Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Bildningsbehovet i en gränslös tidDela
  1. Utbildningsvärlden
    genomgår en stor förändring-

  2. -när man ser just hur den här
    tekniska utvecklingen gör att man...

  3. Det äts in i vårt sätt att
    bedriva utbildning. Det måste ändras.

  4. Det är två olika saker som händer.
    Den ena är att data är tillgänglig-

  5. -och kanske ibland till och med
    formad så att det är ren kunskap-

  6. -eller den kan bli kunskap
    om man tar in informationen.

  7. Det äter lite
    av utbildningsmonopolet som funnits.

  8. Det andra som händer är
    att utvecklingen går så fort.

  9. Att designa läroplaner och så,
    det tar ju många år.

  10. -Hur ska universiteten verka nu?
    -Den stora frågan i dag är ju:

  11. Vad särskiljer universitet från andra
    kunskapsproducerande organisationer?

  12. Den som visste det vore lycklig.

  13. -Är det inte ditt jobb att ha en idé?
    -Jo, men det är så att...

  14. Fler och fler organisationer
    sysslar med att producera kunskap-

  15. -och det sättet som vi producerar
    kunskap på i den akademiska världen-

  16. -är en sorts delningsekonomi
    och har varit det sen medeltiden.

  17. Man producerar forskning
    som man ger till alla andra.

  18. Ens status
    går via vilken förmåga man har-

  19. -att dela med sig av sin kunskap
    till andra forskare - citeringar.

  20. Om man jämför Handelshögskolan...
    Vi utbildar ju många beslutsfattare.

  21. Om man jämför med ett konsultbolag,
    som de stora konsultbolagen i USA...

  22. De producerar ofta egen forskning-

  23. -som publiceras
    i vetenskapliga tidskrifter.

  24. De utbildar studenter.
    Många kandidatstudenter väljer-

  25. -att gå vidare till såna bolag
    i stället för att läsa en master.

  26. Så gränserna
    håller ju på att bli mer upplösta.

  27. Vi har den tekniska utvecklingen
    där kunskapsmålet inte finns kvar-

  28. -med Khan Academy, Coursera
    och edX och allt detta-

  29. -som hela tiden ställer frågan:
    Hur ska universitet vara relevanta?

  30. Det som vi tänker då är ju-

  31. -att man för det första
    inte vet vad universitet ska göra-

  32. -och dessutom så vet man inte
    hur den här typen av...

  33. Värdet av en utbildning är enormt.

  34. Har man en examen
    från ett välrenommerat lärosäte-

  35. -så är de positiva effekter man får
    helt enorma.

  36. Man blir lyckligare, får fler barn
    och man är mer benägen att vara gift.

  37. Det är mycket som är positivt.

  38. Men man vet inte hur alla de här
    positiva effekterna kommer till.

  39. Är det via kunskapen i sig? Ja, men
    ännu mer via att man bygger nätverk-

  40. -och lär sig att interagera socialt.

  41. Man sitter på pubar, dricker kaffe
    och lär sig att umgås med andra.

  42. Så det är det som är frågan.
    I den här världen-

  43. -där det digitala
    blir mer framträdande-

  44. -så måste man få ut så mycket
    som möjligt av de fysiska mötena.

  45. Så måste utbildning fungera i dag.

  46. Vad kan man ge mer på ett lärosäte
    kontra alla "open online cources"?

  47. Det slår mig
    att en sak som faktiskt görs...

  48. Annars kunde man bara ha en klubb.

  49. Alla kunde gå med i Rotary i stället,
    men det ställs ju också krav.

  50. En förberedelse till arbetslivet är
    att det finns mål som man jobbar mot-

  51. -och man ska hålla scheman,
    komma i tid och samarbeta.

  52. Mycket av kunskapsproduktionens
    "leg work" är nåt man lär sig där...

  53. -...och det är ju en gåva för livet.
    -Ja, precis.

  54. Vad är då företagens roll framöver?

  55. Handels är ju en opinionsbildare
    och en framtidsbyggare-

  56. -i vilka övertygelser
    studenterna går ut med.

  57. Vi pratade om att företag
    tar större socialt ansvar-

  58. -är det här nånting som stämmer?
    Undervisar ni för en sån framtid?

  59. Ja, det gör det.
    En av de stora satsningar vi gör nu-

  60. -är det som kallas
    för Bolognamodellen.

  61. Tidigare har man haft olika väldigt
    funktionellt inriktade utbildningar-

  62. -där man efter fyra år blev civil-
    ingenjör, läkare eller civilekonom-

  63. -så hela den här "liberal arts"-idén
    har inte existerat i Sverige.

  64. Det gick från tre år till fyra år
    med civilekonomutbildningen.

  65. Sen kom Bologna, och nu är det
    tre år - kandidat, två år - master.

  66. Ett, tu, tre så blev
    femårsutbildningen en ny standard.

  67. Men om man läser ekonomi,
    ska man då läsa "bokföring" i fem år-

  68. -när man har den här världen-

  69. -plus alla globala utmaningar
    med migration och global uppvärmning?

  70. Man kan inte möta den världen
    med hjälp av bokföring-

  71. -utan man måste hitta andra sätt.

  72. Så det som vi gör nu
    från och med hösten, om några veckor-

  73. -är att införa "global challenges",
    så vi inför på kandidatutbildningen-

  74. -tanken att de första tre åren
    på utbildningen ska vara breddande.

  75. Vi gör våra studenter färdiga för
    att möta världen på ett bättre sätt.

  76. Vi säger att den här utbildningen är
    för alla som vill göra ett avtryck-

  77. -oavsett om det är
    inom företagsvärlden-

  78. -internationella organisationer,
    kulturvärlden, media etcetera.

  79. Då innebär detta en 25-procentig
    ökning av studieintensiteten-

  80. -vilket alla utom studenterna gillar.

  81. -Dem ska vi väl inte lyssna på här?
    -Nej, det ska vi faktiskt inte göra.

  82. Så vi tar in de globala utmaningarna,
    som är de här stora frågorna-

  83. -och lägger på det, eftersom vi tror
    att vi gör utbildningen mer relevant.

  84. Studenterna blir bättre besluts-
    fattare med bättre omdömesförmåga.

  85. Men det här är ju helt fantastiskt!
    Berätta vad "liberal arts" betyder.

  86. Det är en tradition att man
    inledningsvis av sin utbildning-

  87. -läser olika typer
    av akademiska ämnen-

  88. -som främst är från humaniora
    men också från samhällsvetenskapen.

  89. Då får man en bra bredd.
    Man får en "cultural literacy".

  90. Man får en förmåga att kunna läsa in
    olika typer av kulturer-

  91. -läsa in olika typer av människor
    och deras sätt att agera på.

  92. Som litteraturvetare
    låter det otroligt bra.

  93. Har ni stött på patrull?
    Säger nån att det är slöseri med tid?

  94. Nej, för vi lägger ju på ny tid,
    så vi tar inte från nåt annat håll.

  95. Om jag skulle gå och säga till...

  96. I den akademiska världen
    krävs respekt för professionen.

  97. Om jag skulle säga till professorer
    som sitter i Nobelkommittén-

  98. -att de ska börja undervisa
    på ett annorlunda sätt-

  99. -så kommer de inte att gilla det.

  100. De kan sina ämnen
    på ett tillräckligt bra sätt-

  101. -så jag tänker inte röra det.
    Det är ju det som är själva tanken.

  102. Jag brukar göra en liknelse
    med utbildningen som ett kärl-

  103. -där man har våra kärnämnen
    som stenar i en behållare...

  104. Man ska egentligen aldrig säga så,
    utbildning är en eld som ska tändas.

  105. Men om man fyller den, så blir det
    ett mellanrum mellan stenarna-

  106. -och då tar vi
    sånt som de globala utmaningarna-

  107. -vi tar konst och humaniora,
    vi har ett ambitiöst konstprogram nu-

  108. -och då fungerar det som grus,
    som fyller upp de här mellanrummen-

  109. -och gör utbildningen mer
    kunskapsintensiv, den blir tyngre.

  110. Då behöver man inte ge sig in
    i professorernas sätt att undervisa-

  111. -men studenterna ställer andra
    sorters frågor. Det är subversion.

  112. Ja, ni har hackat systemet. Ni
    har "disruptat" er egen verksamhet.

  113. -Stort tack, Lars!
    -Tack så mycket! Tack.

  114. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Folkbildning, Undervisning, Universitet, Utbildning via Internet, Utbildningsvägar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.