Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Kan man ens tala om gränser?Dela
  1. Det finns absolut ingen som på allvar
    drömmer om en gränslös värld.

  2. Folk kan vilja flytta gränser,
    ha dem mer eller mindre öppna-

  3. -definiera om dem,
    men alla vill ha gränser.

  4. Frågan är var de går. Är det
    nationen? Huset? Kylskåpet? Kroppen?

  5. Var är din gräns? Den går nånstans.

  6. Gränser är inte heller bara fysiska,
    mellan länder eller olika områden.

  7. Definitioner av ord
    är en fråga om gränser.

  8. Man ringar in vad ord betyder. Då är
    ordet "gräns" i sig rätt spännande.

  9. Det har samma rot som "gran".

  10. Uppe i norra Europa var granskogar
    ofta gränsområden. På andra språk-

  11. -de som kommer från latin, engelska,
    finns det många fler ord för gräns:

  12. "Borders", t.ex. Samma ord som
    vårt "spetsbårder", runt en krage.

  13. Det är en typ av gräns.
    Landgränser. "Confines."

  14. "Medslut" bokstavligt talat,
    "confini"-

  15. -som både kan vara "gränser mellan
    länder" och "instängd på ett område".

  16. Och så ett av de viktigaste orden
    vi saknar i svenskan: "frontier"-

  17. -som inte bara är en gräns som
    avgränsar, utan anger en riktning.

  18. "On the frontiers of science",
    "Star Trek", "beyond the frontiers".

  19. Det här är grundläggande i amerikansk
    självbild: expansionen vänsterut.

  20. Pionjärer, "frontier", osv.

  21. I överförd bemärkelse används det i
    vetenskap, i rymdforskning, i kultur.

  22. Det har ju varit ideal länge
    "att ligga i framkant".

  23. Det kan ju ändras om man upptäcker
    att det inte går att komma vidare.

  24. Gränsdragningarna rent politiskt
    började ju med jordbruket.

  25. När man börjar odla en viss täppa
    måste man avgränsa den-

  26. -så att inte vilda djur
    och främlingar kommer in.

  27. Alla känner till Kain och Abel,
    Bibelns skildring av det här.

  28. Kain blir bofast och omringar
    sin täppa, där han odlar-

  29. -medan Abel, favoritsonen,
    är herde och går runt med fåren.

  30. Och Kain slår ihjäl Abel.

  31. Precis som Romulus, som bygger muren
    som blir staden Rom så småningom-

  32. -slår ihjäl sin bror Remus,
    som hoppar över muren.

  33. Det här är tydliga illustrationer
    på ett mytiskt sätt-

  34. -av hur bofasthet och nomadliv
    står i motsättning till varandra.

  35. Och i amerikansk populärkultur är det
    ju helt centralt i västernfilmer-

  36. -som handlar så ofta om dels
    hur de "europeiska amerikanerna"-

  37. -expanderar in över indianområdena,
    och indianerna är nån sorts nomader.

  38. Och sen filmerna där folk bor
    på små gårdar ute i västern-

  39. -och så kommer storgodsägarens
    buffelhjordar.

  40. Det är hela tiden samma konflikt,
    som finns egentligen nu också-

  41. -mellan bofasta med en bestämd plats
    och de som rör sig över gränserna-

  42. -och som vill komma in
    i de här avgränsade områdena.

  43. Lite mer etymologi. Det är roligt.
    "Polis", "poleis", "stad", "politik".

  44. Staden är ursprunget i politiken,
    polisen en stadsvakt från början-

  45. -och politik: "statsstyre",
    helt enkelt.

  46. "Kultur": det känner alla till att
    det betyder "odling", vilket är kul.

  47. Det är också knutet till den här
    lilla täppan. Och så "civis":

  48. "Medborgare" på latin. Det har en rot
    som betyder "hem", "bädd", "älskad".

  49. Civilisation, politik, kultur...

  50. Allt har att göra med avgränsning,
    odling, hem.

  51. En bofast befolknings självbild,
    historieskrivning, världssyn, osv.

  52. Låt oss hoppa till början på vår egen
    tid. Efter franska revolutionen-

  53. -under 1800-talet, är nationalismen
    en av Europas mest radikala rörelser.

  54. När man tänker på nationalism
    efter andra världskriget-

  55. -ser man bara de värsta avarterna,
    åtminstone i västvärlden.

  56. Under 1800-talet var nationalismen en
    mycket radikal rörelse, vars idé var-

  57. -att alla människor i ett avgränsat
    område i ett land, en nationalstat-

  58. -skulle ha samma rättigheter,
    rösträtt-

  59. -medborgerliga rättigheter
    och skyldigheter.

  60. Skyldigheterna är ju skatt,
    värnplikt och sånt oftast.

  61. En fantastisk idé!
    Och unik i världshistorien!

  62. Problemet med avgränsningar är att
    det alltid finns de som är utanför.

  63. De utanför har inte del av
    landets medborgerliga rättigheter.

  64. Men även i länder har det varit så
    att grupper har utdefinierats:

  65. Judar, romer,
    transsexuella, homosexuella...

  66. De har utdefinierats ur gemenskapen.
    Fördelen med nationalstatslösningen-

  67. -är att idén kan vidgas,
    som mänskliga rättigheter-

  68. -till nya grupper.
    Nåt att bygga vidare på, som öppnar-

  69. -för större möjligheter för fler.

  70. Skulle man avskaffa nationalstaten
    i Sverige...

  71. Det finns olika förhållanden i olika
    delar av världen av historiska skäl.

  72. Då skulle gränserna inte försvinna,
    utan de skulle privatiseras.

  73. Har man inte en offentlighet
    som sköter gränsdragning, skydd-

  74. -och rättssäkerheten, blir var och en
    tvungen att sköta det själv.

  75. Det kostar pengar.
    De dyraste städerna att leva i-

  76. -är de som inte har offentligt ordnat
    avlopp, polis, säkerhet, osv.-

  77. -i Afrika, Sydasien, Latinamerika.
    Där är det dyrare att leva-

  78. -än i London och New York för att man
    saknar grundläggande samhällsservice.

  79. Jag kollar på papperet...

  80. När man pratar om Sverige i dag
    är det känsligt-

  81. -med återkommande påståenden om
    att det inte finns nån svensk kultur.

  82. De som attackerar de här påståendena
    blåser ofta upp dem till halmdockor-

  83. -om man nu kan blåsa upp halmdockor.
    Men det är märkligt att påstå-

  84. -att ett land eller en kultur
    inte finns. Givetvis finns Sverige-

  85. -och svensk kultur.
    Samtidigt är nationell kultur alltid-

  86. -vare sig man är i Sverige, Italien
    eller Indien - nåt man skolas in i.

  87. Det är inte villkorslöst. Om
    Kalmarunionen aldrig hade upplösts-

  88. -hade Sverige inte varit en
    nationalstat och Norden hade varit-

  89. -en annan typ av gemensam stat.
    Nationalstat eller union-

  90. -som Storbritannien.
    Vad skulle vi prata för språk?

  91. Svenskan hade inte varit den vi har
    i dag, inte nationalskalderna heller.

  92. Kalmarunionen upplöstes. Eller om
    Finland varit en del av Sverige-

  93. -eller skilts från Sverige
    på nåt annat sätt-

  94. -och blivit självständigt 1848-

  95. -då den stora nationalistvågen
    drog över Europa...

  96. Allt det där påverkar hur det här
    avgränsade området ser ut-

  97. -och hur kulturen i vid och djup
    bemärkelse utvecklas inom området.

  98. Det är värt att reflektera över
    när man är i Skåne-

  99. -som inte har varit en del av Sverige
    så länge, ur det långa perspektivet-

  100. -men som ändå är utpräglat svenskt i
    dag och en viktig del av svenskheten.

  101. Nu reser man hur som helst.

  102. Multinationella företag
    jobbar i hela världen.

  103. Vi är hopkopplade på ett fantastiskt
    sätt. Det vet ju alla: Internet.

  104. Facebook. Twitter. Folk gör nåt,
    skriver nåt i en tidning i Danmark.

  105. Plötsligt känner alla till det
    i Pakistan. Roligt och opraktiskt.

  106. Det gör att man har svårt att veta
    var gränserna går-

  107. -för vad som fungerar på allvar.

  108. Det här omdefinierar hur gränserna
    fungerar, vad de innebär.

  109. Vilka lagar för yttrandefrihet t.ex.
    som gäller.

  110. I dag är vi underkastade amerikanska
    yttrandefrihetslagar, ironiskt nog.

  111. Och amerikanska företag,
    som äger en stor del-

  112. -av den gemensamma offentligheten.
    Det skapar speciella situationer-

  113. -där vi inte kan göra så mycket åt
    vad de tillåter eller förbjuder.

  114. Om de tillåter hat,
    men förbjuder nakenbilder, t.ex.

  115. Även om gränser förändras
    och omdefinieras-

  116. -kommer de aldrig att försvinna.
    De kan flyttas och omdefinieras-

  117. -men det kommer alltid
    att finnas gränser.

  118. Mellan religiösa grupper
    och etniska grupper.

  119. Mellan folk som vill stöta ut andra
    eller hålla sig för sig själva.

  120. De kan samverka
    eller motverka varandra-

  121. -men det kommer inte att försvinna.
    Min uppfattning är-

  122. -att mänskliga grundläggande
    egenskaper-

  123. -allt som har att göra med makt, sex,
    gränser och inte går att avskaffa-

  124. -måste man göra sig medveten om,
    lära sig att förstå och hantera.

  125. Jag är absolut emot utopiska idéer.
    Det kommer aldrig nån ny människa-

  126. -eller nån gränslös värld-

  127. -utan vi måste omförhandla hur det
    fungerar, men det försvinner inte.

  128. Är man naiv inför det tror jag
    att man är farligt ute, faktiskt.

  129. Tack så mycket, Torbjörn.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan man ens tala om gränser?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Geografi, Gränser, Kulturgeografi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.