Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Har kvinnor bättre simultankapacitet?Dela
  1. Jag har hållit på med forskning om
    simultanförmåga i tre, fyra år.

  2. I dag tänkte jag presentera
    några saker kring det.

  3. Jag använder multitasking
    och simultanförmåga...

  4. Det betyder exakt samma sak.

  5. Alla snackar om
    att allting går för snabbt.

  6. Vi har telefoner, vi har datorer.

  7. Vi har många saker som vi måste
    trycka in i en åttatimmars arbetsdag-

  8. -eller en tjugofyratimmars vanlig
    dag. Hemmet, ta hand om sina barn.

  9. Så simultanförmåga
    verkar vara viktigt.

  10. En sak fick mig att känna
    att det är viktigt.

  11. Min goda granne Ingela
    råkar jobba här på institutionen.

  12. När jag sprang upp i trapphuset
    öppnade hon dörren och sa:

  13. "Jag såg att du ska prata
    på torsdag."

  14. "Vem är bättre, män eller kvinnor?"

  15. Då tänkte jag
    att det här verkar vara viktigt.

  16. Då tänkte jag säga som Håkan.

  17. Skillnader finns. Både ja och nej.
    Man kan inte säga-

  18. -att kvinnor är bättre än män
    eller att män är bättre än kvinnor.

  19. När jag började googla om
    simultanförmåga på bilder-

  20. -var ungefär 70 procent kvinnor-

  21. -som tar hand om barnen
    och jobbar hårt.

  22. Det finns en föreställning om att
    kvinnor ska vara bättre på det här.

  23. Jag fick vara mer specifik och skriva
    "men multitasking".

  24. Då fick jag en sån här man.

  25. Såna här är oftast...
    Det verkar som om män kan multitaska-

  26. -så länge det hjälper dem
    spela sina tv-spel.

  27. Sen fick jag gräva i min hårddisk
    för att hitta en bild som den här-

  28. -för jag försökte spela tv-spel
    med mina kompisar.

  29. Det verkar stämma. Google-bilder
    och min hårddisk stämmer.

  30. Jag fick googla ännu mer specifikt.
    "Män som jobbar och multitaskar."

  31. Då fick jag två bilder.
    En som är en...modellbild.

  32. Och en riktig bild på en man-

  33. -som håller nappflaskan med hakan,
    men jobbar troligtvis.

  34. Eller spelar tv-spel. Vi vet inte.
    Okej.

  35. Det är lättare att hitta kvinnor
    på Google-bilder som multitaskar.

  36. Några saker om
    hur jag strukturerat det här i dag.

  37. Först om föreställningen
    att kvinnor ska vara bättre.

  38. Min granne trodde också
    att de var bättre.

  39. Den vanliga föreställningen
    att kvinnor är bra på det här.

  40. Sen tänkte jag prata om vad forsk-
    ningen säger. Inte min forskning.

  41. Jag har tagit fram en studie som ska
    summera vad några få studier...

  42. Det finns inte många studier
    kring det.

  43. Sen tänkte jag prata om
    vår egen forskning.

  44. Till slut tänkte jag berätta
    vad det här betyder.

  45. Man måste avgränsa sig när man gör
    experimentella studier.

  46. Hur mycket övergår det här
    till riktiga livet?

  47. Okej. Den vanliga. När jag pratat om
    att kvinnor kan göra mycket...

  48. De flesta tror säkert att det är-

  49. -för att de måste sköta karriär,
    barn och hemmet. Medan män...

  50. Det här har jag tagit från Facebook
    för fyra, fem år sen.

  51. Det var nån okänd som tyckte
    att det var för svårt för honom-

  52. -att lyssna på rösten som uppmanar
    "akta plattformen" och stiga av.

  53. Så han fick välja en.
    Det här är så klart på skoj.

  54. Men två ganska starka stereotyper.

  55. Nu vet ni vad stereotyper är. Folk
    har pratat före mig om stereotyper.

  56. Vad säger forskningen?
    Det finns inte många studier.

  57. Som Kristina sa, det finns många
    studier i hennes ämne. Inte i mitt.

  58. Men jag tar fram
    en nypublicerad studie 2015.

  59. Här tänkte jag ta hjälp av publiken.

  60. I några länder
    har man frågat om folks attityder.

  61. De har inte mätt prestanda,
    utan vad folk tycker.

  62. Vi är fortfarande på mitten.

  63. Här är det... Var är min prick?

  64. Här är det hur många procent som
    tycker att det finns könsskillnader.

  65. Hur många tycker att det finns
    könsskillnader? Händer, snälla.

  66. Vi säger hälften.

  67. Här är resultatet.
    Jag har gjort det lite enklare.

  68. Där ska ni kolla. Det här är
    alla länder som är sammanslagna.

  69. Ungefär 57 procent tycker
    att det finns skillnader.

  70. Det kanske är chansen som bestämmer.

  71. 57 procent av männen och kvinnorna
    tycker "lika mycket".

  72. Det är ingen könsskillnad i tyckandet
    att det finns könsskillnader.

  73. Vem är bättre? Vem tycker folk
    är bättre? Män eller kvinnor?

  74. Vad tycker ni?
    Eller nej. Vi gör så här.

  75. Förlåt mig. Vem är bättre,
    tänkte jag säga.

  76. Det finns den här föreställningen
    att kvinnor är bättre.

  77. Här är frågan hur många procent
    som tycker att kvinnor är bättre.

  78. 97 procent av kvinnorna tycker
    att kvinnor är bättre-

  79. -och ungefär 57 procent av männen.

  80. Det här är ett stort "sample".
    Lite mer än 200 personer.

  81. En stor studie i flera länder.
    Det här är det viktigaste.

  82. Nästan alla kvinnor tycker
    att de är bättre.

  83. Mer än hälften av männen tycker
    att kvinnor är bättre.

  84. Nu vet vi att det finns en tro på
    att ett specifikt kön är bättre.

  85. Varför tror folk att kvinnor är
    bättre? Det har kommit upp lite...

  86. Håkan pratade om hur vi utvecklats.
    Det är inte bara biologin.

  87. Biologin blir också
    en del av vårt tidigare samhälle.

  88. Om vi säger så här: Det här är
    alla orsaker som folk har gett.

  89. Läs min sammanfattning.

  90. Av orsakerna som ges
    summerar jag dem så här:

  91. Kvinnor är bättre för att samhället
    är mer krävande gentemot kvinnor.

  92. Det finns en klump andra svar
    som jag summerat som:

  93. Kvinnor är bättre p.g.a.
    att kvinnor är bättre.

  94. Det här är inga förklarande svar,
    utan mest beskrivande.

  95. Så för enkelhetens skull
    har vi två svar:

  96. Kvinnor är bättre för att det är
    högre krav på kvinnor.

  97. Eller för att kvinnor är bättre.
    Alla vet det.

  98. Och så finns det en där uppe
    som är lite mer intressant för mig.

  99. "Difference is in the brain
    and genetics."

  100. Att det finns skillnader i hjärnan.
    Och det är det som...

  101. Jag håller på med kognitiva
    funktioner. Då tänkte vi:

  102. "Det här kan man kolla."

  103. Här finns en anledning till
    kognitiv psykologi att vara glad.

  104. Finns det inom kognitiv psykologi
    könsskillnader i simultanförmåga?

  105. Nu pratar jag inte bara...

  106. Simultanförmågan är baserad på
    färdigheter.

  107. Om man konglomererar
    dessa färdigheter-

  108. -finns det anledningar där
    att vi ska tro-

  109. -att kvinnor har bättre minne,
    om vi säger.

  110. Eller att kvinnor har
    bättre arbetsminne.

  111. Om jag summerar mycket forskning
    snabbt, så nej.

  112. Det finns inga anledningar att tro
    att kvinnor eller män-

  113. -ska vara bättre ur
    kognitionsperspektiv.

  114. Det kan finnas andra orsaker,
    men inte ur kognitionsperspektiv.

  115. För att exemplifiera:
    Det här påvisar skillnader-

  116. -i längd hos vuxna. Mellan kvinnor
    och män. Ganska stor skillnad.

  117. Här är skillnaden mellan de flesta
    kognitiva förmågor hopklumpade.

  118. Av många studier.
    Det är nästan överlappande.

  119. Nästan identiskt,
    men det finns vissa skillnader.

  120. Det här är
    "gender similarities"-hypotesen-

  121. -som säger att på de flesta kognitiva
    förmågor är vi ungefär lika bra.

  122. Då borde det inte finnas
    anledning att tro-

  123. -att kvinnor eller män ska vara
    bättre på simultanförmåga.

  124. Då kommer vi till vår egen forskning.

  125. Vad säger den om simultanförmågan?
    För att kunna mäta simultanförmågan-

  126. -har vi valt att mäta två variabler
    som bör spela väldigt stor roll.

  127. En av dem är en dirigent,
    som är våra exekutiva funktioner.

  128. Om vi antar att hjärnan är orkestern-

  129. -är våra exekutiva funktioner
    en dirigent.

  130. Vår förmåga på beteendenivå
    spelas ut i-

  131. -att tack vare
    våra exekutiva funktioner-

  132. -kan vi kontrollera vårt beteende.

  133. Nu kan jag inte kontrollera mitt
    skakande så mycket. De är dämpade.

  134. Bra kognitiva funktioner -
    bra kontroll på beteendet.

  135. Den andra är spatial förmåga.

  136. Spatial förmåga handlar om
    rumsliga relationer.

  137. Att förstå distans mellan objekt,
    att förstå objekts former.

  138. Vi mäter exekutiva funktioner
    och spatial förmåga.

  139. Spatial förmåga är kanske den
    där könsskillnaden är som störst.

  140. Vi har valt den med flit.

  141. Spatial förmåga är den kognitiva
    faktor där man kan förvänta sig-

  142. -att könsskillnader finns.
    De är väldigt utforskade-

  143. -och ganska stabila.
    Och de är som störst.

  144. Några saker om spatial förmåga
    innan jag går på simultanförmåga.

  145. Vi mäter det genom
    "mental rotation test".

  146. Man får jämföra olika objekt
    i huvudet hur de roterar-

  147. -och sen markera
    vilket av fyra alternativ-

  148. -som är samma objekt,
    fast från en annan vinkel.

  149. Detta gör man i huvudet.
    Det handlar om rumsliga relationer.

  150. Det här testet visar på de största
    könsskillnaderna i spatial förmåga.

  151. Vi har valt det test som visar på
    de största skillnaderna.

  152. När man samlar
    tillräckligt många försökspersoner-

  153. -kan man få så här snygga figurer
    överensstämmande med forskning.

  154. Männen är något bättre på gruppnivå.
    Det finns inomgruppsvariationer.

  155. Vissa kvinnor är bättre än vissa män
    o.s.v. Så här ser det ut.

  156. Det här är inget nytt. Så är det.
    För att komplicera det lite till...

  157. Det är inte komplicerat nu. Johanna
    och Jonas har berättat om det.

  158. Under ägglossningen är
    spatialförmågan som sämst.

  159. Bara för kvinnor eftersom män inte
    har ägglossning. Då blir det...

  160. Kvinnors doftigenkänning
    är som bäst under ägglossningen-

  161. -medan deras spatialförmåga
    är som sämst. Den dippar något.

  162. Det här är rätt utforskat.

  163. Nu vet vi att kvinnor är sämre på det
    här, eller män bättre på det här.

  164. Under ägglossningen dippar
    kvinnornas prestation på gruppnivå.

  165. Då kan man skapa snyggare figurer
    där man splittrar kvinnogruppen-

  166. -i ägglossnings-
    och icke-ägglossningsgrupp.

  167. Det här är experimentell forskning,
    så det ledde till pinsamma samtal-

  168. -när jag försökte boka in
    försökspersoner vid rätt tillfälle.

  169. Det ledde till att vi fick anställa
    en kvinnlig assistent.

  170. Tillräckligt många kom i rätt fas.

  171. Männen kom i sin vanliga fas.

  172. Efter tv-spel.

  173. Eftersom vi inte kan få folk
    att göra flera saker samtidigt-

  174. -och mäta exakt vad de gör,
    gör vi en datoriserad simulering.

  175. För att inte gå för mycket
    på detaljer ser det ut så här.

  176. Folk trycker på färgade knappar.

  177. Ni får tänka på det här:
    fyra grytor. De kokar.

  178. De ska inte koka över,
    men de kokar inte samtidigt.

  179. Det är olika densitet i dem,
    olika mängd grönsaker.

  180. Så de kokar inte samtidigt.

  181. Det här ska simulera
    att du har fyra uppgifter-

  182. -men de går på olika tider.
    Man ska se till att alla går bra.

  183. Simultanförmåga fast på skärm.

  184. Och så kan vi mäta
    hur bra folk är på det här.

  185. Vad har vi kommit fram till? Det här.

  186. Nej. Eller det är allt det här.
    Men jag ska simplifiera det.

  187. Vi har kommit fram till
    att exekutiva funktioner...

  188. Vilket inte är konstigt.
    Beslutsfattande, planering, kontroll-

  189. -och arbetsminne spelar roll för
    simultanförmågans prestation.

  190. Det här är faktiska resultat
    från vårt test.

  191. Några hundra har gjort det.
    Vi hade gjort splittringen-

  192. -mellan ägglossning,
    icke-ägglossning och män.

  193. Männen får ungefär 85 procent rätt
    på det här med de fyra grytorna.

  194. På en sammanslagen nivå hade
    kvinnorna ungefär 72 procent rätt.

  195. Men om man splittrar kvinnogruppen
    i två blir det tripp, trapp, trull.

  196. Största dippen i spatial förmåga
    är också under ägglossningen.

  197. Spatial förmåga korrelerade med
    förmågan att göra saker samtidigt.

  198. Det var den bästa prediktionen
    för folks prestation-

  199. -på multitaskingsimulationen.

  200. Grovt kan man säga
    att män med bättre spatial förmåga-

  201. -är bättre på
    att hålla flera bollar i luften.

  202. Vad betyder det?
    Jag förstår att det är avgränsat.

  203. Vi har vår simulering.
    Man kan titta på flera olika sätt.

  204. Det kan man förstås. Här skulle vi
    kunna... Vi har gjort en grej...

  205. När man gör flera saker samtidigt...
    Eller när man gör dem-

  206. -och lyckas göra dem, betyder det
    att man är bra på varje enstaka sak.

  207. Då behöver man inte tänka på
    varje sak som man gör.

  208. Erfarenhet spelar stor roll.

  209. I vår "task" på datorn
    tog vi bort det.

  210. Vi tog bort
    folks tidigare erfarenhet.

  211. Vi säger så här: Jag är bra på att
    göra kaffe, klä på mig och mina barn-

  212. -och gå till dagis i tid
    varje morgon. Men jag är van vid det.

  213. Vad händer om jag är hos nån annan
    och ska ta deras barn, göra kaffe-

  214. -och gå i tid hemifrån dem?
    En helt ny situation.

  215. Vi skapade en situation där folk inte
    kunde använda sina gamla kunskaper.

  216. Så jag ville säga att spatial förmåga
    och gruppindelningen-

  217. -där speciellt ovulationsgruppen
    är 17 procent sämre-

  218. -säkert spelar väldigt stor roll-

  219. -i sammanhang där man inte har
    tidigare erfarenhet av det man gör.

  220. Så det är ungefär det
    jag hade att säga.

  221. Även om vi hittar könsskillnader
    vet jag inte vem som är bättre.

  222. Men i en ny situation
    där det krävs spatial förmåga-

  223. -för att kunna planera och se
    hur saker och ting hänger ihop...

  224. Jag brukar tänka på
    en Google-kalender-

  225. -som visar hur långa möten är
    visuellt.

  226. Om vi kan göra nåt sånt i huvudet
    snabbt...

  227. De som är bra på att föreställa sig
    saker spatialt-

  228. -är bra på
    att göra flera saker samtidigt.

  229. I riktiga livet,
    om kvinnor är bättre än män...

  230. Jag kan tänka mig ja. Det är större
    krav på kvinnor att vara bättre.

  231. Att ta hand om barnen, ha familj och
    huset och karriär nu för tiden.

  232. Jag är ute efter kognitiva faktorer
    involverade i det.

  233. Jag bryr mig om
    vad det är som spelar roll-

  234. -när vi utför flera saker samtidigt.
    Då är jag färdig.

  235. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Kvinnor, Män, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.