Titta

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Om UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Föreläsningar om språknedsättning hos barn. Forskare från Storbritannien, Finland och Sverige talar om aktuell forskning om allt från fem månaders bebisar till tonåringar med dyslexi, genforskning och språknedsättning hos hörselskadade. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling : Språkstörning i familjenDela
  1. Jag kommer att prata om ärftlighet
    hos barn med språkstörning.

  2. Att tala, förstå,
    kommunicera, läsa och skriva-

  3. -är alla högt värderade
    språkliga förmågor.

  4. De är viktiga för vår sociala
    utveckling, för inlärning i skolan-

  5. -och de är viktiga
    för vårt deltagande i samhället.

  6. Allt det här kan barn
    med en språkstörning ha svårt med.

  7. Det är väl känt att språkstörning kan
    innebära svårigheter med inlärning-

  8. -med social interaktion, med
    livskvalitet och psykiskt välmående-

  9. -och att det kan innebära risker
    för beteendeproblem i skolan.

  10. Det här är ett sätt att definiera
    språkstörning. Ni har ju hört några.

  11. Jag vill lägga till att störningarna
    ofta har en dynamisk utveckling.

  12. De svårigheter
    som vi ser hos små barn-

  13. -yttras sällan på precis samma sätt
    när barnen kommer upp i skolåldern.

  14. Därmed kan ju även konsekvenserna av
    en språkstörning förändras över tid.

  15. Den huvudsakliga förklaringsmodellen
    för språkstörning är ärftlighet.

  16. Det vet vi baserat på olika typer
    av vetenskapliga studier.

  17. Från tvillingstudier vet vi
    att det finns en hög ärftlighet-

  18. -baserat på att enäggstvillingar har
    större samstämmighet för störning-

  19. -än tvåäggstvillingar.
    Tvillingstudier har också visat-

  20. -att det finns en starkare genetisk
    komponent ju gravare störningen är.

  21. Eftersom språkstörning
    är ett komplext tillstånd-

  22. -förväntar vi oss att det är många
    olika gener i kombination med miljö-

  23. -som ligger till grund
    för språkstörning.

  24. Vi kan inte förvänta oss att en enda
    gen förklarar vår utveckling-

  25. -utan det är flera gener,
    var och en med liten effekt-

  26. -som tillsammans kan innebära
    en ökad risk för språkstörning.

  27. Hittills har det rapporterats
    fem kandidatgener för språkstörning.

  28. Flera av kandidatgenerna
    har även funnits-

  29. -vara associerade med andra
    närliggande diagnoser, tillstånd-

  30. -till exempel genen i rött,
    CNTNAP2-genen.

  31. Den har även kopplats
    till autismspektra och dyslexi.

  32. Det finns många såna här exempel
    på gener som hör till ett tillstånd-

  33. -men som har visat sig
    vara associerade med andra.

  34. Det här är inga gener
    som är specifika för en diagnos.

  35. Det är intressant-

  36. -för det tyder på gemensamma
    underliggande genetiska mekanismer-

  37. -för olika diagnoser, som autism,
    dyslexi och språkstörning.

  38. Det finns även gemensamma markörer
    på kognitiv och beteendenivå.

  39. Det finns språkliga svårigheter
    som går igen i olika diagnoser.

  40. På beteendenivå vet vi att det finns
    diagnoser som ofta samförekommer-

  41. -som till exempel
    språkstörning och dyslexi.

  42. Och det här att olika diagnoser
    kan samförekomma i hög grad-

  43. -kan man undersöka i familjestudier.
    Det har vi gjort.

  44. I ett samarbete mellan Karolinska
    Institutet och Lunds universitet-

  45. -har vi undersökt
    ärftlighet vid språkstörning-

  46. -hos en stor grupp barn
    som går i specialskola-

  47. -för att de har så stora svårigheter
    att de inte klarar en vanlig skola.

  48. Genom att intervjua föräldrar tog vi
    reda på förekomst och samförekomst-

  49. -av en rad olika
    språkrelaterade tillstånd-

  50. -hos tre generationer släktingar
    till barnen med språkstörning-

  51. -och jämfört med motsvarande
    släktingar i en kontrollpopulation.

  52. Och de språkrelaterade tillstånd
    som vi har undersökt är till exempel-

  53. -ADHD, dyslexi, autism, Asperger
    - för det fanns fortfarande då-

  54. -utvecklingsstörning, hörselskada,
    läpp-, käk-, gomspalt och så vidare.

  55. Tillstånd där språkstörning
    kan vara en del av problemet-

  56. -eller som ofta samförekommer
    med språkstörning.

  57. Vi fann tre problem som förekom
    i signifikant högre grad-

  58. -hos samtliga tre släktingar, syskon,
    föräldrar och mor- och farföräldrar-

  59. -till barn med grav språkstörning.

  60. Det var språkstörning, lässvårigheter
    och bristande social kommunikation.

  61. Ett exempel från föräldrarna
    till barnen med störning i lila-

  62. -och kontrollföräldrarna
    i den gröna kolumnen.

  63. Det ni ser här är att 30...

  64. ...37 % av föräldrarna
    till barnen med språkstörning-

  65. -hade lässvårigheter,
    till exempel i form av dyslexi.

  66. 30 % hade språkstörning.

  67. 27 % hade inlärningsproblem-

  68. -och nästan 17 % kände igen sig
    i vår beskrivning-

  69. -av bristande social kommunikation.

  70. Dessutom... De flesta förstår
    att det här är höga siffror-

  71. -hög förekomst
    av de här svårigheterna-

  72. -som var de vanligast förekommande
    språkrelaterade problemen.

  73. Det som är nytt med studien, förutom
    att vi tittar på tre generationer-

  74. -är att vi har undersökt ett väldigt
    brett spektrum av svårigheter.

  75. Det är den största familjestudien
    hittills och den enda svenska.

  76. Eftersom vi tittade på samförekomst
    fann vi att föräldrarna-

  77. -sällan hade bara ett problem,
    utan ofta två, tre-

  78. -eller fler
    olika språkrelaterade problem.

  79. Det vanligaste mönstret var
    en språkstörning och lässvårigheter.

  80. Föräldrar som hade mer än två problem
    hade ett av de andra på listan.

  81. Inlärningsproblem eller det vi kallar
    bristande social kommunikation.

  82. Så från tvillingstudier vet vi...

  83. ...att den genetiska komponenten ökar
    med grav språkstörning.

  84. Från andra familjestudier,
    andra än vår egen, vet vi-

  85. -att barn med grav störning ofta har
    släktingar med liknande svårigheter.

  86. I vår studie fann vi
    att 85 % av barnen med språkstörning-

  87. -hade en eller två föräldrar
    med liknande svårigheter.

  88. Så jag tror det är känt för de flesta
    att det finns en ärftlighet i det-

  89. -men den här siffran säger
    att det är väldigt sannolikt.

  90. För barn med grav språkstörning är
    det sannolikt att de har en familj-

  91. -där föräldrarna och syskonen
    också har liknande svårigheter.

  92. Vad gör vi med den kunskapen?

  93. Vi har vetat så länge.

  94. Ja, vad betyder det för barnet
    att växa upp i en familj-

  95. -där även föräldrarna
    kan ha språkrelaterad problematik-

  96. -i form av framför allt
    språkstörning och lässvårigheter?

  97. Ja, vi vet faktiskt inte
    särskilt mycket om det.

  98. Vi vet mycket mer om ärftlighet och
    gener, men vi vet inte så mycket om-

  99. -vad det innebär för barnet
    i familjekonstellationen.

  100. Det vi vet är att föräldrar till barn
    med störning anpassar sitt språk-

  101. -efter barnets språkliga svårigheter-

  102. -och att barn med språkstörning
    anpassar sitt språk-

  103. -efter hur de blir pratade till
    av föräldrar.

  104. Och det är väldigt bra, eller hur?

  105. Det är bra, för vi kan hjälpa
    föräldrar till barn med störning-

  106. -att ge barnet
    bra och adekvat språklig stimulans-

  107. -som hjälper barnet
    i dess utveckling.

  108. Men för att vi ska kunna
    göra det riktigt bra-

  109. -måste vi ta hänsyn till
    familjens förutsättningar-

  110. -och möjligheter till
    att ge språklig stimulans-

  111. -bland annat genom att
    titta på ärftlighet.

  112. Och titta på ärftlighet
    på ett mycket mer systematiskt sätt.

  113. Okej, slutligen:
    Kunskap om ärftlighet-

  114. -och kunskap om samförekomst av olika
    diagnoser och språkliga svårigheter-

  115. -har ju betydelse för prognos,
    prevention och intervention.

  116. Om vi vet att ett barn med språk-
    störning har föräldrar med dyslexi-

  117. -kan vi arbeta preventivt
    och hålla koll på kognitiva faktorer-

  118. -som är relaterade till dyslexi.

  119. Vi kan inte predicera vilka barn
    som kommer att utveckla störningar-

  120. -men vi kan hålla koll
    på riskfaktorer.

  121. Om man till exempel inom
    barnhälsovården, på BVC-

  122. -vet att ett barn har föräldrar
    med språkrelaterade problematik-

  123. -då bör man följa det barnets
    språkliga kommunikativa utveckling.

  124. När det gäller intervention
    vet vi att vissa språkliga aspekter-

  125. -är mer mottagliga för intervention
    än andra.

  126. Så justeringar i barnets miljö har
    större effekt på vissa svårigheter.

  127. De språkliga svårigheter som vi har
    svårast att påverka med intervention-

  128. -är just de svårigheter
    som är mest genetiskt laddade.

  129. Språkförståelse.

  130. I eftermiddag kommer ni
    att få höra mer om vad vi i dag vet-

  131. -om intervention
    vid språkstörning hos barn.

  132. Jag sätter stopp där, men vill
    tacka mina partner KI och Lund-

  133. -och så vill jag tacka er
    för er uppmärksamhet. Tack.

  134. Tack så mycket, Nelli.
    Då har vi några minuter till frågor.

  135. Vad tänker du
    om de här resultatens betydelse för-

  136. -vilka råd vi ger till föräldrarna
    och deras förmåga att följa råden?

  137. Ja, ett uppenbart svar är att inte
    lämna så mycket skriftligt material-

  138. -om man vet att föräldrarna
    har svårt att tillgodogöra sig text.

  139. Det är taskigt. Vi vet att det är
    så himla bra att läsa för barnen.

  140. Men om man inte kan läsa så bra?
    Då är det ju tufft att få höra det.

  141. Det kan kännas så. "Om jag bara
    hade kunnat läsa för mitt barn"-

  142. -"så hade mitt barn inte haft
    de här svårigheterna. Mitt fel."

  143. Man behöver avlasta föräldrarna.

  144. I stället för att se alla problem
    som föräldrar med ärftlighet kan ha-

  145. -så kan man se till det positiva.

  146. Det här är föräldrar som har
    en erfarenhet, som har "drive".

  147. De vill inte att barnen ska vara med
    om samma sak, samma jobbigheter.

  148. Man kan samarbeta
    och prata mer öppet.

  149. Genom att vi själva har
    mer kunskap om samförekomster-

  150. -kan vi prata om ärftlighet
    på ett bättre sätt.

  151. Att vi inte arbetar mer fokuserat med
    kunskapen vi kan få från ärftlighet-

  152. -handlar om att vi själva inte
    har tillräckligt med kunskap.

  153. Men det vet jag inte,
    utan jag bara tänker.

  154. Det man inte går in i kan ju vara
    det man inte har kompetens för.

  155. Tack,
    det var det svaret jag ville ha.

  156. Du sa att vi kanske inte ska ge
    så mycket information skriftligt.

  157. Samtidigt är det ju jätteviktigt
    att ge information skriftligt-

  158. -för det är ju ett stöd
    som finns visuellt över tid.

  159. Det kanske är mer viktigt att tänka
    vilken information, i vilken form.

  160. -Ja, absolut. Att man inte enbart...
    -Att det är lättförståeligt.

  161. Du har helt rätt. Jag hörde
    att anamnes tas genom en enkät.

  162. Hur kan man tänka
    att det är en bra idé?

  163. En skriftlig enkät för familjer
    som kommer in för språkstörningar!

  164. Alltså, nej, prata!

  165. Så det är mitt råd.

  166. Du säger att hereditet och ärftlighet
    är viktigt, att börja på BVC...

  167. I min studie om flerspråkiga
    och språkscreening på BVC-

  168. -där har vi prövat den här frågan.

  169. Blanketterna gavs skriftligt till
    föräldrarna på svenska och översatt.

  170. När du kommer till BVC har de det
    via samtal med sjuksköterskan.

  171. Jag är inte färdig,
    men det vi kan se på nästan 50 barn-

  172. -är att trots logopedbedömningen
    visar mycket grava svårigheter-

  173. -så kommer det inte fram
    från föräldrarna.

  174. Ofta säger de
    "nej, det finns inga problem".

  175. I några fall, med en grav
    språkstörning och samsvårigheter-

  176. -har jag fått fram det, som logoped,
    efter djupare samtal med föräldrarna.

  177. Då kommer det. Blanketter funkar
    inte, samtalet på BVC funkar inte-

  178. -utan man måste kanske öka kunskapen
    hos sjuksköterskorna-

  179. -om hur man ställer frågan
    och hur man kan utveckla det.

  180. Precis. Man måste ta sig tid
    är din konklusion. Det stämmer.

  181. Stort tack!

  182. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkstörning i familjen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Läs- och skrivsvårigheter, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkstörningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Finns det någon specifik språkstörning?

Det är svårt att få pengar för forskning kring språkstörningar, berättar Courtenay Norbury, professor vid University College London. Det finns så många benämningar och de syns för lite i medierna. Norbury har gjort en stor undersökning i England med tusentals barn och identifierar både problem och lösningar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och flerspråkighet

Att vara flerspråkig och samtidigt ha en språkstörning innebär stora utmaningar. De specialkunskaper man har som flerspråkig kan dock innebära många fördelar. Ketty Holmström och Annika Andersson, lektor respektive språkforskare, berättar här om hur mångspråkighet fungerar. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning i familjen

Ärftligheten av språkstörningar blir starkare ju starkare språkstörningen är. Forskaren Nelli Kalnak berättar här om olika gener för språkstörning hos barn och reder ut riskfaktorer inom olika diagnoser. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tryckfel i generna

Juha Kere, professor i molekylärbiologi, presenterar ny forskning om generna hos människor med dyslexi. Hur ser hjärnstrukturen ut, och skiljer det sig mellan vuxna och barn? Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Behandla barn med språkstörning

Olof Sandgren, logoped och lektor vid Malmö högskola, berättar om forskningsläget vad gäller intervention för barn med språkstörning. Screeningar fångar upp många som klarar sig utan insatser, och att skicka dessa barn till logoped är kanske inte det mest kostnadseffektiva, menar Sandgren. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Observera andra och skriv bättre

Att kunna berätta en historia är svårt om man har språksvårigheter. Ett sätt att jobba med detta är genom observation. Victoria Johansson, språkforskare, och Åsa Wengelin, lektor i svenska, berättar här om en studie där mellanstadieelever fick skriva en historia medan deras klasskompisar studerade dem. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Språkstörning och hörselnedsättning i skolan

Att drabbas av både språkstörning och hörselnedsättning är svårt, och det är viktigt att upptäcka det så tidigt som möjligt. Kristina Hansson berättar här om forskning inom detta område och hur man kan hantera svårigheterna. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Hesa lärarröster och språksvaga barn

Det finns mycket som kan påverka barns förmåga att förstå språk. Värme, luft, buller och, inte minst, en lärares hesa röst. Den som lyssnar på en hes röst påverkas negativt i sitt lärande. Jonas Christensson, konceptutvecklare Ecophon, och Viveka Lyberg Åhlander, forskare logopedi, berättar hur vi skapar optimala förutsättningar i klassrummet. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Ojämlikhet i tidig kommunikation

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.