Titta

UR Samtiden - Gestaltning i rummet

UR Samtiden - Gestaltning i rummet

Om UR Samtiden - Gestaltning i rummet

Föreläsningar på temat gestaltning i rummet, om konst och ljud i offentligheten. Inspelat den 29 mars 2016 på Vallabiblioteket i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Gestaltning i rummet : Det ljudande stadsrummetDela
  1. Till Linköping och Jönköping med
    avgångstid 15.01 står nu på spår 1a.

  2. Ja, jag heter Lars Jonsson.
    Jag kommer från Norrköping.

  3. Nästan med pendeln,
    men i dag åkte jag bil.

  4. Jag tog inte Östgötapendeln,
    som vi hörde här.

  5. Annars skulle det ha låtit så här
    när jag trädde an min resa.

  6. Ni kanske känner igen er
    i det ljudet.

  7. Jag tänkte försöka ge er ljudbilder
    och förklaringar kring-

  8. -hur vi på KSM-avdelningen
    arbetar med ljudmediet-

  9. -när vi uppmärksammar den ljudmiljö
    som vi lever i-

  10. -och det omgivande ljudlandskapet,
    som man kan kalla för "soundscape".

  11. Hur vi försöker förstå det
    och undersöka det med studenterna.

  12. Man kan säga att vi utför
    ett grundläggande forskningsarbete-

  13. -på studentnivå.

  14. Det kan utgöra ett material
    för gestaltning, för vidareföring.

  15. Det blir lite som att gå
    från köpcentret, från gallerian-

  16. -till galleriet. Att gestalta detta
    i ett utställningsrum.

  17. Eller på en offentlig plats
    i form av en ljudinstallation.

  18. De studenter som jag kommer
    att anknyta till här och nu-

  19. -är från en fristående kurs
    som heter Ljudkultur.

  20. Vi har även grundutbildning och högre
    utbildning på magister och master.

  21. Men på Ljudkultur
    kan vi komma lite längre-

  22. -just inom ljudmediet.
    Vi har tid att fördjupa oss.

  23. Vad är det här med ljudmiljö för nåt,
    och det ljud vi befinner oss i?

  24. Hur låter det härinne?
    Det är ganska tyst.

  25. Lite fläktar och annat i bakgrunden,
    men en ganska stillsam miljö.

  26. Inte mycket människor
    som rör sig här för tillfället.

  27. Det är där vi måste börja:

  28. Rummen som vi är i,
    rummen som vi verkar i och rör oss i.

  29. Att börja lyssna.

  30. Kunskapen om ljud hamnar mycket
    om att lära sig att lyssna.

  31. Få större öron. Eller "happy new
    ears", som John Cage uttryckte det.

  32. Det finns olika lyssningsövningar
    som man kan ägna sig åt.

  33. I detta, och även i begreppet
    "soundscape", har vi en utgångspunkt-

  34. -i författaren, forskaren
    och musikern Robert Murray Schafer.

  35. Han är kanadensare. Jag tror
    han lever, fast han är nog gammal nu.

  36. Han har varit verksam länge.

  37. Han skrev en epokgörande bok-

  38. -som heter "The Soundscape"...
    Rättare sagt:

  39. "Soundscape: Our Sonic Environment
    and the Tuning of the World."

  40. Den skrevs redan
    i mitten eller slutet av 70-talet.

  41. Den är fortfarande väldigt aktuell
    och utgör en grundutgångspunkt-

  42. -för synsättet och kunskapen kring
    ljud, ljudmiljöer och "soundscapes".

  43. Schafer har fått uppföljare.
    En är Peter Englund-

  44. -som har skrivit "Tystnadens historia
    och andra essäer".

  45. En kort svensk version
    av Schafers "soundscape"-forskning.

  46. Och bilden
    av det svenska ljudlandskapet.

  47. Men Englund har hämtat det mesta
    från Schafer.

  48. Vad är ett "soundscape"?
    Det är ett vitt begrepp-

  49. -som har fått ett allt vidare begrepp
    in i den konstnärliga världen.

  50. Från början handlade det
    om ljudlandskapet vi är i.

  51. Att kunna lära sig identifiera
    och se vad det betyder.

  52. Alla de saker vi hör. Sen har det
    blivit ett begrepp i konstsammanhang.

  53. Det är ett vitt begrepp. Vi
    ska lyssna på ett annat ljud här...

  54. ...som Schafer
    också brukar hänvisa till.

  55. Som ett exempel...

  56. ...på ett sorts urljud.

  57. Ett tidigt ljud
    i jordklotets historia.

  58. Och i människans också.

  59. När du hör det här ljudet...

  60. ..är jag ganska säker på
    att du får upp en bild.

  61. En eller flera inre bilder.

  62. Kanske av en plats du har besökt,
    en plats som du känner.

  63. Eller en plats som du längtar till.

  64. Det kan väcka minnen.

  65. Känslor.

  66. För de flesta människor
    har ljudet en lugnande effekt.

  67. Ljudet av vatten, ljudet av havet.

  68. Och det kan förklaras på olika sätt.

  69. Det är ett ljud
    vi har levt med i många generationer-

  70. -och som har haft en viktig betydelse
    för vår överlevnad.

  71. Vi lever också i vatten innan
    vi föds. Vi föds ur fostervatten.

  72. Vatten omger oss tidigt i livet.

  73. Havets ljud är ett exempel på vad
    man kan kalla ett arketypiskt ljud-

  74. -som det också finns mycket historier
    om. Myter, berättelser.

  75. Det finns i alla kulturer
    och i alla skepnader.

  76. Både onda och goda,
    destruktiva och konstruktiva.

  77. Men när vi lyssnar
    på det här ljudet av havet...

  78. ...är det inte havet i sig. Ljudet
    av havet är inte samma sak som havet.

  79. Det vi hör och känner och upplever
    är vår föreställning om havet.

  80. Det är också det här ledet-

  81. -som jag med studenterna
    försöker bli mer uppmärksam på.

  82. Vad är det vi gör med ljudet
    när vi omvandlar det i vårt sinne?

  83. Det blir en transformering.

  84. Vi har våra inre bilder.
    Ljud är ett visuellt medium.

  85. När vi hör ett ljud
    så får vi upp en bild.

  86. Och det finns en massa
    kulturella referenser runt det här.

  87. Erfarenheter, beroende
    på vilken kultur vi kommer från-

  88. -vilket sammanhang vi lever i.

  89. Vi har just de föreställningarna och
    de associationerna kring havsljudet.

  90. Vi arbetar
    med de mänskliga föreställningarna-

  91. -de mänskliga förväntningarna
    och associationerna-

  92. -snarare än ljuden i sig själva.

  93. Sen blir det dessutom en mediering,
    en överföring.

  94. Någon har spelat in ljudet.

  95. Vi spelar upp det
    via elektroniskt medierad apparatur.

  96. En sorts förvrängning, filtrering,
    av det här.

  97. Som gör att vi frigör oss ifrån-

  98. -eller distanserar oss
    från det ursprungliga.

  99. Det svåra är just
    att det påverkar oss så olika.

  100. Våra upplevelser av ljud är så olika.

  101. När jag sa att ni ser bilder av det,
    så såg ni ju alla olika bilder.

  102. Var och en har sitt
    att referera till.

  103. Därför är det svårt
    när man gestaltar ljud...

  104. ...att veta hur publikens ljud
    faktiskt fungerar.

  105. Man får utgå från sig själv och sin
    magkänsla. Man kan inte veta säkert.

  106. Det finns olika uppfattningar. Man
    reagerar ofta känslomässigt på ljud.

  107. Det ligger nånstans
    djupt i vårt omedvetna.

  108. Allt det här får man bolla med
    och förhålla sig till.

  109. Jag kan ta ett annat exempel
    på komplikationen-

  110. -i det här med medieringen
    och tekniken.

  111. Se om ni kan urskilja vad det här är.

  112. Det här kanske inte är lika behagligt
    som havsvågorna.

  113. Kanske har
    mer obehagliga associationer.

  114. Det här getingboet,
    som det faktiskt är.

  115. Men sen händer det nåt
    med den här inspelningen.

  116. Ljudet börjar sakta förvanskas,
    förvrängas.

  117. På elektronisk väg.

  118. Det är inte mycket kvar
    av getingarna.

  119. Att bearbeta konkreta ljud har gjorts
    länge i konstnärliga sammanhang.

  120. Ända sedan 1950-talet.

  121. Det kallas för "musique concrète",
    eller konkret musik.

  122. Det jag ville säga med det här,
    är att det är svårt att dra gränsen-

  123. -när det upphör att vara getingar
    och blir elektroniskt ljud.

  124. Det är elektroniskt ljud hela tiden.

  125. Men så länge vi kan urskilja
    getingarna har vi vår bild tydlig.

  126. Vi har vårt minne av dem.

  127. Men det är ändå
    som sagt väldigt relativt.

  128. Och manipulativt, kan man säga.

  129. Jag som spelar upp ljudet,
    kan manipulera det och styra det.

  130. Och därmed också påverka
    er upplevelse och era känslor.

  131. Den aspekten på gestaltningen
    gör att man måste vara varsam.

  132. Kanske inte alltid förstöra
    och förvränga.

  133. En annan aspekt på "soundscape"
    är den kulturella biten.

  134. Hur vi har haft ljud omkring oss
    som har haft olika funktion...

  135. ...genom historien.

  136. Det här till exempel...

  137. Kyrkklockan kallar till gudstjänst-

  138. -men förr ringde den också om brand
    och alla möjliga händelser-

  139. -i forna tiders samhällen, om man går
    tillbaka hundratalet år och mer.

  140. Man kan också göra en parallell
    till det här ljudet.

  141. Som på liknande sätt förstås
    kallar till bön.

  142. Det här är två jämställda ljud
    funktionellt. De har samma funktion.

  143. Men de har olika konnotationer,
    olika associationer för oss i dag.

  144. Med de olika kulturella bakgrunder
    som det signalerar.

  145. Men de har i många kulturer
    varit väldigt likställda-

  146. -de kristna och muslimska ljuden.

  147. Ljudet som funktion. Då pratar vi
    inte om musik eller estetik-

  148. -utan då har vi
    den mer kommunikativa funktionen.

  149. Man kan rada upp hur många exempel
    som helst genom historien.

  150. Det är också ljud som signal
    på olika saker, som tecken på makt.

  151. Kyrkklockan är även den makten-

  152. -när religionen
    var en maktfaktor som styrde-

  153. -och byggnaderna
    var ett uttryck för auktoritet.

  154. Så kan man analysera ljudet ur
    en historisk synvinkel. Ljudhistoria.

  155. Det är det som bland annat
    Robert Murray Schafer gör.

  156. Sen tänkte jag att
    vi ska gå mer från det faktiska-

  157. -till vad man kan kalla
    för det artefaktiska.

  158. Den bearbetande,
    mer estetiska dimensionen.

  159. Vägen dit går delvis
    genom ett vidgat lyssnande-

  160. -och ett vidgat musikbegrepp.
    Jag har redan nämnt konkret musik.

  161. Man spelade in konkreta ljud
    och gjorde musikaliska kompositioner-

  162. -på 50-talet.

  163. Jag har redan nämnt John Cage-

  164. -som var en viktig filosof och
    kompositör från 40-talet och framåt.

  165. Han pläderade för ett vidgat begrepp,
    att höra musik på annat sätt.

  166. Att allt kan bli musik, allt som
    låter har en konstnärlig dimension.

  167. Det handlar om hur vi lyssnar
    och förhåller oss till det.

  168. Det som jag kan uppfatta som
    konstnärligt skapad musik blir det.

  169. Vi kan säga att vi redan har lyssnat
    på kompositionen med getingboet.

  170. Vi kan kalla det en komposition.

  171. I kursen Ljudkultur, som jag nämnde-

  172. -så har vi haft en övning...

  173. ...där vi har varit ute
    och lyssnat på ett köpcentrum.

  174. Mirum Galleria i Hageby,
    södra Norrköping.

  175. Som ett exempel. Vi har tidigare
    dokumenterat Norrköping anno 2011.

  176. Det resulterade i en cd-utgåva som
    finns på Stadsmuseet i Norrköping.

  177. Vi har dokumenterat 22 olika platser
    och aktiviteter i Norrköping-

  178. -som ett sorts tidsdokument.
    Norrköpings "soundscape" 2011.

  179. Vi har också inventerat
    Linköpings ljud.

  180. Vilka som är typiska Linköpingsljud.
    Vi vet inte om det blir en cd-

  181. -eller nån webbpublikation.

  182. Nu som sagt har vi varit
    i Mirum Galleria, som den heter.

  183. Vi ska lyssna på
    hur det låter där.

  184. Då ska vi se...

  185. Hoppsan.

  186. Det här är som vilket köpcentrum
    som helst, kan man säga.

  187. Även om det är stort.

  188. Den här inspelningen
    är gjord på en stor, öppen yta...

  189. ...som genererar mycket ljud.
    Mycket människor.

  190. Det rullar också bakgrundsmusik.

  191. Ljudet från parkerande bilar
    från ovanvåningen.

  192. Skramlet från kundvagnar.

  193. Det är caféljud och rulltrappor.
    Bullernivån är rätt hög.

  194. Jag har mätt upp
    mellan 62 och 65 decibel.

  195. Vilket bara är en abstrakt siffra,
    men det är rätt mycket ljud.

  196. Och det vi gör då till att börja med
    är att lyssna och iaktta-

  197. -och försöka beskriva det
    på ett relevant sätt.

  198. Vi spelar in det.

  199. Vi har olika begrepp och terminologi
    för att analysera det-

  200. -så att det blir begripligt.

  201. Vi levererar även ett visst underlag
    till de som driver den här gallerian.

  202. De är själva angelägna
    om att försöka förbättra ljudmiljön.

  203. Det är lite olika med det
    på olika platser.

  204. Hur medveten man är om ljudmiljön.

  205. Här har man kommit så långt
    att man ser problemet.

  206. Man har försökt åtgärda det.

  207. Det är för bullrigt och oroligt
    på nåt sätt.

  208. Det paradoxala är att man provade
    att spela upp fågelkvitter.

  209. Man tänkte
    att det skulle vara lugnande.

  210. Folk började klaga över
    att de inte hörde musik.

  211. De hade popmusik
    som rullade på en slinga.

  212. Det är också det här
    med hur människor uppfattar olika-

  213. -och har olika värderingar
    kring ljudlandskap.

  214. Jag kan göra nåt som passar några,
    men det passar inte alls andra.

  215. Det är en svår uppgift
    att ljudsätta en offentlig miljö-

  216. -och få det att fungera för
    många människor och bli uppskattat.

  217. Vi är i alla fall med
    och försöker lära oss mer om det här-

  218. -och analyserar det på olika sätt.

  219. Det är den aspekten,
    den utforskande aspekten.

  220. Vi mäter bullernivåer,
    analyserar frekvenser.

  221. I vilka frekvensområden låter det
    mest? Basregistret eller diskanten?

  222. För att förstå bättre
    hur det faktiskt hänger ihop.

  223. Sen går vi vidare med övningar där
    vi använder det som ett råmaterial-

  224. -för att kunna
    skapa små kompositioner-

  225. -på mer konstnärlig grund.

  226. Syftet är att de ska kunna spelas upp
    i gallerian, i köpcentret-

  227. -och tillföra ljudmiljön nånting,
    så att den blir behagligare-

  228. -för människorna som går där.

  229. Det är inte heller så lätt.
    Det kan också bli ett material-

  230. -som man vill spela upp i ett
    annat sammanhang, en ljudutställning.

  231. Det får vi se.

  232. Jag har med mig exempel
    som ni kan få höra.

  233. Hur det kan låta om vi blandar.
    Vi kan först höra exemplet-

  234. -på ett ljudspår enbart.

  235. Sen blandar vi det med ljudet
    som vi just hörde från gallerian.

  236. Det man ska ha med i sammanhanget-

  237. -är att det är
    ett anpassat ljudspår...

  238. ...som ska fungera
    på den här platsen.

  239. De här två exemplen som har gjorts
    av studenter är ganska lika.

  240. Man kan konstatera
    att de har tänkt ganska lika.

  241. Det andra låter så här.

  242. Vi hoppas fortfarande att fåglar
    ska ha en positiv påverkan.

  243. Att det är nåt man gillar att höra.

  244. De som har gjort det andra exemplet
    har varit lite smartare.

  245. Ni hör att ljudet låter ganska tunt.
    Så där lite sprött.

  246. Det är anpassat
    efter högtalarsystemet i gallerian.

  247. Plus att de också
    har tagit konsekvenserna-

  248. -när de har analyserat miljöljudet,
    eller ljudet på platsen.

  249. "I de här frekvenserna bullrar det,
    då gör vi ingen musik som krockar."

  250. "Då gör vi våra ljud
    i det här registret i stället."

  251. Det här ljudspåret
    funkar bättre ihop...

  252. ...med det andra.

  253. Nu kan vi testa det.
    Om vi mixar ihop det med...

  254. ...originalljudet. I kompositionerna
    ingår ljudelement från gallerian.

  255. Fast det är svårt att urskilja.

  256. Vi kanske ska höja lite.

  257. Och utan musiken låter det så där.

  258. Eller musiken... Kompositionen.

  259. Tillbaka igen.

  260. Jag vet inte vad ni tycker.
    I mina öron-

  261. -blir det en behagligare och rikare
    ljudbild av det här tillsammans.

  262. Det är inte samma sak som
    att höra det på plats i köpcentret.

  263. Vi kan få en aning om-

  264. -hur de här olika ljudvärldarna möts.

  265. Det beror på
    var man befinner sig på platsen.

  266. Det högtalarsystem som de har i huset
    är inte bra.

  267. Ljudkvaliteten på plats
    blir inte bra.

  268. Så att...
    Det är i alla fall ett exempel-

  269. -som sammanfattar
    vad det här går ut på.

  270. Man väljer om det ska spelas upp. Det
    kan spelas upp i annat sammanhang-

  271. -och göras mer utarbetat
    för ett annat rum.

  272. Ja. Det var i stort sett
    det som jag hade tänkt att visa er.

  273. Jag tror inte
    att jag har glömt nåt viktigt.

  274. Vi kan runda av med att...

  275. ...ta en tur med spårvagnen.

  276. Tillbaka till Norrköping.

  277. Och återigen påminna oss om
    att det här vardagliga-

  278. -är det som vi påverkas av hela
    tiden, utan att vara medvetna om det.

  279. Vårt dagliga "soundscape".

  280. En gammal spårvagn.

  281. Tack för mig.

  282. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det ljudande stadsrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Jonsson är lärare i ljudgestaltning och ljudproduktion vid Linköpings universitet och berättar om vad ljudlandskap är och om hur olika ljud kan påverka oss. Han berättar om studier av ljudet i en shoppinggalleria och om olika försök att förbättra ljudmiljöer genom att lägga till nya ljud. Inspelat den 29 mars 2016 på Vallabiblioteket i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan
Ämnesord:
Arkitektur, Ljud, Ljudkonst, Offentliga platser, Stadsplanekonst
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gestaltning i rummet

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gestaltning i rummet

Museet för glömska

Kosta Economou och Erik Berggren berättar om Museet för glömska. Genom utställningar och konstprojekt vill de skapa rum för reflektion som motvikt till dagens nyhetsförmedling. Här berättar de om bakgrunden till till museet, deras arbetssätt och om konstutsällningarna. Kosta Economou är universitetslektor vid Kultur, samhälle, mediegestaltning vid Linköpings universitet och Erik Berggren är forskningskoordinator vid Remeso, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Inspelat den 29 mars 2016 på Vallabiblioteket i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gestaltning i rummet

Det ljudande stadsrummet

Lars Jonsson är lärare i ljudgestaltning och ljudproduktion vid Linköpings universitet och berättar om vad ljudlandskap är och om hur olika ljud kan påverka oss. Han berättar om studier av ljudet i en shoppinggalleria och om olika försök att förbättra ljudmiljöer genom att lägga till nya ljud. Inspelat den 29 mars 2016 på Vallabiblioteket i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

Kan man förstå opera genom bildkonsten? Konsthistorikern Charlotta Nordström drar paralleller mellan Claude Debussys opera "Pelléas och Mélisande" och den symbolistiska konstens landskap och karaktärer. Presentatör: Katarina Aronsson. Inspelat den 22 mars 2016 på Kungliga Operan i Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.