Titta

Retorikmatchen 2016

Retorikmatchen 2016

Om Retorikmatchen 2016

Sjätteklassare från Kiruna i norr till Höllviken i söder möts i en tävling där elevernas retoriska förmågor sätts på prov. UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till klassen står på spel. Från ett tufft kval med 3000 anmälda går åtta lag vidare och möter varandra i dueller. De tävlande får bland annat agera talskrivare, hålla ett hyllningstal till en frihetskämpe och argumentera för allt från att mobiler ska vara tillåtna i klassrummet till att få höjd veckopeng. De bedöms av en jury bestående av retorikexperterna Elinor Falkman, Jonathan Hörnhagen och Frida Buhre. Programledare: Nassim Al Fakir.

Till första programmet

Retorikmatchen 2016 : Slutaudition, del 1 av 2MaterialDela
  1. Välkomna. Ni är här i dag
    för att ni är utvalda-

  2. -för att ni har ett uppdrag-

  3. -för att ni har den styrka, den
    intelligens och det mod som krävs.

  4. Ni är de som ska gå till juryn
    och hålla tal.

  5. Där har ni EN chans att bevisa
    att ni har det som krävs.

  6. Det kan kännas tufft.
    Det kan kännas nervöst.

  7. Glöm inte att ingenting är omöjligt.

  8. Ni är Aristoteles
    artikulerande agenter.

  9. När jag ser på er, ser jag vinnare.
    Gå in nu, gå in och gör mig stolt.

  10. UR presenterar: Retorikmatchen.

  11. Här i Stockholm stiger spänningen.

  12. Aldrig tidigare har så många
    anmält sig till Retorikmatchen.

  13. Vårens strider har gett oss 10 lag
    till slutaudition-

  14. -där de ska möta
    Retorikmatchens slutauditionjury.

  15. Jag heter Frida Buhre och forskar
    i retorik på Uppsala universitet.

  16. Mina förväntningar är att se driv.

  17. Jag vill ha underbyggda resonemang,
    och jag vill se en ansträngning.

  18. Jag heter Jonathan Hörnhagen. Jag
    är specialiserad på tal och retorik.

  19. I år vill jag ha mod-

  20. -djärva idéer och att de brinner
    för det de talar om.

  21. Hej! Jag ser
    att du har tuggat på din mugg.

  22. -Brukar du göra det när du är nervös?
    -Ja.

  23. -Hur känns det?
    -Det känns mäktigt.

  24. -Hur då?
    -Det är coolt att se allt.

  25. -Har ni mycket kärlek?
    -Ja, det har vi.

  26. Varför kommer ni att vinna?

  27. Vet du inte?

  28. -Hej. Känner du dig lugn?
    -Ja. Jag känner mig lugn.

  29. Grymt! Härligt!

  30. Men du kändes ju lugn.

  31. -Tjena, Alva och Viggo. Hur mår ni?
    -Bra.

  32. Ni är från Rönninge skola i Salem.
    Hur känns det?

  33. -Det känns grymt.
    -Vi är jättepeppade.

  34. -Du ser lite nervös ut.
    -Ja, men det känns bra.

  35. Ni är två av Sveriges bästa retoriker
    i årskurs 6.

  36. Ni är först ut.

  37. -Har det betydelse att vara först?
    -Jag vet inte.

  38. -Det blir mer pirrigt.
    -Ja, men det går bra ändå.

  39. Lycka till!

  40. 10 lag från hela Sverige kommer
    att slåss om de 8 slutspelsplatserna.

  41. Två lag åker ut.

  42. På spel står
    UR:s retorikpris, guldmikrofonen-

  43. -och 10 000 kronor till klassen.

  44. Lagen går till retorikjuryn
    och håller-

  45. -det tal som klassen har skrivit om
    nåt som de vill förändra i närmiljön.

  46. Vi ska få höra förändringstal.
    Att få nån att förändra nåt är svårt.

  47. Därför kommer vi att lyssna extra
    noga efter det som vi kallar "patos".

  48. Brinner de för sin förändring, och
    når de fram till målgruppens hjärtan?

  49. Från Salem och Rönninge skola
    kommer Alva och Viggo.

  50. Viggo är bra på
    att ändra rösten naturligt.

  51. Han är stark med sitt uttal.

  52. Alva förtydligar talet med kropps-
    språket. Hon borde bli politiker.

  53. Hon når verkligen fram till alla,
    så att man blir berörd.

  54. Alva och Viggo vill stoppa näthatet.

  55. Talet håller de
    för eleverna på skolan.

  56. Alva och Viggo, trevligt att ha er
    här. Det är alltså vi som är juryn.

  57. -Känner ni er redo?
    -Ja, det gör vi.

  58. Varsågod!

  59. -Var det du som skrev kommentarer?
    -Du som spred det?

  60. Du som hatade med fula ord?

  61. -Var det du som var sista droppen?
    -Det är nog nu!

  62. Från norr till söder blöder många
    hjärtan av sorg för de blev mobbade.

  63. Många? Nej, alldeles för många har
    inte mod och styrka att säga stopp.

  64. En nätmobbad person är som knycklat
    papper. Det blir aldrig helt igen.

  65. Det blir spår, spår som består.

  66. -Vi vill inte ta bort sociala medier.
    -Tänk på vad Malala sa.

  67. Orden är vårt vapen,
    och vi riktar, siktar och skjuter.

  68. Skjut med kärlek! Vi har makten.

  69. -Jag har makten.
    -DU har makten.

  70. -Sluta sprida hat, sprid kärlek!
    -Följ oss! Förändra med oss!

  71. Ni behärskar språket väldigt väl
    och kan laborera med det.

  72. Det där pappret som knycklas ihop
    är snyggt.

  73. "Skjut med kärlek"
    blir en härlig antites.

  74. Du har "kärlek" som är det goda,
    och "skjut" som är ondskefullt.

  75. Med "skjut med kärlek" sköt ni mig
    i hjärtat. Det var väldigt fint.

  76. Ni har väldigt bra kroppsspråk-

  77. -när ni ska göra det här.

  78. Där emellan är ni lite raka.

  79. Ni kan våga släppa lös lite
    hur händerna vill röra sig.

  80. Jättefint tal!

  81. Jag håller med Jonathan. Det är
    ett språkligt väl genomarbetat tal.

  82. Det märks att ni har jobbat
    med stilfigurer och strukturen.

  83. Det följer en röd tråd,
    och man är med er.

  84. Det känns inte spretigt eller rörigt.

  85. Ska jag vara kritisk
    blir det lite mycket av det goda.

  86. Det blir lite för mycket stilfigurer.

  87. Man tappar er som personer-

  88. -som är med om det här
    i era liv, i er vardag.

  89. Men annars var det
    ett väldigt rörande tal.

  90. -Jag är lite tagen. Tack så mycket.
    -Tack.

  91. Vi gjorde det väldigt bra.
    Vi fick bra kritik från juryn också.

  92. Vi kunde utveckla vissa delar,
    men vi tappade inte bort oss.

  93. Vi har 10 lag, men när det
    är över kommer det att vara 8.

  94. Carl-Anton och Sima från
    Södermalmsskolan i Kristinehamn.

  95. -Kommer ni att vara ett av de 8?
    -Ja.

  96. Ni känns peppade. Hur har ni gjort?

  97. -Vi har övat mycket och skrattat.
    -När man skrattar slappnar man av.

  98. Lycka till!

  99. Från Kristinehamns Södermalmsskola
    kommer Sima och Carl-Anton.

  100. Calle ger aldrig upp.
    Han kämpar tills jobbet blir klart.

  101. Tar det stopp, faller han inte ner.
    Han kämpar.

  102. Sima fokuserar på vad hon säger.
    Man vill höra på vad hon säger.

  103. Hon berättar inbjudande.
    Det är väldigt bra.

  104. Sima och Carl-Anton vill stoppa
    beslutet att riva ett par lekparker.

  105. Talet håller de
    för kommunfullmäktige.

  106. Hej, Sima och Carl-Anton. Är ni redo?

  107. Då kan ni köra i gång.

  108. -Låt lekparkerna leva!
    -Barn sitter inne för mycket.

  109. Vad ska de göra
    när lekparkerna försvinner?

  110. Barn som leker ute
    blir lugnare och gladare.

  111. Ni påstår att det är dyrt att rusta
    upp lekparker, så ni river dem.

  112. De lekparker som är kvar
    är oförlåtligt osäkra och ofräscha.

  113. Dagmammor törs inte gå
    till vissa lekparker. Varför?

  114. Barnen snubblar och smutsar ner sig
    på trasiga och rostiga gungor.

  115. Låt lekparkerna leva!

  116. Jag minns när mamma tog med mig och
    släppte mig i den gula rutschkanan.

  117. Den hissnade i magen.

  118. Den rutschkanan är kvar. Jag går dit
    med min lillasyster. Hon älskar den.

  119. Alla minns sin barndoms lekpark. Vad
    vill ni att dagens barn ska minnas?

  120. -Stoppa rivandet!
    -Och börja rustandet!

  121. Låt lekparkerna leva!

  122. Tack för det talet!
    Superkonkreta bilder!

  123. Vilket jobb ni har gjort
    med att hitta känslorna i lekparken!

  124. Det är rostiga gungor,
    och det hissnar i magen.

  125. Det gör att man kan måla upp bilder.
    "Evidentia" kallar vi det.

  126. Det är viktigt,
    för det rycker med publiken.

  127. Det är lagom mängd konkreta bilder
    och mer uppstyrda stilfigurer-

  128. -"låt lekparkerna leva" och de.
    Välavvägt!

  129. Ett mycket fint tal på många sätt!

  130. Det blir lite mer mörker
    i början av talet-

  131. -när ni sätter dit målgruppen-

  132. -men sen bjuder ni in oss
    att följa med till lekparken.

  133. Ni använder varandra väldigt fint.

  134. Ni har ett bra samspel, och det
    verkar som om ni har det i klassen.

  135. -Tack!
    -Tack själv!

  136. -Det gick som vi hade hoppats.
    -Det gick jättebra.

  137. Alla här är nervösa.

  138. Det kan vara det värsta som finns
    att hålla ett tal, men lugn!

  139. Vi har gjort en skola i tre delar.

  140. Känns det tungt?

  141. -Ska du hålla ett tal?
    -Ja.

  142. Jag förstår. Ta det bara lugnt!

  143. Det finns knep som du kan lära dig,
    så att det känns bättre.

  144. Du kanske vill höra?

  145. Det viktigaste är
    att du känner dig väl förberedd.

  146. Ta god tid på dig hemma.

  147. Helt rätt! Vila lite. Det är bra.

  148. Slappna av!

  149. Inte för bekvämt! Vakna till nu!

  150. Det är dags att skriva manus.

  151. Är manuset redan klart?

  152. Det ser väldigt långt ut.
    Du måste korta ner det.

  153. Gör ett stolpmanus!

  154. Inte en sån stolpe!

  155. Dela upp talet i stolpar, i stödord.
    Sammanfatta det viktigaste.

  156. Så ja! Snyggt!

  157. Öva på att hålla talet med endast
    stödord. Det kallas "memoria".

  158. Sen är du redo för nästa kurs
    för att bli en fullfjädrad talare.

  159. Oscar och Olivia från Nyvångskolan
    i Lund, är ni redo?

  160. -Du låter inte nervös.
    -Jo, men man har blivit peppad ju.

  161. Vi har fått mycket stöd från klassen.

  162. -Hur många är ni i klassen?
    -24 stycken.

  163. Hopklumpade i er två. Nu ska ni ut
    till juryn och bara leverera.

  164. Lycka till!

  165. Från Lund och Nyvångskolan
    kommer Olivia och Oscar.

  166. Olivia är bra på att skriva talen
    och framföra dem starkt.

  167. Hon förmedlar känslor.

  168. Oscar håller ihop hela laget.

  169. Han kämpar för det han vill,
    och förmedlar starka känslor i talet.

  170. Olivia och Oscar vill att byns utebad
    ska bli inomhusbad.

  171. Talet håller de till politikerna.

  172. Olivia och Oscar, välkomna!

  173. Det ska bli roligt att höra ert tal.
    Är ni redo?

  174. Då är det bara att köra.

  175. Tusentals barn och vuxna
    har skräck för vatten.

  176. I vår by finns ett utomhusbad där vi
    får simundervisning oavsett väder.

  177. Andra har fått den i varma badhus.

  178. Politiker, ni säger nej till ett
    badhus och skär ner undervisningen.

  179. När vi läser om vår skola-

  180. -blir vi rädda att vi får
    sämre simkunskaper än de i stan.

  181. 122 personer drunknar varje år.

  182. Det betyder att en person var tredje
    dag inte håller sig flytande.

  183. Ett badhus är dyrt,
    men ett människoliv är dyrare.

  184. Var tredje dag skulle ett barn
    kunna lära sig simma.

  185. Var tredje dag skulle en flykting
    kunna bli vän med vattnet.

  186. Ska vår simundervisning påverkas
    av att ni tycker att det är för dyrt?

  187. Dalby behöver ett varmt
    och säkert badhus som räddar liv.

  188. Det är en sak med talet
    som jag gillar-

  189. -och det är hur ni använder
    er research, ert logos.

  190. Ni har statistiken
    med hur många som drunknar i Sverige.

  191. Det ni gör bra,
    är att ni inte bara säger en siffra.

  192. Ni fortsätter med
    hur många det är var tredje dag.

  193. Ni gör nåt av ert logos.
    Det är jättebra.

  194. Ni visade tidningen också.
    Det visar att ni är väl förberedda-

  195. -och då lyssnar man.

  196. Jag håller med.

  197. Jag känner att det är lite spretigt.
    Ni vill många saker.

  198. Det har att göra med
    att ni har många argument på er sida.

  199. Det är både simundervisning,
    förhållandet staden och landet-

  200. -hur många som dör och att flyktingar
    måste lära sig simma.

  201. Det är många olika trådar.
    Ni hade kunnat knyta ihop det mer.

  202. Annars var det ett jättefint tal.
    Tack så mycket!

  203. Det gick jättebra.
    Vi fick mycket bra kritik.

  204. Det som var lite sämre var att vi
    hade kunnat knyta ihop det mer.

  205. Här sitter Sofie och Isak
    från Friluftsskolan Vargen i Kiruna.

  206. -Har ni gjort talen själva?
    -Nej, dem har hela klassen gjort.

  207. Hur har ni gjort?

  208. Vi har varit indelade i grupper och
    gjort olika tal som sen blev ett tal.

  209. Och sen har ni två pluggat in det?

  210. Nu ska ni in till juryn. Varsågoda!

  211. Från Kiruna och Friluftsskolan Vargen
    kommer Sofie och Isak.

  212. Sofie är lugn när hon pratar. Man hör
    tydligt, och hon har trovärdig röst.

  213. Isak är modig när han pratar. Han tar
    bort alla tankar och är fokuserad.

  214. Han har ett väldigt bra ordförråd.

  215. Sofie och Isak
    vill ha bättre sjukvård i Kiruna.

  216. Talet håller de för landstingsråden.

  217. Kör i gång!

  218. Vi tycker att en växande stad
    som Kiruna ska ha bra sjukvård.

  219. Vi barn vill bo här
    och känna oss trygga.

  220. Ni har tagit BB och akutkirurgi.
    Snart har vi inget kvar.

  221. Ska vi drabbas
    för att vi bor i en glesbygd?

  222. Vi måste åka till Gällivare för vård,
    en resa på 22 mil.

  223. Vi får ta ledigt från skola och jobb
    för en enkel undersökning.

  224. Låter detta rimligt? 2015 föddes
    470 barn på BB i Gällivare.

  225. Nästan 60 procent var från Kiruna
    och färdades 11 mil för att föda.

  226. Vår sjukvård blir sämre och sämre.
    Så får det inte fortsätta.

  227. Vi vill se förbättring!

  228. -Vi vill ha ett aktivt BB.
    -Vi vill ha akutkirurgi dygnet runt.

  229. Vi vill ha fyra ambulanser
    och en helikopter.

  230. Ni har vår framtid i era händer.

  231. Tack för det här talet!

  232. Ert tal är genomsyrat av logos.

  233. Ni har gjort grundlig research
    med fakta och siffror-

  234. -och ni resonerar och sätter in
    Kiruna i ett större sammanhang.

  235. Det stärker ert etos,
    er person som talare.

  236. Ni verkar pålästa, och ni talar inte
    helt i egen sak. Det stärker er.

  237. Ni pratar om BB som inte direkt
    berör er, men som ni kämpar för.

  238. Det höjer intrycket av er som talare.

  239. En skicklig retoriker
    är ofta en bra journalist.

  240. Ni hade blivit duktiga
    grävande journalister.

  241. Ni använder det väl.

  242. Liter nervöst att vara här,
    kändes det som, men det går bort.

  243. -Det här var härligt. Tack!
    -Tack.

  244. Innan man började tala var man
    nervös, men sen blev man lugn.

  245. Då blev det bättre.

  246. Om jag berättar nåt och samtidigt
    håller på med mina händer-

  247. -kanske ni inte hör på,
    utan bara tittar på mina händer.

  248. Om jag står så här och hänger
    medan jag berättar-

  249. -kanske ni inte har lust
    att lyssna vidare.

  250. Här kommer del två i vår skola
    som handlar om kroppsspråket.

  251. Upp och hoppa!
    Öva på kroppsspråket, Marcus!

  252. Låtsas att jag är publiken.

  253. Oj! Här har vi en del att bita i.

  254. Marcus, du ser ut som en...

  255. ...ostbåge. Sträck på dig!

  256. Bra!

  257. Och lägg undan pennan!

  258. Har du svårt att veta
    vad du ska göra med armarna?

  259. Släpp ner dem längs sidorna.

  260. Ta nu sakta upp dem
    i en "öppna händerna-gest".

  261. Och försök stå still!

  262. Fast inte så stilla
    Du är ju inte gjord i sten.

  263. Så ja! Få höra nu!

  264. Hallå! Mackan!

  265. Marcus! Marcus!

  266. Oj, oj! Tänk på andningen!

  267. Gör pauser, så att du får i dig luft.

  268. Du kan skriva in andningspauser
    i manus med punkter eller streck.

  269. Nu börjar du bli redo,
    men du har några smågrejer kvar.

  270. Lugn och fin! Dem tar vi
    i nästa kurs. Fortsätt öva!

  271. Hej, Isabell och Gabriel
    från Boo gårds skola Nacka.

  272. -Ni fått vänta länge. Kul, va?
    -Nej!

  273. -Vad har ni gjort så länge?
    -Vi berättar roliga spökhistorier.

  274. Roliga spökhistorier, sa du det?

  275. Jag hoppas att ni inte är rädda nu,
    för det är dags att möta juryn.

  276. -Jag säger lycka till.
    -Tack.

  277. Från Nacka och Boo gårds skola
    kommer Isabell och Gabriel.

  278. Gabriels styrkor är
    att han artikulerar väldigt bra.

  279. Hans kroppsspråk gör framträdandet
    bättre. Det är han bra på.

  280. Isabell har väldigt bra kroppsspråk
    när hon pratar.

  281. Hon använder mycket patos,
    och det gör talet mycket bättre.

  282. Isabell och Gabriel vill öka
    trafiksäkerheten på Boo gårds skola.

  283. Talet håller de för föräldrarna
    under ett stort informationsmöte.

  284. -Välkomna hit. Kul att ha er här!
    -Tack så mycket.

  285. Känner ni er redo?
    Då är det bara att köra.

  286. -Påkörd.
    -Skadad. Kanske till och med död.

  287. Du kan vara orsaken till
    att ett barn ligger under din bil-

  288. -på vägen utanför Boo gårds skola.

  289. Eller så blir ditt barn påkört
    av en stressad förälder.

  290. Kanske är det du som får det där
    hemska samtalet från sjukhuset.

  291. Vi barn är rädda när vi går
    till och från skolan på grund av er.

  292. Ingen vill gå runt med den känslan.
    Ingen vill att ett barn blir påkört.

  293. Sakta i backarna!
    Vi vill ha förändring och det nu.

  294. Vi vill att du som förälder ska sänka
    hastigheten utanför Boo gårds skola.

  295. Parkera bilen på parkeringsplatsen
    och följ ditt barn över vägen.

  296. Stäng av mobilen och fokusera på oss
    och våra kompisar.

  297. Eller varför inte lämna bilen hemma
    och ta en promenad med ditt barn?

  298. -Då skulle jag känna mig tryggare.
    -Ni är ansvariga för våra liv.

  299. Ni kan göra skillnad.

  300. Oj! Vad snyggt att efter den hårda
    tonen säga: "Eller varför inte?"

  301. Ja! Varför inte?

  302. Det var jättebra.
    Det här var väldigt bra.

  303. Det här är ett hårt tal med
    högt röstläge vilket passar talet.

  304. Ni skulle kunna stå på barrikaderna.

  305. Det är viktigt, för en förälder
    kommer att kunna höra era röster-

  306. -varje gång man tar bilen
    till Boo gårds skola.

  307. Det är viktigt
    om man ska få till en förändring.

  308. Jag håller med. Det är mycket känslor
    i det här talet, så klart.

  309. Jag känner
    att det blir lite för hårt.

  310. Det är för starka bilder nästan-

  311. -men det är ett allvarligt problem,
    och då måste man ta till styrkeord.

  312. Att ni står och säger det,
    gör att det inte går att värja sig.

  313. En svår avvägning.

  314. Ni är skickliga talare, men kanske
    hålla tillbaka lite om ni går vidare.

  315. Tack så mycket.

  316. Vi hade pratat om det innan,
    att sänka tonläget lite-

  317. -men det glömmer man
    när man blir lite nervös.

  318. Men det gick ändå bra.

  319. -Här sitter ni. Hur har ni haft det?
    -Intensivt!

  320. -Är det så?
    -Det har varit professionellt.

  321. -Fem tal, inte ett enda manus.
    -Är det sant?!

  322. Nivån har ökat från förra året.
    Vad roligt!

  323. Känslorna är väldigt höga.
    Det är starka frågor.

  324. Man får nästan hålla i sig.

  325. Roligt! Vi har hört hälften
    och har fem kvar.

  326. Dem hör vi nästa vecka, och då får vi
    veta vilka åtta som går vidare-

  327. -och vilka två
    som tyvärr måste lämna oss.

  328. I Retorikmatchen är tala guld!

  329. I Retorikmatchen nästa vecka.

  330. -Du kastar och slåss som en tjej.
    -När blev det en förolämpning?

  331. Kepa, smäck eller keps
    - det är huvudsaken.

  332. Nu ska vi få reda på vilka lag
    som går vidare i Retorikmatchen 2016.

  333. Det sista laget som har säkrat
    sin plats i slutspelet är...

  334. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Slutaudition, del 1 av 2

Avsnitt 1 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tio utvalda lag från skolor i hela Sverige lag tävlar om vem som är bäst i årskurs 6 på att tala och lyssna. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till hela klassen.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Retorikmatchen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Slutaudition, del 1 av 2

Avsnitt 1 av 10

Tio utvalda lag från skolor i hela Sverige lag tävlar om vem som är bäst i årskurs 6 på att tala och lyssna. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till hela klassen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Slutaudition, del 2 av 2

Avsnitt 2 av 10

Här avgörs vilka av de tio slutauditions-lagen som kommer att gå vidare till slutspelet. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10.000 kronor till hela klassen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 1

Avsnitt 3 av 10

I den första kvartsfinalen ställs Rönninge skola i Salem mot Södermalmsskolan i Kristinehamn. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 2

Avsnitt 4 av 10

I den andra kvartsfinalen ställs Boo Gårds skola i Nacka mot Utsäljeskolan i Huddinge. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 3

Avsnitt 5 av 10

I den tredje kvartsfinalen ställs Helenelundsskolan i Sollentuna mot Laggarbergs skola i Timrå. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 4

Avsnitt 6 av 10

I den fjärde och slutgiltiga kvartsfinalen ställs Friluftsskolan Vargen i Kiruna mot Sandeplanskolan i Höllviken. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Semifinal 1

Avsnitt 7 av 10

I Retorikmatchens första semifinal ställs Boo Gård skola i Nacka mot Södermalmsskolan i Kristinehamn. Retorikerna tävlar i att skriva ett tal till programledaren Stephan Wilson och får argumentera om att få höjd veckopeng. Det blir en utmanande tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till final.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Semifinal 2

Avsnitt 8 av 10

I Retorikmatchens första semifinal ställs Helenelundsskolan i Sollentuna mot Sandeplanskolan i Höllviken. Retorikerna tävlar i att skriva ett tal till skådespelaren Fredde Granberg och får argumentera om att få höjd veckopeng. Det blir en utmanande tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till final.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Bronsmatch

Avsnitt 9 av 10

I bronsmatchen ställs Södermalmsskolan i Kristinehamn mot Sandeplanskolan i Höllviken. De tävlande retorikerna ska försöka överglänsa varandra i att rimrappa, agera dörrförsäljare samt peppa en klasskompis att våga berätta om sina känslor. Det blir en tuff match som enbart de mest vältaliga retorikerna kan vinna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Final

Avsnitt 10 av 10

I finalen ställs Boo Gårds skola i Nacka mot Helenelundsskolan i Sollentuna. Vinstpriset består av en guldmikrofon och 10 000 kronor till klasskassan. De tävlande retorikerna kommer att försöka överglänsa varandra i ett visionärt tal och debattera om könssegregerad skolidrott. Det blir en tuff final som enbart de mest vältaliga retorikerna kan vinna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Läsmysteriet - teckenspråkstolkat

Mysteriet med den inlåsta änkefrun

Vem var det som låste in änkefrun? Laget Flammorna tänker försöka lösa mysteriet på slottet. Bland spindelväv och gammal bråte i slottets mörka källare ska de samla ledtrådar genom att klara två utmaningar. Dessutom går det på tid. Kommer de att hinna? Och vem är skuggfiguren som förföljer dem? Utmaningarna utgår från läsförståelsestrategierna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Retorikmatchen 2016

Final

I finalen ställs Boo Gårds skola i Nacka mot Helenelundsskolan i Sollentuna. Vinstpriset består av en guldmikrofon och 10 000 kronor till klasskassan. De tävlande retorikerna kommer att försöka överglänsa varandra i ett visionärt tal och debattera om könssegregerad skolidrott. Det blir en tuff final som enbart de mest vältaliga retorikerna kan vinna.