Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Läslust som bränsle för kunskapssamhälletDela
  1. Välkomna till det här seminariet
    om "Läslust som bränsle"-

  2. -"för kunskapssamhället".
    Jag heter Daniel Sjölin.

  3. Jag ska strax presentera mina gäster.

  4. Om man skulle smyga sig på
    politiker, som råkat nicka till-

  5. -och hälla en hink vatten
    över dem, skulle de vakna till-

  6. -och säga: "Kunskapssamhället!"

  7. Och skulle man hälla en hink vatten
    över en litteraturmupp-

  8. -som råkat nickat till
    i baren på Park-

  9. -skulle vederbörande ropa:
    "Läslust, läslust!"

  10. Det här är begrepp,
    som nästan är så överanvända-

  11. -att de håller på
    att tömmas på innehåll.

  12. De är på väg att försvinna
    in i flosklernas letargiska dimma.

  13. Bakom ordet läslust finns
    mycket forskning och praktik.

  14. När jag själv
    tänker på kunskapssamhället-

  15. -tänker jag på att det är ett
    grymt samhälle, ett hårt samhälle.

  16. Får man inte kunskapen från
    uppväxten, med läsförståelse-

  17. -så saknas en massa verktyg
    i verktygslådan-

  18. -när man ska forma sin frihet
    som medborgare.

  19. Det är ett utslagsgivande samhälle.

  20. Därför är jag glad
    att ha de här tre gästerna-

  21. -som man inte behöver hälla vatten
    över. De är klarvakna från början.

  22. Johan Unenge,
    författare och läsambassadör.

  23. Du har arbetat med
    att föra ut läsningen.

  24. Välkommen också, Petter Alexis
    Askergren, föreläsare och artist.

  25. Du föreläser i skolan, och
    har kommit ut med boken "16 rader".

  26. Och Dilsa Demirbag-Sten,
    ansvarig för Berättarministeriet.

  27. Tack.

  28. Ni sätter konkret
    berättandet i händerna-

  29. -på barn och unga mellan 8 och 18 år.

  30. Med skrivarverkstäder i Husby,
    Södertälje och Hagsätra?

  31. Har ni öppnat nån mer?

  32. Jag kom precis från visning
    av lokaler här i Göteborg.

  33. Spännande. Ni kommer ju
    från väldigt olika bakgrund.

  34. Musiken, författandet
    och journalistiken.

  35. Per definition intresserar
    man sig ju inte för den här frågan.

  36. Vad fick er att tänka-

  37. -att ni skulle gå
    till det här området? Johan?

  38. Jag har skrivit och ritat hela livet,
    skrivit böcker i nästan 30 år-

  39. -och varit ute i skolorna.

  40. Det var det som kvalificerade mig
    till uppdraget som läsambassadör.

  41. Inför det tänkte jag att föräldrarna
    hade ett stort ansvar för-

  42. -att göra barnen
    intresserade av läsning.

  43. Men jag insåg att det är
    odemokratiskt att lita på det.

  44. Jag kom till skolor, där knappt nån
    var intresserad av att läsa.

  45. Och det berodde på att rektorn
    inte såg det som nån förtjänst-

  46. -att skönlitteraturen skulle finnas.
    Bibliotek var flyttade till källaren-

  47. -eller låg kanske
    på läkarmottagningen.

  48. Jag kunde sitta i lärarrum
    och märka att ingen brydde sig.

  49. Bibliotekarien
    vågade inte ens gå till lärarrummet.

  50. Där kom mitt engagemang.
    Man ser att det blir ett samhälle-

  51. -där många tappar. De får
    inte samma chans. Där började det.

  52. Petter, var började ditt engagemang?

  53. Det började när jag gjorde
    en intervju efter min första skiva.

  54. Det kan ha varit i Kamratposten.
    De frågade mig hur skolan var.

  55. Och då berättade jag det.
    Jag trodde att jag var ganska ensam-

  56. -om mina upplevelser,
    men många kände igen sig.

  57. Hur var den skolan?

  58. Jag hade svårt i skolan.
    Du pratade om-

  59. -att kunskapssamhället är grymt.
    Det är en bra beskrivning.

  60. Min mamma gjorde en liknelse.

  61. Hon sa att
    om man är med i undervisningen-

  62. -och fungerar som alla andra-

  63. -är man inne i en lagsport. Man
    passar pucken och allting går bra.

  64. Men när man hamnar efter,
    hamnar man i akademiskt utanförskap.

  65. Man hamnar på avbytarbänken, och då
    är det svårt att komma in i matchen.

  66. Man lämnar arenan
    och hittar andra vägar i livet.

  67. Men jag hade min mamma
    som blockade avbytarbänksutfarten.

  68. Hon puttade in mig,
    fast jag inte kunde åka.

  69. Hon ljög för lärare
    för att få mig vidare i matchen.

  70. Det är en bra beskrivning. Så var
    min resa. Jag låg konstant efter.

  71. Det gör jag fortfarande,
    men jag tar ikapp det.

  72. -Det var tur att du hade mamma.
    -Absolut.

  73. Man pratar ofta om att det är dåligt
    i skolan och dåligt med lärare.

  74. Det ligger ett stort ansvar
    hos föräldrarna.

  75. Men man kan inte lita på det.

  76. Men ett stort ansvar.
    Vi skjuter med kanoner i glashus-

  77. -för vi är dåliga på
    att läsa för barnen.

  78. -Vi ska komma till skolan och...
    -Förlåt.

  79. Dilsa, jag måste höra om din väg
    till det här ämnet.

  80. Rent politiskt. Jag är flyktingbarn,
    och kom till Sverige 1976-

  81. -på grund
    av bristande yttrandefrihet.

  82. Yttrandefrihet är
    grundförutsättningen för det mesta.

  83. Jag kommer till Sverige.

  84. Jag kommer omedelbart in i en klass,
    och tack vare en bra-

  85. -jämlik och gratis utbildning,
    så kan jag sitta här nu och prata-

  86. -och vara en aktiv medborgare.
    Jag tog för givet att det var så.

  87. Men så är det inte längre.

  88. Och vad det kan innebära.
    Konnotationen av vad som händer-

  89. -när man inte har tillgång
    till det fria ordet.

  90. Det finns flera anledningar till det.
    För att skolan inte är bra-

  91. -och familjen
    inte har nån kunskapstradition.

  92. Det skapar politisk oro som jag
    har upplevt, och dit ska vi inte.

  93. Det låter nästan som
    om ni har nån form av uppfattning-

  94. -att ni har sett skörheten
    i läsandet.

  95. Det är verkligen inget
    som man kan ta för givet.

  96. En morsa stod på sista raden-

  97. -ett bibliotek var nedmonterat,
    och du kom till ett nytt land.

  98. För att spinna vidare på det du sa...

  99. Jag har kompisar
    som jobbar med ungdomar.

  100. Jag läste socialpedagogiskt
    ungdomsarbete på en folkhögskola.

  101. Man läser om kriminalitet, droger,
    diagnoser och socialtjänsten.

  102. Men det första man gör är att prata
    om läs- och skrivsvårigheter.

  103. Det handlar ju om det,
    för när man inte har de bitarna-

  104. -är det svårt
    att komma in i samhället.

  105. Därför är det viktigt med språket.
    Att lära sig att läsa och skriva-

  106. -kommer att vara avgörande.

  107. Jag hörde en P3-diskussion
    med en tjej, som raljerade.

  108. Men hon tyckte att det stämde det
    här med läslovet, som jag jobbar med.

  109. "Man ska väl slippa läsa nån gång?
    Ta inte min fritid ifrån mig."

  110. Likhetstecken mellan läsa
    och nåt man inte vill hålla på med.

  111. Det är risken om läsningen
    flyttas till klassrummet.

  112. Då blir det inte som film,
    Pokemon och dataspel-

  113. -utan nåt som är viktigt och nyttigt.
    Jag skriver för att det ska vara kul.

  114. Men när man flyttar in det,
    stelnar det till.

  115. Att det blir påtvingat?

  116. Det blir:
    "Vad heter huvudkaraktären?"

  117. Det blir ett sätt att läsa,
    som tar bort lusten helt enkelt.

  118. Vi pratar ofta om olika saker.
    Litterära personer är angelägna om-

  119. -rätt litteratur,
    bokförlag pratar om boken-

  120. -lärare pratar om kunskap, men också
    om vad det är att vara människa.

  121. När man pratar om läsande, blir
    det lätt att man pratar om varann.

  122. Du har rätt.
    Kunskapssamhället är hårt-

  123. -men det kommer att vara
    en stor grupp, som slås ut.

  124. Vi är redan där.
    Robotar kommer att sköta enkla jobb.

  125. Det behövs ingen på Skatteverket
    som klistrar igen kuvert.

  126. Alla de här grejerna kan vi
    inte stoppa. Vi ska inte stoppa dem.

  127. Men vad händer med de som inte
    kan ställa om, om vi pratar vuxna?

  128. Och vad händer med de barn, som inte
    har föräldrar som inte kan följa upp-

  129. -innehållet i spelet
    eller vad fan det nu är?

  130. Och vad gör vi med de barn, som
    inte har stödet hemma eller i skolan-

  131. -för digitaliseringen har inte tagit
    fart? De kan spela vartenda spel-

  132. -men förstår inte
    hur man skickar personbevis.

  133. Det blir så påtagligt att några
    kommer att driva förändringen-

  134. -mellanskiktet kommer att hänga med-

  135. -och sen har vi de som inte hänger
    med, och kommer att vara utslagna.

  136. Det är ett systemskifte,
    där kunskapssamhället stärks.

  137. I det skiftet är det en stor grupp,
    som nu är barn, som halkar utanför.

  138. Klassamhället som vi tyckte
    att vi blev av med-

  139. -kommer att bli påtagligt.
    Inte det klassiska produktionsledet-

  140. -utan det kommer att handla om:
    "Är du digitalt kompetent?".

  141. En annan utmaning är att vända
    idén om att boken och tekniken-

  142. -står i kontrast. Vi har så många
    möjligheter att skapa berättande-

  143. -med så många element som vi kan göra
    nu. Det är musik, rörlig bild, foto-

  144. -och text. Det är allt. Men det är
    framför allt lärare, biblioteken-

  145. -och vuxna som har inställningen
    att vi kan göra nåt bra av det.

  146. Petter, du har skrivit att
    om du skulle dyka upp i klassrummen-

  147. -och inte ha hiphoppen
    som väckte intresse-

  148. -skulle du stå dig slätt. Då skulle
    du bli vilken kulturmupp som helst.

  149. -Hur menar du?
    -Du har hiphoppen som en krok in...

  150. -...för många.
    -Gud vad han koketterar.

  151. -Säger han så?
    -Det är ett sätt att lura in dem...

  152. -Jaha, du menar så.
    -...i litteratur. Det är som...

  153. ...när jag matar min son.
    Jag har äcklig mat och god fruktpuré.

  154. Jag ger honom fruktpuré, och sen
    trycker jag in den äckliga maten.

  155. Det är ett sätt
    att få dem intresserade.

  156. Det här är en sån komplex fråga.

  157. Om vi går tillbaka
    till "rätt" litteratur.

  158. Det är stenålderstänk. Nu handlar
    det om att läsa. Det är det viktiga.

  159. Det är viktigt att ungdomar
    läser det de är intresserade av.

  160. Senare kan man läsa Kafka
    eller "Krig och fred".

  161. Men jag tror att...
    För mig var det väldigt mycket...

  162. Ungdomar har inte varit
    intresserade av "16 rader"-

  163. -för att de är intresserade av musik,
    utan mer av sättet.

  164. Plötsligt finns det en bok
    om rapmusik, som läraren använder.

  165. Hur sjukt är det? Det hör inte
    till den normala undervisningen.

  166. Samtidigt har samhället utanför
    förändrats jättemycket på 20 år-

  167. -med internet och paddor. Det har
    hänt mer på de senaste 20 åren-

  168. -än när jag växte upp.

  169. Undervisningen i skolan
    måste följa med.

  170. Det är svårt att konkurrera.
    Det ska vara roligt i skolan-

  171. -när allt roligt är utanför.
    Man springer runt och jagar Pokemon-

  172. -eller vad man nu gör för nåt.
    Det är en jättestor grej-

  173. -att langa fram en rapbok eller
    nåt annat. Man måste hitta nya grepp.

  174. Jag vet att när Petter går in
    i en klass, så fångar han alla.

  175. Du har den där enorma talangen.

  176. Vi kan göra ett test apropå vad man
    stoppar i händerna på barn initialt.

  177. Man tenderar att diskutera litteratur
    utifrån en vuxen person-

  178. -med 20 års läsande bakom sig.

  179. Hur många här började läsa tack vare
    nån serietidning? Upp med händerna.

  180. Och de flesta är inbitna läsare nu.

  181. Den här idén att vuxenvärlden
    ska projicera och tala om...

  182. Min programansvarig
    kommer att gå i bitar.

  183. Min första publikation,
    som fick mig att vilja förstå-

  184. -var en porrtidning. Nu sitter
    hon och skäms. På 70-talet-

  185. -låg allt ute. "Det här
    är intressant. Vad säger de?".

  186. Du var ändå intresserad av vad de sa.
    Det är kul.

  187. -Dialogen var viktig.
    -Det säger en del om mig.

  188. Vi är ju i en situation i samhället-

  189. -där vi inte har råd
    att vara litteratursnobbar längre.

  190. Det finns en rädsla bland lärare att
    de inte håller måttet av att vara...

  191. -Duktiga lärare.
    -Man kan inte slänga fram din bok.

  192. Vissa moderna lärare gör det.
    Jag möter ofta-

  193. -att det blir slentrianmässiga val
    av böcker.

  194. Det slog Kulturrådet ner på i
    en rapport, som handlar om forskning-

  195. -kring just läslust. Man tittade på
    vilka verktyg man kan ha-

  196. -för att skapa det.
    Det är inget man är född med-

  197. -utan man kan ge verktyg
    för att socialisera kring böcker.

  198. Hitta rätt bok till rätt person.
    En del gillar allt-

  199. -men några är väldigt svårflörtade.

  200. Skolan tror ofta att man kan
    servera böcker som alla vill ha-

  201. -men det är inte riktigt så. Petter,
    jag tror att jag läste nånstans-

  202. -att du en gång hittade en bok
    med Sylvester Stallone på omslaget.

  203. Jag är ganska plågad
    av kultursnobbismen.

  204. Jag hade en pappa som avskydde USA,
    så jag fick inte läsa serietidningar.

  205. Han sa att idioter pratar i bubblor.

  206. Man fick inte gå på Gröna Lund,
    för det påminde om Disney World.

  207. När jag var elva år, och de sa
    i skolan att vi skulle ta med en bok-

  208. -tog jag en som såg häftig ut. Det
    var Stallone med ett stort gevär.

  209. Den hette "Tvekampen",
    alltså "First Blood".

  210. Läraren säger:
    "Den där kan du inte läsa."

  211. Jag var inte för liten,
    men det såg ut som dålig litteratur.

  212. Det har man inte råd att säga till en
    pojke eller en flicka som vill läsa.

  213. Senare skulle jag säga
    att jag gick i en ganska kvasi...

  214. Jag gick på Södra Latin,
    där alla var litterära och djupa.

  215. Jag blev en antites mot det där
    och fick problem.

  216. Därför tror jag att när det gäller
    att få människor att läsa-

  217. -ska man vara bred, och det ska vara
    lättillgängligt och meningsfullt.

  218. Det där problemet är enligt
    forskningsöversikten inte borta.

  219. Det finns kvar en konservatism kring
    vilka sorters böcker det ska vara.

  220. Men tyvärr kan man tänka sig
    att med den inställningen-

  221. -dödar kanske vuxenvärlden
    fler läsare-

  222. -än de som dör i Stalloneböcker.

  223. Det är en konstig liknelse,
    men det kan bli som när politiker-

  224. -försöker nå unga människor.
    Man måste hitta ett sätt-

  225. -att nå varann.
    Det är det viktigaste.

  226. Det är jättemycket när det gäller...
    Jag hade gärna velat ha det så-

  227. -när jag gick i skolan.

  228. Jag vill inte snacka skit om lärarna.

  229. De har fullt upp med att sätta betyg
    och dokumentera allt.

  230. Men det finns ju en hel yrkeskår.
    Det är lagstadgat att bibliotekarier-

  231. -kan hjälpa till med urvalet.

  232. "Jag har inte läst ungdomsböcker
    på 20 år."

  233. "Ska jag köra 'Flugornas herre'?"
    "Nej."

  234. Den lilla guidningen
    har ju varje skola möjlighet att få.

  235. Men ledningen säger: "Vi behöver
    inget bibliotek. Vi kör med iPad."

  236. Det är en brist på respekt
    för bibliotekariens yrke.

  237. Ni har en väg till läsningen
    genom det egna berättandet.

  238. Det ena utesluter ju inte det andra.

  239. På Berättarministeriet
    får man skriva sin egen berättelse.

  240. Läsande och skrivande går inte
    att separera. Bibliotekarien var den-

  241. -som fick mig att läsa. Porrtidningar
    i all ära, men sen kom "Asterix"-

  242. -och "Kalle Anka",
    och det var illustrationer med text.

  243. Bildkonsten var ju
    lite fint kan man säga.

  244. Lite tjusigare än för tidningar.

  245. -Bildkonsten fick in mig på läsning.
    -Den erotiska bildkonsten.

  246. -Men... Förlåt.
    -Jag vill prata efter dig.

  247. Barnen blir lämnade ensamma
    med läsningen. Det är en träning-

  248. -precis som skrivandet. Man föds ju
    inte läsare eller skrivande person-

  249. -utan det är hårt arbete. Läsande
    är roligare. Skrivande är smärtsamt.

  250. Läsandet är nånting annat.

  251. Vi kan inte lämna barnen ensamma,
    för det är samtalet om vad de läser-

  252. -som är relevant och utvecklande.
    Man kan ta vilken bok som helst.

  253. "Vad säger den här boken
    om ditt liv och om människan?"

  254. Läs mellan raderna.
    Skapa rader som inte finns.

  255. Vi har tagit emot 30 000 barn,
    som går våra program.

  256. Om bara den litterära världen höll
    sig borta, skulle det bli bättre.

  257. Lämna lärare
    och bibliotekarier i fred.

  258. Alla barn sitter inte framför "Babel"
    och hör vad som är bra och inte.

  259. Däremot...
    Där fick "Babel" sig en känga också.

  260. Läraren konkurrerar med dataspel
    och allt det där.

  261. Men allt annat är så interaktivt.
    Man kan vara med på ett annat sätt.

  262. Man kan skriva fortsättningen
    på berättelser.

  263. Man kan skapa bilder och filmer.
    I skolan är det en tråkig sak.

  264. Tekniken kan hjälpa oss
    att göra läsandet mer interaktivt.

  265. Två saker. Tekniken har gjort
    att lärare har för mycket annat-

  266. -att hålla på med. I dag får man ju
    dagliga rapporter per mejl om-

  267. -när barnen har kissat och ätit.

  268. -Som förälder, menar du?
    -Jag behöver inte den informationen.

  269. Det är helt bisarrt. Sen tror jag
    så här... Lite det du är inne på...

  270. Varför måste man vara så fyrkantig i
    hur ämnena är strukturerade?

  271. Svenskan blir en skurk i dramat.
    Varför kan man inte blanda ihop-

  272. -till exempel bild och svenska
    mycket mer?

  273. Man har ett gäng elever
    som inte gillar att läsa-

  274. -men är duktiga på att rita och måla.
    "Läs tre sidor, illustrera det."

  275. Texten blir meningsfull,
    för de tar in det de ska illustrera.

  276. Några gillar gympa men hatar svenska.
    De älskar fotboll och Zlatan.

  277. "Kolla den här matchen, berätta på
    en A4 vad som hände första kvarten."

  278. Det var skandal,
    för Ronaldinho gjorde nåt.

  279. Kombinera ämnena med varann, för bara
    svenska blir fruktansvärt tråkigt.

  280. -Det kan vara boktryckarkonstens fel.
    -Att göra det roligare, lite mer...

  281. Litteraturen är inte född på papper,
    utan som sång och dans.

  282. Grekerna skulle nog tycka att det var
    konstigt att vi har bild i ett rum...

  283. Historia älskade jag i skolan.
    Jag har alltid gillat historia.

  284. Jag gillade inte svenska,
    men litteraturhistoria var fett.

  285. Då blev man tvungen
    att börja förstå böcker...

  286. Det lockade med mig. Man kan få
    de andra ämnena att hjälpa till.

  287. Det utgår ju ifrån vad barnet vill.
    Litteratur är inte en accessoar.

  288. Litteraturen finns för människan.
    Den har inget egenvärde.

  289. Sätt barnet i centrum,
    utgå från barnet och för samtal.

  290. Barnet behöver vuxna,
    och vi har gett det till läraren.

  291. -Vad tycker du?
    -Jag tänkte på de där...

  292. ...andra alternativen till att läsa.
    Allihopa är sociala grejer.

  293. Du får respons, du höjer dig själv
    i värde, eller får ett antal likes.

  294. Det är kommunikationsverktyg i dag,
    som är konkurrenter om barnens tid.

  295. Med läsning avstår man från socialt
    liv. Man ser inga fördelar med-

  296. -att ha läst en bok, om man
    inte är med i en töntig bokklubb.

  297. Utmaningen är att hitta
    den sociala fördelen, förtjänsten-

  298. -med läsning för barn,
    som är nåt annat än bra betyg.

  299. Jag fick syn på mig själv
    i det ögonblicket.

  300. Man vill ju få sina barn att läsa,
    men vad pratar jag och min fru om?

  301. Vad vi har ätit, om nån ska ha nån
    fritidsaktivitet, om praktiska saker.

  302. Vi pratar aldrig om böcker.

  303. Vet du vad folk pratar om i dag?
    Förlåt att jag avbryter-

  304. -men samhället... Om du kommer
    på middag, vet du vad vi pratar om?

  305. Hur vi har renoverat våra hus.
    "Jag har en skitbra bankman."

  306. "Snacka med honom.
    Man får skitbra ränta."

  307. Det är det enda folk pratar om.

  308. Då är det inte konstigt att vi
    förfäras över att barnen inte läser.

  309. Barnen gör som vi gör.

  310. De kan ju prata om nåt de har
    sett på YouTube. Fett klipp och sånt.

  311. Vi pratar inte så mycket
    om historier längre.

  312. Ingen drar en historia vid bordet.

  313. Jag ser nästan bara fördelar
    med digitaliseringen.

  314. Nej, det gör jag inte, men jag är
    trött på att man hackar på tekniken.

  315. Den förstör allt
    som är fint och långsamt.

  316. Man målar upp en fiendebild.

  317. Men det vi riskerar att få
    när vi tappar en stor grupp läsare...

  318. Mardrömmen är att vi får
    en generation supertekniska personer-

  319. -som har massförstörelsevapen i sin
    dator. Men det är så mycket kunskap-

  320. -man får på nätet, men man har noll
    koll på humanistiska ämnen, som etik-

  321. -och sammanhang.
    Då har vi skapat en generation...

  322. -...som är skitduktiga tekniskt.
    -Intellektuellt är inte intressant.

  323. Vad är intellektuellt arbete?
    Det kallas livslångt lärande-

  324. -och kollegialt lärande bland lärare.

  325. Inom Akademin
    säger man akademiska seminarier.

  326. Men vilka samtal för man med barnen?
    Jag rekommenderar att tänka på det.

  327. Vad händer med barn som har föräldrar
    som inte hänger med-

  328. -i den här teknikutvecklingen?

  329. -Det är precis vad...
    -Muntert, eller hur?

  330. Tekniken är det inget fel på, men man
    måste veta hur man ska hantera den.

  331. Och när man lanserar iPad
    och internet i skolan-

  332. -innebär det nya problem för läraren.

  333. Det här med källkritik
    är de flesta dåliga på.

  334. Man hinner inte bli utbildad.
    Man googlar på Auschwitz-

  335. -och hittar kanske fel hemsida.

  336. "Media literacy" är ett begrepp
    jag har stött på flera gånger.

  337. Att behärska medierna.
    Inte att man kan läsa bokstäver-

  338. -utan "Vad är de ute efter?, Kan det
    finnas nån annan tanke med det här?"-

  339. -"Vad vill de att jag ska tycka?"
    Den kunskapen blir viktig i skolan.

  340. Om man inte fattar vad det står,
    blir det lätt att säga: "Ut med dem".

  341. -Tycker du att vi spretar för mycket?
    -Nej, men molnen hopar sig.

  342. Nej, det blir bra i slutändan.

  343. När man sitter så här på en bokmässa
    pratar man mycket om utmaningar.

  344. Då blir det mörkt. Jag brukar
    vara noga med att framhäva-

  345. -att de skolor jag har haft kontakter
    med, har gjort fantastiska grejer.

  346. Det har också hänt
    många positiva grejer.

  347. -Hallelujah.
    -Ja, faktiskt.

  348. Jag tittade på nästa punkt,
    och nu blir det ännu mörkare.

  349. Pojkars läsning.

  350. -När man skär korven bortom kön...
    -Skär korven...

  351. Man skär så eller så. Pojkar och
    flickor ger en förklaringsmodell-

  352. -men tar man
    socioekonomiska variabler-

  353. -får man en kristallklar bild
    bortom kön.

  354. Skär man via pojkar och flickor-

  355. -hittar man skolor,
    där pojkar bara svischar förbi.

  356. Det har mer att göra med de variabler
    vi korsar när vi bestämmer-

  357. -var vi
    ska öppna Berättarminesteriet.

  358. Arbetslöshet, inkomst
    och skolresultat.

  359. Då får man en kristallklar bild.
    Det är så segregerat.

  360. Man säger att läskunskapen sjunker.
    I vissa områden höjs den.

  361. Men slår man ihop allt, sjunker den,
    för det är några som drar ner den.

  362. Konsekvensen av segregeringen är-

  363. -att vi får skolor,
    där 50 % inte klarar gymnasiet.

  364. Insatserna bör snarare riktas...

  365. Det den stackars läraren hanterar
    är allt vi har "fuckat upp".

  366. -Jag svär hela tiden.
    -Det är okej.

  367. Allt som samhället inte fixar.
    "Kan du ta hand om lilla Kalle?"

  368. Kalles föräldrar har hälsoproblem,
    för att de inte äter rätt.

  369. De kommer att dö femton år tidigare
    än de på Östermalm.

  370. De har inget jobb och de kan
    inte läsa och skriva ordentligt.

  371. Det sätter vi i händerna på läraren.
    Om de hade ett, två barn som förut-

  372. -fixade läraren det. Det svänger
    när det finns olikheter i-

  373. -vad man tar in i klassrummet.

  374. Det svänger intellektuellt när alla
    tycker olika. Det är samma sak här.

  375. Det svänger varken på Östermalm
    eller i Tensta.

  376. Men Östermalm överlever.

  377. Är det nån som tycker olika här?

  378. Det stämmer , men jag hade en tanke
    som vi snackade om innan.

  379. Även om killar i vissa områden
    klarar sig bra-

  380. -är det generellt sett fler kvinnor
    som är duktiga i skolan.

  381. 90 % av de med bästa betygen
    generellt i Sverige...

  382. ...är tjejer. De är bättre i skolan.

  383. De tar universitetsplatserna
    och så vidare.

  384. Jag funderade över vad som sker i
    ett samhälle, där man kan vara elak-

  385. -och där det finns ett kvinnohat,
    som är nån sorts avundsjuka.

  386. När det slår igenom i andra grupper
    än de här nättrolls...

  387. Generella tankar kring
    vilka som gör det här.

  388. När det slår igenom i medelklassen-

  389. -att tjejer inte ska ha så mycket.
    Vad händer när större mansgrupper-

  390. -blir frustrerade?
    Det är lika läskigt som...

  391. -De känner sig korkade.
    -Korkad och medelklass.

  392. Det är värre, för då finns
    en alternativ karriär i Alby.

  393. Jag går inte in på ditt ämne, för
    du har svart bälte i det politiska.

  394. Men jag tror
    att det är mycket politiskt också-

  395. -för att få ordning på det.

  396. Bostadssegregationen är inget man
    löser på fem år med en ny läroplan.

  397. -Det gör man inte.
    -Men...

  398. Lärarna skrattar.
    Det är några lärare i rummet.

  399. Men om ni får var sin miljard av mig
    att lägga på verksamheten-

  400. -för att främja läsning. En miljard.

  401. Det är inga pengar.

  402. Jag kom ändå med nåt mer än
    vad politikerna brukar komma med.

  403. Om jag fick en miljard skulle
    jag göra en grundlig undersökning av-

  404. -vad jag skulle spendera pengarna på.
    Man måste verkligen ha koll på-

  405. -vad man lägger stålarna på.
    Jag kan inte svara på det just nu.

  406. Men jag skulle ta reda på det,
    så att det blev bra punktmarkeringar.

  407. Det är nog mycket stålar
    som går till...

  408. Bibliotek eller undervisningstid,
    eller vad...

  409. Vi behöver
    ingen mer stadion i Stockholm.

  410. Det kan vi lägga på nåt
    som har med utbildning att göra.

  411. Jag noterar.

  412. Jag har en idé.

  413. Statsbudgetmässigt är det inga
    pengar. Det var det jag försökte...

  414. Jag går till näringslivet
    och matchar med en miljard.

  415. -Då har jag två miljarder.
    -Du köper trisslotter.

  416. Nej, jag ser till att det finns
    en extra lärare i vartenda klassrum.

  417. Det svänger inte
    när det för små grupper.

  418. Det måste vara en vuxen till
    i klassrummet och en bibliotekarie-

  419. -som bara jagar de små barnen. "Var
    den kul? Vad tror du om den här?"

  420. Bibliotekarier är generösa per
    definition. De vill att man ska läsa-

  421. -och tittar noga och analyserar.
    Bibliotekarien fick mig att läsa.

  422. En extra lärare i varje klass
    skulle jag göra.

  423. -Johan.
    -Jättebra. I dag är de i regel två.

  424. Det skulle bli en tredje lärare.
    Det behövs säkert.

  425. Eftersom barn under sin uppväxt
    mest är i skolan-

  426. -och träffar lärare mer
    än föräldrarna-

  427. -tror jag att det är i skolan det ska
    ske. Det är där pengarna ska läggas.

  428. I skolan ska det finnas ett bibliotek
    med en bibliotekarie.

  429. Men det är i skolan det ska hända.
    Där vill jag lägga min miljard.

  430. Sen kan jag få en till som du,
    men en räcker.

  431. De ska vara med och betala.

  432. Jag skulle vilja slå ett slag för att
    höja lön och status på läraryrket.

  433. De ska känna att det är värt det,
    för det är en jävla kamp de tar.

  434. Det du säger är otroligt klockrent.
    Det är människor som spenderar-

  435. -mer tid med våra barn
    än vad vi själva gör.

  436. För mig är de värda allt.
    Det är jätteviktigt...

  437. De är bra att skylla på
    när det inte funkar.

  438. Ofta gnäller folk,
    men höj lönen och se till-

  439. -att det känns fett att göra det
    de gör, så att de orkar kämpa.

  440. Det är en jädra utmaning.

  441. Vi ska titta på när det funkar.

  442. När ni är ute och märker
    att där nådde ni fram.

  443. För att skapa lite ljus...

  444. Jag är ute i massor av skolor
    och träffar massor med elever.

  445. Det blir aldrig riktigt dåligt,
    men jag kan ju rita. Det är min...

  446. -Det är kul.
    -Även en åtta tycker det.

  447. När det är riktigt bra,
    märker jag det direkt i entrén.

  448. Då kommer en elev och säger hej.

  449. Och så är det nästan
    lite kusligt religiöst.

  450. Man märker direkt
    att stämningen är god.

  451. De är trevliga mot varann
    och mot mig. Det är inget klotter.

  452. Det är inte på nåt obehagligt sätt,
    utan...

  453. Och ingen privilegierad skola, utan
    ett vanligt plugg i en vanlig förort.

  454. "Vad gör ni i skolan?"
    "Vi läser en timme varje morgon."

  455. Från förskolan, där de läser högt,
    och ända upp till nian.

  456. Det slår aldrig fel.
    När läsning blir central i skolan...

  457. Man kan diskutera vilka böcker-

  458. -men när det finns
    verkar det vara som balsam.

  459. Plötsligt är det gångbart
    att sitta och drömma och rita lite.

  460. Det är långt från kunskapssamhället,
    det är "myssamhället".

  461. När man läser mycket,
    blir det mysigt.

  462. -Intressant.
    -Beppe Wolgers.

  463. Vad tänker du?
    Du måste ha sett mycket.

  464. Vi har en verksamhet
    som jobbar med det-

  465. -men när jag själv
    får vara i verkstan-

  466. -är det en utmaning när det händer
    nåt. Det ska vara en uppförsbacke.

  467. När det är barn som säger
    att de inte kan och så vidare-

  468. -funkar det att släppa att göra nåt,
    utan i stället ställa frågor.

  469. "Hur tänkte du? Vad händer sen?
    Hur lång är svansen?"

  470. Då kommer det i gång, och sen
    smittar det av sig på pappret.

  471. Det är nyfikenhet skulle jag säga.
    Häng med på resan, och ställ frågor.

  472. Det är väl det ni lärare gör
    varje dag? Då brukar det hända nåt.

  473. Barnet känner sig sett.

  474. De förstår att det de har att säga,
    det de har att berätta...

  475. Får man vara med länge,
    är det otroliga historier.

  476. Men man får känna barnet också.

  477. Har du tips på bra frågor? Ofta
    frågar man: "Hur var det i dag?"

  478. -Menar du hemma?
    -Nej, jag menar generellt.

  479. Då får man svaret: "Bra."

  480. "Vad har du gjort i dag?"
    "Som vanligt."

  481. Utveckla i stället.
    "Var det nåt extra roligt?"

  482. "Hur var det?
    Jaha, har det hänt förr?" Samtal.

  483. Nu kom vi in på barnuppfostran.

  484. Petter, har du några såna tankar...

  485. Eller så får man svar
    som jag får från min dotter.

  486. Jag får det här hela tiden.

  487. Världens pinsammaste morsa.

  488. -Petter?
    -Bra stunder?

  489. När man går in och pratar om det
    jag pratar om i litteratur.

  490. Jag har stått på så många scener
    i min karriär i olika sammanhang.

  491. Men när man går in och pratar för
    1400 gymnasieelever i Örnsköldsvik-

  492. -är man livrädd. Man går in
    och pratar, och fångar dem.

  493. De blir intresserade, och ingen
    håller på med telefonen på en timme.

  494. Det är ett "hallelujah-moment".
    Jag är aktuell med boken "Remix"-

  495. -som är tolkningar av mina texter.
    Jag skickade dem till författare-

  496. -men jag skickade också ut dem på
    sociala medier och uppmanade elever-

  497. -att skriva, och jag blev överöst
    av en massa bidrag.

  498. Det var roligt.
    Vi har publicerat tre stycken-

  499. -ihop med en massa vassa skribenter.
    Det är också jäkligt kul.

  500. -Bra.
    -Där har ni interaktiviteten.

  501. -En uppmuntran också.
    -Paddor har inte lagt beslag på den.

  502. Den finns i er verksamhet också.
    Vad säger du, Johan?

  503. Ja, det tror jag. Helt enkelt.
    Jag håller med.

  504. Det är ju inte så hos ser
    att ni sätter er med ett papper.

  505. -"Vad vill du berätta?"
    -Nej, vilken prestationsångest!

  506. -Hur går det till?
    -En lång historia kort:

  507. Jag har lärt mig att ni lärare
    inte tycker om när man säger "metod".

  508. -Framgångsfaktorn?
    -Är det den nya metoden?

  509. Nej, jag vete fan.

  510. Vi skickar en specifik inbjudan till
    dem. Det är medarbetare på bokförlag-

  511. -som har lite krasst med fantasi.

  512. Men de har hört att klass 3b
    i Hovsjöskolan är duktiga.

  513. "Skulle ni kunna tänka er
    att hjälpa oss?"

  514. De är experter, de är efterfrågade.
    Nån ser dem som lite mer än...

  515. De kan åstadkomma nåt.
    När de kommer till oss rent fysiskt-

  516. -öppnar medarbetarna dörren.
    "Är det klass 3b? Gud vad skönt!"

  517. När de kliver in, är det allt annat
    än ett förlag. Ni har ju varit där.

  518. Det är en affär för utomjordingar.

  519. Det blir en lek, ett äventyr.

  520. Det är en resa,
    och inom litteraturen-

  521. -förflyttar man världar
    och träder in i en ny.

  522. Det är också vanligt...
    Barn som har det tufft-

  523. -i den socioekonomiska gruppen,
    där vi är, är ganska många.

  524. Övergången mellan att komma in
    och få göra nåt roligt och skratta-

  525. -dämpar uppförsbackarna.
    Det skapar ett förtroende-

  526. -redan de här 20 minuterna
    man är i affären.

  527. Sen är det ett lösenord.
    Man löser det tillsammans som team.

  528. Sen öppnas den magiska dörren.

  529. Man spånar tillsammans.
    Det är en demokratiövning-

  530. -och alla har skapat när pappret
    läggs fram. Man börjar inte med:

  531. "Berätta nåt stort
    för mänskligheten."

  532. Vem som helst
    kan bli nervvrak av det.

  533. Det påminner nästan om purén
    du pratade om.

  534. Man har en god puré bredvid en annan.
    När jag tänker på mig själv...

  535. De gånger jag har tagit klivet...
    Jag växte också upp utan böcker.

  536. ...mot litteratur,
    gjorde jag saker jag inte förstod-

  537. -hade med litteratur att göra. Första
    boken jag läste var en fotobok.

  538. Jag trodde inte att det var en bok.
    "Men du har läst en bok."

  539. Jag skulle berätta om en förkylning
    jag hade haft.

  540. -"Det här är en dikt", sa nån.
    -Nån tog dig på allvar.

  541. Och det råkade bara bli så.
    Man ska kanske inte vara rädd för-

  542. -att gå helt andra vägar än att
    öppna det här med jamber och trokéer.

  543. Vi ska avrunda det här. Vill ni säga
    nåt som ni har suttit och tänkt på?

  544. Johan?

  545. Om tio kommer man kanske att skratta
    åt när vi sitter och pratar här.

  546. Det slog mig att det är trettioförsta
    året jag är med på mässan.

  547. Jag tycker
    att den ser exakt likadan ut-

  548. -som den gjorde 1986...1985.

  549. Det är en massa böcker. Inget av
    den digitala revolutionen syns här.

  550. Det är inte för att vi är
    efterblivna, utan det är mycket-

  551. -av det här gamla. När vi snackar om
    läsning, är det den gamla läsningen.

  552. Det ska ändå leda till att man sitter
    med en bok på slutet. Det är målet.

  553. PISA spökar. Läsförståelsen.
    Och om tio år har vi kanske förstått-

  554. -att det handlar om ett annat sätt
    att navigera i samhället-

  555. -som blir mer användbart. Det
    ska leda till att vi kan navigera.

  556. Det är jag nyfiken på.
    Det här är slutklämmen på det gamla.

  557. -Håller ni med?
    -Ja, jag kan nog hålla med om det.

  558. Du pratar om tio år, och vi vet
    vad som har hänt de senaste tio åren.

  559. Det händer ju väldigt mycket.
    Jag vågar inte ens sia om framtiden.

  560. -Man törs inte göra det längre.
    -Boken kommer att kompletteras.

  561. Har nån varit förbi Storytels monter?

  562. Apropå... Man kan lyssna.

  563. Berättande kan ju vara på andra sätt.
    Boken kommer inte att slås ut-

  564. -men vi kommer att få så
    mycket annat. Boken förflyttar sig-

  565. -till andra ställen.

  566. Jag som kommer från musikbranschen
    har gått igenom hela stålbadet.

  567. Nu är det mediebranschen,
    och sen kommer bokbranschen.

  568. -Det har inte börjat än.
    -Vi ser fram emot ett stålbad.

  569. -Tack så mycket för att ni kom hit.
    -Tack själv.

  570. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.