Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Vårt unika doftsinneDela
  1. Kan man göra psykologisk forskning
    om doftsinnet?

  2. Många kanske spontant känner
    att de inte låter helt vetenskapligt.

  3. Jag tror att det finns
    en genusaspekt på det här.

  4. Doftsinnet har alltid setts
    som nåt mer kvinnligt-

  5. -än manligt och det går tillbaka
    ända till antiken.

  6. Både Aristoteles och Platon skrev
    i ganska förklenande ordalag-

  7. -om doftsinnet och att människan inte
    har nåt bra doftsinne.

  8. Det håller djuren på med. Vi ser,
    iakttar och tänker stora tankar.

  9. Och det de menade var ju
    att män naturligtvis gjorde det.

  10. De skrev båda två att kvinnor
    har ett bättre doftsinne.

  11. Det beror på att de står närmare
    naturen på nåt sätt.

  12. Jag tror det har hängt kvar
    i samhällsforskningen.

  13. Det har lett till att doftsinnet inte
    är lika väl utforskat som de andra.

  14. Man tror inte att det går att ta fram
    objektiv kunskap om doftsinnet.

  15. Därför hände det lite inom doft-
    forskning fram till 90-, 2000-talet.

  16. Då lyckades vi upptäcka vilka gener
    det är som producerar...

  17. ...doftreceptorerna i näsan. Man
    avtäckte den biologiska arkitekturen.

  18. Det var Linda Buck och Richard Axel
    på Columbia University, New York-

  19. -som tog fram detta
    och vann Nobelpriset 2004.

  20. Sen dess har det hänt mycket och jag
    ska sammanfatta lite av det idag.

  21. Doftsinnet är ett
    av våra äldsta sinnen.

  22. Även encelliga organismer har
    olika sorters kemiska receptorer-

  23. -som de använder för att hitta föda.

  24. Till och med amöbor kan simma
    mot till exempel en sockerlösning-

  25. -i en petriskål.

  26. Det mänskliga doftsinnet sitter
    i luktslemhinnan i vår näshåla.

  27. Det är där som molekylerna
    träffar receptorerna.

  28. Det är enda stället i vår kropp
    där nervsystemet ligger blottat.

  29. Det gör också att doftsinnet är
    väldigt känsligt för skador.

  30. Från doftreceptorerna skickas
    signaler till luktbulben-

  31. -och sedan in
    i centrala delar av hjärnan.

  32. Det hänger ihop med att doftsinnet
    har en lång evolutionär historia.

  33. Doftsinnet är anpassat till primitiva
    funktioner som känslor-

  34. -men också minnesinlagring. Vi minns
    ofta en doft även från barndomen.

  35. Jag ska prata om både biologiska
    och sociala aspekter av doftsinnet.

  36. Jag kommer ha båda händerna
    i var sin syltburk som Per nämnde.

  37. Den sociologiska
    och den biologiska dimensionen.

  38. Doftsinnet är alltså en typ
    av överlevnadsmekanism.

  39. Det här märker man ofta
    hos gravida kvinnor.

  40. Två av tre gravida kvinnor
    har starka aversioner mot dofter.

  41. Och de drabbas tidigt i graviditeten.

  42. De vanligaste dofterna är stekos,
    men även bensinångor.

  43. Det är saker
    som ofta kan kopplas till hälsorisk.

  44. Vi har en förstärkning av de dofter-

  45. -som kan skada fostret
    om vi exponeras allt för mycket.

  46. Det är relativt vanligt
    att till exempel kött och fisk...

  47. ...har blivit dåligt
    och därför kan skada oss.

  48. Men även bebisar har ett doftsinne.

  49. Det utvecklas väldigt tidigt
    i graviditeten.

  50. Efter ungefär
    halva graviditetsperioden-

  51. -växer doftsinnet till sig.

  52. Därefter kan fostret känna
    kemiska ämnen i moderlivet.

  53. Den här vätskan
    som barnet ligger och simmar i-

  54. -präglas faktiskt av moderns
    unika doft och vad hon har ätit.

  55. Man har sett i studier
    att barnet lär sig-

  56. -att minnas dessa dofter.

  57. När man lägger barnet
    på mammans mage-

  58. -kravlar det upp till bröstet
    där det finns mat.

  59. Om man skulle tvätta ena sidan
    för att få bort den unika doften-

  60. -så drar sig barnet till andra sidan
    där den känner igen doften.

  61. Man har även sett i senare studier
    att bebisen faktiskt kan dra sig-

  62. -till doften av den mat som mamman
    har ätit i slutet av graviditeten.

  63. En fransk forskargrupp gjorde
    ett kontrollerat experiment på detta-

  64. -och gav en grupp kvinnor lakrits
    i slutet av graviditeten.

  65. Och när barnet hade fötts-

  66. -fick det helt enkelt dofta
    på olika dofter, där ibland lakrits.

  67. Kanske kan ni gissa vem av
    dessa fyra som fick dofta på lakrits.

  68. Det här har viktiga implikationer.

  69. Redan under graviditeten-

  70. -kan barnets matvanor och
    kostintresse börja formas.

  71. Det börjar väldigt tidigt.

  72. Vid ungefär fyra års ålder,
    i förskolan-

  73. -börjar barn känna skillnad på vilka
    dofter man ska tycka är äckliga-

  74. -vilka man ska undvika
    och vilka som är goda.

  75. Det finns en snabb socialisering
    till vilka dofter vi tycker om.

  76. Pojkars och flickors doftsinne
    är för det mesta ganska bra.

  77. Ungefär lika bra
    hos pojkar och flickor.

  78. En tysk studie
    som kommer ut nu visar-

  79. -att barn i 6 till 17 års ålder
    har ett väldigt bra luktsinne.

  80. De känner igen många lukter
    och pojkar och flickor är lika bra.

  81. Däremot har en fransk grupp visat-

  82. -att flickor är bättre på
    att beskriva dofter.

  83. Det beror på att de är tidigare
    i sin språkutveckling.

  84. Sen utvecklas en typ
    av könsskillnad under livet.

  85. I andra halvan av livsspannet
    är kvinnor något bättre än män.

  86. Här är data som vi har tagit fram
    från en stor studie-

  87. -på 1 500 personer i Umeå.

  88. Den kallas Betulastudien.

  89. Luktsinnet blir gradvis sämre
    både för män och kvinnor-

  90. -men kvinnornas luktsinne
    är oftast lite bättre.

  91. Om man tittar på personer
    med luktnedsättning ser man-

  92. -att det oftare är män än kvinnor.

  93. Det är ganska vanligt hos äldre.

  94. Över hälften av de äldsta personerna
    i samhället har luktnedsättning.

  95. Det kan leda
    till en mycket sämre livskvalitet.

  96. Man kan inte laga mat
    eller uppskatta mat.

  97. Det påverkar aptiten
    och näringsupptag.

  98. Man är även rädd att lukta illa själv
    vilket har sociala konsekvenser-

  99. -som man inte heller ska förringa.

  100. Mycket av vår forskning handlar om-

  101. -hur luktnedsättning kan förebåda
    kognitiv förändring och demens.

  102. Vi vet att män tappar minnet i
    lite större utsträckning än kvinnor.

  103. Kanske på grund av graden
    av stimulerande sysselsättningar-

  104. -eller aktivitet.

  105. De som har en luktnedsättning
    har större risk-

  106. -att i framtiden
    utveckla minnesförlust.

  107. Men även att utveckla en
    demensdiagnos tio år i framtiden.

  108. En pågående studie visar-

  109. -att de som har luktnedsättning
    faktiskt har 30 % större risk-

  110. -att dö inom tio år
    hos en grupp av äldre.

  111. Det vår forskargrupp håller på med nu
    handlar till viss del om-

  112. -att skapa hjärnträningsprogram
    med hjälp av doftsinnet-

  113. -för att lyfta upp doftsinnet
    och träna upp och behålla minnet-

  114. -vid äldre åldrar.

  115. Det här är naturligtvis relevant
    för både män och kvinnor.

  116. Men doftsinnet är inget
    som är stabilt inom en individ.

  117. Det förändras hela tiden.

  118. Det har gjorts studier på kvinnors
    doftsinne över menstruationscykeln.

  119. Där har man hittat
    intressanta samband.

  120. Kvinnors luktkänslighet är
    som störst-

  121. -vid ägglossningen.

  122. Det tycks inte vara så väl kopplat
    till hormonella förändringar.

  123. Det påverkar både kvinnor
    som är utan p-piller och de som äter.

  124. Man vet inte riktigt
    vad den biologiska orsaken är.

  125. Det kan ha att göra med befruktning
    och fostrets överlevnad.

  126. Det har återigen med doftsinnets
    överlevnadsfunktioner att göra.

  127. Om doftsinnet skulle de flesta säga:

  128. "Om jag förlorar ett sinne
    skulle jag välja doftsinnet."

  129. "Det verkar inte
    så hemskt användbart."

  130. "Jag skulle hellre välja synen
    eller hörsel framför doftsinnet."

  131. Men vi som forskar om doftsinnet
    vet ju att det inte riktigt är så.

  132. De som förlorar doftsinnet får
    negativa effekter på livskvaliteten.

  133. Det finns också studier
    på kvinnor som tycker-

  134. -att partnerns doft är viktig,
    till och med viktigare än utseendet.

  135. Man vill inte gärna vara ihop med nån
    som inte luktar gott.

  136. Det kanske säger sig självt, men det
    visar att doftsinnet är underskattat.

  137. Det finns en biologisk teori
    om detta.

  138. Vårt doftsinne kan vi använda
    för att sniffa oss fram-

  139. -till en partner som har
    goda kompletterande gener.

  140. Framför allt gener
    som har med immunförsvaret att göra.

  141. Om man har goda kompletterande
    gener hos ett par-

  142. -så får avkomman
    det bästa immunförsvaret.

  143. Kvinnor som får dofta
    på manlig svett-

  144. -tycker att det doftar bäst-

  145. -om donatorn till dessa dofter
    har en kompletterande genetik.

  146. Men varje individ
    upplever dofter olika.

  147. Det avspeglar vår genetik.
    Samma kluster av gener-

  148. - det kallas för hål HLA-klustret -
    påverkar hur vi upplever dofter.

  149. Inget doftsinne är det andra likt.
    Precis som vi har fingeravtryck-

  150. -har vi också ett näsavtryck.
    Vår upplevelse av vår doftmiljö-

  151. -är alltså helt individuell.

  152. Jag ska också säga
    några varningens ord.

  153. Det finns mycket pseudovetenskap
    kring detta om partnerval och dofter.

  154. Man kan köpa feromoner på nätet-

  155. -som ska göra en oemotståndlig
    för det motsatta könet.

  156. Grejen är att det är grisferomon
    i burkarna man köper.

  157. Man kan få oönskade kavaljerer
    på kroken.

  158. Det här är inget att lägga pengar på.

  159. Lite mer om doftens sociala funktion.

  160. Det kom nyligen ut en studie
    från en engelsk forskargrupp-

  161. -som visar på kopplingen mellan
    doftsinnet och social gruppering.

  162. Det kallas in- och utgrupp
    inom socialpsykologi.

  163. Man hade svettiga t-tröjor-

  164. -men märken från olika universitet.

  165. Antingen det egna universitetet
    eller nåt annat.

  166. Ni kan ana vad poängen
    med den här studien är.

  167. Det egna universitetets svett
    luktade naturligtvis mycket bättre-

  168. -än det andra.

  169. När deltagarna skulle tvätta händerna
    efteråt ägnade de mer tid åt-

  170. -att tvätta sig när de doftat på det
    konkurrerande universitets svett.

  171. Det finns mycket forskning nu
    på doftsinnets sociala funktion.

  172. Vi är lite inspirerade av detta.

  173. Studier visar att
    när vi exponeras för äckliga lukter-

  174. -påverkar det våra sociala attityder.

  175. Vi är mer benägna att straffa de
    som bryter mot normer och lagar-

  176. -när vi exponeras för äcklig lukt.
    Det sätter igång en försvarsmekanism.

  177. Vi måste slå tillbaka mot folk
    som vill förändra samhället-

  178. -som bryter mot normer,
    begår brott och så vidare.

  179. I vår forskning ser vi också fynd
    som pekar i samma riktning.

  180. Personer som lätt äcklas
    av kroppsdofter-

  181. -är också väldigt negativ till social
    förändring och vill slå ner på folk-

  182. -som inte hör hemma i samhället.

  183. Det är kopplat till det
    som kallas social konservatism.

  184. Det här tycker jag
    är väldigt intressant.

  185. Lite om stereotyper kring dofter.

  186. Det finns väldigt många stereotyper,
    särskilt inom parfymindustrin.

  187. Få industrier är så präglade
    av könsstereotyper-

  188. -som doft- och parfymindustrin.

  189. Här är exempel på reklam
    för en manlig parfym.

  190. Och en typisk kvinnlig parfym.
    Man behöver inte säga mycket om det.

  191. Det är väldigt
    traditionella könsroller här.

  192. Då är frågan om det finns
    manliga och kvinnliga parfymer?

  193. Anna Lindqvist,
    en doktorand på vår avdelning-

  194. -doktorerade på just detta.

  195. Hon lät folk bedöma
    kommersiella parfymer-

  196. -utifrån huruvida de var
    manliga eller kvinnliga dofter.

  197. Hon visade
    att folk har väldigt svårt-

  198. -att känna skillnad på vad som anses
    vara manlig och kvinnlig doft.

  199. Det finns inget samband mellan hur
    vi bedömer manlig och kvinnlig doft-

  200. -och hur de sedan marknadsförs.

  201. Det visade sig även att båda könen
    föredrar de parfymer-

  202. -som man tycker är
    mest genusneutrala.

  203. Att det är manliga och kvinnliga
    parfymer är tydligt på flaskan.

  204. Själva doften är
    alltså inte särskilt...

  205. ...differentierad.

  206. Då ska jag bara tacka
    våra finansiärer-

  207. -min forskargrupp
    och våra samarbetspartners. Tack.

  208. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vårt unika doftsinne

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förnimmelser, Lukt, Medicin, Näsa, Otorinolarynologi, Psykologi, Sinnesförnimmelser, Sinnesorgan
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.