Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Yttrandefrihetens gränser och prisDela
  1. Tanken om fri kärlek
    och det fria ordet-

  2. -är värderingar vi i Sverige håller
    högt och samtidigt tar för givet.

  3. Våra gäster har upplevt motsatsen,
    och ska berätta om sina erfarenheter.

  4. Två röster från Bangladesh
    som har fått betala ett högt pris-

  5. -för att de överskridit gränser
    för vad man kan säga där.

  6. Samtalet leds
    av författaren Christer Sturmark.

  7. Han ska också ge en bakgrund
    till läget i Bangladesh.

  8. Christers bok,
    "Upplysning i det 21:a århundradet"-

  9. -handlar om konsten att tänka klart.

  10. Christer är också aktiv som
    samhällsdebattör i Humanisterna.

  11. Samtalet hålls på engelska.
    - Välkommen, Christer.

  12. Tack, Johanna.
    Jag inleder på svenska-

  13. -men ska sen intervjua mina vänner
    från Bangladesh på engelska.

  14. Då ska vi se...

  15. En gräns som det
    har blivit alltmer känsligt-

  16. -och farligt att utmana i vår tid,
    är gränsen för yttrandefriheten.

  17. Gränsen för vilka trosföreställ-
    ningar som man får diskutera...

  18. ...kritisera och ifrågasätta.

  19. Särskilt är trosfriheten hotad.

  20. Alltså rätten
    att tro vad man vill.

  21. Rätten att tro på den gud
    eller de gudar man vill tro på-

  22. -eller rätten att tro
    att inga gudar existerar.

  23. Ni ska få träffa två personer
    som har egna erfarenheter av detta.

  24. Men först en liten bakgrund.
    Vi lever i en tid-

  25. -när religiösa trosföreställningar
    gör comeback-

  26. -och påverkar världspolitiken
    mer än nånsin. I USA-

  27. -tror nästan halva befolkningen
    att evolutionsteorin är en bluff-

  28. -och att vi
    inte är släkt med aporna.

  29. I Kentucky öppnade nyligen
    ett museum om Noaks ark-

  30. -som har kostat
    35 miljoner dollar.

  31. Människor och dinosaurier presen-
    teras som reskamrater på arken.

  32. De påstås ha levt samtidigt. Det
    visas som en historisk verklighet.

  33. I Uganda försöker kristna ledare
    och kristna organisationer-

  34. -lobba för att införa
    livstids fängelse-

  35. -för homosexualitet.
    I vissa fall också dödsstraff.

  36. I Europa och Mellanöstern
    drabbas många just nu-

  37. -av islamistiska terrordåd. Vi har
    haft ett antal bara nu i sommar.

  38. Majoriteten av offren
    för terrordåden är just muslimer.

  39. Inte bara kristendom och islam
    polariseras och radikaliseras.

  40. I Sri Lanka organiserar sig
    extremistiska buddistmunkar-

  41. -i "Buddhist Power Force",
    som misshandlar och dödar-

  42. -muslimer och kristna, för de anses
    vara ett hot mot buddismen.

  43. I Indien pågår en hinduisk
    radikalisering med politiskt stöd.

  44. Hindunationalisterna
    är i regeringsställning.

  45. Muslimska och kristna minoriteter
    hotas och misshandlas.

  46. Men också hindugrupper
    med låg status i kastsystemet-

  47. -utsätts för hot och mord.

  48. Nyligen misshandlades en kastlös
    familj. Fadern i familjen dödades.

  49. De anklagades
    för att ha lagat mat med kokött.

  50. Och polisen som utredde brottet
    tog prover på köttet-

  51. -för numera har det betydelse
    för hur brottet hanteras.

  52. Den indiske premiärministern Modi
    har nyligen initierat-

  53. -ett forskningsprogram med syftet
    att ge vetenskaplig legitimitet-

  54. -åt kastsystemet. Ren rasbiologi,
    ett rasbiologiskt projekt.

  55. Och det är alltså presidenten
    i Indien som gör detta.

  56. Historierevisionistiska utspel
    sker hela tiden-

  57. -från presidenten och hans regering.

  58. Syftet är att visa
    att det indiska folkslaget-

  59. -var först i världen med det mesta.
    Presidenten sa nyligen-

  60. -att Indien ägde avancerad kompetens
    inom genetik för 4 000 år sen.

  61. En annan framträdande
    hindunationalist hävdade-

  62. -att Indien hade flygmaskiner
    för 7 000 år sen-

  63. -och att teknologierna
    bara har återupptäckts nu.

  64. Man låter påskina att det indiska
    folket är ett genetiskt herrefolk-

  65. -och att hinduismen
    är ett trossystem-

  66. -som är vetenskapligt
    och överlägset.

  67. I Indien och andra delar av Sydasien
    blir det allt farligare-

  68. -att kritisera
    religiösa trossatser.

  69. De som försvarar rationalitet och
    sekulär etik lever allt farligare.

  70. Ändå har Indien en sådan filosofisk
    tradition ända sen Antiken.

  71. De strömningarna finns alltså
    i Indien, men det blir farligare.

  72. Ett tydligt exempel på den generella
    utvecklingen i Sydasien-

  73. -är Bangladesh,
    som vi ska fokusera på.

  74. Republiken Bangladesh är,
    med sina 160 miljoner invånare-

  75. -världens fjärde största
    muslimska demokrati.

  76. Landet är en tredjedel
    så stort som Sverige.

  77. 1 200 invånare per kvadratkilo-
    meter. Vet ni siffran för Sverige?

  78. 24. 1 200 mot 24. Bangladeshs yta
    är alltså en tredjedel av Sveriges.

  79. Över 90 procent av befolkningen
    är sunnimuslimer.

  80. Resten är lite shia, lite hinduer,
    lite kristna och buddister...

  81. I princip inga judar längre.

  82. Bangladesh var tidigare
    förhållandevis tolerant.

  83. Ett viktigt inslag i Bangladeshs
    traditionella grundsyn-

  84. -var just fredlig samexistens
    mellan olika livsåskådningar.

  85. Men nu hotas alltså landets sekulära
    grundhållning av militant islamism.

  86. Spåren leder tillbaka till
    det blodiga självständighetskriget-

  87. -1971, som ju alltså ledde
    till Bangladeshs självständighet.

  88. Det var ju tidigare en del
    av Pakistan. När det kriget inleddes-

  89. -så var det en del, främst
    de mer fundamentalistiska muslimerna-

  90. -som tog parti för att landet
    inte skulle bli självständigt.

  91. De hävdade att det var antimuslimskt
    att kriga mot andra muslimer.

  92. Men självständighetsfalangen vann.
    Bangladesh blev självständigt 1971.

  93. Så det var de sekulära krafterna,
    så att säga, som stod som vinnare.

  94. Då etablerades en ny konstitution,
    Bangladeshs första konstitution.

  95. Det var en sekulär konstitution.

  96. Sekularism etablerades som en
    grundläggande princip i grundlagen.

  97. Sen skedde på 70-talet ett antal
    militärkupper med början 1975.

  98. I och med detta så blev lagen
    och grundlagen alltmer islamiserad.

  99. Det är motsatsen till Turkiet. Där
    är det militären som är den sekulära-

  100. -medan den demokratiskt valda
    presidenten är muslimskt orienterad.

  101. 1977 ströks principen
    om sekularisering ur grundlagen.

  102. 1988 proklamerades islam
    som officiell statsreligion.

  103. Sen kom internetåldern,
    och de olösta konflikterna-

  104. -mellan sekulära och islamister
    blev en mer virtuell konfrontation.

  105. Pro-islamistiska bloggare försökte
    ta kontroll över bloggosfären-

  106. -genom att fortlöpande lägga ut stora
    mängder religiöst material på nätet.

  107. Och sekulära bloggare
    gjorde motstånd-

  108. -och publicerade sekulära texter.

  109. En sekulär-humanistisk
    diskussionsgrupp på nätet ledde till-

  110. -att den bangladeshisk-amerikanska
    människorättsaktivisten Avijit Roy...

  111. ...grundade den första sekulär-
    humanistiska webbplatsen på bengali.

  112. Den hette "Mukto-Mona" -
    "fritänkare" på bengali.

  113. Den samlar humanister, rationalister
    och andra ateistiska fritänkare-

  114. -spridda över världen,
    men med Bangladesh som fokus.

  115. Målet med Mukto-Mona är
    att främja vetenskap, rationalism-

  116. -sekularism, fritänkande, mänskliga
    rättigheter, religiös tolerans o.s.v.

  117. I februari 2015 mördades Avijit Roy-

  118. -av machete-beväpnade jihadister
    i huvudstaden Dhaka-

  119. -när han var på besök från USA.
    Efter mordet på Roy-

  120. -togs ledningen av Mukto-Mona över
    av Ananta Bijoy Das.

  121. Han blev ansvarig. Han bjöds då in av
    svenska PEN-klubben till Stockholm-

  122. -för att föreläsa
    om den ökade spänningen i Bangladesh.

  123. Men den svenska ambassaden
    nekade honom visum-

  124. -eftersom det fanns risk
    att han skulle söka asyl.

  125. En vecka senare hackades han också
    ihjäl av jihadister med macheter-

  126. -i huvudstaden Dhaka. Sen följde ju
    - det har ni läst - en våg av mord-

  127. -på sekulära bloggare, som väckte
    globala protester runtom i världen.

  128. Men hur reagerade
    Bangladeshs regering?

  129. Jo, de uppvisade
    en skuldmedveten tystnad-

  130. -samtidigt som de successivt
    införde nya lagar-

  131. -för att värna den muslimska
    befolkningens lojalitet och röster.

  132. Man införde bl.a. hädelseparagrafer.

  133. Lagar om att man inte
    får såra religiösa känslor o.s.v.

  134. Och man utfärdade
    en arresteringsorder-

  135. -på 84 av de sekulära,
    mest aktiva bloggarna.

  136. Själva arresteringshotet
    var symbolpolitik.

  137. Blev man arresterad var det nog
    inte så farligt. Det var snabbt löst.

  138. Men problemet var att bloggarnas namn
    kom till jihadistgruppernas kännedom-

  139. -så de började mörda dem,
    en efter en.

  140. Trots detta så fortsätter
    de sekulära bloggarna sitt bloggande.

  141. Sin kamp för sekularism och yttrande-
    frihet. Många har gått under jorden.

  142. Många har flytt landet,
    men bloggar vidare.

  143. Man kan ju göra det
    tack vare den virtuella världen.

  144. En av dem är här i dag.

  145. Vi kallar honom Tomal - inte hans
    riktiga namn, av lätt insedda skäl.

  146. Jag ska först
    nämna lite grann om honom.

  147. Han är sekulär humanist,
    därmed också ateist-

  148. -men är från en hinduisk familj
    i Bangladesh.

  149. Han har arbetat som journalist på
    två av Bangladeshs största tidningar.

  150. Han har lett ett otal demonstrationer
    för yttrandefrihet och sekularism.

  151. Och han har överlevt två mordförsök.

  152. 2014 publicerade
    en Bangladeshisk jihadistledare-

  153. -en direkt uppmaning om att halshugga
    Tomal och hans bloggvänner.

  154. Tolv av dem har mördats. Hans namn
    står på en "global hitlist"-

  155. -där jihadister runtom i världen
    uppmanas att döda honom.

  156. Han fortsätter att skriva
    för de här bloggforumen-

  157. -ifrån sin exiltillvaro
    i Skandinavien.

  158. Han är gift med en muslimsk kvinna
    som flydde med honom.

  159. Eller, hon kom lite efter
    men flydde dit han befinner sig nu-

  160. -för det blev omöjligt för dem att
    vara kvar. Ni ska få träffa henne.

  161. I Bangladesh är det oacceptabelt att
    gifta sig över religionsgränserna-

  162. -eller livsåskådningsgränserna.
    Så de har fått fly-

  163. -inte bara
    för att Tomal jagas av jihadister-

  164. -utan också för att deras äktenskap
    inte accepteras.

  165. Hon kan utsättas för hedersvåld
    om hon återvänder till sin familj.

  166. Det är ett slags modern Romeo och
    Julia-historia. Typisk för vår tid.

  167. Först vill jag presentera Tomal.

  168. Varsågod.

  169. -Går det bra?
    -Ja.

  170. Bra.

  171. Jag läste mitt lilla tal på engelska för
    dig innan. Fick du det tolkat nu också?

  172. -Ja.
    -Bra. Då vet du vad jag sa.

  173. Jag har redan
    talat en del om din bakgrund.

  174. Men publiken vill nog veta
    varför du gör allt det här.

  175. Vad driver dig? Varför struntar du inte
    i allt detta och lever ett bekvämt liv?

  176. Mitt samvete tillåter inte det,
    även om jag hade velat göra det.

  177. Du nämnde ju vårt befrielsekrig-

  178. -där tre miljoner personer dödades och
    nästan 400 000 kvinnor blev våldtagna.

  179. Det finns en koppling mellan kriget
    och allt det våld som pågår just nu.

  180. Vi kan inte bara släppa det.

  181. Och om vi vill bygga
    ett välmående Bangladesh...

  182. Bangladesh
    byggdes på sekulära principer.

  183. Och om vi kunde fortsätta på den
    vägen skulle Bangladesh blomstra.

  184. Det vi ser just nu, med den ökande
    religionsutövningen i samhället-

  185. -är att vi får fler och fler problem.

  186. Och de är alla på nåt sätt kopplade
    till religionsutövningen i samhället.

  187. Vi måste sätta stopp för det, och det
    har blivit en av de viktigaste sakerna-

  188. -som vi måste göra om vi ska
    kunna bygga upp det land vi vill ha.

  189. För mig personligen
    är det det som är drivkraften.

  190. Jag vill leva i ett land
    som är sekulärt.

  191. Jag vill bo i ett samhälle
    som jag kan vara en del av.

  192. Det är därför jag fortfarande kämpar
    trots allt som har hänt.

  193. Kan du berätta lite om-

  194. -hur det har gått till när sekularismen
    har rensats bort från rättssystemet?

  195. -Från början var ju landet sekulärt.
    -Ja.

  196. Vad har hänt,
    utöver de saker jag redan har nämnt?

  197. Vi blev självständiga 1971, och
    1972 fick vi vår första konstitution.

  198. Sekularismen
    var en av dess grundpelare.

  199. 1975 skedde den första militärkuppen-

  200. -och nationens grundare mördades.

  201. Och sen, 1977, fick vi
    för första gången en konstitution-

  202. -där ordet "sekularism" utelämnades.

  203. I stället fick vi en konstitution
    som hänvisade till Allah.

  204. 1988 blev islam statsreligion.

  205. Nu står det i konstitutionen
    att landet ska vara sekulärt-

  206. -men samtidigt
    har vi en statsreligion - islam.

  207. Dessutom står det i konstitutionens
    inledning att vi tror på Allah.

  208. Sen 1972 har konstitutionen
    ändrats femton gånger.

  209. Både av militärdiktaturer
    och av demokratiskt valda regeringar.

  210. Nåt som bara förstärker ironin-

  211. -är att förändringarna
    som har gjorts av militärdiktaturerna-

  212. -har upprätthållits även
    av de demokratiskt valda regeringarna.

  213. Det allra mest ironiska
    är att vår nuvarande premiärminister-

  214. -som är dotter till nationens grundare-

  215. -vägrar gå tillbaka till konstitutionen
    som hennes far upprättade.

  216. Jag tycker
    att det ligger en väldig ironi i det.

  217. Och på så sätt har vårt land
    gått från sekularism till islamism.

  218. -Du växte ju upp som hindu.
    -Ja.

  219. I dag är du sekulär humanist, men du
    kommer från en hinduisk familj.

  220. Du har väl alltid tillhört en minoritet
    i ditt land?

  221. På vilket sätt
    är situationen annorlunda i dag-

  222. -för vanliga hinduiska medborgare,
    jämfört med när du var liten?

  223. Jag måste börja
    med lite enkel statistik.

  224. 1947 blev vi självständiga
    från Storbritannien.

  225. I dåvarande Östpakistan,
    som i dag är Bangladesh-

  226. -var 27 procent av hela befolkningen
    hinduer.

  227. I dag tillhör bara åtta procent
    av befolkningen en minoritetsreligion.

  228. Det omfattar alltså både hinduer,
    buddister, kristna och shiamuslimer.

  229. -Så folk har flytt landet?
    -Ja, de flesta.

  230. Det finns en del väldigt märkliga
    och diskriminerande lagar-

  231. -som har tvingat dem att lämna landet
    eller inordna sig i samhället.

  232. Jag måste säga en sak apropå
    de personer som flydde landet 1971.

  233. En av de lagar som infördes
    av den pakistanska militärdiktaturen-

  234. -var att om hinduer flyr landet
    för att komma undan krig-

  235. -så tillfaller deras ägodelar fienden.

  236. Vem som helst
    har rätt att beslagta deras ägodelar.

  237. Den här lagen gäller fortfarande.

  238. Och det är en lag som har
    ställt till problem för minoriteterna.

  239. I synnerhet hinduerna. Det vi ser i dag-

  240. -är att ju mer religionsutövningen ökar-

  241. -desto mer isolerade blir hinduerna.

  242. Vi har en djupt rotad samhörighets-
    känsla på den indiska subkontinenten.

  243. Den indiska subkontinenten
    delades ju upp utifrån "tvåstatsteorin".

  244. Den innebar att man skulle ha ett land
    för hinduer och ett annat för muslimer.

  245. Bangladesh och Pakistan
    har båda en muslimsk majoritet-

  246. -och därför
    finns det ett utbrett tankesätt-

  247. -som går ut på
    att landet inte tillhör hinduerna.

  248. Detta trots att hinduerna
    också bor i landet.

  249. Du är aktiv
    som föreläsare i Bangladesh.

  250. Du citerades i 150 tidningsartiklar
    förra månaden.

  251. Och du deltar i tv-program
    och debatter via Skype.

  252. Häromdagen sa du nåt intressant:

  253. Du betraktas som extremist på grund
    av dina åsikter kring sekularism.

  254. Och på bengali heter "extremist"
    samma sak som "terrorist".

  255. Så de gör ingen skillnad
    på dig och en terrorist.

  256. Morden på bloggarna började 2013.

  257. Min vän Ahmed Rajib Haider
    mördades i februari 2013.

  258. Han var den förste bloggaren
    som mördades.

  259. al-Qaida
    tog på sig morden på alla bloggare-

  260. -fast IS har en stark närvaro i landet.

  261. Regeringen väljer att tona ner det.

  262. Saken är den...

  263. Det har varit väldigt ovanligt att...

  264. 2015,
    när de flesta bloggarna mördades, så...

  265. Det var... Jag måste säga
    att det är en skam för oss som land-

  266. -att man har påstått att bloggarna
    själva orsakade morden.

  267. Vår premiärminister sa att vi
    skriver nedsättande saker om religion-

  268. -och sårar folkets religiösa känslor.

  269. Därför tar hennes regering
    inget ansvar för oss.

  270. -Det är ert eget fel.
    -Enligt dem, ja.

  271. Inrikesministern och polischefen
    har uttryckt samma åsikt.

  272. Till och med
    chefen för terrorismbekämpning-

  273. -har sagt att det
    är en form av extremism att blogga.

  274. Han säger alltså att de
    som skriver om religion i bloggar-

  275. -är terrorister.
    Han menar det verkligen.

  276. Men regeringen arbetar i alla fall hårt
    - åtminstone officiellt-

  277. -för att stoppa IS terrorattacker.

  278. För några veckor sen dödades vanliga
    människor i en restaurang i Dhaka.

  279. Sånt säger de sig bekämpa, men de
    gör inget åt morden på dina vänner.

  280. Jag vill understryka att från den
    första januari 2015 och fram till i dag-

  281. -har det skett 41 mord som endast
    al-Qaida har tagit på sig skulden för.

  282. 41 mord. Mord på hinduiska präster,
    kristna pastorer-

  283. -och andra som inte tillhör islam.

  284. -Sekulära lektorer på universiteten.
    -Ja, och bloggare.

  285. Ända sen allt det här började-

  286. -har regeringen
    försökt tona ner allvaret.

  287. De har lagt skulden på offren. Men nu,
    när det är så tydligt vad som sker...

  288. Jag tror att de försöker lura
    resten av världen-

  289. -eftersom det var utlänningar
    som dödades.

  290. Den förste utlänningen dödades
    i oktober förra året, och var japan.

  291. Premiärministerns rådgivare sa att han
    bara var en vanlig potatisförsäljare.

  292. Han menade att mordet inte var viktigt.

  293. Men nu när det sker alltfler mord-

  294. -har de börjat känna
    att faran finns även bland dem.

  295. Och det är därför de har börjat
    göra vissa ansträngningar.

  296. Men de gör inte tillräckligt.

  297. Du debatterar regelbundet
    med politiker och poliser på tv.

  298. Om du frågar varför
    de inte skyddar din yttrandefrihet-

  299. -och försvarar din rätt
    att uttrycka dig, vad svarar de då?

  300. De kommer alltid med samma svar,
    som är väldigt en dålig ursäkt.

  301. "Yttrandefriheten har förstås gränser.
    Man kan inte säga vad man vill."

  302. "Vi är ett muslimskt land, och du
    måste respektera folket och dess tro."

  303. Så säger de alltid.

  304. Men det som är så ironiskt-

  305. -är att de inte lever som de lär.

  306. Under de senaste åren har vi sett-

  307. -att det som vi har drabbats av-

  308. -har blivit nåt som regeringen
    hittar på såna här dåliga ursäkter för.

  309. Men 2013
    införde regeringen artikel 57.

  310. Den ingår i lagen om informations-
    och kommunikationsteknik.

  311. Enligt den är det olagligt
    att skriva nåt nedsättande-

  312. -om en person,
    om staten eller om en religion.

  313. När vi ifrågasätter
    behovet av en sån lag-

  314. -svarar de:
    "Vi måste stoppa terroristerna."

  315. Eller: "Vi måste sätta stopp
    för all hatpropaganda på internet."

  316. Men vi har sett att tusentals personer
    har gripits på grund av den här lagen-

  317. -som är väldigt hård.

  318. De flesta anklagades
    för att såra religiösas känslor.

  319. Ändå har vi
    en mängd radikala förkunnare-

  320. -som öppet säger att man ska döda
    icke-muslimer - men de blir inte gripna.

  321. -Så muslimsk hatpropaganda går bra.
    -Det är helt accepterat i Bangladesh.

  322. Vi kan ta in ett annat perspektiv:
    Du anser ju-

  323. -att vi i väst
    borde sluta använda bränsle-

  324. -och använda solenergi och elbilar
    i stället.

  325. Du anser att det finns en koppling
    till terrorism här. Förklara!

  326. För omkring fyrtio år sen
    hade vi i Bangladesh-

  327. -ett väldigt sekulärt samhälle.

  328. Och det
    förändrades ju inte över en natt.

  329. Det som hände var att vi fick en mängd
    religiösa skolor efter 1980-talet.

  330. Eleverna kunde vara
    allt från fem till fyrtio år gamla-

  331. -och de lärde sig inget annat
    än att recitera koranen.

  332. De flesta av de här religiösa skolorna-

  333. -finansieras av länder
    som Saudiarabien och Qatar.

  334. Och vi har fått en massa moskéer.

  335. Jag vet inte hur många moskéer det
    finns i Bangladesh - kanske en miljon.

  336. Många fler än vad som behövs.

  337. Moskéerna finansieras
    av länder som Saudiarabien.

  338. Dessa moskéer och religiösa skolor-

  339. -utgör en grogrund för terrorism.

  340. Och de får sin finansiering-

  341. -från Saudiarabien, som
    har tjänat pengar på oljeproduktion.

  342. Det här är min högst personliga åsikt,
    men jag tror-

  343. -att om vi kan minska
    användningen av fossila bränslen-

  344. -och i stället
    välja förnybara energikällor-

  345. -så skulle det bidra till att minska
    den islamistiska terrorismen i världen.

  346. Det skulle nämligen försätta dem
    i ekonomiska svårigheter.

  347. En sista fråga. Ge mig ett kort svar.

  348. Vad är ditt budskap till västvärlden?

  349. Vad ska vi göra åt
    radikaliseringen i världen?

  350. Jag tror att vi måste börja med
    att skaffa oss ett gemensamt mål.

  351. Principer
    som yttrande- och religionsfrihet-

  352. -är universella.
    Det måste vi stå fast vid.

  353. Personligen beundrar jag
    den västerländska civilisationen.

  354. Man kan hävda att den har brister, men
    den är det bästa alternativet vi har.

  355. Och jag vill verkligen
    uppmana samhällen som det svenska-

  356. -att fortsätta vara som de är i dag.

  357. Gå inte tillbaka till medeltiden,
    som vi har gjort i vårt land.

  358. Det är viktigt att ni håller fast
    vid de värderingar som ni har i nuläget.

  359. -Tack så mycket, Tomal.
    -Tack.

  360. Nu vill jag bjuda upp din fru på scenen.
    - Välkommen upp.

  361. Varsågod och sitt. Vi ska byta fokus -
    från det politiska till det personliga.

  362. -Privatlivet.
    -Hej.

  363. Välkommen.
    Jag använder inte ditt riktiga namn.

  364. Men jag tror inte
    att det blir några problem.

  365. Du är utövande muslim,
    och du växte upp i en muslimsk familj.

  366. Berätta lite om din familj.
    Vilken sorts muslimsk familj var det?

  367. Okej.
    Jag föddes alltså i en muslimsk familj.

  368. Mina föräldrar är utövande muslimer-

  369. -men de är inte "muslimer"
    på det sättet.

  370. De ber visserligen varje dag-

  371. -men de är väldigt liberala.

  372. Och jag har haft en väldig tur-

  373. -för jag föddes i ett inskränkt
    samhälle, men i en liberal familj.

  374. Därför kunde jag till exempel
    bli vän med nån som han.

  375. Min familj kände till honom,
    men de sa ingenting om honom.

  376. -De lät dig studera på universitetet.
    -Självklart.

  377. -Och du fick arbeta.
    -Ja, jag hade ett jobb.

  378. I min familj behandlades jag faktiskt
    som en pojkflicka.

  379. Jag fick göra nästan vad som helst-

  380. -utom att åka ensam till andra städer.

  381. Jag tycker att jag har haft tur
    som har haft en så liberal familj.

  382. Du säger att du är "sekulär muslim".
    Vad betyder det i praktiken?

  383. Din tro är ju viktig för dig.
    Vad menar du med "sekulär muslim"?

  384. Att jag är sekulär muslim
    betyder för mig-

  385. -att jag endast utövar min religion,
    min tro, på ett privat plan.

  386. Jag försöker inte applicera min tro
    på hela världen.

  387. Jag tror att religion bara är till-

  388. -för ens egen inre, mentala frid.

  389. Den är inte till
    för att styra landet med.

  390. Den ska inte blandas in i politiken,
    för det finns så många icke-muslimer.

  391. Det är vad jag menar
    med att vara sekulär muslim.

  392. Och så förälskar du dig i en man-

  393. -som varken är muslim eller hindu.
    Han tror inte alls på Gud.

  394. -Hur gick det till?
    -Alltså...

  395. Jag tänker inte i första hand på folk
    som "muslimer" eller "hinduer".

  396. Jag har vänner som är hinduer,
    trots att jag är muslim.

  397. Och jag har vänner som tillhör
    andra religioner, till exempel buddism.

  398. Jag attraherades av hans stora hjärta-

  399. -hans attityd, hans beteende
    och hans sätt att tänka.

  400. Jag har inga problem med hans tro.

  401. Om han inte tror
    på nån religion eller nån gud-

  402. -så är det han som hamnar i helvetet,
    inte jag.

  403. -Så...
    -Det är hans problem. Jag förstår.

  404. Men allvarligt talat - du kunde
    inte berätta det här för din familj.

  405. Nej, det kunde jag inte.

  406. De kände till att jag gifte mig-

  407. -men jag tvingades ljuga
    för mina föräldrar-

  408. -och säga att han hade konverterat.

  409. Framför allt var det min pappa-

  410. -som aldrig hade kunnat
    acceptera mig-

  411. -eller mitt äktenskap.

  412. Jag tror att han hade dött
    om jag hade berättat-

  413. -att min man inte var religiös.

  414. Men ni gifte er i Bangladesh
    med stöd av en av grundlagarna-

  415. -som finns kvar från den brittiska
    tiden, och som tillåter såna äktenskap.

  416. Ja, enligt den lagen
    är vi man och hustru.

  417. Men i vårt samhälle...

  418. Även om ingen kan... Hur säger man?

  419. Ingen kan förneka lagen,
    men de accepterar inte vårt äktenskap.

  420. De betraktar oss inte
    som man och hustru.

  421. Och det gäller även andra par
    som är som vi.

  422. Ni höll det alltså hemligt.

  423. Inte ens när han åkte till Sverige-

  424. -avslöjade du hemligheten
    i Bangladesh.

  425. Sen såg du på Facebook att nån visste
    att du var gift med en icke-muslim.

  426. Då blev du hotad och överfallen.

  427. -Ja, det blev jag.
    -Och då bestämde du dig för att fly.

  428. Det är en lång historia
    som jag inte kan berätta.

  429. Men hur planerade du din flykt?
    Dina föräldrar fick inte veta nåt.

  430. Jag hade tur,
    eftersom jag fick lov att ha ett jobb.

  431. Därför kunde jag
    gå hemifrån på morgonen.

  432. Nu berättar jag bara
    vad som hände på slutet.

  433. Vi hade insett
    att han aldrig skulle kunna återvända-

  434. -så om jag ville leva med min man
    var jag tvungen att lämna landet.

  435. Jag gick helt enkelt hemifrån
    som vanligt.

  436. Mina föräldrar trodde att jag skulle
    till jobbet, så de ställde inga frågor.

  437. Sen tog jag ett inrikesflyg
    på morgonen.

  438. Och mitt på dagen
    pratade jag med min pappa.

  439. Vi pratade som vanligt.

  440. Han frågade om jag hade ätit lunch.

  441. Och till slut så lämnade jag landet.

  442. Och...

  443. Men du har väl pratat
    med din mamma på Skype?

  444. -Ja.
    -Men hon vet inte var du är?

  445. Det var han som fick informera dem
    om att deras dotter var borta.

  446. Det finns en historia
    som vi måste berätta, för den är så fin.

  447. Du blev vän med en gammal dam
    i Skandinavien.

  448. Hon är nästan 90 år gammal och har
    suttit i Auschwitz. Ni blev goda vänner.

  449. Du berättade för henne
    att du hade fått lära dig i skolan-

  450. -att judarna var fiender
    och att de var farliga.

  451. Vad sa hon när du berättade det?

  452. Nu låter de här sakerna
    väldigt märkliga för mig.

  453. Men när jag var yngre-

  454. -gick jag i en religiös skola.

  455. Där fick jag lära mig att judar,
    som kallas "ihudi" på bengali-

  456. -är våra fiender, och därför
    måste vi hata dem och undvika dem.

  457. Den här damen, som överlevde andra
    världskrigets koncentrationsläger-

  458. -var den första judiska person
    jag nånsin hade träffat.

  459. När jag berättade allt det här
    för henne-

  460. -svarade hon: "Världen
    är full av trevliga överraskningar."

  461. Avslutningsvis,
    vad skulle du vilja säga-

  462. -till andra sekulära muslimer
    som lever i västvärlden i dag?

  463. Jag vet
    att du har nåt att säga till dem.

  464. Ja, jag tycker...

  465. Det finns en mängd radikala muslimer-

  466. -och resten av världen antar
    att alla muslimer är likadana.

  467. Man drar alla över en kam.

  468. Det här vill jag säga till alla sekulära
    muslimer som har samma tro som jag:

  469. Var inte tysta.

  470. Berätta om era känslor
    och om hur ni tänker, som muslimer.

  471. Berätta att ni inte
    ställer er bakom de andras handlingar.

  472. Höj era röster som sekulära muslimer.

  473. Visa att det finns en skillnad
    mellan oss-

  474. -och de andra så kallade "muslimerna".

  475. Tack så mycket.

  476. Tack!

  477. Tack så mycket!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Yttrandefrihetens gränser och pris

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Bangladesh, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.