Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : Veckan som kommerDela
  1. -Fredrik. Trevligt.
    -Annica.

  2. -Välkomna.
    -Tackar, tackar.

  3. På måndagar har ni som är mentorer
    haft en extra timme med era elever-

  4. -och gått igenom veckan som kommer.

  5. Vi ska se en scen
    som visar hur det kan se ut.

  6. Det är du, Sofia, som har den här
    timmen tillsammans med dina elever.

  7. God morgon.

  8. -Jag ska till tandläkaren.
    -Jaha, du.

  9. God morgon, mina damer och herrar.

  10. Vecka 16. Är jag på rätt vecka då?

  11. Ja, ska ni säga.
    Ni ska ha koll på det.

  12. Är ni vakna? Vi kör igenom veckan,
    så får vi se vad vi har.

  13. -Svenska.
    -Grupparbete.

  14. -Har ni kommit i gång?
    -Ja.

  15. Matte - procent. Vi har några
    lektioner inför nationella provet.

  16. Procent är sån en bit
    som ska sitta som en smäck.

  17. Fysik. Ni har ju
    den nationella labbdelen kvar.

  18. Den ska ni göra på tisdag.
    Frågor kring den biten?

  19. -Visst var fysikprovet ganska okej?
    -Ja, det var inte så svårt, faktiskt.

  20. Blandat. "History".

  21. Andra världskriget.

  22. -Ska det bli prov?
    -Jag tror det.

  23. Det blir nån typ av förhör på det.

  24. "And English"?

  25. Sist gick vi igenom
    nationella provet.

  26. Då vet ni att det är NP nästa vecka.

  27. Oj!

  28. Nu måste jag kolla så att jag...

  29. Klockan 8.30-9.50.

  30. Då är det uppsats.

  31. Det här kommer inte att sluta bra.

  32. Jag kommer att vara klar
    typ tio timmar efter.

  33. Den här dagen är ni i aulan.
    Inga konstigheter.

  34. Nåt mer?

  35. Då har ni en kvart på er. Utnyttja
    den tiden till att skriva biologi.

  36. Plugga engelska. Lite matte.
    Skutta ut och hämta nåt i skåpet.

  37. Du får börja, Sofia. Vad känner
    du själv att du är nöjd med?

  38. Kanske inte så mycket alls.
    Jag vet inte.

  39. Jag ser bara sånt
    som jag inte är nöjd med just nu.

  40. Nu börjar jag förklara.

  41. Nu när jag får sjuor tänker jag inte
    vara så där snabb och forcerad-

  42. -utan kanske skriva mer på tavlan.
    Lugn och fin.

  43. Vad tycker ni andra om det här?

  44. Jag skrev: positiv och pepp,
    samtidigt rak och styr alltihop.

  45. Eleverna fick ju chansen
    att tänka lite grann.

  46. Efteråt sa du: "Nu gör vi det här."

  47. Då hade alla som behöver repetera
    chansen att komma till dig.

  48. Det var ett exempel på nån som känner
    en klass och har en bra styrning.

  49. Bra att ni gick igenom alla ämnen.

  50. Eleverna är delaktiga och får
    vara med och spåna och tänka till.

  51. Det är inte bara
    för att vi inte har koll på allt.

  52. De får tänka till.
    De får den här tiden att tänka till.

  53. Och så tar ni tillvara på tiden.

  54. Det är jätteviktigt att den här
    extratiden inte bara flyter ut-

  55. -bara för att man inte har nåt...

  56. All tid gick inte åt,
    så ni började jobba med nåt direkt.

  57. -Känner du igen det som de säger?
    -Ja, det tror jag nog.

  58. Det här funkar med min klass.
    Jag känner dem väl.

  59. Vi kan snabba över de här bitarna.

  60. Det blir ju snitsigare sen när det
    kommer en sjua som jag inte känner.

  61. Vi ska ta lite funderingar kring det.

  62. Du sa att det är viktigt att både
    du och eleverna har koll på veckan.

  63. Når ni det syftet här?

  64. Jag tror det. Rätt så skapligt.

  65. Sen är det så att de inte vet riktigt
    på måndagen vilka läxor de har.

  66. Jag tycker att det verkar
    som om du hade koll på det mesta.

  67. Då är min fråga: Varför inte fråga
    eleverna vad de har koll på?

  68. -Jag kan ha missat poängen här...
    -Kan det handla om mig?

  69. Om att jag gärna vill ha koll.
    Jag får väl bara tugga i mig det.

  70. Vi har pratat om att
    eleverna ska hålla i klassrådet.

  71. Jag är skitdålig på det. Det är
    smidigare för mig att ha styrningen.

  72. Ska vi ha järnkoll på allt, eller
    ska eleverna ta större eget ansvar?

  73. Vad skulle eleverna tjäna på
    att de tar större ansvar i det här?

  74. Ger man dem uppgifter som de klarar
    av... Och det här klarar de ju av.

  75. Det växer de ju i, så klart.

  76. Det här aktualiserar nåt som vi har
    pratat om tidigare: elevernas behov.

  77. Vi pratade om demokrati och att
    ta större ansvar för studierna-

  78. -och kunskapandet-

  79. -kontra mina behov
    och min personlighet som lärare.

  80. Hur kan man tänka kring det här?
    För det är ju två viktiga delar.

  81. Jag måste få det att funka för mig,
    annars funkar det inte för gruppen.

  82. Men en sån här sak kan jag släppa på.
    Det är ju egentligen lite löjligt.

  83. Får jag ordning och styr på en grupp,
    först och främst...

  84. Och det har jag ju haft på den här.

  85. Då skulle jag ju
    kunna släppa på bitar.

  86. Det måste ju funka för mig också.

  87. Vad behövs för att du ska lyckas?

  88. Kanske att nån talar om det för mig.

  89. Det är ju inte mycket svårare än så.

  90. Jag låter eleverna hålla i klassrådet
    - en ordförande och en sekreterare.

  91. Men jag är ju med.
    Jag är ju där och styr i alla fall.

  92. -Jag pratar nog mest i alla fall.
    -Du är nog inte direkt tyst.

  93. Jag har en dagordning vid
    varje klassråd och försöker med den.

  94. De är inte helt bekväma med att stå
    där framme, men det är ju en övning.

  95. Man hamnar i den situationen ibland,
    och har man då tränat lite grann-

  96. -kanske det blir lättare efter hand.

  97. När jag tänker på varför jag inte
    gjorde såna här saker från början...

  98. Jag försöker nog skydda dem ibland.

  99. Det här med att gå fram.
    Vissa törs inte.

  100. Om man bara säger att det är deras
    tur tuggar de i sig och fixar det.

  101. Ibland vill jag rädda dem ifrån saker
    som de inte ska bli räddade ifrån.

  102. Vi tar upp några saker som ni tar
    med er ut från den här diskussionen-

  103. -och som ni vill komma ihåg.

  104. Jag har inte den kollen som du har
    på vad de jobbar med hela tiden.

  105. Jag har koll på just den veckans
    läxor och försöker påminna dem.

  106. Det skulle vara bra att ha mer
    koll på vad som händer i alla ämnen.

  107. Jag ska jobba på att lägga ansvaret
    på eleverna på ett annat sätt.

  108. Involvera eleverna mer
    i det jag sysslar med på klassrådet.

  109. Att de ska vara ordförande och så
    vidare är ju nåt som jag har bestämt.

  110. Jag kan involvera dem mer i
    tanken bakom och hur de vill ha det.

  111. Jag ser ju också
    brister i det jag gör.

  112. Och det är ju, framför allt,
    ur sekreterarsynpunkt.

  113. Det blir
    väldigt kortfattade protokoll-

  114. -där man, som förälder, för det här
    skickas ju hem till föräldrarna...

  115. Det är svårtolkat, så jag måste
    lära dem att skriva mer utförligt.

  116. Det har de ju nytta av i våra ämnen.

  117. Vi vill ju att de ska var utförliga-

  118. -och redogöra ordentligt
    för saker och ting.

  119. Det tänker jag jobba vidare med.

  120. Jag skulle också vilja att eleverna
    blev mer delaktiga än de har varit.

  121. De kan hålla i klassrådet själva-

  122. -och kanske träna lite på den biten
    med att prata inför kamraterna.

  123. Och sen skulle det vara bra om man
    kunde ha det lite mer som du hade.

  124. Du gick igenom alla ämnen.

  125. Det blir som ett slags reflektion
    också - en reflektionstid.

  126. Tack så mycket.

  127. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever, Elevinflytande, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Hur påverkar betygssamtal relation till elev?

Något som inte blir enklare utan snarare svårare med åren är betygssättning, menar forskaren Ilona Rinne som själv har lång erfarenhet av att jobba som lärare på gymnasiet. Betygssamtalen kan påverka relationen mellan lärare och elev eftersom situationen ofta känns olustig från båda parter. En förklaring som Ilona sett i sin forskning är att det ofta uppstår ett spänningsfält mellan lärarens professionella uppdrag som regleras av skolans styrdokument och den mellanmänskliga individuella relationen till varje elev. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Lärarnas arbetsbörda

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?