Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : En digital filterbubblaDela
  1. Vi har i dag varit inne lite på
    de här gränserna-

  2. -som sociala medier tvingar på oss.
    Jag ska prata lite om det en stund.

  3. Världen har blivit mer sammankopplad
    och mindre.

  4. Det mentala avståndet till nån i Kina
    är inte nödvändigtvis större-

  5. -än det mentala avståndet till nån i
    Kinna. Svårt sj-ljud i min dialekt...

  6. Nån i Östersund kan ha massor
    gemensamt med nån i Österrike-

  7. -och inget gemensamt med nån i Åre.
    Ungdomar i Markaryd-

  8. -kanske har samma hoodie
    som ungdomar i Manchester, osv.

  9. Handelsavtal, infrastruktur och digi-
    talisering ger ett brett perspektiv.

  10. Det förblir ofta bara en möjlighet.
    Våra synfält blir allt snävare.

  11. Det är svårt i dag att ta in
    och få syn på åsikter från människor-

  12. -som man inte redan har nåt gemensamt
    med. Det har att göra med teknologi.

  13. Om vem som helst av er och jag
    söker på Google på exakt samma sak-

  14. -får vi inte samma svar. Orsaken är
    personaliseringen Google gör-

  15. -för att servera ett så relevant
    resultat som möjligt.

  16. De utgår förstås från vilka sidor vi
    besökt, vilken information vi läser-

  17. -och sökhistorik, och försöker räkna
    ut vad just jag tycker om att se.

  18. Kommersiellt är det vettigt,
    och för produktrekommendationer.

  19. Men för svar eller sammanhang
    om samhällsfrågor eller nyheter-

  20. -är det livsfarligt. I stället för
    att berätta det som anses stämma-

  21. -eller objektivt sett är sant - det
    finns sånt som är sant och falskt-

  22. -presenterar Googles algoritm det
    svar den tror att jag håller med om.

  23. Det här gäller också på Facebook.
    Vi ser inte längre åsikter-

  24. -fakta och nyheter som får oss
    att omvärdera ståndpunkt-

  25. -eller tvingar oss öva i källkritik.
    Vi blir konstant övertygade om-

  26. -att vi har rätt,
    med allt färre tecken på motsatsen.

  27. Jag tänkte att jag kanske
    håller på att bli medelålders.

  28. Jag har bara bättre åsikter
    hela tiden. Sen kom jag på-

  29. -att det bara är Internet
    som vänder sig specifikt till mig.

  30. Eli Pariser, som grundat nyhetssajten
    Upworthy, myntade ett begrepp-

  31. -som nämns ganska ofta: filterbubbla.

  32. Var och en av oss har en begränsad
    mängd, en bubbla, med uppmärksamhet-

  33. -som representerar en gräns för
    hur mycket vi hinner och kan hantera.

  34. Hur mycket information, t.ex.
    Den information som tränger in-

  35. -som vi får syn på
    och kan reagera på, är filtrerad.

  36. Pariser uppmanade Facebook, Linkedin,
    Twitter, Instagram, Google och alla-

  37. -att se till att algoritmerna
    prioriterade åsikter-

  38. -som går stick i stäv med användarens
    eller nyheter som är viktiga-

  39. -i stället för bara nyheter som är
    mest populära eller självklara.

  40. Uppropet skrevs för fem år sen.

  41. Sen dess går utvecklingen
    i motsatt riktning.

  42. Tjänsterna förutser bättre än nånsin
    vad vi vill se-

  43. -och är sämre än nånsin på att ge
    en balanserad bild av världen.

  44. De stora nyhetssajterna
    har följt efter också i Sverige.

  45. Stora delar av nyhetsprioriteringen
    görs av algoritmer.

  46. De puffar för sånt som blir läst
    snarare än sånt som är viktigt.

  47. Det gäller också morgontidningarnas
    sajter, som vi önskar vore duktigare.

  48. Redaktionella beslut
    blandas med automatisering.

  49. Men det är värt
    att vara uppmärksam på det här.

  50. Filterbubblan gör att världen blivit
    en strut. Inte för vidgat perspektiv-

  51. -utan den smalnar av. En dumstrut på
    huvudet som glidit ner över ögonen.

  52. Det har många effekter. Den första:
    fakta är inte längre lika viktiga.

  53. Det är hemskt! Starka, klatschigt
    formulerade åsikter står oemotsagda.

  54. Två nyckelfigurer i brexitkampanjen,
    Boris Johnson och Nigel Farage-

  55. -har båda en bakgrund som
    kolumnister, precis som jag själv.

  56. De uttrycker sig klickvänligt. De sa
    påståenden som de efter kampanjen-

  57. -tog tillbaka, och avgick
    så att de slapp konsekvenserna.

  58. Många som röstade för brexit hörde
    de här argumenten. Det lät vettigt.

  59. De möttes aldrig
    av tillräckliga fakta.

  60. Därför hade de ingen orsak
    att tvivla på dem.

  61. Detta leder till
    att vi ständigt blir överraskade.

  62. Alla experter var i chock. Alla som
    lyssnat på prognoser var i chock-

  63. -efter brexitomröstningen.
    Hur kunde det här ske? En sån skräll!

  64. Helt orimligt!
    Det är som Island i fotbollen!

  65. Eller Trump. Omöjligt!
    Han blir aldrig kandidat.

  66. Lik förbannat är han det nu. Oj!
    Kanske han ska bli president i USA.

  67. Det är omöjligt! Det är ju ingen som
    tycker som han, tänker vi, allihop.

  68. Vi kan ha fel. Tredje konsekvensen är
    att alla kan bli auktoriteter.

  69. Förr krävdes fakta, en ställning, en
    examen för att bli en ansedd expert.

  70. I dag krävs en stor käft.
    Man behöver inte ens ha rätt-

  71. -för att få uppmärksamhet. Det är
    en fördel att tycka annorlunda-

  72. -än etablissemanget.
    Man kan göra sig ett namn på-

  73. -att uttrycka nåt ingen vågar säga.
    I verkligheten kan det vara så-

  74. -att det beror på
    att det är idiotiskt.

  75. Man kan rama in det på det sättet.
    De som lyfter fram riktiga fakta-

  76. -blir avfärdade
    som politiskt korrekta.

  77. När det här sker och vi klickar på
    sakerna som är rena provokationer-

  78. -anpassar sig våra nyhetsflöden steg
    för steg. Plötsligt kan s.k. nyheter-

  79. -från öppet rasistiska
    "hittepåsajter" som Avpixlat-

  80. -som är rena fiktionen,
    få samma tyngd-

  81. -som öppet objektiva sajter, som DN.
    I flödena ser allt likadant ut.

  82. Det talar för att Trump kan bli USA:s
    president. Han är en auktoritet-

  83. -i en faktaresistent bubbla. Röster
    som ropar att kejsaren är naken-

  84. -och galen är högljudda
    där jag befinner mig på Internet-

  85. -men de kanske inte hörs
    av hans väljare.

  86. Vad kan vi göra för att inte bli
    förblindade av våra övertygelser-

  87. -eller av våra egna fördomar? Vi kan
    slita av oss den här dumstruten.

  88. Vi kan ta ansvar för vår bildning
    och för att våra åsikter och tankar-

  89. -ska få möta kontrasterande
    åsikter och tankar. Skitjobbigt!

  90. Men viktigt. Det kan vara nåt så
    enkelt som att byta morgontidning.

  91. Har man SvD kanske man tar
    Sydsvenskan eller DN.

  92. Man får ju testa en månad
    för nästan inga kronor alls.

  93. Eller man kan läsa Göran Greider
    eller Alice Teodorescu-

  94. -och motstå impulsen
    att kasta tidningen i väggen-

  95. -och direkt avfärda dem eller omfamna
    dem, hur man nu är lagd.

  96. Man kan göra en övning med sig själv:
    Hitta en sak i texten-

  97. -som jag håller med om och en sak
    där jag anser att personen har fel-

  98. -och se om nåt händer i den egna
    hjärnan, om man får nån förståelse.

  99. Det är viktigt för kroppen
    att röra på sig-

  100. -och för hjärnan
    att inte bli stillasittande.

  101. Vi behöver träna på-

  102. -att stå ut med andra människors
    idiotiska åsikter igen.

  103. En sak vi kan göra också är...
    Nu är det mediepersonen som talar.

  104. Man ska betala för dem som hjälper
    oss att göra världen begriplig.

  105. Inte nöja sig med
    gratis nyhetsrapportering-

  106. -utan betala för kvalificerad
    sortering. Det finns ett uttryck:

  107. "If you pay peanuts,
    you'll get monkeys."

  108. Det gäller också
    sanningarna omkring oss.

  109. När fakta väger lättare än nånsin
    och alla kan bli auktoriteter-

  110. -är det viktigare än nånsin att media
    granskar, kontrollerar, rapporterar-

  111. -sätter saker i perspektiv
    och rätt sammanhang.

  112. Och när folk pratar och man tänker:
    "Nu pratar personen ur dumstruten"-

  113. -är det viktigt att tänka
    att de kan ha fel. Vi också.

  114. Det är nåt som inte stämmer.
    I stället för att backa-

  115. -som en konflikträdd svensk och inte
    ta snacket, kanske man kan fråga:

  116. "Varför tänker du så?" Inte:
    "Har du källor?" Det är taskigt.

  117. "Varför tänker du så? Intressant",
    kan man säga. "Jag tänker så här."

  118. Innan vi hade masskommunikation
    var världen också en strut.

  119. Då pratade man med sina grannar.
    Nu kan vi prata med hela världen.

  120. Världen är en strut igen. Men den här
    gången kan vi välja att slita av den.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En digital filterbubbla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Nyhetsflödet, Nyhetsförmedling
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning