Titta

UR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

UR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

Om UR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

Vad händer med historien när den skildras på film och vad finns det för slags dokumentärer? David Ludvigsson och Mike Jarmon från Linköpings universitet talar var för sig om dokumentärt berättande. Inspelat den 16 februari 2016 på Campus Valla, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning : Kunskap eller estetik främst?Dela
  1. Vad händer med historien
    när den skildras på film?

  2. Det kan man ju undra.
    Vad är det som händer egentligen?

  3. Det är en stor fråga som skulle
    ta mycket tid att utreda i grunden-

  4. -men jag ska ge något slags svar
    i den här föreläsningen.

  5. Jag kommer att fokusera på
    historiska dokumentärfilmer-

  6. -och inte tala om spelfilmer-

  7. -vilket har viss betydelse för
    var vi i slutändan landar.

  8. Men...

  9. Grovt sett kan man säga så här:

  10. Filmaren påverkas alltid av sina
    ambitioner och hänsynstaganden.

  11. De kan vara av olika art-

  12. -och påverkas av vilken produktions-
    kontext filmaren är verksam i.

  13. Jag brukar dela upp faktorerna-

  14. -eller hänsynstagandena
    i fyra grupper.

  15. Jag talar om estetiska hänsyn.

  16. Jag talar om kognitiva hänsyn, alltså
    ambitionen att förmedla kunskap.

  17. Jag talar om moraliska hänsyn,
    som alltså har med värden att göra.

  18. Vi kan kalla det politiska hänsyn.

  19. Och slutligen kommersiella hänsyn.

  20. Beroende på i vilken
    produktionskontext man är verksam-

  21. -så kommer dessa faktorer
    att betyda olika mycket.

  22. Jag kan berätta
    att jag en gång satt i en panel-

  23. -och skulle diskutera den här saken
    med en filmvetare.

  24. Han upprepade samma mantra:

  25. "It's just about the story."

  26. Han ville betona den första faktorn
    och försökte provocera mig-

  27. -så det blev till slut nästan roligt.

  28. Jag blev jättearg.

  29. Min forskning visar på
    att det finns en större komplexitet.

  30. Det är inte bara estetiska faktorer,
    utan även annat spelar roll.

  31. Det tror jag att jag kan visa
    i den här föreläsningen i dag.

  32. Mitt exempel, som jag ska utgå från,
    är från svensk public service-tv.

  33. En del av er känner säker till ett
    producentpar på Sveriges television-

  34. -som heter Hans Villius
    och Olle Häger.

  35. De syns på den här bilden.

  36. Det finns en person till på bilden
    - deras redigerare, Kjell Tunegård.

  37. Ingen känner till honom, men han har
    haft inflytande över produktionerna-

  38. -eftersom han satt ihop bilderna-

  39. -och ibland haft en avgörande
    betydelse för rytmen i programmet-

  40. -och så vidare.

  41. Som ni ser är det ett samarbete
    som pågick över flera decennier.

  42. Villius och Häger började arbeta
    tillsammans 1967, Tunegård senare.

  43. Villius gick i pension men fanns kvar
    lite grann, och avled sen 2012.

  44. Olle Häger dog för ett par år sedan.

  45. Tillsammans producerade de ungefär
    200 historiska dokumentärfilmer.

  46. Det är ju en institution,
    på sitt sätt, i svensk tv-historia.

  47. Jag ska ta upp tre av deras program
    som exempel.

  48. Om ni lyssnade på Mikes föredrag
    riktigt ordentligt-

  49. -hörde ni uttrycken expository,
    observational och participatory mode.

  50. Det är också uttryckssätt-

  51. -som är betydelsefulla i Hägers,
    Villius och Tunegårds produktioner.

  52. Eftersom jag har betonat produktions-
    kontexten måste vi börja där...

  53. ...och ställa frågan vilka villkor
    som gällde för historieproduktion-

  54. -på public service under perioden.

  55. Å ena sidan kan vi säga
    att det händer väldigt mycket.

  56. Svensk public service-

  57. -går från att trycka väldigt mycket
    på ett folkbildningsideal-

  58. -till att mot slutet av perioden
    tala mer i termer av underhållning-

  59. -och det är en stor förändring.

  60. Ett nytt medielandskap växer fram.

  61. Från att ha haft en kanal, där alla
    som hade tv tittade på samma program-

  62. -till att man i slutet av perioden
    konkurrerar med en hel del andra.

  63. Det är nånting att ha i minnet.

  64. Men det finns en konstant här-

  65. -och det handlar om förutsägbara
    ekonomiska ramar för producenterna.

  66. Häger, Villius och Tunegård
    var fast anställda på televisionen.

  67. De hade ingen jättebudget-

  68. -men de hade en stabil budget
    och sin försörjning ordnad.

  69. Det betyder att de kunde lägga ner
    ett antal månader på ett program-

  70. -och gjorde det så pass bra att de
    kände sig nöjda och sen sändes det.

  71. Det är väldigt annorlunda jämfört med
    en del kommersiella bolag-

  72. -inte minst internationellt, som
    i dag arbetar under hårda villkor.

  73. De kanske måste göra ett tv-program
    för 100 000 kronor eller så.

  74. Sen finns det de som har
    enorma budgetar på flera miljoner.

  75. Såna budgetar handlar det aldrig om
    inom svensk public service.

  76. Då har vi sagt nånting
    om denna produktionskontext.

  77. Vi ska titta på det första exemplet.

  78. Titta och titta... Vi talar om det.

  79. Det var ett program som hette
    "Ett satans år" som kom 1977.

  80. Det här visades på tv
    i anslutning till julen-

  81. -när folk förmodligen var ganska
    mätta och satt i sina tv-soffor.

  82. Då visade man en dokumentärfilm
    om den sista svälten i Sverige.

  83. Det var ingen tillfällighet.

  84. Själva produktionen motiverades med-

  85. -att frågan om U-landsbistånd
    var viktig under 70-talet.

  86. "Vi måste få människor engagerade."

  87. Det finns en moralisk iakttagelse
    i grunden som motiverar produktionen.

  88. Men ett problem var att det inte
    fanns bilder på svältande i Sverige.

  89. De svältande hade förstås inte råd
    att gå till en fotograf.

  90. Man gjorde inte så.

  91. De hittade det här fotografiet av ett
    fartyg i Härnösand som ska sjösättas.

  92. Det är i början av juni 1867.

  93. Vad är det då som är så intressant?

  94. Jo, om man tittar närmare på det...

  95. I programmet zoomar man alltså in i
    det här fotografiet.

  96. Då kan man se att människorna i
    förgrunden har mycket kläder på sig.

  97. Man kan också se att det ligger
    snö här och snö upp mot skogen.

  98. Det är svårt att se, men det är en
    suggestiv bild när man inser detta.

  99. Det är snö i början av juni och
    den första frosten slår till i juli.

  100. Det blir alltså missväxt, och alla
    inser att det kommer att bli svält.

  101. Det var innan järnvägen hade byggts
    och det var svårt att få fram mat.

  102. Det här programmet är ju ett uttryck
    för en tidsanda.

  103. Man skildrar ett fattigt samhälle.

  104. Det är ett underifrånperspektiv.

  105. Det är inte de rikas aktiviteter.
    Hur hade de fattiga det?

  106. Till stor del är det en berättelse
    om ett kollektiv.

  107. Men för att skapa ett bildmaterial-

  108. -och för att skapa tittarengagemang-

  109. -letade producenterna upp
    ett enskilt människoöde.

  110. En totalt okänd person, en pojke
    som hette Nils Petter Wallgren-

  111. -som man har fotograferat här. Han
    hade förstås ingen fotograf med sig.

  112. Man har återskapat ett antal bilder
    på den här pojken.

  113. Han hade en väldig otur.

  114. Han fick stryk, blev sjuk och dog.

  115. I programmet så framställs det som
    att samhället svek den här pojken.

  116. Det är en mycket politisk berättelse.

  117. Om man går till källorna-

  118. -kan man se att kunskapen om pojken
    kommer från ett domstolsprotokoll.

  119. Domstolsprotokollen finns där
    för att samhället inte accepterade-

  120. -att arbetsgivaren inte tog hand om
    honom. Denne ställdes inför rätta.

  121. Han dömdes till hårda böter.

  122. Man skulle kunna hämta en annan
    sensmoral ur denna berättelse.

  123. Det är sant,
    det som sägs om den här pojken.

  124. Det är en förfärlig historia
    och den är engagerande.

  125. Här kan vi tala om moraliska hänsyn.

  126. Vi kan också tala om
    kunskapsintressen och så vidare.

  127. Nånting som är intressant
    är att i den här dokumentärfilmen-

  128. -så riktas stort intresse
    mot samhället och kollektivet.

  129. Samtidigt drar programmet
    mot individer.

  130. Det drar mot handling.

  131. I spelfilmssammanhang anses det bara
    handla om den vänstra stapeln.

  132. Det handlar bara om individer.

  133. Man förklarar historiens förlopp
    genom psykologisering.

  134. Så är det inte alltid
    i historiska dokumentärfilmer.

  135. Här finns nånting ganska intressant
    när man jämför genrer.

  136. Dokumentärfilmer har en potential-

  137. -att vara annorlunda än spelfilmer-

  138. -när det kommer till
    hur man talar om det förflutna.

  139. Vi ska ta ett exempel till. Det här
    är en dokumentär från 1980-talet.

  140. Huvudpersonerna, Villius och Häger-

  141. -har hunnit arbeta
    ytterligare 10 år på televisionen.

  142. De har lärt sig lite mer
    om estetiskt tänkande.

  143. De har blivit mer medvetna
    om estetikens krav.

  144. De har tagit sig an en berömd
    händelse i svensk politisk historia-

  145. -som kallas för "Midsommarkrisen".

  146. Känner ni till Midsommarkrisen?

  147. Andra världskriget pågick.
    Nazityskland hade ockuperat Norge-

  148. -och plötsligt bryter krig ut
    mellan Tyskland och Finland-

  149. -och Sovjetunionen.

  150. Då gick Tyskland till regeringen-

  151. -och begärde att få transportera
    väpnade, tyska soldater-

  152. -från Norge till Finland.

  153. "Kan ni ordna fram järnvägsvagnar och
    skicka våra trupper till Finland"-

  154. -"så att de kan kriga mot Sovjet?"

  155. Sverige försökte stå neutralt-

  156. -och det här var ett tydligt brott
    mot neutraliteten-

  157. -men regeringen var pressad
    och gick med på-

  158. -att släppa igenom tyska soldater.

  159. Det är den historiska bakgrunden.

  160. Tv-mässigt kan man säga
    att det var perfekt, egentligen.

  161. Allting händer under några få dagar.

  162. Det är ett litet antal personer
    som är inblandade:

  163. Det är statsministern
    och några andra i regeringen.

  164. Det borde gå att göra bra tv
    av det här.

  165. Nu fanns det inga filmupptagningar-

  166. -inifrån regeringens sammanträden.

  167. Men flera av personerna skrev dagbok
    och vi vet mycket om vad som sades.

  168. Det finns till och med citat
    från olika personer.

  169. Häger och Villius
    gör en dramadokumentär.

  170. Man försöker återskapa det historiska
    förloppet så nära det går.

  171. Det är en väldigt trovärdig
    dramadokumentär.

  172. Men det som är intressant-

  173. -är inte bara att de ansträngt sig
    så mycket för att förmedla kunskap-

  174. -utan också
    på vilket sätt de har förenklat.

  175. På vilket sätt
    har de dramatiserat det som hände?

  176. Jag kan ge ett par exempel på
    hur man har gjort detta.

  177. Det finns en dialog
    mellan två personer-

  178. -som ska ha ägt rum utomhus.

  179. Men på den gata där de stod en vacker
    sommardag är det mycket trafik i dag.

  180. Det är mycket mer bilar i Stockholm
    än 1941.

  181. Man lyfte alltså in den här dialogen.

  182. Man filmade samma dialog inomhus.

  183. Det är ganska oskyldigt-

  184. -men det är en medveten förändring.

  185. En annan sak var-

  186. -att man vet exakt hur regeringens
    ledamöter sitter vid ett bord.

  187. Beroende på ministerpost
    har man sin egen stol.

  188. Men man måste kunna svänga kameran-

  189. -och fokusera en persons minspel och
    sen flytta till nästa, och så vidare.

  190. Några personer är mer intressanta
    och filmarna flyttar runt folk-

  191. -för att göra tydliga,
    estetiska hänsyn.

  192. Jag vet en professor i Uppsala
    som blev upprörd då de bytt platser.

  193. Jag anser inte att det har betydelse.
    Det tyckte inte Hans Villius heller.

  194. Det intressanta är vad de säger, inte
    var de sitter eller hur de är klädda.

  195. Här märker vi hur det finns
    ett slags förhandling som pågår-

  196. -som producenterna
    måste handskas med-

  197. -när man ska knåda om historien-

  198. -för att det ska bli tv, helt enkelt.

  199. Formmässigt är det
    en intressant produktion.

  200. Det finns inslag av reflexivitet.

  201. Det är mycket filmat
    i "observational mode"-

  202. -där man har ställt upp en kamera-

  203. -och tittar på det förflutna
    som det var-

  204. -men så dyker det upp en intervjuare
    utanför. Det är Tomas Bolme.

  205. Han står där i sina moderna kläder,
    en knallgul tröja-

  206. -och bryter helt och hållet
    mot den här...

  207. ...känslan av att befinna sig i 1941.

  208. De spelar med
    olika framställningsformer.

  209. Vi ska gå till det sista exemplet.

  210. Det här var en serie på åtta program
    som kom 1999-

  211. -och som kallades "100 svenska år".

  212. Den är ganska berömd, den här serien.

  213. Det var SVT:s
    firande av millennieskiftet.

  214. Varje program utgörs
    av en tematisk resa genom 1900-talet.

  215. Programmen bygger på arkivfilm,
    alltså autentiska filmer-

  216. -men dessutom på nygjorda intervjuer.

  217. Det finns flera sekvenser i serien-

  218. -där de har lyckats hitta den person
    som syns i det historiska materialet.

  219. Sen ser man samma person dyka upp,
    lite åldrad, femtio år senare.

  220. Han berättar om sina minnen
    av det som hände.

  221. Det låter väldigt tilltalande,
    och det är fina program.

  222. Men vi måste reflektera lite över-

  223. -vad det innebär
    om det estetiska konceptet-

  224. -ska bygga på autentiskt material.

  225. Det är att vissa typer av ämnen
    aldrig har filmats.

  226. Eller ytterst sällan, i alla fall.

  227. Jag frågade Olle Häger-

  228. -om det fanns ämnen han velat
    göra program om, och han sa:

  229. "Ja, jag ville göra en film om våld."

  230. "Men det finns ju inga
    autentiska filmbilder.

  231. "Vi vet att det har förekommit mycket
    misshandel och kravaller"-

  232. -"men det har nästan aldrig filmats."

  233. "Med det här estetiska konceptet
    kunde vi inte göra en film om våld"-

  234. -"men 40% av tv-arkivet
    visar den kungliga familjen på Haga"-

  235. -"så det blev
    ett program om kungahuset."

  236. Det här sätter blixtbelysning
    på vilken historia man kan skildra.

  237. Det hänger ihop med
    vad man har för estetisk vision.

  238. Och det avgränsar i praktiken
    möjligheterna som filmaren har.

  239. Jag sa ju att intervjuer var
    en viktig del av det här programmet.

  240. Nu kan jag inte visa exempel, tyvärr-

  241. -men jag kan konstatera
    att intervjuerna är av olika art.

  242. Om man tittar noga på dem
    och funderar på vad det är som sägs-

  243. -kan man kategorisera intervjuerna.

  244. För mig faller de ut
    i fyra olika kategorier.

  245. Det är intervjuer som i första hand
    förmedlar information.

  246. Det kan vara nån som var närvarande-

  247. -och som bekräftar genom
    sin minnesbild att detta har hänt-

  248. -och vilken känsla av fruktan
    eller glädje som fanns vid denna tid.

  249. Det finns en kvinna som berättar
    att hennes pappa slipade sabeln-

  250. -inför det man trodde
    skulle bli kriget mot Norge 1905.

  251. Hon mindes hur pappan slipade sabeln.
    Det är en informationsintervju.

  252. Sen finns det erfarenhetsintervjuer.

  253. Det finns många i den här serien.

  254. Det är människor som berättar om sitt
    yrkesliv, om dans i folkparken-

  255. -och andra saker de har varit med om.

  256. De är väldigt trovärdiga som vittnen-

  257. -eftersom de har gjort det här
    om och om igen.

  258. Sen finns det några intressanta
    intervjuer som uttrycker åsikter.

  259. En kvinna i Uppsala,
    som skulle börja arbeta som piga-

  260. -berättar att när hon
    sträckte fram handen för att hälsa-

  261. -la kvinnan hon arbetade hos händerna
    på ryggen och ville inte ta i henne-

  262. -för att det var olika
    klasstillhörighet på dem.

  263. Hon är så arg när hon berättar.

  264. Producenten behöver inte säga
    nånting. Åsikterna strömmar emot en.

  265. Det finns analytiska intervjuer där
    man ser hur komplext materialet är-

  266. -som finns i denna dokumentär.

  267. Vi ska hoppa en bild och gå på
    slutsatserna för att svara på frågan:

  268. Vad händer egentligen med historien
    när den skildras på film?

  269. En amerikansk forskare, Rosenstone,
    har försökt besvara frågan.

  270. Jag håller delvis med honom,
    men bara delvis.

  271. Han har ställt upp sex punkter.

  272. På film är historien
    en historia om individer.

  273. Jag tycker att de här dokumentärerna
    visar att så behöver det inte vara.

  274. Det kan vara en berättelse
    om många människor.

  275. Samtidigt inbjuder tv-mediet
    till att man fokuserar på individen.

  276. Han säger att historien dramatiseras
    och laddas med känslor.

  277. Här håller jag nog med.

  278. Det är inte bara hur en intervjuare
    försöker få den intervjuade-

  279. -att uttrycka sina känslor-

  280. -utan också om musiksättning,
    klippning och kontraster.

  281. Det finns en sån skicklighet-

  282. -att det i praktiken sker
    en dramatisering av historien.

  283. Visuell direktkontakt
    med det förflutna.

  284. Det är nog det mest utmärkande
    för historia på film.

  285. Sån är inte historia i radio eller
    böcker. Man ser inte det förflutna.

  286. Men det är just det vi gör
    när vi tittar på film.

  287. "Historien skildrad som en integrerad
    process". Det är svårt at förstå.

  288. Det är ganska sant, faktiskt.

  289. Om man läser en bok om det förflutna-

  290. -följer man en speciell tråd.

  291. Det är ett väldigt snävt perspektiv.

  292. Men i den mån som kameran faktiskt
    lyfter in ett helt samhälle...

  293. Man kan se saker i bakgrunden och
    i förgrunden. Man ser lite av varje.

  294. Det kan vara en integrerad process.

  295. "Historien om framsteg"
    håller jag inte med om.

  296. Å ena sidan finns program om eländet
    och svårigheterna i det förflutna-

  297. -med svält och krig och katastrofer.

  298. Men tittar man på en dokumentärfilm
    som "100 svenska år"-

  299. -där folk får berätta hur de upplevde
    att växa upp på 30- och 40-talet...

  300. ...och jämför med hur det är i dag-

  301. -så är det inte självklart att
    det förflutna framställs som sämre.

  302. Socialt sett det var nog attraktivt.

  303. Här ska vi inte hålla med Rosenstone.

  304. Inte utan vidare, i alla fall.

  305. Slutligen:
    "Historien ges en möjlig läsning."

  306. Den är färdigklippt.

  307. Ja och nej.

  308. Man kan säga så,
    men tittar vi på "100 svenska år"...

  309. Det är ett antal olika röster
    som kommer till oss-

  310. -och vi får som tittare
    möjligheten att lyssna på flera.

  311. Det är vi som bestämmer hur vi läser.

  312. Jag stannar där.

  313. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kunskap eller estetik främst?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer med historien när den skildras på film? Samtidigt som estetiska ideal alltid är viktiga för filmarna så är de inte det enda som betyder något. Här berättar David Ludvigsson, lektor i historia vid Linköpings universitet, om hur ambitionen att göra en estetiskt tilltalande film ibland kolliderar med andra ambitioner, som den att förmedla kunskap. Inspelat den 16 februari 2016 på Campus Valla, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Bild > Filmhistoria
Ämnesord:
Dokumentärfilm, Film, Filmhistoria, Filmteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

Dokumentärfilmens berättande

Vad finns det för slags dokumentärer? Hur kan vi förstå eller sortera historien medan vi rör oss genom tiden? Med hjälp av dokumentärfilmsteoretikern Bill Nichols typologi talar här Mike Jarmon, dokumentärfilmare och universitetsadjunkt vid Linköpings universitet, om dokumentärfilmens olika sätt att berätta. Inspelat den 16 februari 2016 på Campus Valla, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dokumentärfilm och samhällsgestaltning

Kunskap eller estetik främst?

Vad händer med historien när den skildras på film? Samtidigt som estetiska ideal alltid är viktiga för filmarna så är de inte det enda som betyder något. Här berättar David Ludvigsson, lektor i historia vid Linköpings universitet, om hur ambitionen att göra en estetiskt tilltalande film ibland kolliderar med andra ambitioner, som den att förmedla kunskap. Inspelat den 16 februari 2016 på Campus Valla, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

Kan man förstå opera genom bildkonsten? Konsthistorikern Charlotta Nordström drar paralleller mellan Claude Debussys opera "Pelléas och Mélisande" och den symbolistiska konstens landskap och karaktärer. Presentatör: Katarina Aronsson. Inspelat den 22 mars 2016 på Kungliga Operan i Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.