnitus går till och vilka som blir hjälpta av den. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Läsning och hörselnedsättning

Hur påverkas inlärningen av läsning för barn med hörselnedsättning? Forskaren Malin Wass berättar om hur barn lär sig läsa generellt och vad som skiljer för barn med hörselnedsättning. Grunden för en god läsutveckling läggs tidigt i livet genom att barn lär sig modersmålet och tillägnar sig ett ordförråd. För ett barn med hörselnedsättning ser denna inlärning annorlunda ut. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörsel, kognition och åldrande

Esma Idrizbegovic, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, talar om hörselnedsättning relaterat till åldrande som är den tredje vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige. Genom att titta på patienterna i en helhet, och inte bara fokusera på hörsel, blir det möjligt att se sammankopplingar mellan hörselnedsättning och kognitiv svikt och demenssjukdomar som exempelvis alzheimer. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselprisföredraget 2016

Professor emeritus Stig Arlinger tilldelades 2016 års stora hörselpris. Här berättar han om sitt 50-åriga liv som audiolog, om viktiga händelser för honom själv och hörselforskningen i Sverige. Stig Arlinger talar om sina förhoppningar inför framtiden, med avancerad trådlös teknik, mer integrering i mobiltelefonen, avkänning av hjärnans elektriska aktivitet, appar och kompletterande hjälpmedel samt ett önskvärt äldrefokus. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselrehabilitering på nätet

Hur kan man ta fram effektiva metoder för att få hjälp med hörselrehabilitering på internet? Forskaren Elisabet S Thorén berättar om en nätkurs som ger hjälp och vägledning före, under och efter undersökning i vården. Kursen pågår under en femveckorsperiod och är nästan helt nätbaserad. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Utprovning av hörapparater

Genom att studera ett nationellt kvalitetsregister inom hörsel får man fram unik information om hörselskadade och utprovning av hörapparater. Peter Nordqvist, doktor i hörselteknik och verksamhetschef för Forskningsinstitutet Hörselbron, berättar om registerforskning för att skapa nytta för individer och samhället. Metoden ger unik möjlighet till kunskap eftersom den omfattas av många deltagare och stora datamängder. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselskadade i en bullrig miljö

I Sverige är fler än 800 000 människor i arbetsför ålder drabbade av en hörselnedsättning. Denna grupp lider av en högre grad av trötthet, känner sig mer utanför och upplever en lägre grad av tillfredsställelse i arbetet. Vad beror det på, och vad kan göras för att förbättra för gruppen? Håkan Hua, audionom och postdoktor vid Linköpings universitet, berättar om ett projekt som studerar samspelet mellan hörförmåga, kognitiv förmåga, buller nivåer och arbetsuppgifter. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Benledningshörapparater

Bo Håkansson, forskare och professor i medicinsk teknik, har arbetat med benledningshörapparater i fyrtio år. Här berättar han om den tekniska utvecklingen sedan 1970-talet och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Idag har fler än 200 000 patienter benförankrade hörapparater (BAHA), och det finns två världsledande företag med säte i Göteborg. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Cochleaimplantat för vuxna

Cochleaimplantat är det första konstgjorda sinnesorganet, en dator som kommunicerar med människans nervsystem. Elina Mäki-Torkko, docent och överläkare, berättar om en pågående forskning som visar att vuxna som får cochleaimplantat går från att känna sig isolerade och att vara beroende av andra i olika kommunikationssituationer till ökat oberoende. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.