Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Tillitens bortre gränsDela
  1. En röd tråd har blivit frågan om
    hur man överbryggar mentala gränser-

  2. -och vi har bett Bo Rothstein,
    professor i statsvetenskap i Oxford-

  3. -att hjälpa oss förstå
    vad som leder till ökat förtroende-

  4. -mellan människor i ett samhälle
    och vilka effekter det får.

  5. En sak som leder till det
    är att bjuda nån på middag.

  6. Det kanske också finns andra svar.
    - Varmt välkommen, Bo Rothstein.

  7. Tack!

  8. Väldigt kul att få komma hit.

  9. Den här forskningen kommer
    från en operation som jag startade-

  10. -med Sören Holmberg 2004 på Göteborgs
    statsvetenskapliga institution.

  11. Det heter på engelska
    The Quality of Government Institute.

  12. Vi har aldrig lyckats hitta
    nåt riktigt bra namn på svenska.

  13. Institutet för forskning
    om kvalitet i samhällsstyrningen-

  14. -var det bästa vi kunde komma på.

  15. Vi har finansierats
    av Riksbankens Jubileumsfond.

  16. Vi har varit
    väldigt tursamma med anslag-

  17. -från allting
    utom Göteborgs universitet.

  18. Det är en rätt stor operation.

  19. Vi har rullat runt
    på ungefär 150 miljoner hittills.

  20. Det är ett trettiotal personer
    som är aktiva i verksamheten.

  21. Jag är inte längre Head of Institute.

  22. Jag är numera, sen sex månader,
    Senior Advisor.

  23. På de här sex månaderna
    har ingen där behövt mitt råd, så...

  24. Om ni är intresserade av data,
    så har vi byggt-

  25. -vad som nu är de största globala
    databaserna om den här problematiken.

  26. Man behöver inget statistikprogram
    för att kunna använda dem-

  27. -utan kan man beställa tågbiljetter
    via sin dator-

  28. -så kan man gå in
    och leka med de här data.

  29. Vi har lånat Hans Roslings verktyg,
    så man kan ha mycket roligt med det.

  30. Vi har försökt besvara tre frågor.

  31. Den första är svår: Hur ska man
    definiera kvalitet i styrningen?

  32. Tänk på
    hur man kan definiera demokrati-

  33. -eller jämställdhet
    eller social rättvisa.

  34. Den andra frågan är: Länder
    eller regioner med en viss kvalitet-

  35. -vad är det man får,
    vad har det för effekter?

  36. Den tredje, tiotusenkronorsfrågan,
    är: Hur ska man förklara-

  37. -varför det är så stora variationer
    värden över när det gäller kvalitet?

  38. Vi skiljer oss på en viktig punkt
    från de flesta av våra kolleger-

  39. -nämligen
    att vi inte vill förklara politik-

  40. -hur folk röstar
    eller hur partier beter sig och så.

  41. Vår beroende variabel,
    det vi vill förklara i grunden, är:

  42. Vad betyder politik för mänsklig
    välfärd? Får barnen mat och vatten?

  43. Överlever kvinnorna förlossningar?
    Och så vidare.

  44. Alla de här data finns tillgängliga.

  45. Det här med tillit
    har av en berömd kollega kallats för-

  46. -"the cement of society",
    det som håller ihop samhället.

  47. Varför är det här intressant? Jo,
    det är empiriskt starkt korrelerat-

  48. -med många,
    som vi säger, värdefulla utfall.

  49. Länder, regioner, städer och företag
    med hög social tillit-

  50. -fungerar i allmänhet bättre,
    mer effektivt, mer demokratiskt.

  51. De har lägre brottslighet, mer
    jämställdhet, mer välfärdspolitik.

  52. Låg social tillit
    skapar stora svårigheter-

  53. -för att åstadkomma t.ex. utjämning-

  54. -mellan olika grupper
    via välfärdspolitik.

  55. Om folk inte tror att andra
    betalar skatt, vill de inte betala.

  56. Om folk uppfattar
    att många överutnyttjar-

  57. -eller missbrukar
    de offentliga välfärdssystemen-

  58. -så är man inte så beredd
    att stödja en utjämningspolitik.

  59. Ja, variationen
    är som jag sa väldigt stor.

  60. Nordiska länder är världsledande.
    Här är det en majoritet, 60-70 %-

  61. -som säger att de litar på andra.

  62. Om man frågar folk i länder
    som Filippinerna eller Brasilien-

  63. -så är man nere i runt 10 %,
    så vi har enorma variationer.

  64. Forskare är oeniga om
    hur det här kan genereras-

  65. -och också om effekten av det här.

  66. Är ett etniskt heterogent samhälle,
    ett samhälle med många olika grupper-

  67. -sämre på att skapa social tillit?

  68. Teorin bakom det här har många namn.
    Jag kallar det Den sociala fällan.

  69. Vi inser ofta
    att om alla samarbetar i arbetslaget-

  70. -eller om alla källsorterar,
    om ingen flyger eller äter kött...

  71. Vi tjänar på att alla samarbetar,
    men här kommer en liten problematik.

  72. Det är lite poänglöst
    att vara den enda som samarbetar.

  73. Det är ingen poäng att vara den enda
    som jobbar eller betalar skatt.

  74. Det är meningslöst att vara ensam om
    att försvara landet och så vidare.

  75. Därför är det rationellt att inte
    samarbeta om man inte litar på andra.

  76. Då är man fripassagerare. Man
    litar på att andra ska källsortera-

  77. -och komma i tid till seminarier
    och ställa upp och så-

  78. -men man vill helst
    vara den som inte betalar.

  79. Så ett effektivt samarbete
    uppstår bara om man litar på andra.

  80. Utan tillit
    så klappar den sociala fällan igen.

  81. Alla får det sämre trots att vi vet
    att om vi kunde lita på varandra-

  82. -så skulle vi alla tjäna på det.

  83. Tillit är psykologiskt komplicerat.
    Om jag säger "Ni kan lita på mig"-

  84. -så undrar ni genast
    varför jag måste säga det.

  85. Jag trodde att det här skulle vara
    enkelt, men det är så komplicerat.

  86. Då har vi fått vad som på engelska
    kallas för The New Liberal Dilemma.

  87. Många som står till vänster
    eller som kallar sig liberaler-

  88. -gillar det multikulturella samhället
    och tycker att det är kul.

  89. Men man är också för ett samhälle
    med stark social sammanhållning-

  90. -och en solidarisk välfärdspolitik.

  91. Forskning visar
    att de här sakerna inte går ihop.

  92. En av de mest berömda forskarna,
    amerikanen Robert Putnam, skriver-

  93. -"Immigration challenge solidarity
    and inhibit social capital"-

  94. -i en av sina mest berömda texter.

  95. Hur ser då forskningen ut?
    En tysk kollega, Merlin Schaeffer-

  96. -har gjort underbara metaanalyser.

  97. Då lägger man en stor hög resultat
    ovanpå varandra och studerar dem.

  98. Han har summerat 173 olika studier-

  99. -med 483 olika forskningsresultat,
    och det ger en väldigt varierad bild-

  100. -men de visar på en negativ effekt
    av mångfald på social sammanhållning.

  101. De flesta studierna, 60 %, visar det.

  102. Men det är ingen av de 173 studierna-

  103. -som har analyserat effekten
    av vår "darling", kärleksvariabel:

  104. Kvalitet i samhällsstyrningen.

  105. Och det finns ett problematiskt
    resultat för forskningen.

  106. Disciplin verkar ha betydelse.

  107. Betydligt fler studier publicerade
    i ekonomiska tidskrifter-

  108. -visar på en negativ effekt än
    studier i sociologiska tidskrifter.

  109. Man brukar ju kalla nationalekonomi
    för "The dismal science"-

  110. -och här får man belägg för det.

  111. Vad är det vi har gjort? Jo,
    två "surveys" för QoG-institutet.

  112. I den första, 2010, lät vi intervjua-

  113. -34 000 människor
    i 172 regioner i EU.

  114. Sen gjorde vi om detta 2013-

  115. -då vi gick upp från 200 till 400,
    så vi är nu uppe i 189 regioner.

  116. Turkiet och Ukraina är med. Vi
    har ställt rätt detaljerade frågor-

  117. -om erfarenheter av och uppfattningar
    om kvalitet på skola, vård och polis.

  118. Vi har också med
    den senare frågan om social tillit.

  119. De data som vi har samlat in
    kan vi kombinera med andra data-

  120. -från Eurostat, som är registerdata,
    och då kan vi göra magiska saker.

  121. Vi har data om ekonomisk ojämlikhet,
    etnisk heterogenitet och så vidare.

  122. Vårt mått på etnisk heterogenitet
    i de här 189 regionerna är-

  123. -antalet personer i regionen
    som är födda utanför Europa.

  124. Det är ett rätt bra mått-

  125. -för då får vi inte med
    svensktalande finländare eller så-

  126. -utan det är antalet personer
    som är födda utanför Europa.

  127. Vi har ställt
    den här typen av frågor:

  128. Vissa personer får särskilda fördelar
    i skolsystemet i min region.

  129. Så det här mäter
    nån form av opartiskhet.

  130. Alla medborgare
    behandlas lika av polisen i min region.

  131. Korruption förekommer
    i skolsystemet i min region.

  132. Har du under det senaste året
    gett en muta till hälso- och sjukvården?

  133. Det är såna frågor
    vi har ställt om kvaliteten.

  134. Så det är både
    kvalitet och opartiskhet-

  135. -och det är både erfarenheter av
    och uppfattningar om korruption.

  136. Hur ser de regionala skillnaderna ut?
    Ja, de är mycket dramatiska.

  137. Blått och svart
    tyder på att det är bra-

  138. -och ju mer gult och grönt,
    desto sämre är det.

  139. Inte förvånande
    så är Grekland illa ute här.

  140. Ungern och södra Italien också.

  141. I en del länder finns det också
    betydande regionala variationer.

  142. Vi har ju pratat lite om Italien,
    och det är det märkligaste av allt-

  143. -som vi har hittat.
    Då ska vi se om jag får rätt på...

  144. Södra Italien är ju dåligt
    på en marockansk nivå i detta-

  145. -men regionerna i norra Italien,
    det här är Sydtyrolen och så-

  146. -de är rena som Danmark.

  147. Det tyder ju på en sak. Italien har
    haft samma institutioner i 150 år-

  148. -men det ger ingenting.
    Allt avgörs på den lokala nivån.

  149. Det är lite magiskt att vi får
    såna enorma skillnader i ett land.

  150. Så man ska egentligen inte
    prata om Italien som land-

  151. -för det är
    såna gigantiska skillnader.

  152. Tillitsfrågan låter så här:
    Tycker du att man kan lita på andra-

  153. -eller måste man vara
    försiktig i sitt umgänge?

  154. Vi kan göra en omedelbar studie här.

  155. Alla som tycker att man kan lita
    på svenskar räcker upp sin hand nu!

  156. Och alla som tycker
    att man ska vara försiktig-

  157. -räcker upp sin hand nu!

  158. Ställer jag samma fråga i Rumänien,
    så får jag precis motsatt resultat.

  159. Vad mäter då den här frågan?
    Folk känner ju inte alla människor.

  160. En tolkning som kolleger har gjort
    och som jag tycker är rätt bra är-

  161. -att när folk får frågan
    så gör de en utvärdering-

  162. -av den allmänna moraliska halten
    i det samhälle de lever i.

  163. Det är hur jag tolkar frågan.

  164. Resultatet här är också magiskt.

  165. Den högsta tillitsfrekvensen
    har folk i Köpenhamn.

  166. Här är det 80 av 100 som svarar ja.

  167. Den lägsta är i en slovakisk region,
    och där är det 8 av 100.

  168. Så vi har alltså en variation
    inom Europa som är tiofaldig!

  169. Och jag önskar alla
    som vill skapa ett enigt Europa-

  170. -all lycka i världen, alltså.
    De behöver det verkligen.

  171. Om detta är ett mått
    på folks uppfattningar om samhället-

  172. -så hittar man ju nästan aldrig
    variation av den här magnituden.

  173. Ni kan också se några länder
    där det är stora skillnader:

  174. Tyskland, Italien, Spanien.

  175. Mest tillit har tyskarna
    i Schleswig-Holstein, nära Danmark-

  176. -och det här är den tyska region
    som ligger närmast Frankrike.

  177. Frankrike ligger alltid lågt
    i de här mätningarna.

  178. Vad är då våra huvudresultat när vi
    ska förklara den här variationen...

  179. ...i social tillit mellan länderna?

  180. Den starkaste effekten vi hittar är-

  181. -att folk som lever i regioner med
    hög kvalitet i samhällsstyrningen-

  182. -de litar också
    på andra människor i allmänhet.

  183. Så om man har vertikal tillit,
    tillit till skola och polis o.s.v.-

  184. -då litar man också på andra.
    Det här slår ut nästan allting annat.

  185. Det är så
    att regioner med mer etnisk mångfald-

  186. -generellt ligger sämre till
    när det gäller social tillit.

  187. Men hela effekten
    av etnisk mångfald försvinner-

  188. -när vi kontrollerar för kvalitet
    i samhällsstyrningen. Det är borta.

  189. Vad som finns kvar när vi har
    kontrollerat för allt vi kan mäta-

  190. -det är att ekonomisk ojämlikhet-

  191. -också har en negativ effekt
    för social tillit i dessa regioner.

  192. Är ni intresserade
    så kan ni få en massa statistik-

  193. -men det gör sig inte riktigt
    i de här sammanhangen.

  194. En av teorierna som varit stark för
    att förklara graden av social tillit-

  195. -har varit hur många av medborgarna-

  196. -som är engagerade
    i frivilligorganisationer.

  197. För att återigen citera
    den berömde Robert Putnam:

  198. "Ju mer man bowlar tillsammans,
    desto mer tillit." Det såg vi inte.

  199. Det är inte bara i den här studien.
    Väldigt få studier, om ens några-

  200. -hittar nån effekt
    av deltagande i såna organisationer.

  201. Människor som är aktiva där
    litar mer på andra människor-

  202. -än de som inte är med,
    men det är en självselektion.

  203. Om man av andra skäl har stor tillit-

  204. -så är man mer sannolik
    att vara aktiv i en sån organisation.

  205. Men själva deltagandet ger ingenting.

  206. För vissa organisationer,
    som pensionärsorganisationer-

  207. -så ju längre man har deltagit,
    desto mindre litar man på andra.

  208. Jag är lite orolig för vad de gör
    på de där pensionärsdanserna.

  209. Det får jag väl se
    när jag kommer dit...

  210. Det här är ett överraskande resultat,
    och det är ännu inte publicerat.

  211. Vi har nog rätt mycket på fötterna,
    och det analyseras av nån tidskrift-

  212. -men vi tycker att vi
    har väldigt mycket på fötterna.

  213. Hur ska man tolka de här resultaten?

  214. Ja... En tolkning är...

  215. Säg att du lever
    i en region i Europa.

  216. In kommer en massa människor
    som inte är som du.

  217. De har annan hudfärg, är födda
    i andra länder, pratar andra språk.

  218. Och så är din uppfattning att det är
    låg kvalitet i samhällsinstitutioner-

  219. -i polisen, i socialförsäkrings-
    systemet, i skattemyndigheterna.

  220. Det ligger då nära till hands,
    tror vi, att börja tro-

  221. -att nykomlingarna kommer undan med
    allsköns opportunistiskt beteende.

  222. De kanske inte betalar sina skatter,
    de kanske missbrukar bidragssystemet-

  223. -de kanske är engagerade
    i kriminalitet och så vidare.

  224. Däremot om du lever
    i samma typ av region...

  225. Du lever i en region
    med hög kvalitet i styrningen.

  226. In kommer folk som inte är som du.

  227. Men om din uppfattning är att det är
    rätt hög kvalitet i institutionerna-

  228. -polisen tar hand om brottslighet,
    skattemyndigheten sköter sitt jobb-

  229. -man överutnyttjar inte
    det sociala välfärdssystemet-

  230. -då tänker man: "Här kommer
    folk som inte är som jag."

  231. "Jag kanske inte gillar dem"-

  232. -"men jag måste tro
    att de spelar enligt reglerna."

  233. "Den höga kvaliteten gör
    att vi spelar efter samma regler."

  234. Då försvinner
    den generella tillitsproblematiken.

  235. Så hög...

  236. Och det här är inte
    den första studien som visar detta.

  237. Det finns ett liknande resultat
    från några danskar som tittade på...

  238. Danmark är ju "höglitar"-landet
    i Europa. Ingenting slår Danmark.

  239. Och Danmark har ju liksom Sverige-

  240. -tagit emot en hel del invandrare
    från länder med låg social tillit-

  241. -som Pakistan, Turkiet, Bangladesh
    och så vidare.

  242. Våra danska kolleger har tittat på
    vad som händer med dessa invandrare-

  243. -efter ett antal år
    i "höglitar"-Danmark.

  244. Jo, deras tillit går upp,
    inte till de höga danska nivåerna-

  245. -men de är närmare de danska nivåerna
    än nivåerna i deras ursprungsland.

  246. Det viktigaste
    för att detta ska inträffa-

  247. -är om dessa invandrare
    uppfattar att de har blivit-

  248. -opartiskt, kompetent behandlade
    av de danska myndigheterna.

  249. Aktiva i frivilligorganisationer
    har lägre tillit.

  250. Det beror oftast på
    att om man är invandrare-

  251. -och är aktiv i en organisation,
    så spär organisationen ofta på-

  252. -"vi och de"-mentaliteten.

  253. Så vad är budskapet?
    Vill vi behålla tilliten-

  254. -ska det inte
    gå till som på Riksrevisions...

  255. Hög kvalitet
    i offentliga institutioner-

  256. -verkar vara nånting som fungerar
    för att skapa hög social tillit-

  257. -eller åtminstone vidmakthålla
    hög social tillit i ett land.

  258. Man kan också sammanfatta detta med
    att det tyska ordspråket nog stämmer.

  259. "Der Fisch stinkt vom Kopf her."
    Fisken ruttnar från huvudet ner.

  260. Vill man inte att det ska ske, ska
    man inte ha ruttna fiskar i systemet.

  261. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillitens bortre gräns

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Psykologi och filosofi, Samhällskunskap
Ämnesord:
Förtroende, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.