Titta

UR Samtiden - Hörselforskning 2016

UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Om UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Föreläsningar och presentationer av det senaste inom forskning om hörsel och hörselskadade. Årets tema är "stark, synlig, hörselsmart". Konferensen riktar sig till hörselskadade, företrädare för hörselvård, företag, myndighet och skola. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselforskning 2016 : Hörselrehabilitering på nätetDela
  1. Hörselrehabilitering på nätet,
    funkar det?

  2. Jag börjar med att ställa frågan
    till er. Funkar det?

  3. Jag hörde inte jättemycket svar
    på det.

  4. Men när man ställer en sån här fråga-

  5. -är det viktigt
    att vi pratar om samma sak.

  6. Vad är hörselrehabilitering?
    Vad är nätet?

  7. Hur kan vi veta att det fungerar när
    vi gör hörselrehabilitering på nätet?

  8. Det fina med forskning är
    att vi är bra på-

  9. -att ifrågasätta saker och ting.
    Det gör att när vi får resultat-

  10. -är de för det mesta
    så långt ifrån slumpen som möjligt.

  11. Där är så lite osäkerhet som möjligt
    i det vi kommer fram till.

  12. När jag har pratat färdigt om
    hörselrehabilitering på nätet-

  13. -hoppas jag att vi kan ha ett mer
    entydigt svar på om det funkar.

  14. Jag tänker börja med att prata om
    vad hörselrehabilitering är-

  15. -hur man kan bedriva forskning om
    hörselrehabilitering på nätet-

  16. -och vad vi har gjort för att visa
    att det kan fungera.

  17. Om vi tar det från början.
    Hörselhjälp, vad är det?

  18. Det kan man läsa om på 1177, t.ex.
    Där står det bra text och fakta-

  19. -om hörapparater, telefonhjälpmedel,
    kommunikationsförstärkare-

  20. -och hjälpmedel till hörapparater.
    Allt är väldigt tekniskt orienterat.

  21. Men vi som arbetar med hörsel-
    rehabilitering vet att det krävs mer-

  22. -än tekniska lösningar för att få
    en lyckad hörselsituation.

  23. Den här bilden som ni ser till höger
    liknar ett öra om man kisar lite.

  24. Men om man tittar mer noggrant ser
    man att örat är uppbyggt av ord.

  25. Orden som bildar örat-

  26. -är det som våra professionella
    organisationer i USA och England-

  27. -menar ska ingå i
    en hörselrehabilitering.

  28. Liknande dokument finns i Sverige
    och är på väg att utformas tydligare.

  29. Förutom tekniska lösningar finns krav
    på att det ska ingå information-

  30. -utbildning och vägledning-

  31. -om hörsel, hörapparater
    och kommunikationsstrategier.

  32. I Sverige kan vi få fördjupad
    rehabilitering, som det ofta kallas.

  33. Men det kan även kallas andra saker.

  34. Den typen av rehabilitering
    är ofta svårtillgänglig.

  35. Man vet inte vart man ska vända sig-

  36. -om man inte tillhör
    en specifik grupp.

  37. Värt att nämna är också att inte alla
    söker den här typen av hjälp.

  38. Grupprehabilitering
    är inte alltid så välbesökt.

  39. Vi kan göra mer inom det här området
    för att fler ska bli mer hjälpta.

  40. Om vi delar hörselrehabiliteringen
    i det som händer-

  41. -innan man kommer till kliniken,
    det som sker under tiden på kliniken-

  42. -och det som händer
    efter att man har varit på kliniken-

  43. -kan man då använda nätet till
    att bedriva hörselrehabilitering-

  44. -under de här tre faserna?

  45. Kan vi använda nätet innan man
    har varit i kontakt med kliniken?

  46. Innan vi kan börja med de utvecklande
    frågorna om hörselrehabilitering-

  47. -måste vi ta reda på om gruppen som
    vi vill nå använder sig av internet.

  48. Vi frågade 159 erfarna hörapparats-
    användare vid Linköpings klinik.

  49. Det här var ett arbete som jag gjorde
    delvis under mina doktorandstudier.

  50. Då fick vi en medelålder på 64 år-

  51. -i åldersspannet 31-96.
    De fick svara på frågeformulär.

  52. Det visade sig att den här gruppen
    definitivt använder internet.

  53. Vi jämförde vårt underlag med SCB:s
    material om genomsnittsbefolkningen-

  54. -och kunde se
    att det är ingen skillnad på-

  55. -hur genomsnittssvensken
    använder den här typen av lösningar.

  56. Lite intressant var att i den äldre
    gruppen av våra hörapparatsanvändare-

  57. -var det fler som använde sig av
    datorer och internet-

  58. -än vad genomsnittsbefolkningen gör.

  59. Så det är bra.
    Då vet vi att vi är på samma ställe.

  60. En annan relevant fråga
    är det vi presenterar på nätet.

  61. Vi använder ofta nätet för att söka
    efter information om sjukdomar.

  62. Många forskargrupper har tittat på-

  63. -den information
    som finns om hörsel på nätet.

  64. Är den läsvänlig? Läsvänlig
    är ett begrepp man använder-

  65. -för att se hur många år man behöver
    i skolan för att förstå texten.

  66. Vi har granskat alla de här studierna
    som finns utgivna för att kunna ge-

  67. -en mer generaliserad bild av hur
    hörselinformation på nätet uppfattas.

  68. Vi har kommit fram till att det krävs
    nio till femton år av skolgång-

  69. -för att kunna ta till sig
    hörselinformation på internet.

  70. Det är inte särskilt läsvänligt.
    Där behöver vi göra mer-

  71. -för att fler ska kunna få bättre
    information om hörsel.

  72. Ett område man har forskat på kring
    internetbaserad hörselrehabilitering-

  73. -är screening-metoder.
    Det har man hållit på med i många år.

  74. De här resultaten är lite skiftande.

  75. De är eniga om att hörsel-screening
    på nätet är en bra metod.

  76. Men resultaten skiljer sig åt
    i vad som händer sen.

  77. Poängen med den här typen av
    screening är att fler ska söka vård.

  78. Det skiljer sig åt mellan länderna.

  79. I Nederländerna är det fler deltagare
    som gör nånting-

  80. -när de fått besked om
    att de inte har normal hörsel.

  81. Det kan vara ett bra komplement
    till vanliga hörselundersökningar.

  82. Men det behöver utvecklas
    fler metoder efter ett besked om-

  83. -att man inte hör normalt.

  84. Om vi går tillbaka till vad vi
    kan göra under tiden på kliniken.

  85. För de flesta handlar hörselrehabili-
    tering om hörapparatsutprovning.

  86. Forskning om nätbaserad hjälp den tid
    man varit i kontakt med kliniken-

  87. -visar att man kan göra mycket-

  88. -med olika kontakthjälpmedel under
    tiden man provar ut hörapparater.

  89. Antingen via e-post
    eller via specialdesignade verktyg-

  90. -där både audionomer och deltagare
    uttrycker sig positiva till-

  91. -den här typen av kontakt
    under sin hörapparatsutprovning.

  92. Vi har även sett utveckling av
    hjälpmedel i form av videofilmer.

  93. Hur man hanterar hörapparater,
    men också kommunikationsstrategier-

  94. -med sina anhöriga.

  95. Vad kan man göra efter att
    man har fått sina hörapparater-

  96. -eller en hörselrehabilitering?

  97. Det är inte så att alla som har varit
    igenom det kliniska förloppet-

  98. -är nöjda med sin hörselsituation.

  99. Många använder inte sina hörapparater
    så mycket som de skulle ha nytta av.

  100. Vi vill kunna erbjuda mer
    än bara hörapparater-

  101. -utan att det för den skull
    kostar tid och pengar.

  102. WHO har utarbetat en klassifikation.
    Funktionstillstånd-

  103. -funktionshinder och hälsa.
    När vi arbetar är vårt mål-

  104. -att förbättra deltagarna
    i aktivitet och delaktighet.

  105. Det har vi gjort
    genom att utarbeta ett program-

  106. -som bygger på tidigare forskning.

  107. Vi lade upp ett program
    över fem veckor.

  108. Allt var nätbaserat och gick ut på-

  109. -att deltagarna fick läsa och träna
    på hörselförbättrande procedurer.

  110. Varje vecka var det ett nytt tema,
    men upplägget var detsamma.

  111. Här kommer en bild
    vi sett innan lunch.

  112. Vi använde oss av ett material som
    Stig Arlinger var med och översatte.

  113. "När ljuden blir svagare".
    Man fick läsa om olika ämnen-

  114. -och utifrån
    ett australiensiskt material-

  115. -fick man sen träna
    i olika situationer.

  116. Varje vecka fick man även interagera
    med oss i professionen.

  117. Man fick reagera på hur man hanterat
    veckouppgifterna och vi gav råd.

  118. Man fick interagera med de andra
    deltagarna i ett forum.

  119. Vi från forskargruppen gav
    ämnen som man skulle diskutera.

  120. Sen var det upp till deltagarna
    att diskutera.

  121. Vi höll ett öga på diskussionerna
    så att alla höll en trevlig ton.

  122. I övrigt lade vi oss inte i.

  123. Varje vecka fick deltagarna
    fylla i en quiz.

  124. Vi ville stimulera till att man tog
    del av materialet vi presenterade-

  125. -och man fick ett lösenord
    till nästa veckas modul-

  126. -när man hade klarat frågorna.

  127. Till de här studierna rekryterade vi
    deltagare via tidningar i Sverige.

  128. Vi träffade aldrig deltagarna. All
    information föregick via hemsidor.

  129. Vi har genomfört
    två versioner av programmet.

  130. Vi har gjort det som randomiserade
    kontrollerade studier.

  131. Det är därför det står RCT
    på de här figurerna.

  132. Det kan man illustrera med
    ett sånt här flödesschema.

  133. En randomiserad kontrollerad studie
    innebar att vi rekryterade deltagare.

  134. Man fick anmäla sitt intresse
    och svara på några inledande frågor.

  135. Sen hade vi en förmätning
    där alla fick fylla i frågeformulär.

  136. Föremålet med förmätningen var
    att vi efter programmet-

  137. -använde samma frågeformulär-

  138. -för att kunna se om det hände nåt
    i det här utfallsmåttet.

  139. Vi intervjuade alla för att se att
    det fanns en motivation att vara med.

  140. Därefter blev man lottad
    - randomiserad-

  141. -att antingen komma i
    en behandlingsgrupp-

  142. -eller i en kontrollgrupp.
    Kom man i en kontrollgrupp-

  143. -fick man läsa om nåt som vi inte
    trodde hade nån effekt på-

  144. -hur man upplever sin
    hörselsituation. Också en bok-

  145. -som Stig hade översatt.
    Nämligen om historiska hörapparater.

  146. Därefter var det eftermätning
    där vi använde samma frågeformulär.

  147. Vad tyckte deltagarna? De flesta
    upplevde det som väldigt positivt.

  148. Att de fick läsa material och göra
    övningar var en bekräftelse av saker-

  149. -som de nog nånstans redan kunde-

  150. -men där de inte riktigt visste
    att de kunde de här sakerna.

  151. Att diskutera med andra deltagare
    upplevdes också som positivt.

  152. Vi fick dock bekräftat
    vad man sett i andra studier.

  153. Vi människor vill hellre läsa om
    andras problem och lösningar-

  154. -än delge våra egna.

  155. Det var trevligt att få bekräftat
    att man inte var ensam-

  156. -men inte så jättekul
    att skriva själv.

  157. Vi använde ett frågeformulär för att
    titta på effekten av programmet.

  158. Det är det
    som den här bilden illustrerar.

  159. Vi använde ett formulär som tittar på
    konsekvenser av hörselnedsättning.

  160. Ni ser sex staplar.

  161. Längst till vänster är det vi mätte
    innan programmet startade.

  162. Ni ser en mörkare stapel längst till
    vänster. Det är behandlingsgruppen.

  163. Den grönare är de som läste om
    historiska hörapparater.

  164. Sen fick alla fylla i samma formulär
    igen.

  165. Den mörka stapeln är lite lägre. De
    som var med i behandlingsprogrammet-

  166. -tyckte att konsekvenserna
    av hörselnedsättningen var mindre-

  167. -än innan de tog del av programmet.
    Och efter tre månader-

  168. -har den mörka stapeln blivit
    ytterligare lite svagare.

  169. De här röda talen talar om med
    statistiskt signifikanta metoder-

  170. -att det är en effekt
    som med största sannolikhet-

  171. -inte förklaras av slumpen.

  172. Att behandlingsgruppen upplever
    en förbättring.

  173. Men vad betyder det konkret? För att
    ge er perspektiv på våra resultat-

  174. -vill jag visa er den här bilden
    om andra studier-

  175. -där man använt samma utfallsmått men
    tittat på effekten av hörapparater.

  176. Vårt program är längst till vänster.

  177. Den mörka stapeln är innan de var med
    i programmet. Den gröna direkt efter.

  178. De fick en förbättring på 15 poäng.

  179. I de två andra studierna där man
    tittat på hörapparatseffekten-

  180. -ser ni en förändring på
    18 och 20 poäng.

  181. Vad bra om vi kunde kombinera
    de här behandlingsmetoderna.

  182. Vi använde också ett utfallsmått som
    tittar på psykosociala konsekvenser.

  183. Vi är tillbaka på före, direkt efter
    och tre månader efter programmet.

  184. Även här kunde vi se en signifikant
    säkerställd positiv effekt-

  185. -efter tre månader.

  186. Vi har använt oss av de här
    resultaten och erfarenheterna-

  187. -i nuvarande studier
    för att få ytterligare anslag-

  188. -för att kunna utveckla
    våra resultat.

  189. I ett program transformerar vi
    det här Hörnet-programmet-

  190. -till en engelsk version.
    Vi arbetar med att utveckla-

  191. -hur vi presenterar materialet så att
    det passar i ett kliniskt sammanhang.

  192. Vi utvecklar materialet så att det
    kan visas som videofilmer-

  193. -i stället för i text- och bokform.

  194. Vi testar det här med våra
    testpersoner under vägens gång-

  195. -så att vi testar kontinuerligt-

  196. -för att kunna få så hög
    användarvänlighet som möjligt.

  197. Tillbaka till frågan: Hörsel-
    rehabilitering på nätet. Funkar det?

  198. Man skulle kunna säga
    att så här kan det fungera.

  199. Jag har visat att vi kan göra mer än
    tekniska lösningar.

  200. Hörselrehabilitering
    kan vara mer än hörapparater.

  201. Vi har sett i flertalet studier
    att det fungerar-

  202. -att använda olika digitala verktyg
    för att bedriva hörselforskning.

  203. Vi kan säga nåt om hur det funkar med
    de statistiska metoder vi använder-

  204. -och ge svar på att resultaten från
    våra forskningsprojekt-

  205. -visar att det är möjligt
    att använda rehabiliteringsverktyg-

  206. -med vuxna med hörselnedsättning.

  207. Men vi behöver mer forskning för att
    kunna bli säkrare på våra resultat.

  208. Ingen människa är en ö. Det här är
    teamwork med andra människor.

  209. Bl.a. mina f.d. handledare,
    som alla tre är här i dag.

  210. Och även kollegor
    här vid Linköpings universitet.

  211. Vill ni läsa mer, har vi publicerat
    en del i vetenskapliga tidskrifter.

  212. Här finns en referenslista till
    litteratur presenterad i föredraget.

  213. Tack så mycket för att ni lyssnade!

  214. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hörselrehabilitering på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man ta fram effektiva metoder för att få hjälp med hörselrehabilitering på internet? Forskaren Elisabet S Thorén berättar om en nätkurs som ger hjälp och vägledning före, under och efter undersökning i vården. Kursen pågår under en femveckorsperiod och är nästan helt nätbaserad. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Hörselvård, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Personer med hörselskada, Sociala nätverk online, Öron
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Tinnitusbehandling på export

Sverige var det första landet i världen med internetbehandling av tinnitus som ett komplement till den kliniska vården. Gerhard Andersson, forskare vid Linköpings universitet, berättar hur behandling av tinnitus går till och vilka som blir hjälpta av den. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Läsning och hörselnedsättning

Hur påverkas inlärningen av läsning för barn med hörselnedsättning? Forskaren Malin Wass berättar om hur barn lär sig läsa generellt och vad som skiljer för barn med hörselnedsättning. Grunden för en god läsutveckling läggs tidigt i livet genom att barn lär sig modersmålet och tillägnar sig ett ordförråd. För ett barn med hörselnedsättning ser denna inlärning annorlunda ut. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörsel, kognition och åldrande

Esma Idrizbegovic, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, talar om hörselnedsättning relaterat till åldrande som är den tredje vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige. Genom att titta på patienterna i en helhet, och inte bara fokusera på hörsel, blir det möjligt att se sammankopplingar mellan hörselnedsättning och kognitiv svikt och demenssjukdomar som exempelvis alzheimer. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselprisföredraget 2016

Professor emeritus Stig Arlinger tilldelades 2016 års stora hörselpris. Här berättar han om sitt 50-åriga liv som audiolog, om viktiga händelser för honom själv och hörselforskningen i Sverige. Stig Arlinger talar om sina förhoppningar inför framtiden, med avancerad trådlös teknik, mer integrering i mobiltelefonen, avkänning av hjärnans elektriska aktivitet, appar och kompletterande hjälpmedel samt ett önskvärt äldrefokus. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselrehabilitering på nätet

Hur kan man ta fram effektiva metoder för att få hjälp med hörselrehabilitering på internet? Forskaren Elisabet S Thorén berättar om en nätkurs som ger hjälp och vägledning före, under och efter undersökning i vården. Kursen pågår under en femveckorsperiod och är nästan helt nätbaserad. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Utprovning av hörapparater

Genom att studera ett nationellt kvalitetsregister inom hörsel får man fram unik information om hörselskadade och utprovning av hörapparater. Peter Nordqvist, doktor i hörselteknik och verksamhetschef för Forskningsinstitutet Hörselbron, berättar om registerforskning för att skapa nytta för individer och samhället. Metoden ger unik möjlighet till kunskap eftersom den omfattas av många deltagare och stora datamängder. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselskadade i en bullrig miljö

I Sverige är fler än 800 000 människor i arbetsför ålder drabbade av en hörselnedsättning. Denna grupp lider av en högre grad av trötthet, känner sig mer utanför och upplever en lägre grad av tillfredsställelse i arbetet. Vad beror det på, och vad kan göras för att förbättra för gruppen? Håkan Hua, audionom och postdoktor vid Linköpings universitet, berättar om ett projekt som studerar samspelet mellan hörförmåga, kognitiv förmåga, buller nivåer och arbetsuppgifter. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Benledningshörapparater

Bo Håkansson, forskare och professor i medicinsk teknik, har arbetat med benledningshörapparater i fyrtio år. Här berättar han om den tekniska utvecklingen sedan 1970-talet och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Idag har fler än 200 000 patienter benförankrade hörapparater (BAHA), och det finns två världsledande företag med säte i Göteborg. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Cochleaimplantat för vuxna

Cochleaimplantat är det första konstgjorda sinnesorganet, en dator som kommunicerar med människans nervsystem. Elina Mäki-Torkko, docent och överläkare, berättar om en pågående forskning som visar att vuxna som får cochleaimplantat går från att känna sig isolerade och att vara beroende av andra i olika kommunikationssituationer till ökat oberoende. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.