Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Genus och arbetsmiljöDela
  1. Jag ska prata om kön och arbetsmiljö.

  2. Hur begreppen hänger ihop
    och hur de har utvecklats.

  3. Och vad det är för slags syn
    på dessa frågor idag.

  4. Regeringen har precis lanserat
    en ny arbetsmiljöstrategi.

  5. Vi har fått
    en ny föreskrift om sociala-

  6. -och organisatoriska faktorer
    för arbetsmiljön.

  7. Det kommer många larmrapporter
    om ökad stress och ohälsa-

  8. -framför allt bland kvinnor. Frågan
    om kön och arbetsmiljö är aktuell-

  9. -och har varit det många gånger.

  10. Om vi tittar på kön som begrepp-

  11. -har vi en historisk basal indelning
    i kvinnor och män.

  12. Denna dualistiska indelning
    har vi använt i många berättelser-

  13. -om allt mänskligt liv
    och även inom psykologisk forskning.

  14. Men denna enkla indelning
    har ju mött rätt mycket kritik.

  15. Psykologin har varit ganska sen med
    att problematisera kön.

  16. Men det finns många
    olika synsätt, metoder och teorier-

  17. -omkring kön och psykologi.

  18. Det får ni höra om idag.
    Det har hänt ganska mycket.

  19. Men kritiken som vi har sett...

  20. ...har först gått ut på att kön
    har handlat om mannen som norm.

  21. Könsblindhet.

  22. En inriktning har
    som grundinställning-

  23. -att kvinnor och män är
    i allt väsentligt lika.

  24. En annan grundinställning är
    att kvinnor och män är ganska olika.

  25. Man behöver i alla fall lyfta fram
    kvinnors särart.

  26. Det tredje handlar mer om relationer-

  27. -och koppling till makt
    och strukturer.

  28. Det är dessa synsätt
    som många av oss använder idag.

  29. En feministisk psykologiforskare
    har kritiserat forskningen-

  30. -för att inte ta hänsyn
    till såna saker-

  31. -som relationer och maktstrukturer.

  32. Man ser individen som ett autonomt
    subjekt frikopplat från samhället.

  33. Hon menar att vi måste se över
    våra metoder och teorier-

  34. -så vi verkligen kan förstå-

  35. -såna saker
    som genus och arbetsmiljö.

  36. Forskning är ju inte frikopplad
    från vad som sker i samhället.

  37. Vi kan se hur användandet av begrepp
    som kön har varierat mycket över tid.

  38. När kvinnor kom ut i stora skaror
    i arbetslivet på 60-talet-

  39. -hade man framför allt
    ett jämlikhets- och likaperspektiv.

  40. Så småningom blev det större efter-
    frågan på att synliggöra kvinnor.

  41. Då blev det en lång period
    av mycket kvinnoforskning.

  42. Det gjordes stora satsningar
    på kvinnor och kvinnors arbete.

  43. Mycket forskning
    och många utredningar.

  44. Vi könsuppdelade till exempel
    statistik i Sverige 1984.

  45. Könsskillnadsforskningen
    har varit ganska omfattande.

  46. Inom arbetsmiljöområdet är den
    fortfarande ganska dominerande.

  47. Men om vi stannar där riskerar vi-

  48. -att inte ställa oss frågan:

  49. Varför ser det så olika ut?

  50. Om man stannar vid att konstatera...

  51. Det finns forskning som kritiskt
    granskar det här och säger-

  52. -att många stannar vid
    att konstatera könsskillnader.

  53. Om vi gör det riskerar istället
    vi forskare och även statistiken-

  54. -att konservera könsskillnader
    som inte finns-

  55. -givet att situationerna
    och villkoren är lika.

  56. Det finns tre skäl till att inte
    prata om kvinnors arbetsmiljö.

  57. Förutom att vi inte
    pratar om mäns arbetsmiljö...

  58. När det var problem i industrin
    åtgärdade vi det.

  59. Ända sen 90-talet
    har vi haft olika satsningar-

  60. -på kvinnors arbetsmiljö
    och arbetsrelaterade ohälsa.

  61. Igår konstaterade man på en konferens
    att inget har hänt sen 90-talet.

  62. Vi har ju vetat detta så pass länge.

  63. Jag vill presentera tre skäl till att
    inte diskutera kvinnors arbetsmiljö.

  64. Och sluta med att berätta
    vad vi bör göra istället.

  65. För det första är
    arbetsmiljölagstiftningen generell.

  66. Det blir väldigt svårt
    för en arbetsgivare att förhålla sig-

  67. -till en massa kunskap
    om kvinnorna speciellt.

  68. Det är ju arbetsmiljön
    vi ska åtgärda.

  69. Om vi bara fokuserar på kvinnor
    och arbetsmiljön och stannar där-

  70. -riskerar vi att individualisera
    förklaringar vilket har gjorts.

  71. Man förklarar med att kvinnor är
    för ambitiösa eller jobbar deltid-

  72. -eller väljer fel yrken
    och så vidare.

  73. Om vi gör könsskillnadsanalyser-

  74. -kan vi bidra till att konstruera
    könsskillnader som inte finns-

  75. -givet att situationen är likadan.

  76. Problemet är att det nästan inte går
    att jämföra kvinnor och män-

  77. -eftersom arbetslivet är
    så väldigt segregerat.

  78. Resultaten av generella jämförelser-

  79. -av kvinnors och mäns arbetsmiljö är
    verkligen inte lätt att tolka-

  80. -på grund av att det finns
    olika kontexter och sammanhang.

  81. Både historiskt och i vår egen tid.

  82. Det här är ju
    en väldigt snabb resumé.

  83. Kvinnors och mäns villkor på arbets-
    marknaden rent historiskt är olika.

  84. Bara under de senaste decennierna
    har det hänt otroligt mycket.

  85. De flesta kvinnor
    förvärvsarbetade inte 1950.

  86. Alla yrken blev öppna
    för kvinnor 1989.

  87. Sen har det varit olika typer
    av jämställdhetsintegreringar.

  88. I dag är sysselsättningsgraden
    nästan lika mellan könen.

  89. Män har länge varit självskrivna
    i lönearbete.

  90. Medan kvinnor inte har varit det.

  91. Idag har vi en väldigt
    könssegregerad arbetsmarknad.

  92. De senaste 25 åren har det skett
    en sakta utveckling-

  93. -till en utjämning av antalet
    kvinnor och män som arbetar deltid.

  94. Men många kvinnor och män
    i Sverige arbetar i yrken-

  95. -som domineras av det ena
    eller andra könet.

  96. Om vi tittar på
    var kvinnor finns är det-

  97. -i väldigt hög grad
    i välfärdssektorn.

  98. Man arbetar med människor
    i kontaktyrken-

  99. -och det är också där vi ser de
    stora försämringarna av arbetsmiljön.

  100. Det vi avläser idag
    kanske kan förklaras utifrån-

  101. -att arbetsmarknaden är
    så könssegregerad.

  102. Om det sker mycket förändring
    i en sektor som välfärdssektorn:

  103. -skola, vård och omsorg,
    som det gjorde på 90-talet-

  104. -kommer det så klart att avläsas
    i den generella statistiken-

  105. -när vi jämför kvinnor och män.

  106. När jag var med och gjorde den
    första arbetshälsoundersökningen-

  107. -i Stockholms läns landsting-

  108. -skulle vi identifiera de mest friska
    och de mest riskabla yrkena.

  109. Gissa vilka
    de friskaste yrkena var 1990?

  110. Det var lärare och sjuksköterskor.

  111. Yrket som sådant behöver inte
    vara ett riskabelt yrke.

  112. Av annan forskning vet
    vi att det hände mycket-

  113. -när det gäller organisation
    av dessa yrken sen dess.

  114. När kvinnor kom ut
    på arbetsmarknaden-

  115. -gjorde kvinnor det i huvudsak
    i just dessa yrken.

  116. Forskning visar också
    att vi organiserade dessa yrken-

  117. -för att kvinnor skulle kunna
    fortsätta kombinera arbete/ familj-

  118. -med deltidsarbeten,
    inga fasta heltidsanställningar.

  119. Det var väldigt få kvinnor
    som arbetade heltid i de här yrkena.

  120. Man kunde då organisera dem
    för att kunna ställa höga krav.

  121. Det var inte tänkt att kvinnor
    skulle jobba ett helt liv.

  122. Det är först nu vi ser stora grupper
    med kvinnor som jobbat ett helt liv-

  123. -i de här ganska tuffa yrkena.

  124. Vad jag skulle vilja propagera för...

  125. ...är faktiskt att titta på
    hur vi organiserar arbete-

  126. -i olika sektorer-

  127. -och skaffa oss kunskap om
    vad som skapar bra arbetsmiljö.

  128. Arbetsmiljön är en konsekvens
    av vad vi producerar.

  129. Man brukar ibland dela in
    i människor, symboler och ting.

  130. Merparten av kvinnor i Sverige
    arbetar med människor.

  131. Jag tror att det är betydligt lättare
    att påverka organiseringen-

  132. -och villkoren i olika arbetsmiljöer
    än att få män och kvinnor-

  133. -att dela sysslor i
    och utanför arbetet på samma sätt.

  134. Arbetsmiljön skulle inte garanterat
    förbättras.

  135. Vi måste ha strategier som riktar sig
    till de arbetsmiljöproblem-

  136. -som finns i de sektorer
    där det idag arbetar många kvinnor.

  137. Vi behöver mer kunskap
    om olika branscher.

  138. I nästa steg kan vi titta på vilka
    som bemannar dessa branscher.

  139. Då ser vi att det är många kvinnor
    i människoyrkena.

  140. Vi ser också en ökande grad
    av utlandsfödda.

  141. På en EU-konferens om arbetsmiljö
    så ser man-

  142. -att det finns mycket policy
    kring jämställdhet och jämlikhet.

  143. Men det kommer mer påtryckningar
    från politiskt håll-

  144. -att vi måste titta
    på utlandsfödda och infödda-

  145. -och skillnader i arbetsmiljö.

  146. Vi kan ju inte skapa statistik och
    forskning på alla olika särgrupper.

  147. Det är bättre
    att gå direkt på arbetsmiljön-

  148. -och de organisationer som finns.
    Det är där ansvaret finns.

  149. Hur ser det ut där?
    Vilka strategier ska vi använda-

  150. -som passar till just de problemen?

  151. Då kommer det att gynna dem
    som beforskar det.

  152. Jag ska mycket kort nämna ett par
    exempel på vår egen forskning.

  153. I mans- och kvinnodominerade
    kommunala organisationer-

  154. -har man väldigt olika sätt
    att kommunicera-

  155. -med den högsta
    strategiska ledningen.

  156. Det kallas "getingmidjeorganisation".
    De där "uppe" vet väldigt lite-

  157. -hur de som utför jobbet har det
    och det är svårt att påverka.

  158. I de mansdominerade kommunala
    organisationerna såg det ut så här.

  159. De har sina problem, men de
    kommunicerar hela tiden med makten-

  160. -om resursfördelning, prioriteringar
    och mål.

  161. Arbetsmiljöverket har också jämfört
    kvinno- och mansdominerade yrken.

  162. Bara en sån sak
    som vilka bilar man kör.

  163. Den stora gruppen kvinnor
    i hemtjänsten har de minsta bilarna-

  164. -som de själva får se till
    att vinterdäck kommer på.

  165. Miljö- och parkförvaltningen
    kör helt andra bilar.

  166. Där har man upphandlat
    en serviceenhet.

  167. Det är klart
    att det påverkar arbetsmiljön.

  168. Det här var bara ett litet axplock.

  169. Vi ska titta hur det faktiskt ser ut
    istället för att diskutera kön.

  170. Vi ska gå direkt på olika branscher
    och se hur det ser ut.

  171. Titta på verksamhetens särart.
    Hur organiseras arbetet?

  172. Bara för att man en gång organiserade
    offentlig sektor-

  173. -för att passa deltidsarbetande
    kvinnor som är föräldralediga ibland-

  174. -så behöver inte en modern offentlig
    sektor organisera på det sättet.

  175. Nu måste vi skaffa oss strategier
    som passar till dagens problem.

  176. Jag vill bara nämna
    att det finns mer att läsa.

  177. En ny antologi tar upp
    dessa perspektiv på arbetsmiljön.

  178. Då tror jag att jag stannar där.

  179. Text:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Genus och arbetsmiljö

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Kvinnor på arbetsmarknaden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.