Titta

UR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

UR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

Om UR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

Under en dag om språkintroduktion för nyanlända håller John Polias en föreläsning samt en modellektion som går in på genrepedagogik. Det handlar om att språket har en given plats i alla ämnen. Man lär sig ämnet genom att kunna sätta ord på det. Och orden ska ha betydelse, vara så kallat "meningsskapande". Medverkande: John Polias, biträdande lektor, The Hong Kong Polytechnical University. Moderator: Karin Rehman. Inspelat på Globala gymnasiet, Stockholm, den 16 augusti 2016. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Skapa mening i klassrummet : Stöttning under en NO-lektionMaterialDela
  1. Man har ett par minuter
    och tittar på alla bilder som är kvar.

  2. Man tittar på dem en efter en
    och analyserar vad som händer.

  3. "Varför valde läraren att göra så här?"
    Man tänker på inlärningsprinciperna.

  4. "Det här visar prov på princip tre,
    där de gör så här."

  5. Man letar efter mönster.

  6. Lektionen börjar här,
    och i slutet ska eleverna skriva...

  7. De ska skriva nåt sånt här: "I fast form
    är partiklarnas bindning väldigt stark."

  8. "Partiklarna sitter tätt ihop
    på ett regelbundet vis."

  9. "Partiklarna kan röra sig
    men vibrerar kring en bestämd plats."

  10. "Den starka bindningen
    gör kompressibiliteten låg."

  11. Läraren ger svaret. Det här
    är modellering och dekonstruktion.

  12. Man modellerar det i cirkelmodellen.

  13. Den om vätskor ska de göra
    som en gemensam konstruktion.

  14. Sen gör de
    en självständig konstruktion.

  15. Så målet är att de ska göra
    självständiga konstruktioner-

  16. -och på vägen dit
    gör de olika delmoment-

  17. -som att diskutera med sin partner.

  18. Ja, okej!

  19. Det vi har här är en stor cirkelmodell.

  20. Det första är att de har erfarenhet-

  21. -av de tre tillstånden,
    fast form, vätska och gas.

  22. Nu ska de studera det
    på ett mer tekniskt sett.

  23. Man börjar med vad de vet-

  24. -det vi pratade om innan,
    deras egna erfarenheter.

  25. Olika ämnen, vilka grupper tillhör de?

  26. I den avslutande
    självständiga konstruktionen...

  27. Det avslutas med att de ska skriva
    ett slags beskrivning-

  28. -med en liten definition av ämnet.

  29. Men längs hela vägen har vi cirklar.
    Till och med skrivandet har en cirkel:

  30. Modellering, dekonstruktion
    och olika former av konstruktion.

  31. Vi tittar på det. Här har vi några...

  32. Det här är bilden som användes.

  33. De gjorde
    några aktiviteter innan det här-

  34. -där de klassificerade
    de olika tillstånden.

  35. Sen behövdes en definition,
    och här ser ni-

  36. -att orden inte är så svåra, eller hur?

  37. Vi har "små partiklar"
    och "utrymme mellan partiklarna"-

  38. -och man kan visa med händerna
    hur de rör sig.

  39. Det här är en lite mer invecklad bild.

  40. I ursprungsbilden
    så rörde pilarna på sig.

  41. Vi hade animation,
    och animation är viktigt.

  42. I vissa fall ökar energin,
    och i andra fall minskar energin-

  43. -så alla pilar rörde på sig.

  44. Vi ville visa eleverna
    att det är ett dynamiskt flöde-

  45. -en dynamisk förändring,
    och det visade alltså pilarna.

  46. De kan ju inte se molekyler,
    så vi måste få dem att tro på oss.

  47. Man förklarar med språket-

  48. -men sen försöker man visa dem
    hur det ser ut, för de kan inte se det.

  49. De ser bara slutprodukten,
    de ser inte omvandlingarna.

  50. Sen gjorde vi en simulering.

  51. Det handlar om rörelse,
    vi vill försöka visa rörelserna.

  52. Det är som en liknelse.

  53. "Det här är precis som..."
    Vi låtsades vara partiklarna.

  54. Det var intressant,
    för då fick eleverna lära sig-

  55. -hur man vibrerar på en bestämd plats.

  56. Och de behövde tänka på sina händer-

  57. -i vätsketillståndet, när de gled runt.

  58. En elev sprang ut ur klassrummet
    när de skulle föreställa gas-

  59. -vilket ju är precis vad som händer.

  60. Vi diskuterade det efteråt.
    "Varför gick det där bra?"

  61. "Varför far partiklarna i väg
    i gaser men inte i vätskor?"

  62. Så vi funderade över det.
    Det var bara sex elever åt gången.

  63. Eller jag var en av de sex,
    och mitt jobb var att styra dem.

  64. Jag sa: "Stanna. Rör bara kroppen.
    Du befinner dig på en bestämd plats."

  65. Och då kunde jag förklara
    vad "bestämd" betydde för eleverna.

  66. En förälder kan ju vara bestämd,
    men här var platsen bestämd.

  67. Jag tillförde mer information.
    Jag introducerade ordet "ordnade"-

  68. -och uttrycket "regelbunden form"
    och så vidare.

  69. Sen visades informationen
    i ett tabellformat.

  70. Vi har tre olika kolumner:
    fast form, vätska och gas.

  71. I varje rad finns en egenskap som
    läraren förväntar sig ska finnas med-

  72. -i den slutgiltiga skrivuppgiften,
    så det är här allt introduceras.

  73. Vi delade upp informationen.
    Information är hanterbara delar.

  74. Först tog vi det visuella
    och sen hur partiklarna är ordnade.

  75. Vi vill använda samma ord-

  76. -så "regelbundet ordnade",
    "väldigt regelbundet ordnade"-

  77. -eller "väldigt oregelbundet".
    Det är ganska lätta saker.

  78. Sen behövde jag introducera
    begreppet "rörelseenergi".

  79. Det här är den mest invecklade bilden.

  80. Sen visades en film,
    som jag inte kan visa här.

  81. Den fanns på Youtube,
    men nu har jag inte tillgång till den-

  82. -för den är privat, men den var bra.

  83. Sen gick vi tillbaka till tabellen
    och fortsatte med cirkelmodellen-

  84. -och tillförde mer information.
    Vi höll språket på en enkel nivå.

  85. Sen berättar man
    vart man ville komma.

  86. Att verkligen markera
    vart man är på väg-

  87. -är viktigt för eleverna.

  88. Berätta vart ni är på väg.
    Säg inte: "I dag ska vi ha kul!"

  89. Säg: "Vi ska lära oss om det här
    på det här sättet."

  90. Och på vägen dit
    kan man bocka av var man har varit.

  91. Om man kommer dit oförberedd-

  92. -så kommer eleverna också
    att vara oförberedda. Förstår ni?

  93. Sen säger läraren:
    "Tänk på varje tillstånds egenskaper."

  94. "Ordna alla egenskaper i rätt ordning."
    Läraren visar dem hur man gör sen.

  95. "Sätt in egenskaperna i meningar."

  96. Vi har bindningens styrka.
    "Är den stark eller svag?"

  97. Sen har vi partiklarnas rörelse
    och slutligen kompressibilitet.

  98. Det är de tre huvudsakerna,
    och vi hjälper alltid till med frågor.

  99. Kompressibilitet-

  100. -är ett abstrakt ord.
    Det är ju ett substantiv.

  101. Så läraren vill göra det mer konkret
    genom att omvandla det till en fråga.

  102. Då frågar man: "Hur lätt
    är det att komprimera dem?"

  103. Då får man såna här svar.

  104. Det här är anteckningar,
    som även finns i tabellen.

  105. Läraren skapar en grund
    och visar dem hur de ska tänka.

  106. Varenda sak som läraren gör
    bidrar till att forma deras hjärnor.

  107. De har fått allt språk
    som de behöver till skrivuppgiften.

  108. Det borde inte finnas
    några nya ord i den skriftliga texten.

  109. De har redan stött på alla ord,
    så de ska bara sätta ihop dem-

  110. -på ett koncist sätt
    med bra flyt i rätt ordning.

  111. Det är det som är utmaningen,
    och det är alltså det sista vi gör.

  112. För fast form skrev jag på tavlan.

  113. För vätska så behöll jag
    beskrivningen av fast form-

  114. -och så bytte jag ut orden för att
    visa att strukturen är densamma.

  115. Det är bara olika egenskaper.

  116. Regelbundet eller oregelbundet,
    tätt ihop eller inte, såna saker.

  117. Det som hände
    var att eleverna kunde...

  118. När jag sa "Vad borde jag skriva nu?"
    vid den gemensamma konstruktionen-

  119. -så kunde eleverna ställa sig upp
    och läsa från sina anteckningar.

  120. Och det här är alltså
    kinesiska elever som pratar engelska-

  121. -i ett klassrum med en person
    med engelska som modersmål.

  122. De vågar ställa sig upp
    och utsätta sig för den situationen.

  123. Och varför vågar de göra det
    klart och tydligt inför en filmkamera?

  124. För att de känner sig säkra på
    att läraren har lett dem rätt.

  125. Förstår ni? Om de är osäkra på det-

  126. -så säger de:
    "Nej, fråga nån annan, inte mig."

  127. Så tanken är att självförtroendet,
    motivationen och villigheten...

  128. ...att delta i klassrummet
    kommer från att läraren har...

  129. ...visat dem vägen dit.
    Läraren har väglett dem dit.

  130. Jag tänkte avsluta där.
    Tanken är att man provar det här-

  131. -men man måste börja
    på en väldigt liten skala.

  132. Arbeta med personer
    som vill samarbeta med er-

  133. -inte med personer som inte vill det.

  134. Det är inte värt tiden, kraften
    och den emotionella energin.

  135. Samarbeta med villiga elever,
    och när de andra eleverna ser det-

  136. -så kanske de ändrar sig till slut-

  137. -och säger: "Jag kan nog samarbeta."

  138. Det finns ett uttryck som lyder:
    "Vattna inte stenarna."

  139. Vattna hellre växterna. Tack så mycket!

  140. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stöttning under en NO-lektion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

John Polias är lärare och internationell språkkonsult med fokus på andraspråksinlärning och har fortbildat lärare i både Sverige, Hongkong och Australien. Hans utgångspunkt är genrepedagogik där språket spelar en viktig roll. Här ger Polias ett exempel på hur det kan se ut om man använder hans principer i praktiken. Inspelat på Globala gymnasiet, Stockholm, den 16 augusti 2016. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

Att undervisa utifrån mönster i språk

Hur bygger man en starkare hjärna hos skoleleverna? Med en mängd exempel från böcker och lektioner ger John Polias här en grundkurs i det som kallas genrepedagogik. John Polias, i grunden MA/NO-lärare, är lingvist och internationell språkkonsult med fokus på andraspråksinlärning. Han arbetar förutom i Sverige bland annat i Hongkong och Australien med att utbilda lärare i lärande och pedagogik. Introduktion av Karin Rehman, gymnasielärare i svenska som andraspråk. Inspelat på Globala gymnasiet, Stockholm, den 16 augusti 2016. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

Stöttning under en NO-lektion

John Polias är lärare och internationell språkkonsult med fokus på andraspråksinlärning och har fortbildat lärare i både Sverige, Hongkong och Australien. Hans utgångspunkt är genrepedagogik där språket spelar en viktig roll. Här ger Polias ett exempel på hur det kan se ut om man använder hans principer i praktiken. Inspelat på Globala gymnasiet, Stockholm, den 16 augusti 2016. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Förebilder som Dylan Wiliam, John Hattie och Carol Dweck

Läraren och skolutvecklaren Bosse Larsson funderar på hur de senaste rönen kring bedömning skall tolkas och användas praktiskt i våra skolor. Vad betyder egentligen Dylan Wiliams, John Hatties och Carol Dwecks forskningsteorier för den enskilde lärarens undervisningspraktik och hur kan de appliceras i ett svenskt klassrum? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De svenska skolflyktingarna

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.