Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Finns det könsskillnader i hjärnan?Dela
  1. Jag ska prata om könsskillnader
    i hjärnan och om det finns såna.

  2. Jag vill börja med att berätta om
    det här med hjärnforskning-

  3. -och vad det
    har att göra med psykologi.

  4. Inom biologisk psykologi har det de
    senaste 20 åren skett en utveckling-

  5. -där man med hjälp av ny teknik kan
    koppla psykologiska frågeställningar-

  6. -med vad som händer i hjärnan.

  7. Man kan studera språket och hur det
    är relaterat till hjärnans funktion-

  8. -eller känslor och tankar och hur de
    relaterar till hjärnans funktion-

  9. -på ett väldigt intressant sätt.

  10. Därför pratar vi nu mycket
    om hjärnan och dess funktion-

  11. -men då i relation till psykologiska
    saker som vi också studerar.

  12. Som vi har sett finns det en mängd
    olika beteenden som man studerar.

  13. I de här beteendena
    finns det många studier-

  14. -där man tittar på skillnader
    i beteende mellan män och kvinnor.

  15. Det finns skillnader-

  16. -men man ser också att det finns
    beteendeskillnader inom grupperna.

  17. Inom gruppen män, och inom gruppen
    kvinnor, finns stora skillnader.

  18. I beteendefältet är det ofta så
    att beteendeskillnaderna överlappar-

  19. -så att många hamnar mitt emellan.

  20. Mellan de två könsgrupperna,
    på det här sättet.

  21. Samma sak gäller också hjärnan-

  22. -och det är det jag ska prata om.

  23. Hjärnan och dess funktion-

  24. -är inte specifikt relaterat-

  25. -till kön, ålder eller liknande.

  26. På gruppnivå finns alltid skillnader-

  27. -men när man tittar inom grupperna
    så finns det också stora skillnader.

  28. Både i beteende och i hjärnfunktion.

  29. Både mellan män och kvinnor, unga och
    gamla, mellan alla typer av grupper.

  30. Det gäller både beteende
    och hjärnfunktion.

  31. Den här frågan om könsskillnader
    kan jag redan nu ge svar på:

  32. Ja och nej.

  33. Jag kommer tillbaka till det.

  34. Vi ska se om jag får det att funka.
    Ja, precis.

  35. Redan när man började studera hjärnan
    och dess funktion-

  36. -var man intresserad
    av det här med könsskillnader-

  37. -mellan den manliga och den kvinnliga
    hjärnan - en proxy för beteende.

  38. Finns det beteendeskillnader
    så finns det skillnader i hjärnan.

  39. Många frågeställningar i den tidiga
    forskningen rörde könsskillnader.

  40. Det finns skillnader i beteende
    relaterade till hjärnans funktion-

  41. -men mycket av den tidiga forskningen
    på hjärnan har gjorts på djur.

  42. I djurstudierna var det mycket fokus
    på vad som skiljer...

  43. ...han- och honråttor åt, eller
    vad som helst som man studerade.

  44. Den grundläggande frågeställningen
    lyftes in i mänsklig hjärnforskning.

  45. Mycket av den forskningen handlade om
    skillnaden mellan män och kvinnor.

  46. Och, som sagt var...

  47. Den forskningen har fortsatt
    och också utvecklats och nyanserats-

  48. -vilket jag kommer tillbaka till.

  49. Mycket av forskningen och fråge-
    ställningarna kring könsskillnader...

  50. ...utgår från att man har hittat
    skillnader i psykologiska beteenden.

  51. Här är ett exempel.

  52. Vi ser här en graf till vänster-

  53. -som visar på ett intressant fenomen.

  54. När man tittar på män och kvinnor
    och hur bra de kommer ihåg ansikten-

  55. -så är det så att kvinnor generellt
    är bättre på att komma ihåg ansikten.

  56. Men de är framför allt duktiga på
    att komma ihåg andra kvinnor.

  57. Kvinnor kommer ihåg kvinnor bättre
    än de kommer ihåg män-

  58. -och dessutom kommer de ihåg både
    kvinnor och män bättre än män gör.

  59. Där finns det en intressant bias-

  60. -som har studerats
    av Agneta Herlitz forskargrupp på KI.

  61. Tillsammans med dem gjorde vi
    en studie om vad som sker i hjärnan.

  62. Finns det någon biologisk skillnad,
    inte bara i beteendet-

  63. -som kan ge en ökad förståelse
    kring det här fenomenet?

  64. Då hittade vi
    att i en specifik del av hjärnan-

  65. -som heter Gyrus fysiformis
    och ligger baktill i hjärnan-

  66. -som är viktig för ansiktsigenkänning
    fann vi hög aktivitet hos kvinnor-

  67. -när de minns kvinnoansikten jämfört
    med när de minns mansansikten.

  68. Den hittade vi inte hos männen.

  69. Vi har en hypotes som är relaterad
    till dopaminfunktion.

  70. Det kan vara en delförklaring till
    varför det ser ut så här i beteendet-

  71. -men man ska minnas att det finns
    en relation mellan arv och miljö.

  72. Det är svårt att säga om detta
    är inlärt eller medfött.

  73. Bara för att något händer i hjärnan-

  74. -betyder det inte att det är...
    biologiskt och evolutionärt drivet.

  75. Det kan lika väl vara så
    att de är drivna av erfarenhet.

  76. Hjärnan lär sig och utseendet ändras-

  77. -som en fusion av arvet och miljön.

  78. Den kombinationen ser man i hjärnan.

  79. Bara för att man ser en biologisk
    skillnad och en beteendeskillnad-

  80. -vet man inte vad som driver vad.

  81. Det är viktigt att tänka på när man
    tänker på könsskillnader i hjärnan.

  82. De kanske inte finns där från början-

  83. -utan kan vara ett resultat av arvet-

  84. -och vad som hänt i individens liv.

  85. En annan typ av hjärnstudier, där man
    varit intresserad av könsskillnader-

  86. -är de fokuserade på det patologiska-

  87. -där man vill förstå skillnaderna vid
    neurologisk och psykiatrisk sjukdom-

  88. -där man ser
    att det finns en könsskillnad.

  89. Exempelvis, inom psykiatrin, finns
    det mycket forskning på hjärnan-

  90. -kring mansdominerade diagnoser
    som autism, ADHD och dyslexi.

  91. Det finns också mycket forskning
    i det här området-

  92. -kring kvinnodominerade sjukdomar
    som depression, ångest och anorexia.

  93. Man vill förstå den biologiska basen-

  94. -och om det där kan finnas
    någon möjlig förklaring-

  95. -eller någon ökad förståelse kring
    varför det finns ett könsbias.

  96. Man vet att både förekomsten-

  97. -alltså hur vanliga
    de olika diagnoserna är-

  98. -men också när de startar i livet-

  99. -och vilken typ av symptom
    som är förknippade-

  100. -med depression...

  101. Det skiljer sig åt mellan könen-

  102. -varför det är intressant att studera
    vad som händer i hjärnan över tid-

  103. -utifrån en...

  104. ...en patologisk frågeställning
    där man vill förstå orsaken-

  105. -till skillnaderna och till dessa
    sjukdomssyndrom överhuvudtaget.

  106. Det är viktigt att studera-

  107. -hur kön påverkar den växande
    hjärnans utveckling över tid.

  108. Man hoppas få en ökad förståelse-

  109. -kring könsasymmetrin
    som finns i de här sjukdomarna.

  110. Händer någonting biologiskt
    eller i miljön runt individerna-

  111. -som driver utvecklingen av autism
    och dessutom könsskillnaderna-

  112. -som man ser i både förekomst
    och uppkomsten av de här sjukdomarna.

  113. Det är ett annat forskningsområde
    med frågor kring könsskillnader-

  114. -som intresserar sig för det.

  115. I bägge exemplen har man sett
    på män och kvinnor som kategorier.

  116. Man har studerat gruppen män
    och jämfört den med gruppen kvinnor.

  117. Där ser man att det finns skillnader-

  118. -i det här fallet i förekomst av
    de här olika psykiatriska syndromen-

  119. -men också skillnader i hur hjärnan
    fungerar i relation till det här.

  120. Det finns en aktuell metaanalys-

  121. -alltså en analys som har tittat på
    en mängd studier som man slagit ihop-

  122. -där man har tittat på var i hjärnan
    det finns könsskillnader.

  123. Då har man sett att generellt-

  124. -så har män större hjärnor
    än kvinnor har-

  125. -både i volym och i densitet.

  126. Generellt finns där en skillnad-

  127. -när man jämför gruppen män
    med gruppen kvinnor.

  128. Den här skillnaden är störst mellan
    18 och 59 års ålder - mitt i livet.

  129. Då är skillnaden som störst
    mellan män och kvinnor.

  130. Den är störst i regioner som ligger
    subkortikalt, mitt inne i hjärnan.

  131. Det är regioner som amygdala,
    som är viktigt för känsloprocessande-

  132. -hippocampus, som är viktigt
    för det kognitiva processandet-

  133. -och en som heter insular cortex-

  134. -som är viktig för att känna av
    de kroppsliga signalerna.

  135. Alla de här regionerna är större hos
    gruppen män än hos gruppen kvinnor.

  136. Större är inte alltid bättre,
    men här finns en skillnad.

  137. Det intressanta är att det inom de
    här grupperna finns stora skillnader-

  138. -i hur hjärnorna ser ut.

  139. Grupperna är otroligt heterogena-

  140. -när man tittar på hjärnans utseende.

  141. Exempelvis är det så att på barken,
    den veckade ytan på hjärnan-

  142. -där kan vissa fåror ligga flera
    centimeter olika hos olika människor-

  143. -och det är ett resultat av både
    arvs- och miljöfaktorer.

  144. Det finns stora skillnader
    inom grupperna, men även mellan dem.

  145. Men en aktuell studie av en israelisk
    forskargrupp som kom ut 2015-

  146. -tog en annan approach
    och ställde frågan på ett annat sätt.

  147. De tittade på hjärnan-

  148. -och fann att hjärnan kanske inte kan
    klassas som manlig eller kvinnlig.

  149. Det kanske är en glidande skala.

  150. Det finns ett kontinuum från extremt
    manligt till extremt kvinnligt-

  151. -men det mesta hamnar däremellan-

  152. -precis som man kan se
    hos en mängd olika beteenden.

  153. Det verkar, utifrån den här studien-

  154. -som att hjärnan hos människan-

  155. -består av en blandning av former
    där några är mer vanliga hos ett kön-

  156. -men där det ändå finns ett överlapp.

  157. Man kan säga att på gruppnivå...

  158. Gruppen män har större
    vänster hippocampus-

  159. -som är viktig för minnet
    och det kognitiva processandet.

  160. Men det finns ändå ett stort överlapp
    mellan de två könsgrupperna.

  161. Vissa kvinnor har större hippocampus
    än medelmannen-

  162. -medan vissa män har mindre
    hippocampus än medelkvinnan.

  163. Det finns gruppskillnader, men inom
    grupperna finns det stora skillnader.

  164. Den här gruppen
    skapade ett kontinuum i hjärnan-

  165. -mellan det manliga och kvinnliga-

  166. -och studerade var regionerna
    hamnar på ett sånt här kontinuum-

  167. -hos olika individer.

  168. De har gjort en skala mellan extremt
    manligt och extremt kvinnligt-

  169. -och sen ser man var varje region
    i hjärnan hamnar hos en individ.

  170. I hjärnan finns det en massa regioner
    och de studerade hundratals personer.

  171. Resultaten visade att majoriteten
    av hjärnorna som studerades-

  172. -var en blandning
    av det manliga och det kvinnliga-

  173. -utifrån kontinuumet som studerades.

  174. Studien visade att mellan
    23 och 53 procent av hjärnorna-

  175. -beroende på om man studerade
    nervcellerna eller kopplingarna-

  176. -men ändå...

  177. 23-53% av hjärnorna
    innehöll en blandning av regioner-

  178. -på olika sidor av spektrumet.
    Regionerna låg på olika ställen.

  179. Frontalt kanske man var mer manlig
    och synkortex var mer kvinnligt.

  180. Det fanns en blandning av strukturer.

  181. Endast ett fåtal hjärnor, 0-8%...

  182. ...beroende på om man tittade
    på nervceller eller kopplingar-

  183. -kunde klassificeras som enbart
    manliga eller enbart kvinnliga.

  184. Och Joel, som är huvudforskare
    till den här studien-

  185. -menar på att det här sättet
    att se på hjärnan-

  186. -och hjärnans struktur och utseende-

  187. -kan förändra hjärnforskningen.

  188. Man kan inte längre klassificera
    hjärnor som manliga eller kvinnliga.

  189. Man kanske måste titta
    mycket mer dimensionellt på det.

  190. Joel och hennes grupp
    drog även större växlar än så.

  191. De menade att fynden i förlängningen
    påverkar hur vi definierar kön.

  192. Om det är så att hjärnan inte
    är unikt manlig eller unikt kvinnlig-

  193. -utan att hjärnan är en blandning
    mellan manligt och kvinnligt-

  194. -kanske det avspeglas mycket
    i beteendet och i samhällsstrukturen.

  195. Jag vill inte gå dit i dag, men hur
    som helst är det tankprovocerande.

  196. På frågan om det finns könsskillnader
    i hjärnan kan man svara "ja".

  197. På gruppnivå finns könsskillnader.

  198. Vad gäller de limbiska regionerna
    och de subkortikala regionerna-

  199. -som amygdala, hippocampus och
    insular cortex, finns det skillnader.

  200. Men det finns få hjärnor som är
    unikt manliga eller unikt kvinnliga-

  201. -utifrån den definition Joel gjort.

  202. De flesta ligger på ett kontinuum
    mellan manligt och kvinnligt.

  203. Svaret på frågan blir "ja och nej".

  204. Det beror på om man tittar
    på gruppnivå eller individnivå-

  205. -i relation till kontinuumet.

  206. Det var det jag tänkte tala om,
    och nu är jag nyfiken på era frågor.

  207. Du tog upp
    att det finns psykiatriska sjukdomar-

  208. -där det är mest män eller kvinnor.

  209. Det skulle man använda forskningen
    till. Har man fått några resultat?

  210. Precis...

  211. Jag tog upp det mest som ett exempel-

  212. -där det har funnits mycket intresse
    att studera män jämfört med kvinnor.

  213. Där har man sett att-

  214. -för autism finns det
    vissa strukturer-

  215. -som ser lite mer...

  216. Forskning indikerar att vissa
    strukturer som ligger subkortikalt-

  217. -skulle kunna tänkas vara relaterade
    till den här sjukdomen-

  218. -för att de är mer frekventa hos män.

  219. Det finns den typen
    av forskningsresultat-

  220. -som indikerar att gruppskillnaderna-

  221. -kan vara delvis förklaringen till-

  222. -varför de här olika sjukdomarna
    uppträder asymmetriskt-

  223. -hos gruppen män och kvinnor.

  224. Där kan man säga
    att forskningstraditionen-

  225. -indikerar att det är viktigt
    att titta på könsskillnaderna.

  226. Man får inte bortse från
    att det finns nåt där.

  227. Det gäller ju inte alla i grupperna-

  228. -men det gäller de flesta-

  229. -kanske framför allt i de yngre
    och de äldre åldrarna.

  230. Jag är intresserad av definitionen av
    en manlig respektive kvinnlig hjärna.

  231. Om jag har förstått rätt är ju
    de flesta hjärnor en blandning.

  232. För mig blir det en paradox,
    men du kan säkert reda ut det åt mig.

  233. Precis. Det man har gjort här,
    i just den här studien-

  234. -är att man har utgått ifrån-

  235. -de olika könsgrupperna,
    grupperna med män och kvinnor.

  236. Man har två grupper som man har
    definierat som män eller kvinnor.

  237. Sen tittar man i hjärnorna-

  238. -och ser att det, i grupperna-

  239. -inte finns
    några tydliga grupperingar-

  240. -utan allt flyter däremellan.

  241. Definitionen är gjord
    utifrån våra fenotyper-

  242. -och sen har man gått in
    och sett om det finns-

  243. -en lika tydlig biologisk skillnad
    i hjärnan-

  244. -som när man gjort den fenotypiska
    uppdelningen i män och kvinnor.

  245. Så har man gjort i den här studien.

  246. Vi hade nån mer fråga?

  247. Hej. Var det hippocampus
    som var större på gruppnivå hos män?

  248. Är män bättre
    i arbetsminnestest än kvinnor?

  249. Jag tänker på att fler män har ADHD
    och oftast sänkningar i arbetsminne.

  250. Precis. Det här med könsskillnader
    i olika kognitiva funktioner-

  251. -är ju också
    ett ganska svårstuderat område.

  252. Lite grann beror det på
    hur man gör de här testerna.

  253. Man har kunnat se
    att det finns vissa könsskillnader-

  254. -inte specifikt i arbetsminne
    men i andra funktioner.

  255. Det beror på hur frågorna ställs
    om man hittar dem.

  256. Just i arbetsminne har man inte sett
    att det finns några könsskillnader.

  257. Jag hade två frågor,
    men jag tar den ena.

  258. Jag tänkte apropå det här sista...

  259. Har man även tittat på om personen-

  260. -identifierar sig som man eller
    kvinna och maskulin eller feminin?

  261. -Har det inflytande på resultatet?
    -Intressant. Man har inte gjort det.

  262. Det här är den första studien
    där man har tagit det här greppet.

  263. Jag har förstått att man vill gå
    vidare och fördjupa dessa studier-

  264. -genom att göra det du efterfrågar.

  265. -Kah jag ta nästa? Den är kort.
    -Väldigt kort.

  266. Jag undrade om det här
    med att minnas ansikten.

  267. Forskningen var gjord på Karolinska.

  268. Är det bara försökspersoner
    från den här delen av världen-

  269. -eller har det gjorts forskning i
    kulturer där detta är mindre viktigt?

  270. -Har man tagit hänsyn till det?
    -Bra fråga.

  271. Det här med hur pass kulturspecifika
    de här fynden är...

  272. Det gäller både beteende
    och funktion.

  273. Majoriteten av forskningen
    är gjord i västlandet-

  274. -på psykologstudenter...

  275. Men just den här forskningen
    har replikerats i andra kulturer-

  276. -och den har replikerats
    bland små barn-

  277. -och bland åldringar.

  278. Under livsspannet och över kulturer
    så verkar det här fyndet hålla.

  279. Då tackar vi Håkan Fischer.

  280. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Genus (socialt kön), Hjärna, Kön (biologi), Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.