Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Så uppkommer konspirationsteorierDela
  1. Jag tänkte börja direkt
    med vad som hände 11 september 2001.

  2. Terroristattackerna i Washington
    och New York, vid World Trade Center.

  3. Det dröjde bara några timmar
    efter händelsen-

  4. -innan de första teorierna om vad som
    egentligen hade hänt fanns på nätet.

  5. Då visste man inte så mycket.
    Man hade släppt namnen på kaparna.

  6. Det var nitton personer,
    alla med palestinsk bakgrund.

  7. Femton av dem var saudier.

  8. Men många av teorierna som kom sa:
    "Nej, nej."

  9. "Det måste vara
    felaktiga identiteter."

  10. Den allra första teorin sa att det
    måste vara Israel som ligger bakom.

  11. Varför det? Jo, de har nåt att vinna
    på en sådan dramatisk händelse.

  12. De får sympatier och
    palestinierna kommer i dåligt ljus.

  13. Den där teorin
    fick sin början i Mellanöstern...

  14. ...i arabiska nyhetskällor,
    och spred sig.

  15. Fick inte stort genomslag i USA.

  16. USA är
    alla konspirationsteoriers vagga.

  17. De har alltid funnits där.

  18. Snart började man ha egna teorier
    om vad som hade hänt.

  19. Man nöjde sig inte med de fakta
    som presenterades-

  20. -att det var de här nitton kaparna
    och att många var saudier.

  21. Den populäraste teorin i USA är att
    amerikanska statsledningen låg bakom.

  22. Vita huset, Pentagon.
    Kanske CIA, FBI.

  23. Man har stora teorier om detta.

  24. Det finns specialteorier:
    Vad hände när Pentagon attackerades?

  25. Var det försvaret som gjorde det?
    Var det en missil?

  26. 11 september
    är ett utmärkt exempel på...

  27. ...vad som händer när en stor
    händelse inträffar med många döda.

  28. Det här fallet hade den fördelen
    för konspirationsteoretiker-

  29. -att det handlade om USA,
    som är målet-

  30. -och den stora konspiratören, enligt
    många skribenter i den här genren.

  31. Det ger automatiskt upphov till
    teorier när nåt stort inträffar.

  32. Man kan säga att de har funnits
    så länge det har funnits människor.

  33. I de äldsta skrifterna i vår kultur-

  34. -kan man hitta berättelser
    av konspirativt slag.

  35. Vi har minsann också dem i dag,
    som Anders antydde.

  36. Jag kommer tillbaka till det senare.

  37. De tog fart på allvar
    efter en stor händelse på 1700-talet-

  38. -nämligen franska revolutionen 1789.

  39. Det var den dittills
    största händelsen i världshistorien.

  40. Vad hade hänt?
    Jo, den gamla regimen störtades.

  41. Många av de ledande halshöggs.

  42. Framförallt de som försvarade
    regimen, "l'ancien régime"...

  43. ...sökte förklaringar.
    "Hur kunde det gå så illa?"

  44. Det skrevs böcker och pamfletter
    om detta.

  45. Där börjar den moderna eran
    av konspirationsteorier.

  46. De accepterade inte, skribenterna
    som försvarade regimen...

  47. De accepterade inte att revolutionen
    berodde på vanstyre-

  48. -adelns makt,
    eller att det var en korrupt regim.

  49. Det måste vara utomstående krafter
    som nästlat sig in i statsskicket.

  50. Det var tre konspiratörer
    som utpekades i början.

  51. För det första en sekt i Bayern
    som kallades för Illuminaterna.

  52. En mycket obetydlig sekt, som
    man fortfarande refererar till i dag.

  53. Sen var det Frimurarorden
    och Tempelherreorden.

  54. Det är intressant.
    Historiskt finns det två grupper-

  55. -som alltid återkommer
    i olika sammanhang.

  56. Det är just hemliga sällskap,
    som är sekreta på nåt vis.

  57. Det är riter när man kommer in.
    Man vet inte vad de har för sig.

  58. Det är den ena. Där har man spätt på
    med en massa nya grupper.

  59. Vi har Trilateralen, beslutsfattare
    som möts en gång om året-

  60. -och liksom styr världen,
    enligt många.

  61. Vi har Bilderberggruppen,
    där det ingår ledande finanspersoner.

  62. Akademiker och liknande. I USA
    finns Council of Foreign Relations-

  63. -som också är ganska sekret,
    som man brukar utpeka.

  64. Det är den ena gruppen,
    som man historiskt sett har sagt-

  65. -ligger bakom många konspirationer.
    Den andra gruppen är judarna.

  66. Jag nämnde dem apropå 11 september.

  67. De förekommer i mängder
    av konspirationsteorier än i dag.

  68. Framförallt den stora teorin
    om en judisk världskonspiration-

  69. -som går ut på att Israel
    ska ta över, om inte världen-

  70. -så ska de i alla fall styra
    många länder och händelser i världen.

  71. Det har funnits två konspiratoriska
    stormakter i historien.

  72. Först England. När engelska imperiet
    stod på sin höjdpunkt-

  73. -pekade man ut England.
    De låg bakom alla ogärningar.

  74. Efter andra världskrigets slut
    övertogs den positionen-

  75. -av USA.

  76. Som ju var den ohotade statsmakten,
    eller stormakten.

  77. Anders nämnde ordet. Vad innebär
    konspirationsteorier egentligen?

  78. Vad står det för?

  79. Då måste man först ha klart för sig
    vad konspiration är för nåt.

  80. Det kommer från ett latinskt ord
    som heter "conspirare".

  81. Det betyder
    att man gör nåt tillsammans.

  82. Närmare bestämt en grupp av personer,
    två eller flera-

  83. -som i hemlighet kommer överens om
    att göra nåt illegalt eller ondsint-

  84. -som riktar sig mot nån annan grupp,
    och som de själva ska få fördel av.

  85. Det är alltså en handling.

  86. En konspirationsteori däremot
    är en föreställning, en idé-

  87. -som uttrycker oro
    för en konspiration.

  88. Man vet inte om den är riktig,
    men man befarar att den är på gång.

  89. Å ena sidan en handling,
    å den andra en föreställning.

  90. Kortfattat.
    Det finns många definitioner.

  91. Vad göder konspirationsteorier?

  92. Man ska börja med det jag inleder
    med, de stora händelserna.

  93. Katastrofer, krig,
    mord på stora statsledare.

  94. Den typen av händelser.

  95. Automatiskt kommer det
    en mängd konspirationsteorier ur dem.

  96. Det andra är de faktiska
    konspirationer som förekommer.

  97. Det finns ju såna.

  98. Ett exempel ur min egen fatabur,
    Watergate-affären i USA.

  99. Jag ser inte vilken ålder
    församlingen har.

  100. Den inträffade
    i början på 1970-talet.

  101. Det var en politisk konspiration,
    de är rätt ovanliga i demokratier-

  102. -med fri åsiktsbildning.
    Varför? Jo, de avslöjas så lätt.

  103. Med Watergate-affären
    avslöjades Nixon-regimens-

  104. -alla olagliga,
    irreguljära handlingar.

  105. Det ledde till, när den avslöjades av
    pressen, att presidenten fick avgå.

  106. I den kriminella världen däremot
    är konspirationer legio.

  107. De förekommer hela tiden. Så fort
    flera kriminella bestämmer sig-

  108. -för att utföra ett brott, så är det
    per definition en konspiration.

  109. Det är det andra. Fanns det inte
    faktiska konspirationer-

  110. -skulle det inte heller finnas
    konspirationsteorier. Annat än folk-

  111. -som hittar på saker i det blå,
    men det tar vi inte upp här.

  112. Det tredje som göder konspirations-
    teorier är misstron mot makten.

  113. Den finns i olika stark grad
    i olika länder och regioner.

  114. Jag tror det förhåller sig så att i
    länder som haft autokratiska styren-

  115. -diktaturer,
    misskötsel av offentliga finanser-

  116. -där tror folket inte längre på
    vad makthavarna säger.

  117. Eller bara i väldigt liten grad.

  118. När då de med makt och myndighet
    uttalar sig om nåt-

  119. -om världspolitiken
    eller nåt som har hänt i landet-

  120. -så tror folk inte på det.
    De har ljugit så ofta.

  121. Vad gör man då som medborgare? Man
    måste själv bilda sig en uppfattning.

  122. En alternativ uppfattning
    gentemot den ljugande makten.

  123. Den alternativa uppfattningen har
    ofta konspiratoriska element i sig.

  124. Den är riktad mot makten.
    Underklassen sparkar bakut-

  125. -mot maktens lögner...

  126. ...på ett sätt
    som man har sett många exempel på.

  127. I Sverige hade vi länge
    ganska lite konspirationsteorier.

  128. Jag har hållit på med ämnet i 15 år.

  129. Det berodde nog på att vi har haft
    en stark tilltro till statsmakten.

  130. Nu tittar jag på åldern igen.
    Kommer ni ihåg...

  131. ...en propagandakampanj
    från Socialstyrelsen på 70-talet?

  132. "Socialstyrelsen rekommenderar
    att vi äter 6-8 brödskivor om dagen."

  133. Stora plakat runt hela landet.

  134. Det fick kritik, men rätt många
    svenskar gick omkring och tänkte:

  135. "Jag äter bara fyra om dagen.
    Ska jag äta några till ändå?"

  136. Vi tror på den goda staten.

  137. Den tilltron har fått sig en törn
    från 80-talet och framåt.

  138. Det beror på många saker,
    men en sak är att...

  139. ...en del stora, tragiska händelser
    har inträffat.

  140. De har misskötts å det grövsta.
    Jag tänker på...

  141. Det började med ubåtskränkningarna
    på 80-talet.

  142. Vi letade ubåtar och hittade inga.
    Det var minkar på vissa håll.

  143. Totalt misslyckande.
    Sen kom Palmemordet -86...

  144. ...och Estoniakatastrofen -94.
    Myndigheterna var helt oförberedda.

  145. De klarade inte av det.
    Tsunamin 2004 är ett annat exempel.

  146. Vi litar inte i dag på statsmakten
    på samma sätt som tidigare.

  147. Vi har delvis ersatt det
    med konspirationsteorier.

  148. Det finns hur många som helst
    om Palmemordet.

  149. I boken till vänster skriver jag både
    om Palmemordet och Estoniateorierna.

  150. Misstron mot makten är fundamentalt.

  151. För det fjärde finns det
    en tankefigur som är viktig.

  152. Det är att en stor händelse
    måste ha en stor orsak.

  153. Peter Englund har sagt att
    vi kräver proportion av historien.

  154. Det gäller nog särskilt
    mord på politiska ledare.

  155. Det är svårt att tänka tanken att
    en suput mördade en stor statsledare.

  156. Vi vill ha en förövare
    på samma nivå som offret.

  157. Gärna ett land,
    en gangsterregim nånstans.

  158. Slutligen, jag närmar mig slutet:

  159. Det sägs att konspirationsteorier
    präglas av faktaresistens.

  160. Begreppet kanske nämndes tidigare?
    Man vill inte ta emot vissa fakta.

  161. Det skulle störa den egna teorin.

  162. Det stämmer, men det finns nåt mer
    som är utmärkande.

  163. Det är faktamani. Jag har läst
    många böcker inom området.

  164. Vissa av böckerna är tjocka
    och fulla av detaljer, faktabitar-

  165. -men de bitarna
    är väldigt selektivt utvalda.

  166. De liksom...

  167. Man tar dem som stöder teorin och
    stöter bort dem som inte passar in.

  168. Det finns ett bra engelskt uttryck.
    Det låter så här:

  169. "You are entitled
    to your own opinion"-

  170. -"but you are not entitled
    to your own facts."

  171. "Ni får ha vilken uppfattning
    ni vill"-

  172. -"men banne mig om ni bara väljer
    de fakta som stöder er tes."

  173. Det kan vi inte acceptera.
    Säger jag nu.

  174. Så gör många konspirationsteoretiker
    när de skriver.

  175. I en tid då konspirationsteorierna
    frodas som aldrig förr på nätet-

  176. -och i sociala medier, är det viktigt
    att granska dem kritiskt.

  177. Deras påstående om verkligheten
    och deras urval av fakta.

  178. Om vi inte gör det,
    då sviker vi vårt kritiska uppdrag.

  179. Tack.

  180. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så uppkommer konspirationsteorier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Konspirationsteorier, Konspirativ verksamhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Spelande barn och konsumtionskultur

Minna Ruckenstein är forskare vid Helsingfors universitet. Hon har studerat barns utveckling och vad relationen mellan barnkultur och datorspel betyder för hur vi ser på barndom. Vilken syn har vuxna på barns spelande och hur ser barn själva på sitt spelande? Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning