Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Intellektuellt liv under diktaturenDela
  1. Välkomna till det här samtalet
    med Herta Müller.

  2. Vi ska tala om hennes nya bok,
    med genrebeteckningen "ett samtal":

  3. "Mitt fosterland var en äppelkärna".

  4. Om ni inte känner till Herta Müller
    så väl, presenterar jag henne kort.

  5. Hon är född i Rumänien,
    i en del som kallas Banatet-

  6. -och som vi kommer att tala mycket om
    - av tysktalande föräldrar.

  7. Det ska vi också gå in på.

  8. Hon debuterade 1985 med boken
    "Flachland" på tyska - "Flackland"-

  9. -som gjorde enorm succé i Tyskland.

  10. Tänk er en ung kvinna från Rumänien
    som debuterar i Tyskland-

  11. -och får många litterära priser.

  12. Hon besöker Tyskland flera gånger
    och åker tillbaka till Rumänien.

  13. Hon lämnar så småningom Rumänien
    och skriver ett flertal romaner.

  14. 2009 kommer romanen
    "Andningsgunga"-

  15. -och samma år får Herta Müller
    Nobelpriset i litteratur.

  16. Och nu alltså
    "Mitt fosterland var en äppelkärna".

  17. Den är ett samtal, och jag börjar med
    att fråga varför du valde den formen.

  18. Vad var det som var lättare
    att tala om än att skriva?

  19. Det var inte min idé
    att göra det i den formen.

  20. Jag kände Angelika Klammer
    sedan många år.

  21. Jag skulle aldrig ha gjort det själv-

  22. -men när jag fick en fråga utifrån
    och kunde berätta för någon-

  23. -så blev det meningsfullt
    att ha någon som lyssnar till det.

  24. Var det roligt? Såg ni något när ni
    talade, som ni inte såg när ni skrev?

  25. Nej, det var inte i första hand
    underhållande att göra den här boken.

  26. Det var ansträngande, för jag
    ville göra det på ett seriöst sätt.

  27. Det var väldigt konkreta frågor.
    Man utgick från texten.

  28. Angelika Klammers frågor utgick från
    den övergripande frågeställningen:

  29. Hur är sambandet
    mellan livet och litteraturen-

  30. -alltså det som jag har skrivit
    och min biografi?

  31. Detta tema ville hon fördjupa-

  32. -och jag tillmötesgick henne genom
    att ta det väldigt seriöst och exakt.

  33. Normalt ställer men sig inte
    den här frågan.

  34. Men vi gick systematisk igenom det
    som jag har skrivit och upplevt.

  35. Och det var inte bara roligt, utan
    också ångestfyllt och skräckfyllt.

  36. Barndomen passerade förbi,
    ungdomen och den totalitära staten-

  37. -diktaturen, vänskapen-

  38. -och slumpen, som påverkar livet
    så mycket. Så var det.

  39. Låt oss vara konkreta: Hur skulle du
    beskriva den by som du växte upp i?

  40. Hur såg det ut?

  41. Byn var liten, med ungefär 350 hus,
    symmetriskt byggd-

  42. -med en huvudgata och sidogator-

  43. -och en gata som ramade in det hela.

  44. Alla hus var bondhus. Det fanns
    "gavelhus" och "triangelhus".

  45. Triangelhusen hade spetsiga gavlar,
    och gavelhusen var långsträckta.

  46. Det var viss kontroll-

  47. -hierarki och rivalitet,
    och folk var väldigt konservativa.

  48. Kvinnorna hade folkdräkt.

  49. Man får föreställa sig fotsida kjolar
    med oändligt mycket tyg-

  50. -tio kvadratmeter tyg i en kjol -
    och förkläde ovanpå det.

  51. Blusen hade en "sadelkrage"
    eller något sådant.

  52. Huvudbonaden hade kartongförstärkt
    framsida som såg ut som en gavel.

  53. Och så flätor, förstås. Men det
    ändrades efter andra världskriget.

  54. För efter andra världskriget
    deporterades många kvinnor.

  55. Många dog i lägren. De svalt ihjäl.

  56. Det var smuts och ohyra,
    så de var tvungna att raka av håret.

  57. När de kom tillbaka lät de aldrig mer
    håret växa ut till flätor.

  58. Så återvändarna skilde sig från dem
    som aldrig hade varit borta.

  59. Det blev en separation mellan dem
    som återvände och dem som var kvar.

  60. I min föreställning har denna by
    existerat under 300 års tid.

  61. Och den var sig lik från början till
    slut. Inget kom till eller försvann.

  62. Seder och bruk förblev sig helt lika
    under den tidsperioden.

  63. Det var en minoritetens ideologi.

  64. När jag var femton år kom jag
    till staden och började läsa böcker.

  65. När jag återvände till byn
    och fick en ny blick för den-

  66. -blev den otäck.
    Hur kunde det vara så här?

  67. Detta minoritetens universum
    var för mig en mörk värld.

  68. Andra världskriget representerar
    det stora brottet i byns historia.

  69. 300 år av tysk invandrad kultur,
    och så kommer kriget-

  70. -och den tyska identiteten
    betyder plötsligt något helt annat.

  71. Vad betydde det att vara tysk
    i Rumänien efter andra världskriget?

  72. Det blev ju politiserat
    efter andra världskriget.

  73. På 1950-talet...

  74. ...behandlades den tyska och den
    ungerska minoriteten ungefär lika.

  75. Ungrarna under Horthy var också
    på Hitlers sida-

  76. -men även rumänerna hade ju varit
    på Hitlers sida.

  77. De var tyskvänliga under Antonescu.

  78. Först när Sovjetunionen bröt in
    och det blev en vändning-

  79. -skyllde de ifrån sig
    och tog avstånd från de andra.

  80. Men innan dess var det nästan
    ingen skillnad på de olika grupperna.

  81. Rumänerna var också vid Stalingrad.

  82. Senare blev den officiella rumänska
    historieskrivningen manipulerad.

  83. Man förskönade sin historia och
    lade över all skuld på minoriteterna.

  84. De visste i och för sig
    vem som hade varit med och inte-

  85. -men de var så politiskt bornerade
    och tog aldrig itu med nazismen.

  86. Och de hade ingen anledning-

  87. -att reda ut den otroligt invecklade
    skuldcirkel som de befann sig i.

  88. Jag visste ju allt detta-

  89. -all denna råddiga skuldsak.

  90. Men när jag var tjugo år-

  91. -och började bilda mig
    och informera mig om nazismen-

  92. -stod jag inte ut med byn längre
    eller att vara med min pappa.

  93. Jag förebrådde honom att han
    inte hade lärt sig av historien-

  94. -och stod inte heller ut
    med att prata med honom om detta.

  95. Jag tydde mig
    till 68-generationens litteratur-

  96. -som jag hittade
    via Goethe-institutet.

  97. Jag tillägnade mig
    ett annat perspektiv-

  98. -och allt detta bidrog till att
    jag tog stort avstånd från min by-

  99. -och tyckte
    att den var minst sagt suspekt.

  100. Er far var soldat
    och övertygad nazist.

  101. Er mor var ett offer. Efter kriget
    deporterades hon till Sibirien.

  102. Hon kom tillbaka efter fem år,
    och några år senare föddes ni.

  103. Har er mors öde påverkat er
    lika mycket som er fars öde?

  104. Det var egentligen en tokig
    utgångssituation, historiskt sett.

  105. Föreställ er att min mor straffades
    för det som min far hade gjort.

  106. Folk togs från byn och sattes
    i sovjetiska arbetsläger-

  107. -på grund av kollektivskulden.
    Tyskarna skulle straffas.

  108. Men det skedde i januari 1945-

  109. -och då hade SS-soldaterna
    inte kommit tillbaka till byn.

  110. Så man tog dem som var för unga
    eller gamla för att delta i kriget.

  111. Så min mor blev deporterad
    som väldigt ung.

  112. Hon var i fångenskap i fem år
    och blev väldigt skadad av det.

  113. Och när mina föräldrar kom tillbaka,
    hade min pappa haft en vän-

  114. -som hade dött under deportationen.

  115. Och min mor å sin sida hade haft
    en tilltänkt man, som var soldat-

  116. -och hade stupat i kriget.
    Så de var varandras andrahandsval.

  117. De försökte hitta
    en sorts normalitet hos varandra.

  118. Min mor hade trasiga nerver,
    och jag fick ofta stryk-

  119. -för allt och ingenting.
    Jag fick stryk i princip varje dag.

  120. Pappa var alkoholist och aggressiv.

  121. Min mamma kunde inte hantera mig.
    Hon hade inte nerver till det.

  122. Det märktes på olika sysslor.
    Jag var tvungen att arbeta mycket.

  123. Min mamma fick mig att skala potatis
    på ett alldeles bestämt sätt.

  124. Det skulle skalas lövtunna skal, som
    skulle hänga ihop helt och hållet.

  125. Om de var för tjocka eller gick av
    fick jag stryk.

  126. Jag begrep inte det då, men senare
    förstod jag att under åren i lägret-

  127. -var potatisen central
    och betydde antingen liv eller död.

  128. Man svalt ihjäl eller överlevde
    på grund av potatisen.

  129. Hon åt också stående och sprang
    nästan ifrån maten. Hon hade bråttom.

  130. När hon flätade mitt hår berättade
    hon ofta hur man klippte av håret-

  131. -och rakades i lägret.
    Hon grät ofta då.

  132. Jag ville inte kammas av henne,
    men alla flickor i byn hade flätor-

  133. -så jag måste ju också ha det.

  134. Som sagt var min far ofta full-

  135. -och min grundkänsla var
    att min mor var mycket gammal.

  136. Hon var bara 27 när jag föddes,
    men jag kände att hon var urgammal.

  137. Jag kände mig själv väldigt gammal
    och undrade hur mycket tid jag hade.

  138. Hur länge skulle jag behöva leva?

  139. Allt detta ser jag nu som speglingar
    som projicerades på mig från min mor.

  140. Imre Kertész fick en gång frågan
    om han blev författare i Auschwitz.

  141. Då sa han: "Nej, nej, jag var en
    författare som råkade hamna där."

  142. Blev ni författare för att ni
    fick stryk och levde i den här byn-

  143. -eller var ni en författare som
    råkade få stryk och råkade leva där?

  144. Det går inte att svara på.

  145. Vad skulle man vara om man vore
    en annan person? Ingen aning.

  146. Jag ville ju inte bli författare.

  147. Det finns de som alltid har vetat
    att de ville bli författare-

  148. -och de som inte visste det.
    Jag ville inte alls bli författare.

  149. När jag började skriva, gjorde jag
    det för att det gav mig en hållpunkt.

  150. Litteraturen över huvud taget,
    till en början främst läsandet-

  151. -gav mig något att hålla mig till.

  152. Jag läste ingen speciell litteratur.

  153. Jag läste böcker för att
    jag ville veta hur livet fungerar.

  154. Och så länge jag var inne i boken
    var jag lite stabil.

  155. Jag såg också att meningarna
    var vackra. Det var skönhet i orden.

  156. Inte visste jag det medvetet,
    men jag livnärde mig på det.

  157. Jag förstod också att böckerna
    utspelades där jag läste dem just då.

  158. De är obundna av geografin.

  159. En latinamerikansk författare som jag
    läser i byn, är här i byn, kände jag.

  160. Och det blev trångt i diktaturen
    och förtrycket ökade.

  161. Fabriken där jag jobbade...
    Jag blev hotad - mordhotad.

  162. De ville värva mig att bli angivare.

  163. När jag vägrade
    utsatte de mig för trakasserier.

  164. De ville inte avskeda mig, utan
    anmodade mig att söka annat jobb.

  165. Jag blev fråntagen mitt arbetsrum.

  166. Då satt jag i trappan och översatte-

  167. -för att inte ge dem anledning att
    säga att jag inte gjorde mitt arbete.

  168. Det var så mycket tungt arbete,
    hopplöshet och elände omkring mig.

  169. Det fick mig att börja skriva
    och beskriva detta.

  170. Så blev jag författare av en slump?

  171. Många saker kommer kort in i livet,
    men blir viktiga och långvariga-

  172. -medan andra, som verkar stora
    och viktiga, bara försvinner.

  173. Än i dag förstår jag inte det,
    fast jag gärna skulle vilja.

  174. I din bok beskriver du en sak-

  175. -som förefaller vara en varm
    och glädjerik sak.

  176. Det är den grupp av unga människor
    som du plötsligt ingår i.

  177. Kan du beskriva den gruppen och
    vad den gemenskapen betydde för dig?

  178. Vi var vänner eller en vänkrets
    som hittade varandra-

  179. -på grund av
    sina gemensamma föreställningar-

  180. -sina gemensamma attityder
    och sin integritet.

  181. Jag kom till lite senare, men
    jag kände att jag hörde hemma där.

  182. Den kretsen av människor var "hemma"-

  183. -inte min hemby,
    min familj eller mitt hemland.

  184. De här människorna talade som
    de tänkte och tänkte som de talade.

  185. Det var en helhet, och det var bra.

  186. Vi hade i vårt umgänge en exakthet
    och seriositet-

  187. -i vår läsning och våra diskussioner.

  188. De hade gått före mig.
    Jag kom till lite senare.

  189. Många av dem hade redan upplevt
    förföljelser och husrannsakningar.

  190. De hade blivit relegerade från
    högskolor och gått igenom förhör.

  191. Somliga hade suttit i fängelse.

  192. Jag tänkte:
    "Vilket förskräckligt land detta är."

  193. "Det som jag älskar, som de här
    människorna står för, är förbjudet."

  194. "Hur är det möjligt?"

  195. Den personliga närheten i vår krets
    gjorde det klart-

  196. -att allt i den totalitära staten
    var omvänt.

  197. Brott belönades, och goda egenskaper
    som individualitet och ärlighet-

  198. -allt det var farligt och dåligt.

  199. Så man fick klart för sig att
    om man ville bli något i diktaturen-

  200. -så behövde man göra saker
    som man inte kan stå för.

  201. Men denna typ av vänskap är också
    ansträngande. Det kan vara hårt.

  202. Man är ärlig - hänsynslöst ärlig -
    men man litar också på varandra.

  203. Många i den här kretsen
    har malts sönder psykiskt-

  204. -av ångesten och trycket.

  205. Och det är klart att den var viktig-

  206. -men i slutändan kunde vänskapen
    inte ge mer än lindring.

  207. Den kunde inte lösa situationen.

  208. Vår tid är nästan ute. Den här boken
    bjuder på otroligt mycket mer-

  209. -både svåra och goda saker,
    så vi kunde hålla på i flera timmar-

  210. -men fortsätt att ta del av den här
    starka biografin i bokens form.

  211. Frau Müller, ich bedanke mich
    herzlich für das Gespräch.

  212. Ich danke auch.
    - Wir gratulieren Elisabeth.

  213. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Intellektuellt liv under diktaturen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Diktatur, Författare, Intellektuellt liv, Litteraturvetenskap, Müller, Herta, 1953-, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Tysk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.