Titta

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Om UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Föreläsningar om ljud och hörsel, om allt från cochleaimplantat för skolbarn till ljudmiljöer i öppna kontorslandskap och om hur det är att skilja sig från normen på olika sätt. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer : Ljudmiljön i öppna kontorslandskapDela
  1. Per Germundsson, från Malmö högskola.
    Institutionen för socialt arbete.

  2. Lektor i socialt arbete med inrikt-
    ning mot handikapprehabilitering.

  3. Jag ska i dag prata om ljudmiljön
    i öppna kontorslandskap.

  4. Det är mitt fokus för dagen.
    Öppna kontorslandskap-

  5. -med fokus på ljudmiljön i relation
    till personer med nedsatt hörsel.

  6. I dag är det begränsat med tid. Min
    idé är att ta mig genom en bakgrund-

  7. -och kontextbeskrivning, prata
    en del om forskning översiktligt-

  8. -fördjupa mig i en aspekt
    av de här frågorna-

  9. -nämligen kommunikationen-

  10. -som ligger väl i linje
    med det som Ingela pratade om.

  11. Skolan kan man också uppfatta som
    en arbetsplats, om man så vill.

  12. Det där ska vi göra.

  13. Man kan fundera på det här med
    god ljudmiljö på arbetsplatsen.

  14. Det är en del utav en övergripande
    idé om ett inkluderande arbetsliv.

  15. Eller att alla ska ha möjlighet till
    fullt deltagande i samhället-

  16. -och arbetslivet på lika villkor.

  17. Jag ska återkomma i slutet till några
    offentliga texter kring det här-

  18. -som kan vara intressanta
    att förhålla sig till.

  19. Det finns
    ett antal olika trender i samhället.

  20. En utav dem har rört sig kring
    hur vi ska bygga våra kontorsmiljöer.

  21. Hur ska de se ut?

  22. Det böljar mellan
    öppna kontorslandskap-

  23. -till de minsta cellkontoren.

  24. Runt sekelskiftet 1800-1900 började
    man ha möjlighet-

  25. -att bygga större lokaler,
    stålkonstruktioner, lysrör o.s.v.

  26. Det gjorde att man kunde bygga större
    lokaler. Ibland kallas de trälhav.

  27. Man satte arbetarna i stora hav-

  28. -övervakade av nån högre tjänsteman.

  29. Sen har det gått i vågor.
    Ibland har man förordat-

  30. -att sitta i egna rum för att det
    skulle vara effektivare och bättre.

  31. I dag i Sverige ser vi
    en trend mot öppna kontorslandskap.

  32. Det är så som det oftast ser ut
    i dag.

  33. Om vi sätter det i relation till
    personer med hörselnedsättning-

  34. -kommer frågan om ljudmiljön upp
    mycket?

  35. Jag vill hävda att den aspekten
    ofta är ganska förbisedd-

  36. -när det gäller kontorsmiljöer.

  37. Jag ska ha en faktaruta här.

  38. Det här är från HRF,
    som jag lånat siffror från.

  39. Är det här ett stort problem?

  40. Det kan man hävda om antalet personer
    med hörselnedsättning som påverkar-

  41. -deras möjlighet att uppfatta vad
    andra säger uppgår till 1,3 miljoner.

  42. Om vi ska tro på HRF och siffror
    som man har sammanställt från SCB.

  43. Om vi flyttar in i arbetslivet.
    Hälften av alla anställda i Sverige-

  44. -uppger att ljudmiljön på jobbet är
    ett problem varje dag eller vecka.

  45. Fyra av tio har svårt att höra
    vad andra säger på jobbet-

  46. -på grund av störande ljud.
    40 procent ungefär.

  47. Bland personer som arbetar
    i kontorslandskap-

  48. -uppger nästan sex av tio att de
    upplever att ljudmiljön är störande.

  49. Så jag tycker att det är väl värt
    att fundera på de här frågorna.

  50. Man kan fundera på öppna kontors-
    landskap ur ett antal perspektiv.

  51. Jag har listat fyra stycken här.

  52. Jag tänkte börja med att prata om hur
    man kan resonera kring landskapen.

  53. Ett perspektiv är arbetsgivarens.

  54. Arbetsgivaren kanske kommer med
    ekonomiska argument.

  55. "Vi behöver inte så stora lokaler
    om inte alla ska ha enskilda rum."

  56. Sen är det också nån slags idé
    kring kreativa möten-

  57. -att vi ska arbeta
    i nya konstellationer-

  58. -och ha möjlighet att arbeta
    tillsammans i den kreativa miljön-

  59. -som också ska skapa samhörighet.

  60. Och vi ska förhoppningsvis
    arbeta effektivare.

  61. Sen kan det i bakgrunden finnas
    en idé om bättre kontroll.

  62. Men det får vara upp till varje
    arbetsgivare att besvara i så fall.

  63. Sen finns det naturligtvis
    ett arbetstagarperspektiv.

  64. Ofta är det mer kritiska kommentarer.

  65. Man känner
    att den här typen av arbete-

  66. -kräver kontinuitet, koncentration,
    lugn, avskildhet o.s.v.

  67. Man upplever ofta att man blir störd
    på sin arbetsplats av andra.

  68. Lagstiftningen är ett annat
    perspektiv som man kan inta.

  69. Arbetsmiljölagen säger så här
    om jag läser innantill. Det står:

  70. "De arbetshygieniska förhållandena
    när det gäller luft, ljud och ljus"-

  71. -"ska vara tillfredsställande."

  72. Arbetsmiljöverket säger
    när de talar om buller...

  73. Jag talar om buller som ligger under
    gränsvärdena för skadligt buller.

  74. Det här är mer samtalsstörande ljud.
    De skriver om buller:

  75. "Icke önskvärt ljud omfattar både
    hörselskadligt och störande ljud."

  76. Man ska arbeta för att
    bullerexponeringen ska minska.

  77. Sen kan man tänka ur
    ett handikappspolitiskt perspektiv.

  78. I FN:s deklaration-

  79. -om rättigheter för personer med
    funktionsnedsättning står det:

  80. "Konventionsstaterna erkänner rätten
    till arbete på lika villkor."

  81. Innebär det
    att det ska vara likadant-

  82. -eller ska förutsättningarna vara
    möjliga för personer-

  83. -att arbeta i de här miljöerna?

  84. Lite olika perspektiv.

  85. Sen sa jag att jag skulle
    redovisa lite kring forskning-

  86. -om det här med kontorslandskap.

  87. Man kan säga att det är
    lite av en blandad kompott.

  88. Men i en forskningsöversikt från 2005
    kan man konstatera-

  89. -att de öppna kontorslandskapen
    minskar-

  90. -de anställdas känsla av integritet
    och arbetsglädje.

  91. Det medför ökad kognitiv belastning,
    och i många fall försämrar det-

  92. -de mellanmänskliga relationerna.
    Kanske blir man arg på-

  93. -personen som stör en.
    Studier visar också-

  94. -att effektiviteten ofta minskar och
    sjukskrivningarna ökar.

  95. Sen finns det studier som talar
    emot det, om man planerar bra-

  96. -och man kanske kan ha möjligheter
    att flytta runt.

  97. Men man har funnit ganska många
    negativa effekter utav det här.

  98. Man kan säga
    att forskningen är överens om-

  99. -att vi påverkas av kontorslandskap.
    Om man tittar på ljud...

  100. För det är inte bara generellt
    som jag vill prata om det här i dag.

  101. Den här studien säger
    att ljud är den enskilda faktor-

  102. -som i störst utsträckning påverkar
    produktiviteten i kontorsmiljöer.

  103. Mer än ljusförhållande
    och planlösning.

  104. Ljud påverkar produktiviteten mycket.
    Personer med hörselnedsättning-

  105. -upplever högre ljudnivåer
    i kontorsmiljöer som mer störande.

  106. Det är ett mödosamt arbete-

  107. -att vistas i de här miljöerna
    för normalhörande-

  108. -men kanske särskilt för personer
    med hörselnedsättning.

  109. Sen sa jag att jag skulle borra
    lite mer i-

  110. -en aspekt av de här
    kontorslandskapen och ljudmiljöerna.

  111. Då tänker jag lyfta upp frågan om
    kommunikation. Kommunikationsfrågan.

  112. Varför ska vi fundera på
    den här typen av frågor?

  113. Ja, man kan konstatera-

  114. -att ofta ställs det höga krav
    på våra arbetsplatser.

  115. Vi ska vara duktiga på
    att kommunicera.

  116. Vi ska ha en social kompetens, kunna
    möta folk på ett naturligt sätt-

  117. -och kommunicera och samtala med
    dem.

  118. Mot det här står problemet för
    personer med hörselnedsättning.

  119. Man har svårt att uppfatta tal i
    miljöer där det finns bakgrundsljud.

  120. Tal är nånting-

  121. -som blir väldigt svårt för många
    i den här miljön att uppfatta.

  122. Det är en stor ansträngning.

  123. Man måste ha strategier
    för att ta sig igenom arbetsdagen.

  124. Då blir det omöjligt att visa upp
    den här efterfrågade kompetensen.

  125. Man hämmas i sin möjlighet
    att visa upp den här kompetensen.

  126. Det här samtalet har...

  127. Samtalet som en del i
    kommunikationsprocessen...

  128. Samtalet är ett vanligt sätt att
    kommunicera med våra arbetskamrater.

  129. Samtalet är en viktig del
    i det gemensamma meningsskapandet-

  130. -som vi ägnar oss åt.

  131. I arbetslivet
    men också på alla arenor i övrigt.

  132. Så om vi vill visa upp
    den här möjligheten-

  133. -att vara kommunikativa och sociala-

  134. -hämmas detta av
    de här samtalsstörande ljuden.

  135. Som blir mer framträdande
    i de öppna kontorsmiljöerna.

  136. Om vi fortsätter på
    arbetslivsperspektivet-

  137. -så är den här komponenten
    kommunikation...

  138. Det handlar om...

  139. Kommunikation är en viktig komponent
    i att kunna umgås på arbetsplatsen.

  140. Om man tar ordet "samtala"
    kan vi lyfta det till-

  141. -att man sam-talar.
    Man talar tillsammans med nån annan.

  142. De högt ställda kraven på kommuni-
    kation är en källa till stress.

  143. Kanske t.o.m. till extraarbete.

  144. "Gör jag rätt? Vad var det som sas?"

  145. Vad menas med en arbetsinstruktion?
    "Har jag förstått rätt?"

  146. I kundkontakten:
    "Har jag förstått vad kunden vill?"

  147. Så den här typen utav frågor
    blir då problematiska.

  148. Mot den här bakgrunden av forskning-

  149. -kan man försöka komma fram till
    nån konklusion.

  150. Forskningen säger
    att kommunikationen mellan människor-

  151. -hindras i ljudintensiva miljöer.
    Det kan resultera i ett utanförskap-

  152. -och kanske i svårigheten
    att uppvisa den här kompetensen.

  153. Det är jobbigt för personen
    som ska hantera det här.

  154. Man har svårigheter att ingå i
    det sociala livet på arbetsplatsen.

  155. I förlängningen får man
    minskad möjlighet till inflytande-

  156. -och att arbeta
    på samma sätt som andra.

  157. Som det stod
    i de officiella dokumenten.

  158. Jag ska avsluta med att läsa
    några rader ur de här texterna.

  159. Det ena är strategin för genomförande
    av funktionshinderspolitik.

  160. Det står: "En utgångspunkt
    för regeringens politik är"-

  161. -"att allas kompetens och vilja
    att arbeta ska tillvaratas."

  162. "Förutsättningarna för personer med
    funktionsnedsättning att få arbete"-

  163. -"måste förbättras."
    Ett av de officiella dokumenten.

  164. Sen finns det en SOU som heter
    "Åtgärder för ett längre arbetsliv".

  165. Där för man in perspektivet
    att vi blir allt äldre.

  166. Vi kommer att avkrävas att jobba
    allt längre. En sak vet vi:

  167. Hörselnedsättning ökar markant
    med stigande ålder.

  168. Vi har alltså på så sätt ett inbyggt
    problem som kommer att bli större.

  169. Ju längre arbetsliv, desto större
    hörselnedsättningsproblem.

  170. Det här tas också upp
    i Riksdagens rapport-

  171. -"Ett förlängt arbetsliv". Det kommer
    att krävas att vi arbetar längre.

  172. Och alltmer accentueras
    den här problematiken.

  173. Jag ska inte läsa fler
    offentliga texter, utan avsluta.

  174. En konklusion av det här skulle vara-

  175. -att vi måste göra nånting gemensamt.
    Det är en komplex problematik.

  176. Alltså måste vi tänka på
    ett holistiskt sätt.

  177. Dels är det en politisk fråga.

  178. Att knyta arbetsmiljölagstiftningen
    närmare arbets...

  179. Att knyta frågorna till
    arbetsmiljölagstiftningen-

  180. -och knyta den till
    de arbetsmarknadspolitiska frågorna.

  181. Det är en politisk fråga
    och ett stort ansvar.

  182. Sen har vi arbetsgivarnas ansvar.

  183. De har också ansvaret
    för arbetsmiljön.

  184. Så här finns en part.

  185. Den sista parten som jag tänkte nämna
    är vi alla.

  186. Alltså omgivningen.

  187. Det kan vara arbetskamraterna,
    det kan vara cheferna, o.s.v.

  188. Alltså de som vi samtalar med.

  189. Att vi har förståelse
    och lyssnar på varandra.

  190. Individen har ett eget ansvar-

  191. -men jag skulle vilja att vi inte gör
    det till ett individuellt ansvar-

  192. -utan att vi ser att individen är
    en del i ett större sammanhang.

  193. Så vi får nog hjälpas åt,
    helt enkelt. Tack så mycket.

  194. Stort tack, Per.

  195. Det finns möjlighet för
    en fråga från publiken.

  196. Som hörselskadad
    kan jag bara hålla med om allt.

  197. Men forskarna har väl också
    ett ansvar?

  198. Vad gör ni för att föra ut
    era goda tankar?

  199. Det kan man absolut konstatera
    att det finns.

  200. Jag och Berth Danermark har skrivit
    ett kapitel i antologin.

  201. Där är en utav slutraderna
    att det krävs mer forskning.

  202. Det krävs också naturligtvis
    att de här resultaten förs ut.

  203. Ett sätt att föra ut det är i dag,
    att vara delaktig i en antologi.

  204. Men det är alldeles riktigt.
    Forskarvärlden ska inte glömmas bort.

  205. Ann-Christine Gullacksen.
    Hörselforskare.

  206. Jag kan hänvisa till skrifter
    som forskare skrivit genom åren-

  207. -och spridit via HRF
    och Hörselfrämjandet tidigare.

  208. Det är skrivet på ett sätt som kan
    användas av hörselskadade själva-

  209. -till arbetsgivare och arbets-
    kamrater. Så det finns en del.

  210. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbetsmiljö, Företagsekonomi, Kontorslandskap, Ljud, Personaladministration
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Cochleaimplantat för barn

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörapparaten av eller på?

Åsa Alftberg, etnolog vid Malmö högskola, talar om cochleaimplantat och tar upp ett exempel med en intervjuperson som stänger av sin hörapparat för att orka med vissa ljudmiljöer. Det finns en moralisk laddning i att stänga av eller vara på. Man utmanar normen att alltid sträva efter att vara hörande. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörselskadad i offentliga rum

Det kan vara svårt att inte höra på offentliga platser som restauranger och simhallar. Vissa tar då tillflykt till dövklubbar som inte ser dövheten som en sjukdom som ska behandlas. Elisabet Apelmo, Malmö högskola, berättar här om så kallade deaf communities och utmaningarna som dagens hörselskadade kan hamna inför. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Habilitering för invandrarbarn

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Jag klarar mig själv!

Teknik är överallt omkring oss. Och med personlig assistans kan tekniken bli en integrerad del av en själv. Hanna Egard, Malmö högskola, har gjort en intervjustudie där personer med funktionsnedsättning berättar om hur tekniken blir så integrerad i ens person att man inte tänker på den längre. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Delaktighet och habilitering

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Inkluderande design och funkofobi

En paneldiskussion om tillgänglighet där forskare från olika universitet talar om allt från inkluderande design som exempelvis kan vara att blinda inte vill ha fönster till vikten av orden som används för att beskriva dem utanför normen. Medverkande: Elisabet Apelmo och Åsa Alftberg, Malmö högskola, Per Koren Solvang, Høgskolen i Oslo og Akershus och Ingela Holmström, Stockholms universitet. Moderator: Kristofer Hansson. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.