Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Sömn hos män och kvinnorDela
  1. Hej. Jag heter Johanna Schwarz
    och forskar i sömn och sömnbrist.

  2. I dag ska jag prata
    om sömn hos män och kvinnor.

  3. Jag börjar med
    att berätta generellt om sömn-

  4. -och sen om det finns skillnader
    mellan män och kvinnor.

  5. Det är inte bara vi som sover.
    Sömn finns i hela djurriket.

  6. Ni ser här olika arter. Fladdermusen
    sover mer än arton timmar.

  7. Hästen sover lite mer än två timmar.

  8. Vi människor ligger med åtta timmar
    nånstans mittemellan.

  9. Åtta timmar betyder att vi sover
    en tredjedel av våra liv.

  10. Om vi blir 90 år gamla,
    så har vi sovit i 30 år.

  11. När man tänker efter är det lång tid.

  12. Det måste ha nån betydelse
    att vi sover så pass mycket tid.

  13. Allan Rechtschaffen,
    en av de främsta sömnforskarna, sa:

  14. "Om sömn inte skulle vara viktigt"-

  15. -"skulle vi inte använda
    så mycket tid till detta."

  16. Varför sover vi?
    Om ni frågar hundra sömnforskare-

  17. -kommer ni antagligen
    att få hundra olika svar.

  18. Men vi är överens om att det finns
    tre stora anledningar till varför.

  19. Den första är att sömnen är viktig
    för återhämtning och uppbyggnad.

  20. Under vår vakentid använder vi
    många av våra interna resurser.

  21. Under sömnen återhämtar vi oss.

  22. Sömnen är viktig för ämnesomsättning
    och immunförsvaret.

  23. Våra glukogendepåer i hjärnan
    byggs upp igen.

  24. Den andra stora anledningen
    till att vi sover är hjärnfunktionen.

  25. Det är viktigt för inlärning
    och minneskonsolidering.

  26. Om vi inte har sovit tillräckligt,
    har vi svårare att lära oss nåt nytt.

  27. Sömnen är också viktig
    för det vi har lärt oss.

  28. Den bygger in det i minnessystemen.
    Det finns studier som visar-

  29. -att när man sover så har man lättare
    att få en aha-insikt dagen efter.

  30. När man inte har sovit
    är det mycket svårare att få den.

  31. Om ni börjar sova nu,
    så tar jag det inte personligt.

  32. Jag vet att ni vill bygga upp era
    minnen från alla presentationerna.

  33. Den tredje anledningen är att vi
    sparar energi i kroppen under sömnen.

  34. Men det är inte så mycket.

  35. Det är ungefär två skivor bröd
    som vi sparar.

  36. Det är en anledning, men
    inte den ursprungligen viktigaste-

  37. -till varför vi sover.

  38. Hur mycket sömn behöver vi?

  39. Sömnforskare säger ofta
    att mellan 6-9 timmar är normalt.

  40. 7-8 timmar är genomsnittet.

  41. Det finns individuella skillnader
    i hur mycket sömn man behöver-

  42. -och hur känslig man är
    för sömnbrist.

  43. En faktor som påverkar sömnlängden
    är ålder.

  44. Under vuxen ålder
    sover man mycket mindre.

  45. Man börjar sova mindre. Man verkar
    inte heller behöva lika mycket sömn.

  46. Det är inte bara kvantiteten av sömn
    som gäller.

  47. Kvaliteten är också viktig.

  48. När vi tittar på sömnens kvalitet
    så mäter vi EEG.

  49. Vi mäter hjärnaktivitet
    med elektroder-

  50. -och vi tittar också på ögonrörelser.
    Sen ser vi nästa dag-

  51. -hur sömnen har sett ut.
    Hur har hjärnaktiviteten sett ut?

  52. När vi tolkar hjärnaktiviteten,
    tänker vi kanske att den här sömnen-

  53. -är samma sak under åtta timmar.
    Det är inte alls så.

  54. Det är väldigt många olika processer
    som pågår under en natt.

  55. Här ser ni hur det kan se ut för
    en ung person som sov i åtta timmar.

  56. Personen la sig ungefär klockan 23.

  57. Efter ett tag började personen somna-

  58. -och kom in i stadium ett,
    en övergång mellan sömn och vakenhet.

  59. Sen blir sömnen djupare och hjärn-
    aktiviteten blir mer synkroniserad.

  60. Sen kommer personen in i stadium två.
    Det är bassömnen, 50 % av vår sömn.

  61. Viss återhämtning sker där.

  62. Sen kommer stadium tre.
    Det är det som kallas för djupsömn.

  63. Det är där vi har max-återhämtning.

  64. Och efter 90-100 minuter
    blir sömnen lättare igen.

  65. Vår hjärnaktivitet
    blir mycket mer lik vakenhet.

  66. Vi kommer in i REM-sömnen.

  67. Under REM-sömnen är hjärnaktiviteten
    väldigt snabb och stark.

  68. Samtidigt kan vi inte röra på oss-

  69. -och vår medvetenhet är nedsatt.

  70. REM-sömnen kallas ofta för drömsömn.

  71. Det är i den fasen vi har starka
    drömmar som vi kommer ihåg efteråt.

  72. Vi antar att stadium tre
    är viktig för återhämtning-

  73. -och för minneskonsolidering.

  74. Vi tror att REM-sömnen hjälper oss
    att hitta vår emotionella balans.

  75. Som ni ser här återupprepas mönstret
    flera gånger under natten.

  76. Första halvan av natten har vi mycket
    djupsömn, i den andra mer REM-sömn.

  77. När vi bedömer kvaliteten på sömnen
    tittar vi på sömnlängd-

  78. -hur mycket djupsömn en person har
    och vakentiden under natten.

  79. Det är normalt att vakna några
    gånger, men om det blir en timme-

  80. -är det ett tecken på
    att sömnkvaliteten inte är så bra.

  81. Vad händer om vi inte har så
    god nattsömn, eller inte sover alls?

  82. Eller sover
    mycket kortare än vanligt.

  83. Då blir vi så klart mer trötta.

  84. Sen blir vi mindre attraktiva, som
    en kollega till mig har kommit på.

  85. Vår kognitiva förmåga är nedsatt,
    vårt omdöme försämras.

  86. Vi blir också mer obalanserade
    känslomässigt.

  87. Vi reagerar starkare på
    emotionella situationer och stimuli.

  88. Allt det här bidrar
    till ökad olycksrisk.

  89. Det ser vi när det gäller bilkörning-

  90. -men också ett flertal katastrofer
    har relaterats till sömnbrist.

  91. Space Shuttle Challenger-olyckan
    och Tjernobyl.

  92. I de olyckorna var det sömnbrist-

  93. -hos personen
    som har bestämt över saker.

  94. När vi har sömnbrist och sömnbesvär
    under längre tid-

  95. -är det också så att vår fysiska
    och mentala hälsa drabbas.

  96. Ökad risk att utveckla diabetes,
    hjärt- och kärlsjukdomar-

  97. -och depression.

  98. Konsekvenserna kan vara allvarliga.

  99. Varför har vi sömnbesvär?

  100. Ibland prioriterar vi ner sömnen.
    Vi vill göra nåt annat.

  101. Ofta är det så att vi inte vet
    varför vi inte sover tillräckligt.

  102. Vi vill sova mer. Anledningar till
    varför vi kan utveckla sömnbesvär-

  103. -är att våra hälsovanor inte är bra.

  104. Vi dricker för mycket kaffe, eller
    så är det för ljust i sovrummet.

  105. Sömnbesvär ökar också med ökad ålder.

  106. Hälsan är relaterad till sömn
    i båda riktningarna.

  107. Hälsan påverkar sömnen,
    och sömnen påverkar hälsan.

  108. Ibland kan det vara mediciner
    som påverkar vår sömn.

  109. Inte bara fysisk hälsa påverkar
    sömnen, men också mental hälsa.

  110. Även stress och oro
    som vi känner i vardagen.

  111. Det måste inte vara
    en klinisk sjukdom.

  112. Det räcker med vardaglig stress,
    det kan försämra sömnen.

  113. Sen är det klart att vårt arbets-
    och privatliv påverkar sömnen.

  114. Till exempel
    oregelbundna arbetstider.

  115. Över 20 % jobbar natt
    minst en gång i månaden.

  116. Många personer
    har oregelbundna arbetstider-

  117. -som kan påverka deras sömn.

  118. Det finns många anledningar
    till varför man sover dåligt.

  119. Då blir det mindre överraskande
    hur vanligt det är med sömnbesvär.

  120. I Sverige anger 30 %
    att de har problem med sömnen.

  121. 10 % lider av insomni.
    Det är en klinisk diagnos-

  122. -där man har sömnproblem minst 3-4
    gånger i veckan under minst en månad.

  123. Däremot är sömnbesvär
    något som man subjektivt säger.

  124. När man ser
    Folkhälsomyndighetens rapport-

  125. -ser man att sömnbesvär ökar
    med ökad ålder.

  126. En annan sak som man ser tydligt
    är att kvinnor i alla åldersgrupper-

  127. -rapporterar mer sömnbesvär.
    Det är inte bara så i Sverige.

  128. I hela världen ser man samma mönster.

  129. Det är fler kvinnor än män
    som drabbas av sömnbesvär.

  130. Då vill vi veta om det reflekteras-

  131. -i den fysiologiska sömnen
    som vi mäter, eller inte.

  132. Det är faktiskt intressant.
    Det verkar inte vara så.

  133. Det är lite andra personer
    som deltar i undersökningarna.

  134. Även i stora undersökningar som
    har ett urval av hela populationen-

  135. -är det så att kvinnor sover lika bra
    eller något bättre än männen.

  136. Varför säger vi
    att de sover något bättre?

  137. De har lite längre sömnlängd,
    och bättre sömneffektivitet.

  138. De har färre uppvaknanden
    och mindre vakentider under sömnen.

  139. De har också lite mer djupsömn.
    Det är därför de sover lite bättre.

  140. Det vi också ser, som vi inte säger
    är bättre eller sämre-

  141. -är att kvinnor och män skiljer sig
    åt angående sovtider.

  142. Kvinnor föredrar att lägga sig
    tidigare och vakna upp tidigare.

  143. Det verkar ha biologiska anledningar.

  144. Den intrinsiska rytmen
    som vi har i oss-

  145. -är lite kortare hos kvinnor än män.

  146. Därför föredrar de
    att lägga sig tidigare.

  147. En annan sak är att våra kroppssystem
    och hormonsystem-

  148. -påverkar sömnen. Och tvärtom.

  149. Hos kvinnorna varierar hormonerna
    mycket mer än hos män.

  150. Vi har menscykeln.
    Kvinnor blir gravida-

  151. -och man kommer in i klimakteriet.
    Allt det påverkar sömnen.

  152. Det är nåt som har större betydelse
    i en kvinnas sömnliv-

  153. -än i en mans.

  154. När det gäller vanliga sömnsjukdomar
    ser vi också tydliga könsskillnader.

  155. Sömnapné, snarkningar med andnings-
    uppehåll, är vanligare hos män.

  156. Kvinnor har det också. Speciellt
    efter menopausen ökar risken.

  157. Man antar att det finns en koppling
    till hormonnivåer för sjukdomen.

  158. Insomni och "restless legs"-

  159. -är generellt sett mer vanligt
    hos kvinnor än hos män.

  160. När vi sammanfattar fynden
    som vi har kring sömnbesvär-

  161. -och den fysiologiska sömnen,
    så pratar vi om kön-sömn-paradoxen.

  162. Det är paradoxalt.

  163. Fler kvinnor än män
    har sömnbesvär och insomni-

  164. -samtidigt som de verkar sova bättre
    när vi fysiologiskt mäter sömn.

  165. Varför är det så?

  166. Klagar kvinnor för mycket?
    Eller män inte tillräckligt mycket?

  167. Eller är det nåt annat?

  168. Jag kan inte ge
    nåt "ja, nej eller kanske"-svar.

  169. Jag kan ge er några möjliga
    anledningar som det har forskats i.

  170. En är könsskillnader
    i skattning av sömnkvalitet.

  171. Vi ville veta hur bra kvinnor är
    på att skatta sin sömn dagen därpå.

  172. Vi samarbetade med kolleger i Uppsala
    som registrerade sömn hos kvinnor-

  173. -som har ställt upp för en natt
    med EEG och annat.

  174. Sen har vi frågat dem dagen därpå
    hur bra de har sovit.

  175. Det vi ser är att de verkar vara
    rätt okej. Egentligen bra på det.

  176. Både yngre och äldre kvinnor...
    De som har sagt att de sover bra-

  177. -har ofta längre sömnlängd än
    de som har sagt att de sover dåligt.

  178. Samma mönster
    ser vi med sömnefficiens.

  179. De som säger att de sover bra
    sover mer under en natt-

  180. -och har mindre vakentid
    än de som sover dåligt.

  181. Vår slutsats är att kvinnornas
    subjektiva sömnkvalitet på morgonen-

  182. -i viss grad
    återspeglar deras nattsömn.

  183. Vi vet inte hur det ser ut för män.
    Vi hoppas få möjlighet-

  184. -att undersöka män.

  185. Sen kan vi kanske svara på om det
    finns könsskillnader i skattningarna.

  186. Andra anledningar till paradoxen
    kan vara-

  187. -att när vi bedömer vår sömnkvalitet
    så tänker vi inte bara på nattsömnen.

  188. Vi tänker också på
    hur trötta vi känner oss.

  189. Om vi är sömniga under dagen,
    tror vi att vi har sovit dåligt.

  190. Det kan finnas andra anledningar.
    Kvinnor har fler depressioner-

  191. -och är därför trötta. Kvinnor har
    ofta högre arbetsbelastning i hemmen.

  192. Speciellt har de mer ansvar
    för små barn. Allt det kan spela in.

  193. Slutligen kan det vara så
    att kvinnor har högre sömnbehov.

  194. När man frågar kvinnor och män
    hur mycket sömn de vill ha-

  195. -svarar kvinnor i genomsnitt
    alltid att de behöver lite mer sömn.

  196. Det kan spegla nåt biologiskt,
    eller den högre arbetsbelastningen.

  197. De behöver mer tid för återhämtning.

  198. Vi har inte kommit fram
    till varför det är så.

  199. Vi utgår från att det är en
    kombination av fysiologiska faktorer-

  200. -psykologiska och miljömässiga
    faktorer i arbets- och familjelivet.

  201. Det vi vet är att vi måste ta
    även subjektiva sömnbesvär på allvar.

  202. Många studier har sett samband mellan
    subjektiva sömnbesvär och hälsa.

  203. Det har betydelse,
    och man måste ta det på allvar.

  204. Så... Nu har ni hört att
    det är viktigt med sömn och hälsa.

  205. Vad kan vi göra för att sova bättre,
    för att avsluta presentationen?

  206. Viktigast är att hålla regelbundna
    tider för sömn och vakenhet.

  207. Det betyder
    att man strukturerar dagen.

  208. Att man är fysiskt aktiv
    och ute i ljuset under dagen.

  209. Ljuset är uppiggande.

  210. Att man samtidigt undviker fysisk
    aktivitet och ljuset på kvällen.

  211. Annars är det svårt att börja sova.

  212. Man ska tänka på att lägga ifrån sig
    den här iPad-skärmen.

  213. Det starka blå ljuset är uppiggande.

  214. Sen ska man endast ligga i sängen
    de tider som man ska sova.

  215. Sängen ska associeras med sömn
    och inte vakenhet.

  216. Man ska ha en sovmiljö som man
    trivs i. Som är tyst, sval och mörk.

  217. Och undvika koffein, nikotin
    och alkohol om man har sömnproblem.

  218. Om man inte har det,
    måste man så klart inte göra det.

  219. Enstaka nätter med tillfälliga
    sömnbesvär är väldigt vanligt.

  220. Då ska man inte bli stressad.

  221. Stressen ökar risken för
    att man ska sova dåligt igen.

  222. Vid kroniska sömnbesvär
    under minst en månad-

  223. -och om man misstänker
    att man har andningsuppehåll-

  224. -ska man söka professionell hjälp.
    Det finns effektiva terapier-

  225. -både mot insomni och sömnapné.

  226. Det var det från min sida.
    Tack för mig och för uppmärksamheten.

  227. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sömn hos män och kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Allmän medicin, Genus (socialt kön), Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Sömn, Sömnstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.