Titta

Retorikmatchen 2016

Retorikmatchen 2016

Om Retorikmatchen 2016

Sjätteklassare från Kiruna i norr till Höllviken i söder möts i en tävling där elevernas retoriska förmågor sätts på prov. UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till klassen står på spel. Från ett tufft kval med 3000 anmälda går åtta lag vidare och möter varandra i dueller. De tävlande får bland annat agera talskrivare, hålla ett hyllningstal till en frihetskämpe och argumentera för allt från att mobiler ska vara tillåtna i klassrummet till att få höjd veckopeng. De bedöms av en jury bestående av retorikexperterna Elinor Falkman, Jonathan Hörnhagen och Frida Buhre. Programledare: Nassim Al Fakir.

Till första programmet

Retorikmatchen 2016 : Slutaudition, del 2 av 2MaterialDela
  1. UR presenterar:

  2. "Retorikmatchen".

  3. Välkommen till slutaudition
    i retorikmatchen 2016.

  4. Jag heter Nassim Al Fakir. Förra
    veckan hörde vi fem av de tio lagen.

  5. I dag är det dags
    för de fem resterande lagen.

  6. De sitter här lite nervösa
    och är redo att gå in till juryn.

  7. Jag heter Frida Buhre och jag forskar
    i retorik på Uppsala Universitet.

  8. Mina förväntningar
    är att få se mycket driv i talen.

  9. Jag vill ha underbyggda resonemang
    och mycket research.

  10. Jag vill se
    att talarna har ansträngt sig.

  11. Jag heter Jonathan Hörnhagen.
    Jag är kommunikatör-

  12. -specialiserad på talretorik.
    I år vill jag ha mod.

  13. Våra deltagare ska ha djärva idéer
    och brinna för det de talar om.

  14. I dag kommer tio lag att slåss
    om de åtta slutspelsplatserna.

  15. Två lag åker alltså ut.

  16. På spel står
    UR:s retorikpris guldmikrofonen-

  17. -och 10 000 kr till klassen.

  18. Lagen går in till juryn och håller
    de tal deras klass har skrivit-

  19. -om nåt de vill förändra
    i sin närhet.

  20. Vi ska höra förändringstal.

  21. Att få nån att förändra nåt är bland
    det svåraste som finns.

  22. Vi kommer att lyssna noggrant efter
    det vi inom retoriken kallar "patos".

  23. Brinner deltagarna för sin förändring
    och når de målgruppens hjärtan?

  24. Här sitter ni och ser avslappnade ut,
    Dag och Elin från Helenelundsskolan.

  25. Sen ni anmälde er har ni jobbat
    i klassen med retorik.

  26. Har ni märkt nån skillnad?

  27. Vi har blivit bättre på
    att samarbeta i klassen.

  28. -Är det sant?
    -Jag har blivit bättre på...

  29. ...att prata inför klass
    och hålla tal.

  30. -Är ni nervösa att möta juryn?
    -Ja.

  31. Ja, man ska vara lite nervös.
    Nu är det dags. Lycka till. Kom.

  32. Från Sollentuna och Helenelundsskolan
    kommer Dag och Elin.

  33. Dag ser inte så nervös ut.
    Han är väldigt kreativ.

  34. Elin är bäst på att förmedla
    sina åsikter på ett bra sätt.

  35. Hon är väldigt självsäker
    och rolig att jobba med.

  36. Dag och Elin vill att alla ska ges
    samma möjligheter oavsett kön.

  37. Talet håller de
    för eleverna på skolan.

  38. -Hej, Dag och Elin. Är ni redo?
    -Ja.

  39. Då är det bara att köra.
    Scenen är er.

  40. -Vi håller talet till vår skola.
    -"Du springer som en tjej."

  41. -"Du kastar som en tjej."
    -"Du slåss som en tjej."

  42. När blev "som en tjej"
    en förolämpning?

  43. Är det dåligt
    att göra nåt som en tjej?

  44. Vi har inte gått klart mellanstadiet,
    och för många gånger-

  45. -har vi sett hur tjejer blir
    kritiserade, för att de är tjejer.

  46. Folk använder "som en tjej"
    som en kränkning...

  47. -...och säger att tjejer är sämre.
    -Tänk om du skulle få höra:

  48. "Du kan inte spela fotboll.
    Du är tjej."

  49. Om du skulle känna dig mindre värd...

  50. Om du skulle du behöva sluta
    med din favoritsport...

  51. ...för att du inte känner dig bra
    nog. Alla är lika mycket värda.

  52. Att tjejer behandlas så här
    är ofattbart och oacceptabelt.

  53. Det här händer på vår skola
    och det måste ske en förändring.

  54. Vi vet att vi tillsammans
    kan förändra.

  55. Vår vision är att alla barn ska ha
    samma möjligheter oavsett kön.

  56. -Vi på skolan är framtiden.
    -Sluta trycka ner tjejer.

  57. -Sluta säga att tjejer är sämre.
    -Sluta säga "som men tjej" negativt.

  58. Hon springer, kastar och slåss
    som en tjej...

  59. ...för jag är en tjej
    och jag är stolt.

  60. Retorikrys. Jag hade retorikrys.

  61. Det här talet är väldigt starkt.

  62. Jag måste samla tankarna.

  63. Ni har valt ett starkt ämne och det
    är starkt när ni håller det så här.

  64. Det hugger till när ni säger: "Vi har
    inte ens gått klart mellanstadiet"-

  65. -"och ändå är det så här."

  66. Ni har gjort nåt snyggt,
    rent retoriskt.

  67. Ni har byggt upp det
    kring en liten del.

  68. "Som en tjej" är en liten del-

  69. -av det stora problemet
    med ojämställdhet.

  70. Ni använder det för att belysa
    det större. Det kallas "synekdoke".

  71. Ni tar en del av nåt större
    och fokuserar på det.

  72. Men det spränger det och man får veta
    mer om det andra. Det är snyggt.

  73. En till bra sak är att ni har
    en riktig avslutning på talet.

  74. Det tar tid att lära sig skriva
    snygga avslutningar.

  75. Ni har:
    "Jag är tjej och jag är stolt."

  76. -Väldigt bra tal. Tack så mycket.
    -Tack.

  77. Det känns bra. Det var nervöst. Vi är
    glada att vi har kommit så här långt.

  78. Trude och Alfred från Laggarbergs
    skola i Timrå.

  79. Ni har jobbat mycket med retorik i
    klassen. Hur har arbetet gått till?

  80. Olika personer i klassen
    har kommit med olika idéer.

  81. Vi har röstat på idéerna
    och ibland gjort om dem.

  82. Andra lärare har fått läsa dem
    och ge synpunkter.

  83. Sen har ni två fått lära er talet ni
    ska hålla. Hur känns det?

  84. -Pirrigt.
    -Jag ser att du rör lite överallt.

  85. -Känner du dig redo?
    -Ja.

  86. Varsågod. Kom så kör vi.

  87. Från Timrå och Laggarbergs skola
    kommer Trude och Alfred.

  88. Trudes styrka är
    att hon menar det hon säger-

  89. -både med ansiktsuttryck
    och kroppsspråk.

  90. Alfred är bra på att artikulera.

  91. Han använder kroppsspråket bra
    och tappar inte bort sig.

  92. Trude och Alfred vill ha
    en säker cykelväg till sin skola.

  93. Talet håller de för kommunpolitikerna
    i kommunhuset.

  94. -Trude och Alfred, välkomna hit.
    -Tack.

  95. Vi ser fram emot att höra ert tal.
    Varsågoda.

  96. Hur många barn behöva skadas innan ni
    förstår hur farlig vår skolväg är?

  97. Vägen är så smal att när två bilar
    möts finns inte plats för en cyklist.

  98. Varför ska vi behöva cykla
    med en rädsla för att bli påkörda?

  99. -Jag vågar inte cykla till skolan.
    -Ingen på skolan vågar cykla.

  100. I Sverige skadas 10 000 barn
    allvarligt i cykelolyckor varje år.

  101. Vi vill inte vara ett av dem.

  102. Än har ingen allvarlig olycka skett
    längs vår skolväg-

  103. -men det beror på
    att ingen törs cykla.

  104. Det är ni som är kommunpolitiker.
    Ni ska göra våra liv säkrare.

  105. Varför för ni inte ert jobb?

  106. Vill du ha en olycka på ditt samvete?

  107. Skulle du riskera
    ditt barns liv efter den vägen?

  108. Eller skulle du hellre skjutsa ditt
    barn och öka koldioxidutsläppen?

  109. Vi kommer att slita som djur tills
    det första spadtaget är taget.

  110. Nu kämpar vi för att få vår cykelväg
    och förbättra säkerheten och miljön-

  111. -i Laggarberg, Timrå och samhället.

  112. Inom retoriken
    finns ett ord som heter "refutatio".

  113. Man plockar upp ett motargument
    och bemöter det.

  114. Ni gör ett avancerat sånt med:
    "Än har det inte skett nån olycka"-

  115. -"men det är för att ingen vågar
    cykla". Det var väldigt snyggt.

  116. Jag tycker om att ni tar in
    målgruppens ansvar.

  117. Vad är politikerns roll?
    Det gör ni också väldigt bra.

  118. Ni kan det här med argumentation,
    det hör jag.

  119. Jag håller med. Det är bra argument.

  120. Om jag ska vara lite kritisk
    om slutet-

  121. -så är det lite många olika trådar.

  122. Koldioxiden har det inte handlat om
    innan. Det är inget miljötal.

  123. Mot slutet säger ni: "Ni ska slita
    som djur för att ta spadtaget".

  124. Metaforen
    har inte etablerats tidigare i talet-

  125. -och kommer lite på slutet
    som ett påhäng.

  126. -Annars var det ett bra tal. Tack.
    -Tack.

  127. Vi var bättre än förväntat. Jag
    trodde jag skulle tappa bort mig-

  128. -men det gick jättebra.

  129. Jag håller faktiskt med.
    Det gick jättebra.

  130. Förra veckan fick vi de två första
    lektionerna i vår retorikskola.

  131. Nu kommer den sista.

  132. Tänkte du på framträdandet?

  133. Jag har några knep för att det
    ska kännas bättre när du står där.

  134. Tack, men den här kursen
    är alldeles gratis.

  135. Alla håller två tal samtidigt.

  136. Talet som hörs och talet som syns.

  137. Därför är det viktigt att vara trygg
    i situationen. Jag har några knep.

  138. Steg ett: "Walk in".

  139. Gå in lugnt och kom ihåg att se glad
    ut så fort publiken kan se dig.

  140. Steg två: "Plant yourself".

  141. Nej, ställ dig stabilt så att båda
    fötterna har kontakt med golvet.

  142. Tänk som att du har en krok
    från taket som sträcker på dig.

  143. Steg tre: "Look them in the eye".

  144. Här handlar det om att öva
    på ögonkontakt och sprida den.

  145. Det håller lugnet. Välj ut tre
    personer på olika ställen i publiken-

  146. -och återkom till dem.

  147. Linnea och Eric från Gruvrisskolan
    i Falun. Är ni redo?

  148. I retorikmatchen är tala guld.
    Håller ni med mig?

  149. -Ja.
    -Har ni nån guldretorikgruva i Falun?

  150. -Vår skola är en guldgruva.
    -Bra sagt.

  151. Ni verkar vara redo. Det är dags
    för er att träffa juryn. Nu kör vi.

  152. Från Falun och Gruvrisskolan
    kommer Linnea och Eric.

  153. Linnea är bra på att använda
    kroppsspråket-

  154. -och variera rösten.

  155. Eric är bra på att komma på
    bra argument och forma talen-

  156. -så att alla ord sitter på rätt plats
    så att det inte låter fel-

  157. -och så att man
    inte sluddrar på orden.

  158. Linnea och Eric
    vill ha mer idrott på schemat.

  159. De talar för utbildningsministern
    utanför riksdagshuset.

  160. Känner ni er redo? Då är scenen er.

  161. Gustav Fridolin. Vi sitter
    i klassrummet, trötta och slöa.

  162. Vi tittar på klockan och väntar på
    att den ska slå. Varför är det så?

  163. Jo, forskning visar att rörelse
    ger ett friskare liv.

  164. Dessutom presterar man bättre
    i skolan om man rör sig ofta.

  165. Rör man sig inte tillräckligt
    kommer man att få dålig hälsa.

  166. Detta kan leda till sjukdomar
    i tidig ålder eller senare i livet.

  167. Gustav Fridolin. Du vill väl inte
    att dina barn drabbas av detta?

  168. Våra föräldrar brukar säga att det
    var bättre förr. Vad kan det bero på?

  169. Kanske var man ute och lekte mer
    efter skolan då?

  170. I dag sitter många mest
    framför en skärm.

  171. På idrottspassen
    får vi testa nya aktiviteter.

  172. Kanske leder det till att man
    vill börja på nåt nytt på fritiden.

  173. Nu rör sig barn för lite.
    Vi vill inte ha det så.

  174. Vi skulle tycka det var kul
    och må mycket bättre med mer idrott.

  175. Snälla Gustav Fridolin.
    Vi har för lite idrott på schemat.

  176. Vi vill ha mer.

  177. Tack så mycket.

  178. Ni har väldigt många argument
    för er sak.

  179. Ni har olika argument för varför ni
    vill ha mer idrott på schemat.

  180. Det var en snygg början med när ni
    sitter där och tittar på klockan.

  181. Det sätter en känsla i talet
    som är bra.

  182. Nu har fokuserat på
    vad argumenten är för.

  183. Men ska man skapa en förändring måste
    man förstå-

  184. -var motståndet finns
    och hur det ser ut.

  185. Om ni hade ställt frågan "Varför
    har vi inte mer idrott på schemat?"-

  186. -till er rektor och grävt i den
    researchen och använt det-

  187. -då hade talet varit jättestarkt.

  188. Tänk på att inte stirra er
    för blinda på argumenten för.

  189. Men det var bra argumentation.

  190. Ni är ju bland Sveriges
    bästa sjätteklassare i retorik.

  191. Ni har tagit er så här långt.
    Tack för det här talet.

  192. -Jag tycker det gick jättebra.
    -Det gick som förväntat.

  193. Tjena. Här sitter ni redo
    med era kepsar.

  194. Julia och Harold från Utsäljeskolan.

  195. Utsäljeskolan är en gammal
    vinnarskola. Det var fyra år sen.

  196. -Kommer ni att vinna?
    -Ja, det är ju det vi vill.

  197. Vad är eran styrka?

  198. Vi går mycket på känsla.
    Vi använder kroppsspråk.

  199. -Och det här är rekvisita, eller hur?
    -Ja.

  200. Bra. Då säger jag lycka till.
    Gå in och ta juryn med storm.

  201. Från Huddinge och Utsäljeskolan
    kommer Julia och Harold.

  202. Harold är väldigt bra på att uttrycka
    sig genom sitt kroppsspråk-

  203. -och är bra på att visa det.

  204. Julia är bra på patos och uttrycka
    sina känslor när hon pratar.

  205. De vill att det ska vara tillåtet
    att ha på sig keps på lektionerna.

  206. Talet håller de på en storsamling
    i aulan där skolledningen är med.

  207. Välkomna hit, Julia och Harold.

  208. Vi är nyfikna på att höra ert tal.
    Känns det bra för er?

  209. -Ja.
    -Bra. Då är det bara att köra.

  210. -Ett, två, tre...
    -Kepa, smäck eller keps...

  211. Detta är nåt ni vill utesluta, utrota
    och utestänga från skolans värld.

  212. Kära skolledning.
    Vi vill se en förändring.

  213. -kring det sårande,
    nej, kränkande, tjatet om kepsar.

  214. Varje dag
    går tusentals barn till skolan-

  215. -med en klump i magen
    och den enda tryggheten är kepsen.

  216. Jag kan se dig i ögonen
    men just nu vill jag slippa.

  217. Jag hör bra. Tyget är tunt. Jag har
    respekt. Den sitter inte i min keps.

  218. Det handlar om den jag är.
    Enligt barnkonventionen-

  219. -har alla barn rätt till
    att behålla sin identitet.

  220. Tänk om lärarna
    lade mer fokus på att hjälpa eleven-

  221. -än på hur vi ser ut.
    Då skulle vi nå långt.

  222. Kära skolledningen.
    Jag kan vara klok som en uggla.

  223. Jag vill att ni ser det och inte vad
    som sitter på mitt huvud.

  224. -Kepa, smäck eller keps...
    -Det är huvudsaken.

  225. Det ni gör bra är att ni visar i
    argumentationen att det är en fråga-

  226. -om en människas rätt
    att få uttrycka sin identitet-

  227. -med kläder.

  228. Ni gör det väldigt bra.
    Ni plockar in barnkonventionen.

  229. Det blir tufft för en lärare
    att kunna bemöta det. Well done.

  230. Tack.

  231. Vissa av era argument
    är väldigt svaga.

  232. Att det är tunt tyg i kepsen
    är inte ett så viktigt argument.

  233. Men man förstår att det är nåt som
    lärarna säger till er på riktigt-

  234. -och att ni bemöter ett argument
    de använder. Det stärker er.

  235. Ni har ju argumenten på er sida.
    Det har inte de.

  236. Det är roligt att ni har kepsarna
    med #okejmedkeps.

  237. Det är väldigt roligt.
    Tack så mycket för talet.

  238. -Det kändes lite nervöst.
    -Ja, exakt.

  239. Det var väldigt nervöst
    när man kom in dit.

  240. Man visste inte hur man skulle agera.

  241. Hej, Viggo och Meja, från
    Sandeplanskolan i Höllviken.

  242. -Mår ni bra? Ni har väntat länge.
    -Ja.

  243. Ni är sist ut. Är det nån fördel
    eller nackdel med att vara sist?

  244. -Det är både och...
    -Är det så? Säg en fördel.

  245. -Man hinner träna väldigt mycket.
    -Man kan gå igenom talet i huvudet.

  246. Det är bra. Det är det som räcker.

  247. Nu är det dags för er att möta juryn.
    Stort lycka till. Kör hårt.

  248. Från Höllviken och Sandeplanskolan
    kommer Meja och Viggo.

  249. Viggo pratar väldigt högt och tydligt
    och använder sitt kroppsspråk bra.

  250. Han är väldigt bra att samarbeta med.

  251. Mejas bästa sidor är att hon pratar
    väldigt högt och tydligt-

  252. -och förmedlar mycket känslor,
    alltså patos.

  253. Meja och Viggo vill ha programmering
    på schemat.

  254. Talet håller de på kommunhuset
    för kommunens alla rektorer.

  255. Hej, Viggo och Meja. Det ska bli
    spännande att få höra ert tal.

  256. -Känner ni er redo?
    -Ja.

  257. Då är scenen er.

  258. Snapchat, Spotify, Skype...

  259. Vad ligger bakom detta
    och vad har de gemensamt?

  260. Jo, Programmering,
    eller rättare sagt vår egen framtid.

  261. -En massa ettor och nollor...
    -...som är viktigare än du tror.

  262. Dessa siffror ligger bakom de tusen
    kilometer du scrollar på Instagram.

  263. De tusen ord du skriver på Twitter…

  264. …och de tusen bilder
    du skickar på Snapchat.

  265. Forskning visar att om femton år-

  266. -kommer det att saknas
    ungefär 100 000 ingenjörer i Sverige.

  267. -Vilka ingenjörer är det som saknas?
    -Jo, det är vi, tjejerna.

  268. Visste ni att det bara är 33 % tjejer
    som söker till tekniska utbildningar.

  269. -Vi vill ha en arbetsplats…
    -Med både tjejer och killar.

  270. Lägg in programmering på
    schemat som eget ämne, så blir vi…

  271. Kunnigare, klokare, kreativare...

  272. Tänk dig att du blir gammal, sjuk
    och ensam. Vem ska hjälpa dig då?

  273. -Jo, en robot med hjärta av stål...
    - ...som visar trygghet…

  274. -...omtanke…
    -…och kärlek till just dig.

  275. En robot som har utvecklats
    av både tjejer och killar.

  276. -För vi vill bli…
    -Kunnigare, klokare, kreativare...

  277. Det var väldigt roligt.

  278. Jag måste säga...

  279. Ni har valt ett roligt ämne och tagit
    er an det med stor kreativitet.

  280. Ni har det här med tusen
    och ettor och nollor som ett tema.

  281. Det är väldigt smart.

  282. Ni har det här med ingenjörerna
    och att tjejer saknas. Och roboten...

  283. Det är tre roliga idéer.
    De hänger inte ihop-

  284. -och ni binder inte ihop dem, men det
    gör inget, för det är väldigt kul.

  285. "Ett hjärta av stål"... Det var nog
    första gången jag hörde det...

  286. ...och tyckte att det var en bra sak.
    Det lät nästan lite mysigt.

  287. Det är kul när ni leker med språket.
    Ni har lekfullheten i ert tal.

  288. Det gillade jag jättemycket.

  289. -Tack så jättemycket.
    -Tack själv.

  290. Hjärtat gick
    men det kändes riktigt bra.

  291. Vi satte allt.
    Allt blev perfekt tajmat.

  292. Ja, det var riktigt skönt.

  293. -Hej, Frida och Jonathan. Hur mår ni?
    -Bra.

  294. Det är mycket nu.
    Vet ni hur ni ska göra?

  295. Ja. Det är rätt svårt. Förra
    programmet var det fem starka tal.

  296. Nu har det kommit fem
    lika starka tal. Det här är svårt.

  297. Det är dags för er att bestämma er
    för snart kommer lagen in.

  298. Nu ska det avgöras vilka som
    går vidare till slutspelet 2016.

  299. De lag det står mellan är:

  300. -Var det du som skrev kommentarer?
    -Var det du som spred det vidare?

  301. -Låt lekparkerna leva.
    -Barn sitter inne för mycket.

  302. Vi har ett utomhusbad där vi har fått
    simundervisning oavsett väder-

  303. -medan andra har varma badhus.

  304. Vår sjukvård blir sämre och sämre.
    Så får det inte fortsätta.

  305. Vi vill se en förbättring här och nu.

  306. Vi barn känner oss rädda på väg
    till och från skolan på grund av er.

  307. -Du kastar som en tjej.
    -Du slåss som en tjej.

  308. När blev "som en tjej"
    en förolämpning?

  309. Än har ingen olycka skett men
    det beror på att ingen törs cykla.

  310. Vad tror ni ni håller på med?

  311. Snälla Gustav Fridolin.
    Vi har för lite idrott på schemat.

  312. -Kepa, smäck eller keps.
    -Det är huvudsaken.

  313. En robot som har utvecklats
    av både tjejer och killar.

  314. Vi vill bli kunnigare,
    klokare och kreativare.

  315. Nu är stunden inne.

  316. Nu ska vi få reda på vilka lag
    som går vidare till slutspelet-

  317. -i retorikmatchen 2016.

  318. Det som står på spel är UR:s
    retorikpris guldmikrofonen-

  319. -och även 10 000 kr till klassen.
    Nu lämnar jag över ordet till juryn.

  320. De lag som jag nu nämner har gått
    direkt vidare till kvartsfinal.

  321. Vidare i retorikmatchen 2016 är...

  322. ...Dag och Elin
    från Helenelundsskolan...

  323. ...Sofie och Isak
    från Friluftsskolan Vargen...

  324. ...Alva och Viggo
    från Rönninge skola...

  325. ...Isabel och Gabriel
    från Boo gårds skola...

  326. ...Julia och Harold
    från Utsäljeskolan...

  327. ...Sima och Carl-Anton
    från Södermalmsskolan...

  328. ...och Meja och Viggo
    från Sandeplanskolan...

  329. Nu har vi bara tre lag kvar.

  330. Vi har Gruvrisskolan från Falun-

  331. -Nyvångsskolan från Lund
    och Laggarbergs skola från Timrå.

  332. Men bara ett av er
    går vidare till slutspelet.

  333. Jag lämnar över ordet igen
    till dig, Frida.

  334. Det sista laget som har säkrat sin
    plats i slutspelet är...

  335. ...Trude och Alfred
    från Laggarbergs skola.

  336. Det betyder att Gruvrisskolan och
    Nyvångsskolan tyvärr inte går vidare.

  337. Men jättebra kämpat.
    Ni får en jättefin stor applåd.

  338. Nu har vi börjat resan
    till att vinna retorikmatchen 2016.

  339. -Vilken bra känsla, eller hur?
    -Ja.

  340. Jag tror det finns några
    som verkligen vill gratulera er.

  341. Hej!

  342. Visst är det underbart
    att se alla lärare och elever-

  343. -som ska försöka vinna
    retorikmatchen 2016.

  344. Slut för i dag och tack för i dag.

  345. Nästa gång vi ses
    är det kvartsfinal nummer ett.

  346. I retorikmatchen är tala guld.
    Hej då.

  347. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Slutaudition, del 2 av 2

Avsnitt 2 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här avgörs vilka av de tio slutauditions-lagen som kommer att gå vidare till slutspelet. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10.000 kronor till hela klassen.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Retorikmatchen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Slutaudition, del 1 av 2

Avsnitt 1 av 10

Tio utvalda lag från skolor i hela Sverige lag tävlar om vem som är bäst i årskurs 6 på att tala och lyssna. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till hela klassen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Slutaudition, del 2 av 2

Avsnitt 2 av 10

Här avgörs vilka av de tio slutauditions-lagen som kommer att gå vidare till slutspelet. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10.000 kronor till hela klassen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 1

Avsnitt 3 av 10

I den första kvartsfinalen ställs Rönninge skola i Salem mot Södermalmsskolan i Kristinehamn. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 2

Avsnitt 4 av 10

I den andra kvartsfinalen ställs Boo Gårds skola i Nacka mot Utsäljeskolan i Huddinge. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 3

Avsnitt 5 av 10

I den tredje kvartsfinalen ställs Helenelundsskolan i Sollentuna mot Laggarbergs skola i Timrå. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Kvartsfinal 4

Avsnitt 6 av 10

I den fjärde och slutgiltiga kvartsfinalen ställs Friluftsskolan Vargen i Kiruna mot Sandeplanskolan i Höllviken. De tävlande retorikerna kommer att få duellera med ord och försöka överglänsa varandra i ett hyllningstal. Vilket lag vet mest om etos, logos och patos? Det blir en tuff tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till semifinal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Semifinal 1

Avsnitt 7 av 10

I Retorikmatchens första semifinal ställs Boo Gård skola i Nacka mot Södermalmsskolan i Kristinehamn. Retorikerna tävlar i att skriva ett tal till programledaren Stephan Wilson och får argumentera om att få höjd veckopeng. Det blir en utmanande tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till final.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Semifinal 2

Avsnitt 8 av 10

I Retorikmatchens första semifinal ställs Helenelundsskolan i Sollentuna mot Sandeplanskolan i Höllviken. Retorikerna tävlar i att skriva ett tal till skådespelaren Fredde Granberg och får argumentera om att få höjd veckopeng. Det blir en utmanande tävling där enbart de mest vältaliga retorikerna tar sig till final.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Bronsmatch

Avsnitt 9 av 10

I bronsmatchen ställs Södermalmsskolan i Kristinehamn mot Sandeplanskolan i Höllviken. De tävlande retorikerna ska försöka överglänsa varandra i att rimrappa, agera dörrförsäljare samt peppa en klasskompis att våga berätta om sina känslor. Det blir en tuff match som enbart de mest vältaliga retorikerna kan vinna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2016

Final

Avsnitt 10 av 10

I finalen ställs Boo Gårds skola i Nacka mot Helenelundsskolan i Sollentuna. Vinstpriset består av en guldmikrofon och 10 000 kronor till klasskassan. De tävlande retorikerna kommer att försöka överglänsa varandra i ett visionärt tal och debattera om könssegregerad skolidrott. Det blir en tuff final som enbart de mest vältaliga retorikerna kan vinna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Läsmysteriet - syntolkat

Mysteriet med de halshuggna rosorna

Vem var det som halshögg rosorna? Laget Mästarna tänker försöka lösa mysteriet på slottet. Bland spindelväv och gammal bråte i slottets mörka källare ska de samla ledtrådar genom att klara två utmaningar. Dessutom går det på tid. Kommer de att hinna? Och vem är skuggfiguren som förföljer dem? Utmaningarna utgår från läsförståelsestrategierna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skeppet Cambria

Showtime!

Året är 1845. Frihetskämpen Frederick Douglass reser under falskt namn från USA till Irland för att söka asyl. När hans falska identitet avslöjas sätts han i arrest. Matilda har fått för sig att Douglass är artist. Cecily befriar Douglass ur hans cell men Matildas pappa, herr Dodd, kommer rusande med en pistol och siktar på Douglass. Då kommer Matilda. Hon tror att föreställningen hon väntat på hela resan äntligen börjat. Showtime! Radiodrama för barn om slaveri, rasism och människorätt.