Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Stress bland elever på högstadietDela
  1. Jag ska prata om ett forsknings-
    projekt som vi har bedrivit i tio år.

  2. Det handlar om stress bland
    flickor och pojkar på högstadiet.

  3. Ett synnerligen aktuellt ämne
    redan för tio år sen-

  4. -men fortfarande i dag,
    när vi har larmrapporter i media-

  5. -om stress bland flickor och pojkar.

  6. Men vi har fortfarande en relativt
    begränsad kunskap om stress-

  7. -särskilt bland flickor och pojkar.

  8. Ett problem
    med den begränsade kunskapen är-

  9. -att om ungdomar är stressade-

  10. -kan det orsaka hälsorelaterade
    problem när de blir vuxna-

  11. -och börjar yrkesarbeta.

  12. De frågor som vi har ställt
    inom projektet handlar om-

  13. -kopplingen mellan upplevd stress
    och det som händer i kroppen.

  14. Frågan är:
    Upplever flickor och pojkar stress?

  15. Finns det variationer i stress
    mellan flickor och pojkar?

  16. Syns stressen i kroppen i biomarkörer
    och kroppsliga reaktioner?

  17. Finns det variationer i detta
    mellan flickor och pojkar?

  18. Det var de frågor
    som vi tog med oss in i projektet.

  19. En av de första frågorna vi behövde
    besvara... Stress är inte så enkelt.

  20. Det handlar om att först definiera
    begreppet. Vad är stress, egentligen?

  21. Vi har alla
    nåt slags idé om vad det är.

  22. Jag tänker att de flesta här inne
    nån gång har varit stressade.

  23. Om man ska närma sig stress ur ett
    vetenskapligt perspektiv gäller det-

  24. -att presentera en definition av
    begreppet så att vi vet vad vi mäter.

  25. Vi hade tur och lyckades identifiera
    ett mätinstrument, ett frågeformulär-

  26. -som några kolleger hade utvecklat
    medan vi jobbade med vårt projekt.

  27. Det var tydligt,
    och det mäter stress och inget annat.

  28. Inte besvär, inte konsekvenser
    av stress, utan stressupplevelse.

  29. Här handlar stress om
    press och aktivering-

  30. -enligt det här frågeformuläret.

  31. Det handlar om att ha
    för många saker på gång samtidigt-

  32. -vara pressad av krav i skolan,
    vara pressad av krav hemifrån-

  33. -pressad av egna inre krav,
    känna sig hjälplös-

  34. -inte hinna det man föresatt sig
    och aldrig känna sig ledig.

  35. Det är stress i termer av press.

  36. Och aktivering, det hörs nästan att
    det innebär aktivitet, att skynda-

  37. -äta fort, gå på högvarv
    och ha väldigt svårt att slappna av.

  38. Det här tyckte vi var ett bra sätt
    att studera stress.

  39. De här frågorna tog vi med oss in i
    projektet "Stress och stöd i skolan"-

  40. -som har finansierats av Forte.

  41. För ett par år sen gick vi ut
    i två skolor i Stockholmsområdet.

  42. Vi mötte totalt nitton klasser
    med elever i årskurs 8 och 9-

  43. -i åldrarna 14-16 år.

  44. Totalt bjöd vi in ungefär 545 elever
    att delta i vår studie-

  45. -som var ganska intensiv.
    Det är ingen jättestor grupp elever-

  46. -men vi undersökte dem
    på längden och bredden och tvären.

  47. De fick besvara frågor i enkäter.
    Några av dem fick delta i intervjuer.

  48. Sen var det ungefär 190 av dem
    som också lämnade salivprover-

  49. -just för att vi ska kunna beskriva
    vad som händer i kroppen vid stress.

  50. De fick alltså besvara de här
    frågorna om press och aktivering.

  51. När vi räknade ut hur det låg till
    för flickor och pojkar...

  52. Flickorna är den orange stapeln
    och pojkarna den blå.

  53. Vi konstaterade att flickor ligger
    högre i både press och aktivering.

  54. Tolkningen är att flickorna har
    högre stressnivåer än pojkarna.

  55. Den här skillnaden
    är statistiskt säkerställd.

  56. Vi undersökte också om det fanns
    nån koppling till årskurs-

  57. -för nian kan ju vara mer stressande
    än åttan, men vi såg inga skillnader-

  58. -bara små variationer mellan de åren.

  59. Sen valde vi att bena ut det här
    med press och aktivering ännu mer-

  60. -för att klura ut vari skillnaderna
    ligger mellan flickor och pojkar.

  61. Ett svar är att skillnaderna finns-

  62. -mellan alla olika aspekter
    av stress och aktivering.

  63. Flickorna skattar i medeltal högre-

  64. -i alla påståenden
    för stress och aktivering.

  65. Men här kan det ändå vara värt
    att kika lite närmare...

  66. ...på den högra kolumnen...

  67. ...och på de orange siffrorna där.

  68. De visar att flickor oftare/alltid
    jämfört med pojkar-

  69. -har för många saker på gång,
    är pressade av kraven i skolan-

  70. -är pressade av egna inre krav,
    aldrig känner sig lediga-

  71. -eller väldigt ofta känner att de
    inte känner sig lediga, och skyndar.

  72. Här finns det tydliga skillnader
    mellan flickor och pojkar.

  73. Tittar vi på pojkarna
    utmärker de sig snarast-

  74. -genom att de väldigt sällan
    eller aldrig går på högvarv-

  75. -och sällan eller aldrig har svårt
    att slappna av. Det är motsatt bild.

  76. Det som är positivt
    är de gröna siffrorna.

  77. Det gäller "pressad av krav hemifrån"
    och "hjälplöshet".

  78. Väldigt få rapporterar att de är
    hjälplösa eller pressade hemifrån.

  79. Särskilt för hjälplöshet
    är det positivt, även om flickorna...

  80. Om man följer raden ut
    och tittar på "ofta"-

  81. -är det flickorna som rapporterar
    att de oftare är hjälplösa-

  82. -även om det inte är
    så många personer.

  83. Så det finns tydliga könsskillnader
    på högstadiet i press och aktivering.

  84. Flickorna är mer stressade.

  85. Sen pratade vi med de här eleverna.
    Utöver att de fick svara på enkäter-

  86. -genomfördes intervjuer
    med ungefär två klasser.

  87. Vi ville ta reda på vad ungdomar
    pratar om när de pratar om stress.

  88. Är press och aktivering relevant
    eller frågar vi om fel saker?

  89. Vår analys av intervjuerna visade-

  90. -att både flickor och pojkar lyfte
    tidspress som en central aspekt.

  91. Pressen och stressen
    i själva skolarbetet lyfts också.

  92. Det här vet vi sen tidigare studier.

  93. De lyfte också fram
    bristen på balans-

  94. -och svårigheten att balansera
    skolarbetet och den lediga tiden.

  95. De talade också
    om stressrelaterade besvär.

  96. Det är snarare konsekvenser av stress
    - huvudvärk, ont i magen o.s.v.-

  97. -än stress i sig.

  98. Vi konstaterade att tidspress,
    skolarbetet som belastande-

  99. -och svårigheten
    att balansera skola och ledig tid-

  100. -överlappar väl med det som vi
    beskriver som press och aktivering.

  101. Så det verkar vara relevanta frågor
    som vi har ställt till eleverna.

  102. Vi lyckas fånga
    det här med stress i skolan.

  103. Hur är det då med variationer
    mellan flickor och pojkar?

  104. Även om vi tittar på grupper
    av flickor och grupper av pojkar-

  105. -finns det stora variationer
    också inom grupperna.

  106. Det är tydligt,
    särskilt i intervjumaterialet.

  107. Men om vi tittar på
    hur de beskriver varandra-

  108. -när de får sitta och resonera
    om hur de själva upplever stress-

  109. -och hur flickor respektive pojkar
    tänker kring stress.

  110. Då lyfter pojkarna ofta fram
    de här aspekterna:

  111. "Vi har nog en mer avslappnad
    attityd. Vi kan ta det lugnt"-

  112. -"medan tjejerna
    gör ett prov till en stor grej."

  113. "Det är så onödigt,
    det är ju bara ett prov."

  114. Det finns olika grad
    av engagemang i skolarbetet.

  115. Det kan kontrasteras
    mot vad en flicka säger:

  116. "De har en bra attityd när det gäller
    skolan, jämfört med oss tjejer."

  117. Det här speglar också nånting som vi
    känner till från andra studier-

  118. -nämligen att flickor lägger ner
    mycket jobb på skolarbetet-

  119. -medan pojkarna slappnar av lite mer
    och kanske tar det väl lugnt.

  120. De skulle kunna lära av varandra,
    i en optimal situation.

  121. Hur är det med kroppen, då?
    Stress i sig är ju inte farligt.

  122. Det behöver inte vara farligt även om
    det följs av en kroppslig reaktion.

  123. Frågan är ju om det här har samband
    med kroppsliga reaktioner-

  124. -eller olika typer av biomarkörer.

  125. Vi tittade på en biomarkör, kortisol,
    som är ett välkänt stresshormon-

  126. -även om vi har börjar ifrågasätta
    om det är det bästa stresshormonet.

  127. Det kan vi mäta i saliv.
    Alla samlar in salivprover själva.

  128. De får såna här plaströr,
    som innehåller små bomullstussar.

  129. De tuggar på dem i några minuter och
    spottar tillbaka dem i plaströret.

  130. Sen analyserar vi salivproverna
    i labb - på just kortisol.

  131. Utöver det behöver man veta nånting
    om hur det såg ut kring personen-

  132. -när salivprovet lämnades,
    så alla får skriva lite dagbok.

  133. Det är en strukturerad dagbok som
    frågar om när, var, hur provet togs-

  134. -och vad som hände runtomkring,
    om det var stressigt eller lugnt.

  135. Sen, när vi får ut det från labbet,
    räknar lite på det och ritar upp det-

  136. -ser vi de här resultaten.

  137. Flickorna är den orange linjen
    och pojkarna den blå.

  138. Då har vi alltså salivprover från
    varje person under två olika dagar-

  139. -direkt efter uppvaknandet,
    30 minuter efter uppvaknandet-

  140. -en timme efter uppvaknandet
    och vid åttatiden på kvällen.

  141. Vi delar upp det i flickor och pojkar
    och ser om det finns skillnader.

  142. Det som framgår tydligt... Det finns
    svarta stjärnor här och där.

  143. Det finns statistiskt säkerställda
    skillnader vid de tidpunkterna.

  144. Så det finns högre nivåer av kortisol
    bland flickor, särskilt på morgonen.

  145. Man skulle kunna dra slutsatsen
    att flickorna är mer stressade-

  146. -eller har en högre aktivering
    på morgonen jämfört med pojkarna.

  147. Sen är frågan om det här hänger ihop
    med vad en person upplever.

  148. Om jag upplever mig stressad,
    finns det nån koppling-

  149. -till hur kroppen fungerar
    i termer av kortisolutsöndring?

  150. Då länkar vi ihop personernas svar
    på frågorna om press och aktivering-

  151. -med de kortisolvärden som de har-

  152. -och konstaterar till vår förvåning
    att det inte finns nån koppling-

  153. -varken bland flickor eller pojkar.

  154. Vi blev konfunderade över resultatet-

  155. -så vi behövde titta på om det fanns
    nåt samband med besvär och smärta.

  156. Det har man kunnat visa i andra
    studier, och det såg också vi.

  157. Press och aktivering hänger samman
    med huvudvärk och magont.

  158. Den som är pressad och aktiverad
    har mer besvär och smärta.

  159. Det är särskilt tydligt för flickor,
    som har mer press och aktivering-

  160. -och mer smärtrelaterade besvär.

  161. Men det fanns ingen koppling
    mellan kropp och knopp-

  162. -mellan press och aktivering
    och kortisol.

  163. De slutsatser vi drar av det här är-

  164. -att flickor i årskurs 8 och 9
    rapporterar högre nivåer av stress-

  165. -i termer av press och aktivering,
    än pojkar. Det är inget nytt.

  166. Undersökningar har visat under många
    år att vi har den här skillnaden.

  167. Det vi gör som kanske är nytt
    är att vi vet att vi mäter stress-

  168. -på ett vetenskapligt riktigt sätt.

  169. Vi vet att flickor i årskurs 8 och 9
    har högre nivåer av morgonkortisol-

  170. -än pojkar i samma ålder.

  171. Det är svårt
    att veta vad det beror på-

  172. -för vi har få studier att jämföra
    med som inkluderar båda könen.

  173. Det är svårt att få med pojkar
    i såna här studier, vilket vi märkte.

  174. Vi har betydligt fler flickor
    i vår studie.

  175. Internationellt ser det nästan ännu
    sämre ut, särskilt för salivkortisol.

  176. Det vi konstaterar är att flickorna
    har samma mönster som vuxna kvinnor-

  177. -med högre kortisolnivåer
    på morgonen-

  178. -medan pojkarna
    har samma mönster som vuxna män.

  179. Frågan är om den här skillnaden
    i kortisol på morgonsidan-

  180. -är kopplad till stress. Det kanske
    är en konsekvens av utveckling-

  181. -och/eller insocialisering
    i att bli kvinna och man-

  182. -i ett samhälle. Det vet vi inte.

  183. Och så att vi inte såg nån koppling
    mellan upplevd stress och kortisol.

  184. Här har vi bara undersökt kortisol.
    Vi tittar nu på en annan biomarkör-

  185. -och där ser det annorlunda ut,
    så vi kan inte utesluta kopplingar.

  186. Det här är en ung och hyfsat frisk,
    välfungerande grupp.

  187. Det är tonåringar. Vi pratar
    om friska kroppar, elastiska system-

  188. -som kan stå ut med mycket belastning
    innan det sätter spår i kroppen.

  189. Men tittar vi på andra biomarkörer
    ser det lite annorlunda ut-

  190. -så kanske finns det nånting där.
    Vi får se.

  191. Frågan är ju sen
    vad det här egentligen betyder.

  192. Hur ska vi förstå det här?

  193. När vi ser att särskilt flickor
    upplever stress-

  194. -men att den inte har krupit under
    huden när det handlar om kortisol...

  195. Är det farligt? Behöver vi göra
    nånting eller ska det vara så här?

  196. Det är en fråga vi brottas med,
    för stress i sig är ju inte farligt.

  197. Men man måste fundera på
    vad som är rimliga stressnivåer-

  198. -och hur mycket en person orkar med,
    oavsett om den är flicka eller pojke.

  199. Det viktigaste resultatet
    från vår studie hittills-

  200. -är att skapa medvetenhet
    om att det finns variationer.

  201. Sen kan det vara för tidigt
    att utforma interventioner-

  202. -eftersom en del av resultaten kan
    hänga ihop med att det är tonåringar.

  203. Tonåringar i deras vardagliga miljö-

  204. -som också ställer krav på dem att
    göra saker som de kanske inte vill.

  205. Det kan ju medföra stress
    i negativa konsekvenser-

  206. -men också utmaningar i form av
    att individen ska anpassa sig.

  207. Varför ser det ut som det gör?

  208. Det är en stor fråga
    i Nobelprisklass-

  209. -om det här är biologiskt betingat
    eller socialt.

  210. Det är förmodligen
    en blandning av båda.

  211. Just frågan varför vi har variationer
    mellan flickor och pojkar-

  212. -kommer vi nog aldrig att kunna svara
    på, i alla fall inte med våra data-

  213. -för det krävs
    studier som följer folk över tid.

  214. Den viktiga frågan är vad som händer
    på lång sikt, och om stressnivåerna-

  215. -oavsett om de är farliga eller inte
    under tonårstiden...

  216. Men om de är lite högre, har de
    negativa hälsokonsekvenser på sikt?

  217. Då har vi uppenbarligen ett problem.

  218. Men för att kunna besvara den frågan
    behöver vi helt enkelt mer forskning.

  219. Tack.

  220. Vi har tid för ett par frågor.

  221. Vad vet man
    om skadliga nivåer av kortisol-

  222. -och finns det
    samband med könshormoner?

  223. Det finns samband
    mellan kortisol och könshormoner-

  224. -för de hänger ihop
    rent produktionsmässigt.

  225. Men skadliga nivåer...

  226. Bland de högsta nivåerna
    som uppmätts av kortisol-

  227. -mättes i samband med förlossningar.

  228. Då ligger nivåerna...

  229. ...tio...hundra gånger högre
    än de gör t.ex. på kvällen.

  230. Vi har en plasticitet och möjlighet
    att hantera höga nivåer av kortisol.

  231. Problemet är
    om nivåerna är höga över tid-

  232. -men då är systemet så fiffigt
    att kortisolproduktionen nedregleras.

  233. Så det är svårt att säga att höga
    nivåer är dåligt och sätta en gräns.

  234. Väldigt höga nivåer under lång tid
    är inte bra-

  235. -men då blir inte heller väldigt låga
    nivåer optimalt för kroppsfunktioner.

  236. Var det stor spridning i grupperna?

  237. Jag tänker på psykisk ohälsa
    bland unga flickor specifikt.

  238. Generellt sett
    var den psykiska hälsan god.

  239. När vi frågar hur de har...

  240. När vi ber dem skatta sin generella
    hälsa landar de på "ganska bra"-

  241. -så det är välfungerande ungdomar.
    Vi pratar Stockholm med närförorter.

  242. Det är svårt att komma in i skolan-

  243. -och då får man komma in i de skolor
    som har en fungerande miljö.

  244. -Det måste vi ha i åtanke.
    -Tack, Petra.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stress bland elever på högstadiet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Psykologi, Stress hos ungdomar, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.