Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Könsskillnader i självbiografiskt minneDela
  1. Hej. Jag heter Kristina Karlsson
    och är doktorand på upploppet-

  2. -på psykologiska institutionen.

  3. Jag forskar i självbiografiskt minne.

  4. Olika aspekter
    av självbiografiskt minne.

  5. Jag ska presentera en av mina studier
    som ska ingå i min avhandling.

  6. Det är könsskillnader
    i självbiografiskt minne.

  7. Lite kort först om
    vad ett självbiografiskt minne är.

  8. Vi pratar om många olika minnen.
    I dag pratade vi om arbetsminne.

  9. Ibland pratar man
    om kort- eller långtidsminne.

  10. Självbiografiskt minne
    är ett långtidsminne.

  11. Definitionen på det är att det
    ska vara personliga minnen.

  12. Självrelevanta,
    placerbara i tid och rum.

  13. Man ska minnas var man var,
    och när man var där.

  14. Vi kan titta på bilden. Den är suddig
    eftersom det är ett minne.

  15. Och jag är ungefär sex år gammal.

  16. Nån kan fråga mig: "Kan du berätta
    om ett barndomsminne?"

  17. "När du firade jul."

  18. Då kanske jag kommer ihåg att jag var
    hos morfar och mormor-

  19. -i en liten by i Västerbotten.

  20. Kanske var jag irriterad på mamma
    som ville sätta på mig fel kläder.

  21. Jag fick nog en rolig julklapp, men
    jag kommer inte ihåg vad jag fick.

  22. Och så kom det in främmande. Två
    tomtar. Man ser en där till vänster.

  23. Det brukade inte vara så skojfriskt
    i byn, så jag blev väldigt förvånad.

  24. Det är ett typexempel på
    ett självbiografiskt minne.

  25. Från en flicka.

  26. Vi säger att vi bad nån av mina
    manliga kusiner beskriva detta minne.

  27. Det var hos mormor och morfar.
    Jag fick en julklapp, det var bra.

  28. Så kom det in tomtar, och jag vet
    minsann vilka det var. Så.

  29. Det är så att det har visat sig
    att det skiljer sig.

  30. Forskning har visat att det skiljer
    sig mellan flickor och pojkar-

  31. -mellan män och kvinnor,
    och mellan olika kulturer.

  32. Det är det man har forskat mest på.

  33. Om man ber kvinnor och män berätta
    om sina personliga minnen-

  34. -berättar kvinnor många fler, och de
    är mer detaljerade i beskrivningarna.

  35. De använder många fler emotionella
    uttryck. "Glad", "irriterad".

  36. "Jag blev nyfiken.
    Det var spännande med tomtarna."

  37. Medan kusinen sa:
    "Det kom ett par tomtar."

  38. Kvinnor relaterar även mer
    till gemenskap-

  39. -beskriver intimitet och berättar mer
    om att det finns andra i minnet.

  40. Ni såg skillnaden på min berättelse
    och kusinens eventuella berättelse.

  41. En hel del forskning visar
    att män och pojkar skulle beskriva-

  42. -sina minnen mer från att de är
    autonoma, att de kan prestera.

  43. "Jag såg nog vilka tomtarna var."

  44. Självhävdelse och såna saker
    har man forskat på och sett-

  45. -att pojkar och flickor skiljer sig.
    Pojkar beskriver det här mer.

  46. Men det finns också studier som visar
    att det inte är nån skillnad.

  47. Och andra studier visar att kvinnor
    beskriver det här mer.

  48. Det finns väldigt många studier
    om det här.

  49. Varför skulle jag titta på det här?
    Det är ju redan klart.

  50. Men det är så att många av de här
    studierna är gjorda utanför Sverige.

  51. Jag har inte hittat nån
    som är gjord i Skandinavien.

  52. Många är också gjorda före 2010.

  53. Det här är data insamlat efter 2010.

  54. Då blev jag nyfiken på hur det ser ut
    här, i Skandinavien, i modern tid.

  55. Jag vet inte, så jag följde de andra
    och tänkte att det var likadant här.

  56. Autonomi och prestation fick vänta,
    på grund av alla blandade resultat.

  57. Förklaringarna är det
    vi har pratat en hel del om här.

  58. Det här med socialisering
    är en av de största förklaringarna.

  59. Flickor och pojkar uppfostras olika.

  60. Flickor uppmanas i högre utsträckning
    att prata om sina upplevelser.

  61. Både av sina mammor och sina pappor,
    och av pedagoger.

  62. De uppmuntras att prata
    om sina känslor-

  63. -vilket pojkarna
    inte uppmuntras till.

  64. Det uppfostrar skillnader.
    Om man är omsorgsorienterad-

  65. -eller ska beskriva
    hur mycket man presterar.

  66. Här ser vi hur jag genomförde det.

  67. Jag träffade 80 studenter,
    unga vuxna.

  68. Jag använde mig av nåt
    som kallas sinnesledtrådar.

  69. Ledtrådar syftar på
    att man ger en trigger.

  70. I mitt fall var triggern:
    "Berätta om ett barndomsminne."

  71. Men jag bad inte om nåt specifikt.

  72. Jag gav en bild, en lukt
    eller ett ljud och sa:

  73. "Berätta om vad som helst."

  74. De fick berätta vad som helst.
    Jag bad inte om nåt specifikt minne.

  75. Så satt de och berättade för mig,
    och jag spelade in det-

  76. -och sen transkriberade jag allting.

  77. Jag fick då ihop
    798 minnesberättelser.

  78. Sen analyserade jag det här
    på många sätt.

  79. Jag visar den enklaste analysen
    här nu.

  80. I min artikel som kommer ut snart
    är det bra mer avancerat.

  81. Vad visade det här nu då?

  82. Sverige 2010.

  83. Det var inga skillnader. Så.

  84. Männen beskrev lika många händelser,
    lika många detaljer-

  85. -lika många emotionella uttryck.

  86. Och det var lika många uttryck som
    relaterade till autonomi, prestation-

  87. -och självhävdelse.

  88. Så det var ingen skillnad.

  89. Men ni ser att jag har lämnat
    ett stort utrymme där.

  90. Kvinnor beskriver sina minnen mycket
    mer ur ett socialt perspektiv.

  91. De berättar mer om andra.
    "Jag var irriterad på mamma."

  92. "Jag var hos morfar och mormor."
    "Det kom tomtar, de var främlingar."

  93. "Moster var där, hon diskade
    och tjafsade med morbror."

  94. Och även det här med intimitet,
    alltså omsorg och såna saker.

  95. I minnesberättelserna är det tydlig
    skillnad mellan män och kvinnor.

  96. Vad kan det bero på?

  97. Jag har funderat lite.
    Det blir ju spekulationer.

  98. Och framtida forskning. Hur kan man
    ta reda på varför det är så här?

  99. Varför det inte är några skillnader,
    och varför det är det?

  100. Jag har några tolkningsförslag.

  101. Ett av dem... Man ser det här.

  102. Sverige är nummer fyra. Island,
    Norge, Finland, Sverige, Irland.

  103. Rwanda kan jag inte förklara.

  104. Många sammanställningar har visat
    att Sverige ligger väldigt högt.

  105. Man kan tänka mycket kring yrken-

  106. -men jag tänker på uppfostran,
    där det aktivt har varit så.

  107. Från 60-talet
    pratade du till exempel om.

  108. Vi har aktivt försökt, på dagis
    och i samhället, ha likabehandling.

  109. Man uppmuntrar flickor
    att ta mer plats.

  110. Att också ge uttryck för att de
    är självständiga och kan prestera.

  111. Det kan vara en förklaring. Och att
    man pratar lika mycket med barnen.

  112. Man ber även pojkarna berätta om sina
    upplevelser, vad de tänker, känner.

  113. Men då är det ändå så
    att de unga vuxna, i det här fallet-

  114. -beskrev mer om sociala relationer.

  115. Det kanske inte är riktigt
    könsjämlikt än.

  116. Eller så är det så att kvinnor
    faktiskt är mer inriktade på omsorg.

  117. Jag skulle vilja jämföra
    de kulturella skillnaderna.

  118. Jag vill jämföra dem som ligger högt
    med dem som ligger långt ner.

  119. Skiljer sig minnena åt då?

  120. Många studier visar kulturella
    skillnader i självbiografiskt minne.

  121. Men jag använde ju faktiskt också
    sinnesledtrådar-

  122. -som jag i det här fallet
    kallar könsneutrala.

  123. Det var som på bilden.

  124. De fick en lukt av ett äpple,
    en bild, ett ljud.

  125. Jag menar att det är
    en könsneutral ledtråd.

  126. Jag hade också kunnat visa en bild
    med relationstema.

  127. Från en graviditetsklinik...
    Vad heter det? Ni vet.

  128. Då kanske jag hade fått det här.

  129. Vi aktiverar olika tankemönster,
    kognitiva scheman.

  130. I det här fallet
    kognitiva könsscheman.

  131. Om man tar en riktad fråga-

  132. -som nästan alla tidigare studier
    har gjort...

  133. 90 procent eller fler har använt
    riktade frågor och bett exempelvis:

  134. "Berätta om ditt viktigaste,
    mest emotionella minnet."

  135. "Nånting som definierar dig.
    Som har skapat dig som person."

  136. Min tanke är att om man har
    den här könsdivergenta uppfostran-

  137. -och man ber om ett sånt minne
    som är starkt självdefinierande-

  138. -får man det man ber om,
    könade minnen.

  139. Men om man inte ber om nåt sånt...

  140. Ett äpple eller kaffekoppen
    eller nåt sånt-

  141. -kanske det inte blir
    samma skillnader.

  142. Det skulle jag vilja testa
    experimentellt med två olika grupper.

  143. Så det är lite tankar kring det där.

  144. Ja, så det visade sig då
    helt enkelt...

  145. Till största del skiljer sig inte
    kvinnor och mäns minnesbeskrivningar-

  146. -i Sverige 2010. 2012.

  147. Men minnesberättelserna hos kvinnor
    är mycket mer socialt relaterade-

  148. -än mäns berättelser.

  149. Det var ju inte bara jag.
    Jag har ett helt gäng runt mig.

  150. Jag skrev Sandén istället för Sendén.
    Det är de här jag jobbar med.

  151. Tack ska du ha, Kristina. Är dina
    informanter bara psykologstuderande?

  152. Vad kan det ha för påverkan
    på dina resultat.

  153. Eventuellt kanske könsroller
    inte är starka-

  154. -hos en studentgrupp som har studerat
    psykologi. Eventuellt.

  155. Jag skulle vilja studera upplevelsen
    av vilket kön man är.

  156. Hur mycket maskulin eller feminin
    man upplever sig vara.

  157. Om det är nån skillnad i upplevelsen
    av könsidentitet. Men, ingen aning.

  158. Men det här med män och kvinnor
    är en viktig kvalifikation här.

  159. Att det är män och kvinnor
    som studerar psykologi.

  160. Snarare än "Män och kvinnor 2010" är
    dina resultat "Män och kvinnor 2010-

  161. -som studerar psykologi
    vid Stockholms universitet".

  162. Jag är inte så säker.

  163. Jag tänker att vi når andra processer
    när vi ber om minnen. Tror jag.

  164. Personliga minnen. Eftersom många
    av dem är en återspegling bakåt.

  165. Men det vore intressant att studera
    det också.

  166. Individuella skillnader.
    Grupper, ålder, kulturer.

  167. Då så. Då tackar vi dig, Kristina.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Kognitiv psykologi, Minnet, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.